1. Hinduismen

2. Indiens religiösa karta
Hinduer: 83 procent.
Muslimer: 11 procent.
Kristna: 2.5 procent.
Sikher: 2.5 procent.
Buddhister: 0.7 procent.

3. Polyteism, panteism och teism
Polyteistisk religion
Inom polyteistiska religioner tillbes fler än en gud. Religioner som bara tillber en enda gud kallas
monoteistiska.
Inom hinduismens olika riktningar finns det sammanlagt omkring tre miljoner gudar/gudinnor.
Panteistisk religion
Panteism innebär tron på att Gud eller något övernaturligt genomsyrar allt levande.
Brahman, världssjälen finns överallt. ”Det vi ser är en illusion, ytterst sett är allting ETT” (jfr Matrix)
Teistisk religion
Tron på en personlig gud/gudinna. T.ex. Kali, Vishnu, Shiva, Brahma, Ganesha

4. Kali
”Den våldsamma gudinnan”
Bildkälla:http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/89/Kali_by_Raj
a_Ravi_Varma.jpg

5. Ett Ganesha-tempel i den indiska staden Dharwad.
Bildkälla: www.pixbay.com

6. Tidsuppfattning
Cyklisk (cirkulär) tidsuppfattning
(jfr de abrahamitiska religionernas
linjära tidsuppfattning)
Bildkälla: www.pixbay.com

7. Bakgrund (ursprung)
Induskulturen
Invandring av en europeisk folkgrupp som brukar kallas
arier.
I samband med att dessa två folkgruppers religion och
kultur möts uppstår ca 1500 f.v.t.:
Den vediska religionen (vilken utgör grunden för bildandet av den hinduistiska religionen)

8. Historia och urkunder (heliga skrifter)
Den vediska tiden (ca 1500-500 f.v.t.)
Rigveda
Texterna i skriftsamlingen Rigveda fokuserade på frågan ”hur ska jag få ett bättre liv?”. Därmed ett fokus på
det materiella livet.
Ett stark fokus på offerritualer. Man offrade till gudarna i hopp om at gudarna i gengäld skulle hjälpa dem.
Upanishaderna
Texterna i skriftsamlingen Upanishaderna avsade sig det fokus som fanns på ett gott materiellt liv och
började istället fokusera på livsfrågor som t.ex. ”vem är jag?”, ”hur fungerar universum?” och ”var finns jag i
relation till allt detta?”. Fokus lades på meditation och försjunkenhet (djup begrundan, grubblande).
oBrahman, atman, samsara, yoga, karma, moksha,

9. Historia och urkunder (heliga skrifter)
Mahabharata
Innehåller den ”hinduistiska bibeln” Bhagavadgita och Ramayana.
Ramayana
Handlar om krigaren Rama.

10. Bhagavadgita – ett epos om dharma
Epos: en lång berättande text om gudar och människor (”hjältar”).
Människan Arjuna undervisas av Krishna (som är en avatar av guden Vishnu).
Om kampen mellan dharma (de sociala & samhälleliga plikterna) och adharma (de handlingar
som strider mot dharma). Arjuna får lära sig hur han ska handla för att uppfylla dharma.
Krishna lär Arjuna om tre vägar för att leva det rätta livet enligt plikterna:
1. Bhakti-yoga
2. Karma-yoga
3. Jnana-yoga

11. Centrala tankegångar
Dharma
Brahman
Atman
Samsara (återfödelse)
Karma
Moksha

12. Centrala tankegångar
Yoga
Tre vägar för att uppnå moksha (d.v.s. befrielse eller ”frälsning”)
Bhakti-yoga: Tillbedjan av (tro på) en personlig Gud för att uppnå moksha
Karma-yoga: Handlingar utan egoism som vägen till moksha
Jnana-yoga: Kunskap (insikt) som vägen till moksha
Alla dessa tre metoder för att uppnå moksha behandlas i ”den hinduistiska
bibeln” Bhagavadgita.

13. Yoga (andlig metod/lära för att uppnå befrielse)
Målsättningen för yoga är en religiös sådan och finns nedtecknat i upanishaderna, och termen
yoga används därför ibland allmänt för vägar till förening med en gud och senare för förening
med Brahman eller för frigörelse från sinnenas herravälde (illusionen, d.v.s. maya). Det finns tre
olika yoga-metoder att uppnå frigörelse är sålund

14. Kastsystemet
1. Prästkasten (brahminerna).
2. Krigarkasten
3. Tjänarkasten
4. Bondekasten
 De kastlösa
Diskriminering p.g.a. kast är (numera) förbjudet enligt den indiska grundlagen, i tillämpningen
innebär det att man inte får behandla folk som "oberörbara" - även om det fortfarande sker. Det är
fortfarande så att sämre jobb sköts av de i de lägre kasten, medan de rika med bra jobb och makt
oftast tillhör något av de högre. Källa: http://www.indien.nu/allt_om_indien/religion/kastsystemet
Kastsystemet avskaffades officiellt när Indien blev självständigt (1948), men dess skugga lever kvar i
många skepnader. Källa: http://www.svd.se/naringsliv/kastsystemet-ar-forbjudet-men-lever-
kvar_1060441.svd

15. Tankegångar
Maya
Den värld vi ser och upplever är en illusion (maya).
Detta innebär att alla saker och människan egentligen saknar verklig existens. Allt som sker äe
overkligt och osant.

