SlideShare a Scribd company logo

lokalix2015

•
•
E
Emma Terling
1 of 14
Download to read offline
PRIS 30 KRONOR | EN LOKALTIDNING AV JOURNALISTSTUDENTERNA VID KALIX FOLKHÖGSKOLA FREDAG 18 DECEMBER 2015 LOKALIX ”Förklaring behövs” Tove efter den hektiska Idol- karusellen Kalix stjärnskott firar en lugn jul hemma efter musiktävlingen. ”Jag har jättemånga goda minnen just till julmusiken”, säger hon. Sidan 17 Tågsatsning oroar sameby Ökad trafik på Haparandabanan ökar antalet påkörda renar fruk- tar Kalix renägare. ”Det innebär stora ekonomiska förluster för oss renägare”, säger Gunnar Johansson. Sidan 15 Sidan 4-5 Sidan 7 Han dokumenterade sin resa från kriget till Kalix Mahmoud Rihawi flydde över Medelhavet och kom till Kalix för några veckor sedan. Nu berättar han sin historia i Lokalix. FOTO: MOHAMMED SALEM Kartläggning: Politikernas närvaro och frånvaro i fullmäktige Sidan 9 Kommunens hantering av föreningsbidragen är mycket illa skött tycker revisorerna i sin rapport. Tuvas egna jul- recept Jul- traditioner vi glömt Stort test av julmust
Nyheter 3Fredag 18 december 2015LOKALIX2 Ledare Fredag 18 december 2015 LOKALIX Vi 4 LOKALIX Ansvarig utgivare Lotta Löthberg Nyhetschef Pontus Johansson Redigeringschef Jonatan Forslund Reportrar/redigerare Marcus Fredriksson Viktor Lundmark Mohammed Salem Alex Olofsson Alexandra Neudatjina John Strömshed Anne Marit Pentha Päiviö Nellie Andersson Marcus Nigéus Emma Terling Fanny Iggström Minea Sandström Emil Larsson Joakim Vidgren Henriette Ståhlberg Carolina Bäckström Björn Nyström Elin Carlansson Jonatan Forslund Kontakt 0923-66610 journalist.lokalix@gmail.com ”Journalistiken är en oattraktiv bransch nu för tiden” I Sverige är vi bra på att vanvårda viktiga yrkesgrupper med dålig lön eller värdelösa arbetsvillkor. Lärare är ett exempel. Poliser är ett andra. Journalister ett tredje. Journalistiken brukar kallas för den tredje statsmakten. Den ska granska de andra två, regeringen och riksdagen. För att möjliggöra detta krävs rakryggade, välutbilda- de, orädda och opartiska journalis- ter. Men det är inte bara kvaliteten som är viktig. Det krävs även kvantitet. Journalistkåren bantas rejält och folk blir uppsagda och utlasade var dag. Efter fem år i branschen kan det enda man erbjuds vara korta vi- kariat. Kommunikatörerna å andra si- dan har i regel bättre villkor. Kom- munikatörer är anställda av företag, landsting, kommuner eller myn- digheter. De erbjuds bättre lön och de är allt annat än opartiska. Deras uppdrag är nämligen att lyfta fram sin arbetsgivare i god dager. Tittar du ibland in på Kalix.se så är det en kommunikatör som skrivit artikeln. Tidningen Dagens Samhälle och ra- dioprogrammet Medierna berättade i somras att antalet kommunikatörer har fördubblats de senaste tio åren. Samtidigt konstaterade de att anta- let verksamma journalister minskar. Norrbotten och Kalix är inget un- dantag. Norrbottens-Kurirens och NSD:s lokalredaktioner har bara kvar en lokalreporter. Kommunika- törerna förmedlar nu sina egna ny- heter i större utsträckning. Till och med polisen använder Facebook nu för tiden. Allt eftersom tidningarna drar ned på sina anställda minskar möjlighe- ten för journalisten att göra hennes viktigaste uppgift. Nämligen att stäl- la sig kritisk och granska. En akut risk är att dagens tidningar kommer att upplevas som ett eko av det kom- munikatörerna redan har skrivit. För att de helt enkelt inte kommer ha tid med något annat. De kommer vara för få, med för högt produktionskrav av artiklar. Det är inte konstigt, tiderna för- ändras. Journalistiken är en oatt- raktiv bransch nu för tiden. Det är inte unikt på det sätt att man bränner heltidsanställningar. Det gör man överallt nu för tiden. I synnerhet i de yrkesgrupper som utgör en viktig samhällsfunktion. Men vill man ha granskande och opartisk journalistik så är det inte hållbart. Tur att ni har oss journaliststuden- ter på Kalix folkhögskola, mitt i allt mörker. Vi lever på samma villkor som alla andra studenter i hela Sve- rige. Vare sig de studerar ekonomi, juridik eller strategisk kommunika- tion. Vi är en heterogen grupp i allt från politiska åsikter till favoritlag i fotboll. Och vi skriver som ett re- sultat av det sistnämnda faktumet – nämligen opartiskt. Ledarredaktionen Journalisteleverna vid Kalix folkhögskola avslutar höstterminen på bästa tänkbara sätt. I dina händer håller du i en tidning med kvalitativ lokaljourna- listik. Lokalix har kommit ut ända sedan början av 70-talet. Lite längre bak i tidningen finns ett ax- plock av några artiklar som skrivits genom åren. Då som nu står Kalix i centrum. I årets nummer kan du bland annat läsa om fören- ingsstrulet i kommunen och om Idol-Toves tankar efter Idol. Och för dig som är osäker på vilken dryck som ska stå på julbordet finns ett julmusttest längre bak. Luta dig nu tillbaka och njut. Pontus