1. Knutsgillet i Sigtuna
Det finns inga dokument bevarade som berättar
om det medeltida Knutsgillet i Sigtuna, men dess
sigillstamp i brons finns kvar och tillhör Statens
historiska museum i Stockholm, (bilden).
Sigillbilden visar den danske helgonkungen S:t
Knut, skägglös, krönt, sittande på en tron. I höger
hand håller han en liljeformad spira och i vänster
ett krönt riksäpple.
Stampen är Sveriges äldsta i sitt slag från
omkring år 1300.
Medeltidsgillena hade speciella helgon som
skyddspatroner, bland andra de tre nordiska
martyr- och helgonkungarna S:t Olof från Norge,
S:t Erik från Sverige och S:t Knut från Danmark.
Erik är identisk med Erik Jedvardsson, Erik den
helige, mördad i Uppsala 1160. Olof är Olav
Haraldsson som föll i Stiklastad 1030. Knut
erbjuder tre danska helgongestalter med namnet
Knud; Knud kung, hans brorson Knud hertig eller
Knud Magnusen.

2. Medeltida kvarnar
Redan de medeltida kvarnarna var så kallade stolpkvarnar
där hela kvarnhuset vreds runt mot vinden. På andra
kvarnar vreds bara kvarnhusets övre del, så kallade
hättkvarnar. Ibland kallas de ”holländare”.
En kvarn av denna typ fanns vid Rolsta utmed
Odensalavägen i Märstas norra del. Den flyttades dit från
Rörstandsområdet i Stockholm på 1880-talet, men brann
ner i början av 1960-talet. En annan väderkvarn som fanns
länge i drift vid Ista i Odensala. Kvarhuset står kvar än
idag.
Fotograf: Okänd
Väderkvarnar fanns lite här och där i omgivningarna och
fortfarande kan man se rester av kvarnhus och fundament
i gårdsbyarna. Sätuna gård byggde sin kvarn så sent som
1875. Den placerades på höjden norr om det nuvarande
bostadsområdet med adress Sätunavägen.
Kvarnen fanns kvar åtminstone 1925, men revs därefter.
Intill kvarnen byggdes mjölnarens bostad som fanns kvar
ännu på 1980-talet. Husgrund och bärbuskar från
trädgården kan ses fortfarande bakom barndaghemmet.
En av de stora kvarnarna låg vid Måby gård och drevs
första av vattenkraft från Märstaån, senare av ånga och på
slutet av el.

3. Runforskare Helmer Gustafsson
Detta är runforskaren Helmer Gustafsson.
Som pensionär arbetar han vid Sigtuna
museum med att tolka hundratals
runtecken på så kallade lösfynd från
utgrävningarna i "svarta jorden" i Sigtuna. I
handen håller han ett helt unikt fynd, en
runtrissa av trä.
Forskarna funderade länge över vad den
använts till. Helmer Gustafsson går i god för
att det är vårt hittills äldsta kända
pedagogiska hjälpmedel. Kort sagt ett
läromedel för att undervisa i att skriva och
läsa runtecken från det nordiska
runalfabetet med 16 tecken och som
använts under 1000-talet på så gott som
alla runstenar i våra trakter.
Metoden att undervisa med grupper av
tecken stämmer ganska bra med hur vi
själva tusen år senare lärde oss läsa och
stava de första orden.

4. Postdiligensen mellan Märsta och
Sigtuna 1910
Fram till 1918 transporterades
posten från järnvägsstationen i
Märsta till postkontoret vid Gröna
gränd i Sigtuna med denna
postskjuts.
Resan tog drygt en timme och
resande som ville följa med fick
betala en krona. Postiljonen på
bilden hette Oscar Jonsson och
posthästen hette Göta.
Fotograf: Okänd

5. S:t Pers kyrkoruin i början på 1900talet
Aluddens mjölkkor på betesmarker
vid S:t Pers kyrkoruin i början på
1900-talet.
S:t Pers kyrka brukar beskrivas som
Upplands första domkyrka, med
namn efter aposteln Petrus. Den
byggdes i gråsten i början av 1100talet och upphörde som biskopskyrka
1164 när ärkesbiskopsätet flyttades
till Uppsala.
Efter reformationen fick kyrkan
förfalla och stod som ruin redan i
mitten av 1600-talet.
Fotograf: Okänd
Nu ingår den som en känd profil i
Sigtunas stadsbild.
När denna bild togs i början på 1900talet av okänd fotograf betade
mjölkkorna från Aluddens gård i
skuggan av kyrkans centraltorn.

