En arbetstagare som insjuknar under sin semester kan i fortsättningen flytta fram sin semester till en senare tidpunkt genast från den första sjukdagen. Andra ändringar gäller beräkningen av semesterlönen och semesterersättningen i vissa fall.
Työmarkkinakatsaus on SAK:n asiantuntijoiden kahdesti vuodessa kokoama talousanalyysi. Katsauksissa seurataan Suomen talouden kehitystä erityisesti työmarkkinoiden näkökulmasta.
Avaamme tilannekuvaa eri mittareiden avulla. Katsaukset seuraavat erityisesti bruttokansantuotteen, inflaation, korkojen, vaihtotaseen, investointien, liikevaihtojen, ansio- ja kustannustason sekä työllisyyden ja työttömyyden kehitystä.
Katsauksen on koonnut SAK:n ekonomisti Tatu Knuutila.
Tässä tutkimuksessa olemme tarkastelleet laajasti SAK:n nais- ja miesvaltaisten alojen vastaajien arvioita työelämästä ja elämän arvoista. Kysyimme mielipidettä yhteensä 55:ssä eri asiassa. Tarkasteltavana olevista asioista lähes 90 prosenttia on sellaisia, joissa ei havaittu juurikaan mielipide-eroja nais- ja miesvaltaisten alojen välillä.
Suuri osa vastaajista odottaa työltä työturvallisuutta ja hyvää työporukkaa. Monen odotukset kohdistuvat myös työpaikan jatkuvuuteen ja siihen, että esimies on helposti lähestyttävä.
SAK:n uusi strategia täsmentää keskusjärjestön roolia ja uudistaa sen toimintatapoja vastamaan työmarkkinoilla ja yhteiskunnassa tapahtuneita muutoksia. Strategiakausi ulottuu vuoteen 2028.
SAK:n keinovalikoimassa on jatkossakin neuvotteleminen niin työnantajien kuin kolmikantaisesti yhdessä työnantajien ja kulloisenkin hallituksen kanssa. Aiempaa tärkeämpään rooliin strategiassa nostetaan vaikuttaminen poliittiseen päätöksentekoon Suomessa ja Euroopan unionissa. Myös asiantuntijuuden ja viestinnän rooli korostuu.
Strategiassa huomioidaan myös digitalisaation ja ilmastonmuutoksen työntekijöille aiheuttamat haasteet. Muutos kohti ekologisesti kestävää taloutta on toteutettava oikeudenmukaisesti.
Työmarkkinakatsaus on SAK:n asiantuntijoiden kahdesti vuodessa kokoama talousanalyysi. Katsauksissa seurataan Suomen talouden kehitystä erityisesti työmarkkinoiden näkökulmasta.
Avaamme tilannekuvaa eri mittareiden avulla. Katsaukset seuraavat erityisesti bruttokansantuotteen, inflaation, korkojen, vaihtotaseen, investointien, liikevaihtojen, ansio- ja kustannustason sekä työllisyyden ja työttömyyden kehitystä.
Katsauksen on koonnut SAK:n ekonomisti Tatu Knuutila.
Tässä tutkimuksessa olemme tarkastelleet laajasti SAK:n nais- ja miesvaltaisten alojen vastaajien arvioita työelämästä ja elämän arvoista. Kysyimme mielipidettä yhteensä 55:ssä eri asiassa. Tarkasteltavana olevista asioista lähes 90 prosenttia on sellaisia, joissa ei havaittu juurikaan mielipide-eroja nais- ja miesvaltaisten alojen välillä.
Suuri osa vastaajista odottaa työltä työturvallisuutta ja hyvää työporukkaa. Monen odotukset kohdistuvat myös työpaikan jatkuvuuteen ja siihen, että esimies on helposti lähestyttävä.
SAK:n uusi strategia täsmentää keskusjärjestön roolia ja uudistaa sen toimintatapoja vastamaan työmarkkinoilla ja yhteiskunnassa tapahtuneita muutoksia. Strategiakausi ulottuu vuoteen 2028.