Johansson, nyhetschef En hel tidning bara om Kalix! Vad tror du är anledningen till den sena vintern? Monica Westin Hallikainen, undersköterska. – Det är väl naturförstöringen som det skulle bero på. S-O Borggren, pensionär. – Det vet jag inte riktigt. Det är väl klimatförändringen det beror på i så fall. Eva-Lisa Jonsson, pensio- när. – Nä, det vet jag inte riktigt. Ibland tänker man på klimatet men det vet jag inte om jag tror på. Joakim Pasma, lärare. – Jag tror helt klart att det beror på klimatförändringarna. Jul, jul, älskade tv-jul! Här är Loka- lix-redaktionens bästa underhåll- ningstips. Njut av den fantastiska dokumentär- serien ”Det är inte så dumt att bli gam- mal” under julen. Då får du träffa värl- dens äldsta bloggare Dagny Carlsson 103 år. Serien finns på SVT Play. På Sveriges radios hemsida hittar du radiodokumentären ”Fallet Sinthu: Död i slutet rum”. En spännande dokumen- tär om en man som dog på ett sjukhus i Västerås under ett polisingripande. För er yngre finns den kritikerrosade barnfilmen ”Insidan ut” på dvd. I filmen får man reda på vad som händer inuti elvaårigaåriga Jennys huvud. För er som läst boken ”En man som heter Ove” så kommer nu en film med samma namn. Under juldagen har den premiär på Röda kvarn. Filmen visas på biografen hela julhelgen. Fram till mitten av januari kan man ladda ned nobelpristagaren Svetlana Aleksi- jevitj bok ”De sista vittnena” genom Sveriges radios app SR Play. I sin bok har Aleksijevitj intervjuat mängder av människor i det forna Sovjetunionen, som var barn under andra världskriget, och bett dem berätta om upplevelser av kriget. Uppläsare är skådespelaren Evabritt Strandberg. Downton Abbey är en urmysig brittisk tv-serie skapad av Julian Fellowes och Gareth Neame. Tv-serien utspelar sig i England under början av 1900-talet. Här får du träffa familjen Crawley och deras tjänstefolk. Brittisk drama när det är som bäst. Finns på dvd och Netflix. Redaktionens bästa jultips Kalix kommun går mot en ekonomisk förlust på nästan fyra miljoner kro- nor enligt en ekonomisk delårsrapport som presen- terades på senaste fullmäk- tigemötet. ”En budget är alltid en gissning”, säger ekonomichefen Eva Hen- riksson. I årets budget hade kommunen be- räknat ett överskott på sju och en halv miljon kronor. När progno- sen nu pekar på att överskottet inte kommer att nås och att kommunen i stället kommer att gå back, är det en skillnad från ursprunglig budget på 11,2 miljoner kronor, i negativ bemärkelse. – En budget är en gissning. Det är många måsten i den kommunala verksamheten där vi aldrig kan säga att vi har slut pengar. Kommunen har en omsättning på en miljard så om man ser det ur det perspekti- vet är inte 11 miljoner jättemycket pengar, säger kommunens ekonomi- chef Eva Henriksson. Kommunens personalkostnader har ökat rejält från föregående år. Från 476 miljoner kronor till 498 miljoner. En ökning med ca 22,2 miljoner kronor, eller 4,46 procent. Främst handlar kostnaderna om per- sonalens löneökningar. Men det har även anställts fler inom kommunen och övergången från delade turer inom omsorgen till heltidstjänster kostar också pengar. Sjukfrånvaron har också ökat bland kommunens anställda, vilket inneburit att många vikarier kallats in under året, en fak- tor som också spelat in i de ökade kostnaderna. – Det är ingenting som är unikt för Kalix. Ökad sjukfrånvaro sker i hela Sverige. Det görs analyser på natio- nell nivå om varför. I Kalix har vi en åldrande befolkning. Det kan ju vara en anledning till varför det ser ut så specifikt för oss. Vad ska ni göra för att komma upp till det budgeterade överskottet? – Återhållsamhet, få ner vika- riekostnader och ständigt se över strukturella saker genom att flytta om personal eller förändra i verk- samheterna så att vi kan göra sam- ma verksamhet men för billigare kostnad. Trots den negativa prognosen menar Eva Henriksson att det inte finns någon anledning att känna oro. – Det är ju inte så att vi går med underskott varje år. Jag tror även att prognosen kommer att förbättras nå- got innan vi gör bokslutet. Men är inte den här delårsrappor- ten ett tecken på vad som komma skall eftersom det blir allt färre invånare i kommunen och befolk- ningen blir allt äldre? – Vi ska inte sticka under stol med att vi har den utvecklingen. Men i dagsläget är det inte aktuellt med några drastiska åtgärder. Det är inte tal om någon krissituation. Kan det bli aktuellt med en höj- ning av kommunalskatten? – Jag har inte hört talas om det alls inom kommunen. Men om man lä- ser SKLs prognoser så kommer hela kommunsverige tvingas höja skat- terna om ett par år. Viktor Lundmark Kalix kommun går mot ekonomisk förlust Kommunens ekonomichef Eva Henriksson anser inte att det finns någon anledning att känna oro. FOTO: ALEX OLOFSSON Kalix kommun går mot en ekonomisk förlust på nästan fyra miljoner kronor.
