2. Utmaningar
• Kapacitet:
- Blandad trafik/hastighetsskillnader
- Många enkelspåriga banor
• Kvalitet:
- Kan efterfrågan mötas?
• Fler avgångar
• Ökad turtäthet
• Nya stationer
- Punktlighet
• Trafikmängd och –blandning – vad är ”lagom”?
• Vad efterfrågas? Hur ska kapacitet mätas och kriterierna
utvärderas? Vad är den ”bästa” tidtabellen?
3. Kapacitetsanalys och SEK
• Tidtabellsanalyser
• Simuleringar
• Är trafiken körbar?
• Svårt att definiera ”kapacitet” – många mått
• Ofta bara begränsad utvärdering av nyttorna
• Ofta starkt förenklat (både storlek och drabbat
tåg/resenär/gods)
Hur kvantifiera och bedöma de ekonomiska effekterna
av ”kapacitet”?
9. Varför valdes tåg 440?
Ingen av enkätdeltagarna valde 440 pga lägre förseningsrisk!
Inte viktigt?!
10. Varför var förseningsrisken inte relevant?
• Sällanresenärer – endast 42% av de som svarade
åker minst 1 gång i månaden
• Vet i allmänhet om förseningsrisken, även upplevt
själv (33 % har varit med om en försening månaden
innan, 38 % av dessa kommer ihåg att de kom för
sent till sina ärenden då) – men inte för enstaka tåg
• Eftermiddagsavgång
• Bokningen skedde evtl lång tid innan resan
• Stomtåg
11. Hur påverkar en försening nästa resa?
• Intervjuar: Intresse för historiska data finns
• Enkätundersökning: Osäkerhet
- Endast få svar på frågan ”om” man vill ha förseningsdata
innan man bokar tågresan
- ”Vad” vill man veta?
• Tidsmarginal på slutdestinationen: 2-180 min (Ø 38)
– beror mycket på ärende
• Resa ”kvällen innan” populärt
• 20-67 % förlängd restid pga försening på dagens
resa leder främst till att man väljer en tidigare avgång
nästa gång
12. Slutsatser
• Kombination av tidtabellsanalys och simulering
effektiv metod för att utvärdera och jämföra
alternativa tidtabellstrategier
• Svårigheter
- Kapacitetmått
- Värdering
• Förseningar påverkar resenärens planering och val av
nästa resa
• Samband med tidtabellstrategier bör analyseras
vidare