SAK:n keinovalikoimassa on jatkossakin neuvotteleminen niin työnantajien kuin kolmikantaisesti yhdessä työnantajien ja kulloisenkin hallituksen kanssa. Aiempaa tärkeämpään rooliin strategiassa nostetaan vaikuttaminen poliittiseen päätöksentekoon Suomessa ja Euroopan unionissa. Myös asiantuntijuuden ja viestinnän rooli korostuu.
Strategiassa huomioidaan myös digitalisaation ja ilmastonmuutoksen työntekijöille aiheuttamat haasteet. Muutos kohti ekologisesti kestävää taloutta on toteutettava oikeudenmukaisesti.
SAK:n Digiosaaminen ja teknologian muutos SAK:n aloilla -tutkimus piirtää kuvaa eri alojen digitalisaatiokehityksestä. Se katsoo kehitystä nimenomaan suorittavaa työtä tekevien työntekijöiden työn näkökulmasta.
SAK:n Verianilla teettämän tutkimuksen mukaan suomalaisista 52 prosenttia hyväksyy Orpon-Purran hallituksen suunnittelemia työelämäheikennyksiä vastustavat lakot. 42 prosenttia vastaajista ei hyväksy lakkoja. Erityisen vankkaa kannatus on SAK:n ja STTK:n jäsenliittoihin järjestäytyneiden palkansaajien keskuudessa.
Orpon-Purran hallituksen suunnittelemat leikkaukset ja heikennykset kohdistuvat erityisesti työväestöön ja kaikkein heikoimmassa asemassa oleviin. Lue SAK:n esitteestä, millaisia muutoksia työlainsäädäntöön, lakko-oikeuteen ja sosiaaliturvaan hallitus on toteuttanut tai esittää.
Den här guiden berättar om de rättigheter och skyldigheter som finns i arbetslivet, och som garanterar ett rättvist arbetsliv för oss alla.
Alla som jobbar behöver tillförlitlig information om de avtal, förfaringssätt och termer som rör arbetslivet – men speciellt viktigt är det för dem som är nya i arbetslivet. Den här guiden ger dig grundläggande kunskaper om arbetslivet och hjälper dig att enkelt kolla vad du ska tänka på när du börjar på ett nytt jobb eller befinner dig i en ny situation. Ibland kan det uppstå frågor eller problem som du behöver mer hjälp för att lösa. Då ska du komma ihåg adressen www.arbetslivetsspelregler.fi.
Arbetslivets spelregler är en guide som har sammanställts av experter vid Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC. Guiden lämpar sig för unga, personer som har flyttat till Finland och alla som vill lära sig mer om det finländska arbetslivet.
SAK haluaa, että seuraava Euroopan parlamentti jatkaa työntekijöiden oikeuksien vahvistamista. SAK:n tavoitteiden muita teemoja ovat muun muassa demokratian ja oikeusvaltion puolustaminen, EU:n talouspolitiikka ja oikeudenmukainen ilmastosiirtymä sekä EU:n ulkosuhteet ja laajentuminen.
Joulukuun puolessavälissä 2023 toteutetun kyselyn mukaan 63 prosenttia Suomen väestöstä hyväksyi ammattiliittojen torstaina 14. joulukuuta toteuttamat poliittiset lakot. SAK:n Verianilla teettämään kyselyyn vastasi 2 405 henkilöä, jotka edustavat Suomen 18 vuotta täyttänyttä väestöä pois lukien Ahvenanmaalla asuvat. Kysely toteutettiin 15.–20.12.2023 ja sen virhemarginaali on noin 2,0 %-yksikköä molempiin suuntiin.
SAK:n vero-ohjelman tavoitteena on toimia avauksena ja ohjenuorana aiheesta käytävään keskusteluun. Ohjelmassa käydään läpi kaikki verotuksen osa-alueet ja tarjotaan ratkaisuja verojärjestelmän kehittämiseen.
