Länsombuds- och medlemsorganisationskonferens 2013 Har du råd att inte använda Community Readiness? / Mårten Åhström

1. 1
Har du råd att inte använda
Community Readiness?
Mårten Åhström
Stockholms läns landsting
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin
marten.ahstrom@sll.se

2. 2
The Community Readiness Model
9 äga
8 fastställelse
7 stabilisering
6 igångsättning
5 förberedelse
4 förplanering
3 låg medvetenhet
2 förnekelse
1 ingen medvetenhet

3. 3
The Community Readiness Model
9 äga
8 fastställelse
7 stabilisering
6 igångsättning
5 förberedelse
4 förplanering
3 låg medvetenhet
2 förnekelse
1 ingen medvetenhet

4. 4
Community Readiness Model
Sex dimensioner
A – Aktiviteter
B – Kännedom om aktiviteterna
C – Ledarskap
D – Arbetsmiljö
E – Kunskap om aktiviteterna
F – Resurser

5. 5
Beräkning av Community Readiness
Intervju Nr.
1
Nr.
2
Nr.
3
Nr.
4
Nr.
5
TOTAL
Dim. A 7 6 7 7 7 34
Dim. B 3 3 3 4 4 17
Dim. C 6 5 5 6 7 29
Dim. D 5 5 7 5 5 27
Dim. E 4 2 4 4 5 19
Dim. F 6 6 6 6 6 30
Beräknad poäng:
Total poäng Antal intervjuer Poäng/dimension
Dimension A 34 5 6,8
Dimension B 17 5 3,4
Dimension C 29 5 5,8
Dimension D 27 5 5,4
Dimension E 19 5 3,8
Dimension F 30 5 6
Community Readinesspoäng: 5

6. 6
Kvalitativ
Dimension B Organisationens kännedom om insatserna (3,4)
Samtliga intervjuade svarade att kännedomen om insatserna hos aktörerna var låg då
inte alla aktörer kände till att det fanns insatser. En intervjuad svarade att personalen i
skolan möjligen hade högre kännedom än övriga aktörer. En annan nyckelperson
svarade att kännedomen berodde på insats och exemplifierade med att alla kände till
fokus föräldraveckorna.
Som insatsernas starka sidor svarade enskilda: Att insatserna riktade sig till alla och att
de implementerats in i ordinarie verksamhet vilket medförde att de inte sågs som ett
tillägg. Att man tänkte övergripande då flera målgrupper involverades i insatsen. Att
det var viktigt att aktörerna var överens om handlingsplanen. Att insatserna utgick från
varje verksamhets uppdrag och mål. Att insatserna hade en bred preventiv ansats.
Som insatsernas svaga sidor svarade enskilda: Att det var svårt att hålla liv i
aktiviteterna då det fanns annan verksamhet att ta hänsyn till. Att det saknades
uppföljning av insatserna. Att insatserna inte fullt ut hade lyckats att integreras i
verksamheterna. Att verksamheterna kunde bli bättre på att fånga upp dem som befann
sig i riskzon. En nyckelperson svarade att det inte fanns några svaga sidor.

7. 7
Erfarenheter
 1100 intervjuer
 56 kommuner
 4 län
 15 olika issues

8. 8
Issues
 Arbetet med att begränsa tillgången
till alkohol
 Generellt föräldrastöd
 Säkra skolvägar
 Strategiskt folkhälsoarbete
 Habiliteringspersonalens kunskaper
om delaktighetens betydelse för
hälsan hos personer med
funktionsnedsättning
 Ledarskap i klassrummet
 Vuxenansvar i barngruppen
 Barnfattigdom
 Handlingsplan för drogförebyggande
arbete
 Innovativ teknik i äldreomsorgen
 Samverkan fokus barn och unga
 Tvärsektoriellt samverkan inom
folkhälsa
 Effekt
 ANDT-prevention (olika
kombinationer)
 Regional samverkan inom ANDT

9. 9
Generella fynd
 Dimension A och F högst
 Dimension B och E lägst
 Nya i organisationen stannar processen upp
 Ledningens engagemang viktigt
 Alla dimensioner hänger ihop
Community Readiness 6 dimensioner
A – Aktiviteter
B – Kännedom om aktiviteterna
C – Ledarskap
D – Arbetsmiljö
E – Kunskap om aktiviteterna
F – Resurser
9 äga
8 fastställelse
7 stabilisering
6 igångsättning
5 förberedelse
4 förplanering
3 låg medvetenhet
2 förnekelse
1 ingen medvetenhet
9 äga
8 fastställelse
7 stabilisering
6 igångsättning
5 förberedelse
4 förplanering
3 låg medvetenhet
2 förnekelse
1 ingen medvetenhet