6. Lillgården vid Långgatan år 1914
Hit till fröknarna Nilssons
pensionat kom turisterna från
Stockholm med båt.
Promenaden upp från
båthamnen är bara ett
hundratal meter.
Kvinnorna på bilden uppges
vara systrarna Maria och
Hanna Nilsson som drev
pensionat och festmatsal
mellan åren 1910 och 1914.
De flyttade matsalen upp till
Klockbacken, men återvände
till Långgatan 2 1922. Det
huset kallades Lindgården och
finns kvar som privatbostad.
Fotograf: Okänd

7. Aludden, Sigtuna
Under medeltiden låg
Sigtunas hospital på en udde
öster om nuvarande Aludden
i västra delen av Sigtuna
stad. Broavgifter till
Broholmen vid Sjudarbadet
och senare avgifter från
färjan vid Ropsten gav
inkomster till hospitalet.
Aludden, vars huvudbyggnad
ses på bilden, var ett
betydande hemman och är i
dag privatbostad.

8. Sigtuna stadshotell 1909
Sigtuna stadshotell fick inte bygga ut
så som man önskat efter protester
från Sigtunaborna.
Så här såg hotellet ut när förra seklet
var ungt och hotellet var nytt efter
invigningen 1909.
Observera att den nuvarande
strandpromenaden inte fanns med
från början.
Fotograf: Okänd

9. Stora Snurrin
Den stora byggnaden där Stora Gatan
ansluter till Färjestadsbron i Sigtuna
kallas än idag för Snurrin. Från början
var namnet troligen Sörin efter platsen
där farleden till Garnsviken ”snördes till”.
Men eftersom byggnaden fungerade som
vägkrog så fick den med tiden heta
Snurrin av Sigtunaborna.
I slutet på 1700-talet hette krögaren Eric
Jansson och något senare tog änkan
Cajsa Persdotter över krogen. Vid den
här tiden fanns 16 krogar i Sigtuna.
Fotograf: Arne Ohlsson
På 1900-talet övertogs Snurrin av
landskapsmålaren John Kindborg. Under
en tid fungerade Snurrin som
barndaghem och som Sigtunas första
samrealskola.

10. Striden om lindarna
Huset till höger på bilden heter än idag
Scheffels gård efter porträttmålaren
Johan Henrik Scheffel. Idag har
Handelsbanken sitt Sigtunakontor här.
På 1950-talet fanns i huset en
riksbekant bokhandel, berömd för
striden om lindarna utanför på Stora
torget. Bokhandlaren ansåg att de sex
lindarna skadade huset och ville ha bort
dem. Ett träd höggs ned på prov, men
resten av lindarna blev kvar efter en
riksbekant strid med Sigtunaborna om
trädens vara eller inte vara. Senare
togs alla lindarna bort. De äldsta träden
kom på plats 1745.
Huset till vänster kallas Bahrmanska
gården. Där finns idag restaurang
Farbror Blå.

11. Entrepenör Carl Östen Schaumans
kakfabrik i Märsta
Carl Östen Schauman var entreprenör
och affärsman med gott hjärta, men med
sämre sinne för tidens realiteter. Mitt
under första världskriget, när
hungerkravaller rasade i Stockholm och
politiken var i kaos, så byggde och
startade han optimistiskt en jättelik
fabrik för att baka småkakor i Märsta.
Huset finns kvar på samma plats vid
Södergatan och är delsvis ombyggt till
Sigtuna kommuns förvaltningsbyggnad.

12. Kexfabrikens personalutflykt
Efter några år förstördes fabriken av en
brand. Personalen ställde upp för att
bygga om och renovera. Som tack för
hjälpen bjöd Schauman på båttur till det
nya Stadshotellet i Sigtuna, där bjöd han
alla på lunch.
På gruppbilden med personalen på
lunchen håller flera anställda stolt upp
reklamskyltar för sina kex.

13. Schaumans familj
Carl Östen Schauman köpte också
Steninge slott där han startade omfattande
odlingar i växthus.
Här står han på trappan med sin familj.
Båda företagen gick efter några få år i
konkurs, Schauman försvann till Åbo där
han startade en ny kexfabrik.

14. Gamla brev
Det snart hundra år gamla brevet är ett stycke lokalhistoria, men förmedlar också en pust av
tidsandan under vilken människor levde i våra bygder år 1913.

15. Gamla brev
Brevet är daterat Skarbacka som var ett av Steninges många småtorp. Det låg på krönet av den
branta backen mot Botele udd nära Tegeludden. Steninge var ett storgods med mer än hundra
anställda, därav många i torpen runt omkring, men som nu är borta.
Brevet berättar om Hilda och Lisa som varit i Tallmilan, ett annat av de små torpen som låg bara
någon kilometer bort, strax intill nuvarande skjutbanan på vägen mot Rosersberg.
Men observera mammans och pappans omsorger om ett kärt barn som flyttat till Stockholm och
ska få pengar till spårvagnen, även om det var knapert hemma i föräldrahemmet.