SAK:n mukaan verotuksen painopistettä tulee siirtää työn verotuksesta haittojen ja pääomien verotukseen. SAK:lle tärkeitä tavoitteita ovat myös reilu tulonjako ja ilmastoon sekä ympäristöön liittyvät verokysymykset.
Kaksi kolmasosaa (67 prosenttia) SAK:laista luottamushenkilöistä kertoo, että heidän työpaikallaan on pantu toimeen ilmastonmuutosta hillitseviä toimia viimeisten kahden vuoden aikana. Ilmastotoimia tekevien SAK:laisten työpaikkojen osuus on kasvanut nopeasti, sillä vuonna 2019 vastaava osuus oli 44 prosenttia.
12:sta sak:laisilla aloilla työskentelevän pienipalkkaisen työntekijän haastattelu toimeentulovaikeuksista ja siitä, miten he pyrkivät tilannettaan rakotmaan.
The document outlines proposed cuts to working conditions, social welfare, and the right to strike by the Orpo-Purra Government in Finland. Key changes include allowing local agreements that fall below statutory employment standards in workplaces without shop stewards, restricting sympathetic and political strikes, increasing fines for illegal strikes, lengthening requirements to qualify for unemployment benefits, cutting unemployment benefits and social welfare, and abolishing protections for part-time workers and child supplements. The proposals are presented as targeting workers, the unemployed, and vulnerable groups in society in order to increase employer power.
Regeringen Orpo-Purra håller på att göra många och stora ändringar i arbetslagstiftningen, strejkrätten och den sociala tryggheten. Ändringarna i arbetslagstiftningen och strejkrätten gynnar endast arbetsgivarna, inte arbetstagarna. Försämringarna inom den sociala tryggheten drabbar i synnerhet låginkomsttagare, snuttjobbare och deltidsanställda samt arbetslösa.
Orpon-Purran hallituksen suunnittelemat leikkaukset ja heikennykset kohdistuvat erityisesti työväestöön ja kaikkein heikoimmassa asemassa oleviin. Lue SAK:n esitteestä, millaisia muutoksia työlainsäädäntöön, lakko-oikeuteen ja sosiaaliturvaan hallitus esittää.
SAK selvitti, mitä ostovoiman heikentyminen on konkreettisesti tarkoittanut työntekijöille. Pienituloisimpien palkansaajien ostovoima on heikentynyt keskimäärin 166 eurolla kuukaudessa.
More Related Content
More from Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK
SAK:n Digiosaaminen ja teknologian muutos SAK:n aloilla -tutkimus piirtää kuvaa eri alojen digitalisaatiokehityksestä. Se katsoo kehitystä nimenomaan suorittavaa työtä tekevien työntekijöiden työn näkökulmasta.
SAK:n Verianilla teettämän tutkimuksen mukaan suomalaisista 52 prosenttia hyväksyy Orpon-Purran hallituksen suunnittelemia työelämäheikennyksiä vastustavat lakot. 42 prosenttia vastaajista ei hyväksy lakkoja. Erityisen vankkaa kannatus on SAK:n ja STTK:n jäsenliittoihin järjestäytyneiden palkansaajien keskuudessa.
Orpon-Purran hallituksen suunnittelemat leikkaukset ja heikennykset kohdistuvat erityisesti työväestöön ja kaikkein heikoimmassa asemassa oleviin. Lue SAK:n esitteestä, millaisia muutoksia työlainsäädäntöön, lakko-oikeuteen ja sosiaaliturvaan hallitus on toteuttanut tai esittää.
Den här guiden berättar om de rättigheter och skyldigheter som finns i arbetslivet, och som garanterar ett rättvist arbetsliv för oss alla.
Alla som jobbar behöver tillförlitlig information om de avtal, förfaringssätt och termer som rör arbetslivet – men speciellt viktigt är det för dem som är nya i arbetslivet. Den här guiden ger dig grundläggande kunskaper om arbetslivet och hjälper dig att enkelt kolla vad du ska tänka på när du börjar på ett nytt jobb eller befinner dig i en ny situation. Ibland kan det uppstå frågor eller problem som du behöver mer hjälp för att lösa. Då ska du komma ihåg adressen www.arbetslivetsspelregler.fi.