FÖRENING: BIDRAG: Kalix ryttarförening 936 408 kr Ståkanäs 4H 170 000 kr Studief. Vuxenskolan 160 568 kr ABF 158 602 kr Assi IF 147 000 kr Kalix Golfklubb 135 600 kr Kalix Riksteaterfören. 125 000 kr Gammelgårdens IF 119 520 kr Nyborgs SK 109 700 kr IFK Kalix 91 600 kr Föreningar som fick mest bidrag 2014 Nyheter 5Fredag 18 december 2015LOKALIX4 Nyheter Fredag 18 december 2015 LOKALIX Otydlig arbetsordning, då- lig insyn för allmänheten och undermålig kontroll inom kommunen. Kanske även lagbrott. Fritids –och kulturnämnden har fått skarp kritik för sitt hante- rande av bidragspengar. Hur Kalix kommun delar ut för- eningsbidrag är otydligt. Det finns problem med hur kultur -och fritids- förvaltningen hanterar bidragsären- den. I en rapport som kommunens revisorer lämnat in i augusti fram- kommer omständigheter som skulle kunna tolkas som lagbrott. Kalix ungdomshockey var mitt inne i ett seriespel i janu- ari i år. Men ishallen hade pro- blem med sin ljudanläggning. Det fanns önskemål om en ny ljud- anläggning till investeringsbudgeten för 2016, men förvaltningschefen beslutade att tidigarelägga inkö- pet. Men det hade han inte rätt till. Beslutet skulle istället ha tagits av nämnden eller nämndsordföranden. Det finns heller inte något upphand- lingsbeslut eller dokumentation, vilket bryter mot lagen om offentlig upphandling. Eskil Johansson är tillförordnad revisor i Kalix och var en av dem som skrev rapporten. Han hävdar bestämt att det inte har gått rätt till. – Jag skulle definitivt inte ha ac- cepterat det, utan hade velat ha en rätt rejäl förklaring till varför det blev som det blev, säger han. Fritids –och kulturchefen Karl-Göran Lindbäck medger ock- så att besluten inte gick rätt till i det fallet. Men säger också att de tagit upp frågan på ett nämndmöte i bör- jan av december där beslutsordning- en förtydligats. – Det var ett brådskande ärende där vi borde ha låtit vår ordförande ta beslut. Det är ett litet fel vi gjorde som har justerats. Det händer aldrig mer. Den andra punkten där kommunen hamnat i en juridisk gråzon handlar om bowlinghallen. I rapporten kon- staterar revisorerna att fritids- och Kommunen säger att bidra- gen till Kalix Ryttarförening behövs för att täcka hyra och drift. Men revisorerna tycker att det borde kosta mycket mindre. Genom åren har många kritiska röster höjts om att KRF slukat sto- ra kommunala pengar. Förra året fick ryttarföreningen drygt 900 000 kronor i bidrag från kommunen. Då ersatte kommunen KRF för både lokalhyra till fastighetsägaren och ridverksamheten. Men i år köpte kommunen fastigheterna som KRF nyttjade på Björknäs. Samtidigt fick förvaltningschefen för fritids- och kulturförvaltningen Karl-Göran Lindbäck en adjungerad plats i ryt- tarföreningens styrelse. – Vi som kommun skulle ha löst det på ett annat sätt och betalat den pri- vata ägaren för länge sedan. Då hade vi sluppit de här diskussionerna om att det kostar så mycket pengar, sä- ger Karl-Göran Lindbäck. Men kostnaden för kommunen är ungefär densamma som innan de köpte fastigheten. Skillnaden är att KRF i fortsättningen bara får bidrag för själva verksamheten eftersom de inte längre behöver hjälp med lokal- hyra och liknande. I kommunens ekonomiska redo- visning framgår att KRF-lokalerna kostar ungefär en halv miljon kro- nor per år. Och det är det revisorerna anser är väl högt. I sin revisionsrap- port i augusti skriver de bland annat: ”detta bidrag skulle, enligt uppgift täcka hyra av anläggningen samt drift av anläggning och verksamhet. I ett försök att tolka de bidragsregler som finns och som föreningar kan söka bidrag genom skulle summan, enligt vår uppfattning, vara betyd- ligt mindre. Genom granskningen har vi ej fått ett direkt svar på varför Kalix ryttarförening får så pass stort bidrag jämfört med andra förening- ar.” Förvaltningschefen Karl-Göran Lindbäck tycker däremot inte att det finns några frågetecken kring vare sig kostnaderna för lokalerna eller själva ridverksamheten. – Drygt 550 000 var rak hyra, vatten och ström är ungefär 150 000. Se- dan ska det ingå ett visst underhåll för de pengarna också, och de ska sedan driva ridskoleverksamhet på det. – Nu står vi för anläggningen och ström och vatten. Och de får sköta det som de är