16. Bautastenen i Kärringbackarna
På en åkerholme strax söder om Herresta
lada i Odensala står en bautasten på
trekvart.
Fornforskaren Richard Dybeck ritade av
stenen i mitten av 1800-talet och funderade
över om mittstenen ska föreställa trädet i
världens mitt, Yggdrasil och treudden av
stenar runt omkring dess rötter.
Liknande så kallade Gudaspikar har funnits
på flera vikingatida gårdar. Stenen finns i de
så kallade Kärringbackarna.
Fotograf: Arne Ohlsson

17. Bautastenen i Kärringbackarna
Dybecks teckning av bautastenen vid
Herresta i mitten på 1800-talet.

18. Märsta torg som det såg ut på 1950talet
Bilden tagen mot söder. Till vänster låg två
bensinstationer och till höger rester av
bebyggelsen från Märsta gård, det gamla
gästgiveriet.
I vita byggnaden till höger fanns ett
konditori. På samma plats ligger i dag en
grillkiosk.
Märsta torg var länge en central plats i
Märsta utmed gamla riksvägen som gick
rakt igenom samhället med samma
sträckning som Stockholmsvägen idag.
Foto: Bror Linds arkiv

19. Lychnells lanthandel i Odensala
Före det moderna samhället Märsta med
butikscentrum och Eurostop, fanns fram till
1950- och 60-talen en rad lanthandlare
kvar ute i byarna.
En butik låg vid Fjällsta gård, en annan vid
nuvarande Steningevik, en tredje vid
Tullen.
Bilden visar Lychnells lanthandel i
Odensala. Huvudbyggnaden finns kvar på
samma plats intill där vägen mot Berga
och Hova en gång passerade över
järnvägen.
Idag går vägen i viadukt under järnvägen.
Som granne till Lychnells fanns ytterligare
en butik och ett postkontor.

20. Fjällsta handelsbod
När järnvägarna byggdes genom landet i
mitten på 1800-talet var det vanligt att
lanthandelsbodar växte upp i anslutning till
den nya järnvägen. Så var det också i Märsta.
När norra stambanan öppnades 1866 med
järnvägsstation på samma plats som idag i
Märsta, så fick Märsta också sin första riktiga
handelsbo. Den låg vid Fjällsta gård och
initiativtagare var organisten, skolläraren och
lanthandlaren Johan Söderström.
Gården Fjällsta finns kvar idag men har blivit
en storgård mellan Husby och Rolsta som
hästgård och med bilplåtslageri.
Handelsboden i Fjällsta fanns kvar fram till
1950-talet när det nya Märsta började byggas.

21. Märsta som det såg ut 1965
Bilden tagen från västra punkthuset vid
Södergatan i riktning söderut. Märstaån
rinner fortfarande ner mot Steningedalen.
I fonden ses den nya riksvägen mot
Uppsala och utmed järnvägen skymtar
gamla riksvägen, den så kallade
Pinbacken.
På de snötäckta fälten i centrum av bilden
och till höger ligger idag Centrum,
Vattenparken och bostadsområdet
Vänortsringen.
Foto: Bror Linds arkiv

22. Märsta i mitten på 1960-talet
Motivet är nya riksvägen norrut mot
Uppsala. Mitt i bilden ligger i dag
Valstarondellen.
Till höger ses det uppväxande
Tingvallaområdet och till vänster skymtar
ännu den stora ladan efter Valsta gård
samt de sista gårdshusen på Valsta gård.
Utbyggnaden av Märsta som en servicestad
till den nya internationella storflygplatsen
Arlanda hade just börjat.
Vi hade fortfarande vänstertrafik.
Omläggningen till högertrafik kom 1967.
Foto: Bror Linds arkiv

23. Oljelampa Mariakyrkan
Till höger i entrén till Mariakyrkan i Sigtuna
sitter en märklig tingest inmurad. Många
undrar vad den fyller för funktion.
Det är en oljelampa från tidig medeltid.
Den har hämtats från någon av de andra
stenkyrkorna i staden och som lämnades
att förfalla sedan Gustav Vasa gjort rent
hus med katolska kyrka vid reformationen
1527.
Lampan ska ligga vågrätt, fyllas med olja
och en veke som sedan fungerade som en
lampa. Den hör alltså inte till Mariakyrkan
från början och ska användes på annat sätt
än i entréportens vägg.
Foto: Åke Ekdahl