Arbetslivets spelregler är en guide som har sammanställts av experter vid Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC. Guiden lämpar sig för unga, personer som har flyttat till Finland och alla som vill lära sig mer om det finländska arbetslivet.
SAK haluaa, että seuraava Euroopan parlamentti jatkaa työntekijöiden oikeuksien vahvistamista. SAK:n tavoitteiden muita teemoja ovat muun muassa demokratian ja oikeusvaltion puolustaminen, EU:n talouspolitiikka ja oikeudenmukainen ilmastosiirtymä sekä EU:n ulkosuhteet ja laajentuminen.
Joulukuun puolessavälissä 2023 toteutetun kyselyn mukaan 63 prosenttia Suomen väestöstä hyväksyi ammattiliittojen torstaina 14. joulukuuta toteuttamat poliittiset lakot. SAK:n Verianilla teettämään kyselyyn vastasi 2 405 henkilöä, jotka edustavat Suomen 18 vuotta täyttänyttä väestöä pois lukien Ahvenanmaalla asuvat. Kysely toteutettiin 15.–20.12.2023 ja sen virhemarginaali on noin 2,0 %-yksikköä molempiin suuntiin.
SAK:n vero-ohjelman tavoitteena on toimia avauksena ja ohjenuorana aiheesta käytävään keskusteluun. Ohjelmassa käydään läpi kaikki verotuksen osa-alueet ja tarjotaan ratkaisuja verojärjestelmän kehittämiseen.
SAK:n mukaan verotuksen painopistettä tulee siirtää työn verotuksesta haittojen ja pääomien verotukseen. SAK:lle tärkeitä tavoitteita ovat myös reilu tulonjako ja ilmastoon sekä ympäristöön liittyvät verokysymykset.
Kaksi kolmasosaa (67 prosenttia) SAK:laista luottamushenkilöistä kertoo, että heidän työpaikallaan on pantu toimeen ilmastonmuutosta hillitseviä toimia viimeisten kahden vuoden aikana. Ilmastotoimia tekevien SAK:laisten työpaikkojen osuus on kasvanut nopeasti, sillä vuonna 2019 vastaava osuus oli 44 prosenttia.
12:sta sak:laisilla aloilla työskentelevän pienipalkkaisen työntekijän haastattelu toimeentulovaikeuksista ja siitä, miten he pyrkivät tilannettaan rakotmaan.
The document outlines proposed cuts to working conditions, social welfare, and the right to strike by the Orpo-Purra Government in Finland. Key changes include allowing local agreements that fall below statutory employment standards in workplaces without shop stewards, restricting sympathetic and political strikes, increasing fines for illegal strikes, lengthening requirements to qualify for unemployment benefits, cutting unemployment benefits and social welfare, and abolishing protections for part-time workers and child supplements. The proposals are presented as targeting workers, the unemployed, and vulnerable groups in society in order to increase employer power.
Regeringen Orpo-Purra håller på att göra många och stora ändringar i arbetslagstiftningen, strejkrätten och den sociala tryggheten. Ändringarna i arbetslagstiftningen och strejkrätten gynnar endast arbetsgivarna, inte arbetstagarna. Försämringarna inom den sociala tryggheten drabbar i synnerhet låginkomsttagare, snuttjobbare och deltidsanställda samt arbetslösa.
Orpon-Purran hallituksen suunnittelemat leikkaukset ja heikennykset kohdistuvat erityisesti työväestöön ja kaikkein heikoimmassa asemassa oleviin. Lue SAK:n esitteestä, millaisia muutoksia työlainsäädäntöön, lakko-oikeuteen ja sosiaaliturvaan hallitus esittää.
SAK selvitti, mitä ostovoiman heikentyminen on konkreettisesti tarkoittanut työntekijöille. Pienituloisimpien palkansaajien ostovoima on heikentynyt keskimäärin 166 eurolla kuukaudessa.