bra på, och det är ju ridskoleverksamheten. De får 200 000 kronor för att sköta den, säger han. Marcus Nigéus kulturnämnden hyr bowlinghallen av det kommunala bolaget Kalix Nya Centrum. Nämnden hyr sedan ut lokalen till det privata företaget Bowlingkompaniet. Kommunfullmäktige ger varje år nämnden 700 000 kronor i riktat bi- drag för bowlingverksamheten och nämnden själv lägger dessutom till ytterligare 90 000 kronor. Det bety- der att kommunen subventionerar bowlingverksamheten med 790 000 kronor varje år. Revisorerna skriver att det skulle kunna tolkas som att kommunen gynnar en enskild nä- ringsidkare. Fritids –och kulturchefen Karl-Göran Lindbäck håller inte med. – Det är helt fel, och det har vi försökt förklara för revisorerna när vi har träffat dem. Det är ingen sub- ventionering. Vi hyr lokalen för att vi vill ha en bowlingverksamhet. Sedan hyr en entreprenör av oss i andra hand. Så vi får en bowlinghall betydligt billigare än om vi hade skött den själva, säger han. Kommunallagen är tydlig med att kommuner kan få främja enskilda näringsidkare. Men bara under för- utsättningen att det finns synnerliga skäl till det. Ett sådant skäl skulle exempelvis kunna vara att behålla en bensinstation i ett glesbygdsom- råde. Eskil Johansson säger att det inte är revisorernas uppgift att vär- dera nämndens beslut. – Då är ju frågan om bowlinghal- len kommer in under det här med synnerliga skäl. Om man motiverar det med att det är viktigt att vi har en bowlinghall så är det ju jämförbart med en bensinstation till ett gles- bygdsområde. Efter revisionsrapporten i au- gusti har fritids och kulturnämn- den tillsatt en politiskt sammansatt grupp som ska arbeta fram ett nytt handlingsprogram. Det ska styra hur nämnden ska förbättra sitt för- eningsbidragssystem och samtidigt göra det transparant. Marcus Nigéus marcus.nigeus.kalix @folkbildning.net Kritik av förenings bidrag FOTO: ANNE MARIT PENTHA PÄIVIÖ. När bowlinghallen flyttade från SportCity övergick den i privat drift. Revisorerna skriver att kommunens bigrad skulle kunna tolkas som att de gynnar en enskild näringsidkare. Skarp kritik riktas mot fritids- och kulturförvaltningen i Kalix. Vid ett par tillfällen kan det handla om lagbrott, enligt revisorerna. FOTO: ANNE MARIT PENTHA PÄIVIÖ. FOTO: MARCUS NIGÉUS Kalix fritids- och kulturchef Karl-Göran Lindbäck Ifrågasätter kostnaderna
Du kanske känner honom som ”den glada tiggar- en utanför Willys”. Vad du kanske inte vet är att han också är trebarnspappa. Som de flesta föräldrar så skulle han helst vilja vara med sina barn, men de är i Rumänien hos sin mormor. Det är en kall decemberdag när jag träffar John vid hans vanliga plats utanför mataffären. Men han säger att han inte fryser. Det är visser- ligen sällan så här kallt hemma i Rumänien, men han har en tjock jacka och har lindat in sig i flera fil- tar. Det är ungefär tre månader sedan som John, som han kallar sig, och hans fru kom till Sverige, och sedan dess har många timmar tillbringats utanför olika mataffärer med en pappersmugg. – Jag kommer kring tio på morgo- nen, och går ungefär sex på kväll- en för att möta upp min fru som sitter utanför Coop, berättar John på knagglig engelska. Under en dag brukar han som mest få ihop 150 kronor, men det är i alla fall betydligt mer än vad han tjänade i hemlandet. – Staten i Rumänien hjälper oss väldigt lite. Vi har tre barn men får ändå bara 50 euro i månaden. Att tigga är inget han vill göra, men det är svårt att få ett jobb när man inte kan svenska och inte hel- ler har uppehållstillstånd. I Sverige anses inte rumäner vara utsatta för något hot, och har därför inte rätt till uppehållstillstånd. På grund av det vill inte John i nuläget att hans barn ska komma till Sverige, eftersom barn utan uppehållstillstånd inte har rätt att gå i svensk skola. Om framtiden vet han inte så mycket. Han kan inte heller svara på om han och hans fru kommer att stanna i Sverige eller inte, men just nu så ser det svårt ut eftersom de le- ver och sover i en bil. John har inga klagomål när det kommer till de pengar han får ihop under en dag, men han tycker att det är tråkigt att så få säger hej eller ens tittar åt hans håll där han sitter utan- för butiken. – Bara 20 procent av alla som