16. Heliga handlingar, ting och platser
Floden Ganges
Kon är ett heligt djur.
Offra till gudarna.
Besöka tempel
Avbildningar av gudar
(bilder, föremål m.m.)
Bildkälla: www.pixbay.com

17. Mahatma Gandhi
Mahatma Gandhi
Icke våld – ”ahimsa”.
Indiens självständighet från Storbritannien (1948)
Bildkälla: www.pixabay.com

18. Mer om begreppet dharma inom
hinduismen
Dharma (rätt levande, reglerna)
Dharma är inom hinduismen ”den moraliska lagen” (regler för hur man ska vara). Den sociala och
rituella ordningen måste upprätthållas. Och det är människans plikt att jobba för den och medverka
till att ordningen i världen upprätthålls. Dharma finns nedskriven i Dharmashastratexterna.
Dharmashastra = Läran om reglerna. Det framkommer att dharma ska följas och man ska följa de
regler som finns för det kast man tillhör.
Att bli befriad ur kretsloppet (samsara) kallas moksha. Man kan uppnå moksha genom tre olika vägar
(olika riktningar betonar vissa mer än andra). En av dem är genom rätta handlingar (karma-yoga), en
annan är genom kunskap (jnana-yoga) och en annan är genom att vörda en personlig Gud (bhakti-
yoga). I första hand världsförsakaren (asketen, munken) betraktas som kvalificerad att nå moksha.
Övergripande handlar det om att följa dharma, d.v.s. de sociala och moraliska plikter och regler
varje människa har (ofta beroende av vilket kast man tillhör, d.v.s. olika uppgifter beroende på
vilken samhällsställning man är född inom).

19. Dharma (som övergripande princip för att nåmoksha)
Dharma (de moraliska och sociala reglerna, att leva som man ska i det kast man för tillfället är
född inom)som vägen till moksha (befrielse, frälsning). Dharma-plikterna, etiken och rättesnöret
för varje hindu. Finns inom alla vägar man kan gå (Karma, Jnana och Bhakti). Dharma är ett av
hinduismens allra viktigaste begrepp. Dharma ”bär upp” hinduismen, d.v.s. att plikterna är
centrala inom religionen. Begreppet dharma innebär en föreställning om att människan
upprätthåller universum genom sina handlingar. Det används för att strukturera samhället och
den enskildes liv. Dharma är dock inte statiskt, världen förändras ständigt och vad som är
acceptabelt ändras genom århundradena.
De tre vägarna man kan välja för att uppfylla dharma och sträva mot moksha är alltså:
Jnana-yoga
Karma-yoga
Bhakti-yoga

20. Ord och begrepp
Avatar: Förkroppsligande/manifestation av en gud. T.ex. guden Krishna som är en avatar av
Vishnu. Gudar kan också bli avatarer i form av människor.
Karma: (karmayoga) (andlig disciplin, lära, om att utföra de rätta handlingarna)
Det rätta handlandet. Att utföra plikter enligt världsordningen. Handlandet är alltså centralt.
Man skall handla icke-egoistiskt. Det är bl.a. detta Krishna undervisar Arjuna om i det viktiga
eposet Bhagavadgita.
Jnana (jana-yoga, (andlig disciplin genom insikt)
Kunskap är en viktig väg till befrielse (slutet på lidandet) (moksha). Den rätta kunskapen som
medel för att nå befrielse (moksha). Dök först upp i den filosofiska riktningen Upanishaderna.
Man vill övervinna avidya som är motsatsen, d.v.s. okunskap.

21. Ord och begrepp
Avidya: Okunskap. Jnana: Kunskap (insikt)
Maya: Illusion.
Puja: Innebär dyrkan eller tillbedjan av det heliga. T.ex. genom bön eller offring.
Ganesha: elefantguden, är son till Shiva och till Kali. Han är visdomens gud. Ganesha är väldigt
populär i Indien, framförallt hos ungdomar som dyrkar honom som e slags vägledare och
stöttepelare för att de ska prestera bra i skolan.
Yoga