More from Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK (20)
2. TRE ÄNDRINGAR I SEMESTERLAGEN
1. Ändringar gällande semesterlönen och semesterersättningen
➤ Beräkningen av semesterlönen för arbetstagare med vecko- eller
månadslön ändras när arbetstiden ändras: semesterlönen
bestäms på basis av lönen under kvalifikationsåret.
(Semesterlag 10 § 4 mom )(Semesterlag 10 § 4 mom.)
➤ Lagändringen tillämpas på semestrar som intjänats från och
med 1.4.2013.
2. Divisorer (25/6) för månads- och veckolönen som används vid
beräkningen av semesterersättningen införs på nytt iberäkningen av semesterersättningen införs på nytt i
lagstiftningen.
(Semesterlag 17 § 3 mom.)
➤ Lagändringen tillämpas på semestrar som intjänats från och
med 1.4.2013.
3. Framflyttning av semesterdagar på grund av arbetsoförmåga
➤ Sju dagars karensen slopas.
(Semesterlag 25 §)
➤ Lagändringen träder i kraft 1.10.2013.g g
3. 1. ÄNDRINGAR SOM GÄLLER BERÄKNINGEN AV
SEMESTERLÖNEN
Lagändringen gäller personer med vecko- eller månadslön.
Regeln för beräknande av semesterlönen ändras i de fall där
arbetstagarens arbetstid och lön ändras under
k lifik i å (1 4 31 3 ) ill följd bkvalifikationsåret (1.4.–31.3.) till följd av att arbetstagaren
övergår från heltidsarbete till
➤ partiell sjukledighet
➤ deltidspension➤ deltidspension
➤ delinvalidpension
➤ partiell vårdledighet
å➤ annan förkortad arbetstid baserad på avtal.
Gäller också i motsvarande mån situationer där arbetstagaren
återgår från deltidsarbete till heltidsarbete.
4. ÄNDRINGAR SOM GÄLLER BERÄKNINGEN AV
SEMESTERLÖNEN
Om arbetstiden och lönen ändras under kvalifikationsåret(1.4–
31.3) beräknas semesterlönen enligt regeln för beräknande av
procentbaserad semesterlön.
S lö ä 9 ll 11 5 b d åSemesterlönen är 9 eller 11,5 procent beroende på
anställningsförhållandets längd (om inte något annat avtalas i
kollektiv- eller tjänstekollektivavtal)
➤ 9 procent, om anställningsförhållandet har fortgått underp , g g
ett år före utgången av det kvalifikationsår som föregår
semesterperioden
➤ 11,5 procent, om anställningsförhållandet har fortgått minst
ett år före utgången av det kvalifikationsår som föregårett år före utgången av det kvalifikationsår som föregår
semesterperioden.
5. ÄNDRINGAR SOM GÄLLER BERÄKNINGEN AV
SEMESTERLÖNEN
Vid procentberäkningen baseras semesterlönen på den lön som
betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid under
kvalifikationsåret (1.4–31.3).
Fö höj i b t l fö öd b t ll fö➤ Förhöjningar som betalas för nödarbete eller för
övertidsarbete beaktas inte.
➤ Lönegrunden utökas kalkylmässigt med uteblivna löner för
frånvarotiden för:
➤ föräldraledigheter, sjukdom, rehabilitering, karantän och
permittering.
6. ÄNDRINGAR SOM GÄLLER BERÄKNINGEN AV
SEMESTERLÖNEN
Om ändringar i arbetstagarens arbetstid sker först efter
kvalifikationsårets (1.4–31.3) utgång, innan semestern eller en
del av semestern börjar, beräknas semesterlönen på basis av
arbetstiden under kvalifikationsåret (fortgående sammaarbetstiden under kvalifikationsåret (fortgående samma
arbetstid) och vecko- eller månadslönen för den.
➤ I praktiken på basis av lönen före ändringen av arbetstiden.
➤ I sådana här fall syns ändringen i semesterlönen försty g
följande år.
7. EXEMPEL
Matts går i deltidspension 1.3.2014.
Han har arbetat 15 år i företaget och han har månadslön.