pas- serar mig säger hej. Det hade varit kul om fler ville prata med mig. Fanny Iggström Nyheter 7Fredag 18 december 2015LOKALIX6 Nyheter Fredag 18 december 2015 LOKALIX Kommunen tvingas bygga sandhus Vinterns skiftande väder med regn ena dagen och kyla den andra har gjort det svårt för Kalix kommun att tillhandahålla sand och grus som inte är fruset. Nu bygger kommu- nen sitt första sandhus för att hålla regnet borta från sanden. Den första sanddepån som får tak över huvu- det ligger vid infarten till soptippen men planen är att få tak över flera sandupplagor på sikt. – Vi får acceptera att vintrarna ser ut så här. Tittar man ut så är det bara is överallt, säger Tommy Johansson miljöingenjör på kommunen. Nytt avtal för Kalix Tele 24 Bland totalt fyra anbudsgivare har Kalix Tele 24 fått uppdraget att ser- va Sörmlands och Västmanlands landstings sjukvårdstelefon. – Just nu leder det inte till fler jobb men det kan ändras i framtiden, säger Roland Pihlström som är VD på Kalix Tele 24. Ett hej räcker John får som mest ihop 150 kronor per dag. FOTO: FANNY IGGSTRÖM Ett val som kan skilja mel- lan liv och död för den som behöver det. Så beskriver Helena Abrahamsson på Kalix Sjukhus blodgivarens insats. Inför storhelger och längre ledighe- ter brukar det ofta vara blodbrist i landet. På Kalix sjukhus tappar man så många blodgivare som möjlig för att fylla upp blodbanken inför julen. – Just nu ser läget stabilt ut inför julen, men vi har hela tiden behov av mer blod och blodgivare. Hittills har vi alltid klarat julhelgerna, och jag hoppas vi gör det i år igen, säger Helena Abrahamsson. Hon är biomedicinsk analytiker vid Kalix sjukhus och har full koll på läget i blodbanken. Man försöker hålla ett lager på ungefär 40 påsar blod. När lagret är fullt eller om man skulle få för mycket blod, skick- ar man överskottet till länets andra sjukhus. – I förra veckan skickade vi iväg omkring 20 påsar blod till Sunder- byn, berättar Helena Abrahamsson. Blod är en färskvara som inte går att framställa på kemisk väg, därför är blodgivare så viktiga. Under 2014 fanns det nästan en kvarts miljon blodgivare i Sverige och det resul- terade i ungefär en halv miljon 4,5 deciliters blodpåsar. Vem som helst kan bli blodgiva- re, men man måste uppfylla några grundläggande krav. Bland annat måste man vara mellan 18 och 67 år, känna sig frisk och väga över 50 kilo. Kvinnor får lämna blod var fjärde månad och män var tredje. Blodgivning i Sverige vilar på ideell grund. Som blodgivare i Norrbotten får man som en liten uppmuntran välja mellan två trisslotter eller en t-shirt vid varje blodgivningstillfäl- le. – Jag har aldrig upplevt att vi haft så mycket att vi fått kassera blod. Allt blod behövs. Efter att man do- nerat blod är det färskt i ungefär tre veckor, men vi kan använda det i upp till sex veckor, säger hon. Kalix sjukhus ansvar för att förse övriga östra Norrbotten med blod. Oftast kan man som patient gå till sin egen hälsocentral för att få blod. – Idag har jag skickat blod till en patient i Övertorneå. Det underlät- tar, då behöver inte de som är sjuka jämt ta sig hit, säger Helena Abra- hamsson. Det finns olika anledningar till varför en människa behöver tillfö- ras blod. Det kan gälla blodförlust i samband med en olycka, vid förloss- ning eller på grund av en sjukdom. Just nu i Kalix ser man att många cancerpatienter behöver blod. Varje påse blod kan vara helt av- görande för en människa. Den både räddar liv och kan ge livskvalité till en som är sjuk. Det kan handla om att göra en patient lite piggare under hennes sista tid i livet. – De som redan ger blod gör ett jättebra jobb. Men hela tiden behövs det mer, säger Helena Abrahamsson som själv är blodgivare. Anne Marit Pentha Päiviö anne-marit.pentha.paivio.kalix @folkbildning.net En röd påse som är livsavgörande Blodbanken är full inför julen. Vilken händelse minns du mest från 2015? Marie Järvinen, rektor Kalix folkhögskola – Processen med Migrationsver- ket över flyktingboendet på vand- rarhemmet, och framför allt reak- tionerna från föräldrar och andra i närområdet. Kjell Linde, rektor Norrskenets friskola – När jag kom till skolan första gången i början på augusti. Är väl- digt imponerad över den positiva personalen