Matts håller sin semester i juli 2014.Matts håller sin semester i juli 2014.
Matts semesterlön är 11,5 procent av hans lön under
kvalifikationsåret (1.4.2013–31.3.2014).
Om Matts hade gått i deltidspension 1 4 2014 eller därefterOm Matts hade gått i deltidspension 1.4.2014 eller därefter,
hade hans semesterlön bestämts på basis av lönen före
deltidspensionen utan beräkningsregeln för procentbaserad
semesterlön.
I ktik h d t lö b tä t tif å d lö➤ I praktiken hade semesterlönen bestämts utifrån den lön
som utbetalats månaden innan Matts gått i deltidspension.
8. 2. DIVISORER FÖR MÅNADS- OCH VECKOLÖNER
I semesterlagen har införts divisorer för månads- och
veckolöner.
Används vid beräkningen av semesterersättningen.
Lönen för en semesterdag beräknas
➤ så att divisorn 25 används för anställda med månadslön
➤ och divisorn 6 för anställda med veckolön.
I kollektivavtalen kan avtalas om andra divisorer.
9. 3. INSJUKNANDE UNDER SEMESTERN
Lagändringen, dvs. slopandet av 7 dagars karensen, gäller
arbetsoförmåga på grund av sjukdom, olycksfall eller
förlossning både när semestern börjar och under semestern.
S k å b b ä fl f illSemestern ska på arbetstagarens begäran flyttas fram till en
senare tidpunkt genast från den första sjukdagen.
➤ Efter att semestern flyttats fram har arbetstagaren
sjukledigt.j g
Karensen slopas endast gällande lagstadgad semster, och alltså
inte för längre semestrar som avtalats i kollektiv- eller
tjänstekollektivavtal.
➤ Viktigt att i förteckningar över arbetsskift o.dyl särskilja
vilket slag av semester/ledighet arbetstagaren har.
➤ Arbetsgivarens semesterbokföring måste vara
uppdateraduppdaterad.
10. INSJUKNANDE UNDER SEMESTERN
Arbetstagaren måste begära att semestern flyttas fram.
➤ Det räcker inte enbart med en anmälan till arbetsgivaren
eller att skicka läkarintyg till arbetsgivaren.
➤ Begäran ska göras utan obefogat dröjsmål.
➤ Arbetstagaren måste få en bekräftelse av arbetsgivaren på
att arbetsoförmågan godkänns och semestern flyttas fram.
Arbetstagaren måste på arbetsgivarens begäran uppvisa en
tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga.
➤ Eventuella bestämmelser i kollektivavtalen ska följas vid
proceduren Skäl att på arbetsplatserna komma överens omproceduren. Skäl att på arbetsplatserna komma överens om
förfaringssätten mer i detalj.
➤ Arbetstagarna bör behandlas lika.
11. TIDPUNKTEN FÖR SEMESTER SOM FLYTTATS FRAM
PÅ GRUND AV ARBETSOFÖRMÅGA
Efter att arbetsoförmågan (sjukledigheten) upphört fortsätter
och upphör semestern såsom ursprungligen meddelats.
➤ Framflyttad sommarsemester måste ges under
t i dsemesterperioden.
➤ Framflyttad vintersemester måste ges före ingången av
följande semesterperiod.
➤ Om det ovan nämnda inte är möjligt kan framflyttad➤ Om det ovan nämnda inte är möjligt, kan framflyttad
sommarsemester ges efter semesterperioden under samma
kalenderår och vintersemester före utgången av följande
kalenderår.
➤ Om inte heller det ovan nämnda är möjligt, kan utebliven
semester ersättas med semesterersättning.
12. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSE GÄLLANDE RÄTTEN
TILL FRAMFLYTTNING AV SEMESTER
Övergångsbestämmelse:
➤ Efter att lagändringen trätt i kraft (1.10.2013) får gällande
kollektiv- och tjänstekollektivavtal tillämpas till utgången
t l i d t i t t l å t tav avtalsperioden, om parterna inte avtalar om något annat.