och alla fina elever. Viktor Waller, studerande Kalix folkhögskola. – Jag kommer ihåg Parisattacker- na. Det var mycket mediabevakning med väldigt starka bilder. Myra Soriano, köksbiträde Kalix folkhögskola. – När jag flyttade från Stockholm till Kalix efter 17 år, på grund av kärleken. Båtar kapsejsar och människor dör. Så har ödet blivit för många flyktingar som försökt ta sig till Eu- ropa. Mahmoud Rihawi, 27, är en av dem som tagit den farliga vägen via Med- elhavet. Men han hade tur och överlevde. Nu är han i Kalix och berättar för första gången om sin resa. 2013 lämnade Mahmoud Rihawi allt bakom sig och flydde från Alep- po i Syrien över gränsen till Turkiet. I två år sparade han alla pengar han tjänade för att ha råd att åka till Sve- rige. I oktober 2015 hade Mahmoud spara tillräckligt för att ta sig från Turkiet till Grekland och därifrån vidare genom Tyskland till Sverige. Under resans gång har han doku- menterat varje plats och i princip varje händelse han gick igenom för att ta sig till hit. Så här berättar han sin historia till Lokalix: 27 oktober ”Jag och fem vänner till mig be- stämde oss för att åka till Izmir efter att ha hört talas om en smugglare som tog flyktingar över gränsen till Grekland i dagsljus. Vi visste att det var farligt att åka på kvällen så vi bestämde oss för honom. Klockan 23 på kvällen kom vi till den punkt där vi skulle träffa honom. Vi be- stämde med honom att vi skulle åka dagen efter vid gryningen.” 28 oktober, klockan 02.00 ”Smugglarens medarbetare kommer till oss och berättar att vi ska åka nu. Vi vägrade och sa att vi hade kommit överrens om att vi skulle åka på morgonen. Några i gruppen som vi var med, följde med till båten. Ef- ter ett tag kom de personerna tillba- ka och var helt blodiga. Tre av dem hade blivit skottskadade och resten hade blivit av med sina pengar.” ”De berättade att det var 50 stycken som tvingats åka med samma båt. Båten hade börjat läcka in vatten och de blev tvungna att återvända för att lasta av folk. Ungefär åtta personer hoppade av och resten fortsatte sin resa. När avhopparna började åka tillbaka till hotellet vi var på, så hade de blivit stoppade av två bilar med strålkastarna på. De trodde det var polisen, men det var ligister som tog deras pengar under vapenhot.” Tidig morgon den 28 oktober ”Vi fick åka buss i elva timmar från Izmir till en skog i Istanbul. Där fick vi sova i skogen och vi frös så myck- et att vi trodde att vi skulle dö. Ingen båt kom och på tio timmar hade vi inte fått någon mat eller vatten.” 29 – 30 oktober ”Vi fick tillbaka våra pengar av smugglaren vars båt vi inte åkte med och återvände till Izmir där vi väntade på att en annan smugglare skulle höra av sig.” 31 oktober ”Smugglaren nummer två hörde av sig och sa att vi skulle göra oss i ordning för att ta oss till Grek- land. Vi gick i flera timmar på vägar som egentligen inte var gjorda för människor tills vi kom fram. Jag kan inte ens räkna hur många gånger vi föll, men värst var det för kvinnan som var gravid som var med. Jag var helt säker på att hon skulle få missfall under tiden men som tur var så klarade hon sig.” ”Framme vid gummibåten insåg vi att det var ungefär 45 perso- ner som fick åka i samma båt. Det var knappt att man kunde andas. Smugglaren som stannade kvar i Izmir förklarade hur vi skulle köra båten.” ”Vi hann åka i 30 minuter när mo- torn stannade. Vi fick igång den men det hände tre gånger till. Mitt på ha- vet började vatten komma in i båten och vi blev tvungna att ösa med våra skor.” Tidig morgon 1 november ”Vi kom fram till ön Samos i Grek- land och blev kvar i en vecka och fyra dagar i ett uppsamlingsläger.” 12 november ”Vi fick åka till Hamburg i Tyskland och samma dag vidare till Sveri- ge. När vi kom fram vid 12 tiden fick vi veta att Sverige hade infört gränskontroller. Vi överlämnade oss direkt till polisen och de var snälla och släppte in oss. Senare fick vi höra att många andra som kom ef- ter oss inte fick komma in i landet.” 27 november ”Vi skickades till en camp i Malmö och därifrån vidare till Boden.Den27novemberkomvihittill Kalix.” Mohammed Salem mohammed.salem.kalix @folkbildning.net En överlevares flyktdagbokEtt flertal renar har setts vid E4:an i höjd med Åkroken den senaste veckan. Det är enligt Trafikverket en mindre renflock som lyckats komma på fel sida av viltstängslet. Senast i onsdags hade renägarna inte lyckats driva tillbaka renarna på rätt sida, men enligt uppgifter från Trafikverket ska renarna vara borta från vägen innan den 20 december. Renar vid E4:an Ett sportotek öppnar i Kalix Under 2016 kommer Kalix kom- mun att öppna ett sportotek på prov. Tanken är att fler Kalixbor ska få möjlighet att delta i idrotter som kan upplevas dyra på grund av utrust- ningen. Tjejer och killar i alla åld- rar kommer kunna låna begagnad utrustning som skänkts från andra Kalixbor. Bland annat kommer det att finnas skid- och hockeyutrust- ning. FOTO: PRIVAT FOTO: MOHAMMED SALEM Två veckor senare började han tågresan till Sverige. Efter en dramatisk resa anlände han till Samos i Grekland. Den 28 oktober fick Mahmoud och resten av gruppen övernatta i en skog i Istanbul
Nyheter 9Fredag 18 december 2015LOKALIX8 Nyheter Fredag 18 december 2015 LOKALIX Mikael Engren en flitig an- vändare av Facebook, men det är inget som påverkar hans uppgift som lokalpolis i Kalix. ’’Du står med ryggen mot mig i en trång toalett i polishusets arrestav- delning. Dina skuldror är utmärg- lade och hänger slappt, ditt tal är sluddrigt och tonen frånvarande. Mina tankar färdas till då du var tonåring och alltid gick runt med ett snett leende på läpparna. Nu överva- kar jag och du hukar över en prov- tagningsmugg’’ . Så börjar ett inlägg på facebook-si- dan Polisen i Östra Norrbotten. In- lägget är, som så många gånger förr, skrivet av Mikael Engren, områdes- polis i Kalix. Att vara aktiv på Facebook har blivit vanligt för Polisen i hela lan- det och östra Norrbotten är inget undantag. Mikael Engrens inlägg skapar stort engagemang bland fa- cebook-användarna i hela regionen. Det är inte ovanligt att 1000 perso- ner ’’gillar’’ hans statusuppdatering- ar. – Vi skriver för att göra folk med- vetna om vad som kan hända vid ett brott. Samtidigt skapar vi kon- takt och relation med allmänheten. Många i samhället känner ett stort utanförskap. Med Facebook kan vi nå många av dem. Men Mikael Engren påpekar att ar- betet som polis naturligtvis är myck- et mer än att skriva facebookinlägg. – Oftast skriver jag inläggen hem- ma på min privata tid och det tar många gånger inte mer än fem mi- nuter att skriva ihop, säger han. När Mikael Engren skriver ett fa- cebookinlägg är det viktigt att ingen misstänkt eller brottsoffer kan spå- ras till de han skriver. – Det handlar om att använda sunt förnuft. Oftast är situationen ett ru- tinbrott eller så kan de vara flera år bak i tiden. Allt för att ingen ska kunna veta vem det är, säger han. Största brotten i Kalix är annars trafikbrott. När polisen ingriper är inte alltid responsen positiv. – Folk vill skylla ifrån sig och tycker att vi borde ha bättre saker för oss, men trafikbrott handlar om allas säkerhet ute i trafiken, säger Mikael Engren. Men det är inte bara vid trafikbrott som folk kan ha synpunkter. – Här om veckan grep jag en person för pedofilbrott. Han tyck- te också att det måste finnas bättre saker att göra. Att vara polis på en liten ort är spe- ciellt. Väldigt speciellt. De flesta i samhället vet vem Mikael Engren är, och han är en ’’lokalkändis’’ i Kalix. Även när han är ledig kom- mer folk fram till honom. – En gång när jag var ute på stan med min son sa han: Känner du verkligen alla människor, pappa? Alla poliser trivs inte med att jobba på mindre orter. Risken att behöva gripa vänner eller barndomskompi- sar är betydligt större på en mindre ort. – Visst har det hänt att jag har gripit vänner, men det har jag inget problem med. Det är ju inte jag som gjort något fel, och oftast brukar de vara väldigt ångerfulla efteråt. Vi är människor och alla kan göra fel, det är mänskligt. Huvudsaken är att man lär sig något efteråt, säger Mi- kael Engren. Emil Larsson Vägarbeten fortsätter Nu ligger etapp två av E4:a arbetena i startgroparna. Trafikverket planerar att starta renoveringen under 2016. Det passerar i genomsnitt 10 000 fordon dagligen på E4:an som bland annat sträcker sig genom Kalix cen- trum. För att öka framkomligheten och trafiksäkerheten mellan Kalix och Töre håller Trafikverket på att utföra ett större projekt med förbätt- ringsarbeten. Under nästa år ska etapp två i pro- jektet påbörjas. Det gäller sträckan mellan Åkroken och Rolfs såg som är drygt åtta kilometer lång. Under ombyggnaden kommer det tillkom- ma ersättningsvägar. Det är planerat att bygga om kors- ningar, bygga gång- och cykelvägar samt ersättningsvägar och sätta upp ett mitträcke. Det kommer också att byggas en bro över E4:an vid Strå- kanäs. På den 2,7 kilometer långa sträckan mellan Reningsverket och Björk- forsvägen pågår, som det ser ut nu, det sista arbetet på projektet. Där planeras det att sättas upp ett mitträcke, och eventuellt ska en ny cykel- och gångport byggas. Bort- sett från vid vägskäl 720 kommer belysningen tas bort på hela sträck- an. Arbetsplanen väntar just nu på att bli fastställd. Henriette Ståhlberg Upprustning av väg i plane- ringsstadiet Trafikverket har planer på att på- börja en ombyggnation av vägen mellan Ryssbält och Pålänge. Må- let med ombyggnationen är dels att förbättra trafiksäkerheten och fram- komligheten, dels för att få en bättre hållbarhet året runt. I dagsläget har vägen en allmänt låg standard med tjällyftningar som behöver fixas. Trafikverket anser att en ombygg- nation på sikt skulle gynna skogs- näringen, jordbruket och övrigt näringsliv, men när upprustningen påbörjas är än så länge oklart. Pride kommer tillbaka i Kalix Kalix Pride kommer tillbaka 2016. Arrangörerna ”Kalix för alla”, pla- nerar att dra igång arbetet med fes- tivalen efter nyår, men har redan kommit fram till ett par förändringar inför nästa års upplaga. Lokalix har talat med Sandra Er- iksson som är ordförande i Kalix för alla – Festivalen kommer att byta da- tum till 13-14 augusti och vi kom- mer ha ett starkare fokus på HBTQ- frågor. Vi vill få fram budskapet bättre. Programmet kommer också innehålla fler, men lokala artister. Mikael Engren använder Facebook för att utveckla relationerna med allmänheten. Kalixpoliser åker ner till Skåne Behovet av polisförstärk- ning är stort i Skåne på grund av flyktingsituatio- nen. Hittills har två Kalix- poliser varit där. Uppdraget frivilligt, men i framtiden kan det ändras. – Det är klart att det påverkar vårt arbete om allt fler poliser blir tvung- en att lämna länet, säger Mikael En- gren Den rådande flyktingsituationen har ställt polisen i Skåne inför stora utmaningar. Därför har flera poliser från Norrbotten åkt ner för att hjälpa till i deras arbete – trots att situatio- nen är ansträngd även i Norrbotten. – Sedan jag började som polis i Norrbotten har bemanningen sjunkit rejält. Vi är nästan hälften så få ute på gatorna i dag jämfört med när jag började, säger områdespolisen i öst- ra Norrbotten Mikael Engren. Polisen i östra Norrbotten har ett stort område att bevaka. Förutom Kalix ingår också Överkalix, Hapar- anda, Övertorneå och Pajala. De poliser som hittills åkt ner för att hjälpa Skånepolisen har gjort det på frivillig basis. Totalt har tolv poliser från Norrbotten åkt ner och två av dem är alltså från östra Norrbotten. – De poliser som varit nere från östra Norrbotten har varit väldigt positiva till att åka dit. Det har va- rit väldigt bra ordnat rent organisa- tionsmässigt därnere, säger Mikael Engren Men blir situationen ännu mer an- strängd i Skåne kan det bli så att po- liser från Norrbotten blir beordrade att åka ner. – Det är klart att det kommer på- verka vårt arbete i östra Norrbotten om allt fler poliser blir tvungna att lämna länet, säger Mikel Engren och fortsätter: – Men vi har klarat arbetet väldigt bra hittills, och för tillfället är ingen från polisen i östra Norrbotten nere och jobbar i Skåne. Emil Larsson Facebook – en snutsak Att inte skrapa bilrutan innan en kör ut på vägarna kan bli en kostsam affär. Det här gäller i vinter Att lämna bilen på tomgång medan man skrapar rutor- na eller borstar bort snö är vanligt. Man kanske till och med går tillbaka in för att slippa frysa. Men lämnar du bilen olåst och på tomgång kan du få böter, till och med två stycken. Du kan nämligen få en böter för själva tomgångskörningen eftersom det generellt bara är tillåtet med en minuts tomgångskörning i tätorter som Kalix. Dessutom kan man böt- fällas eftersom bilen då kan obehö- rigen användas av någon annan. Det sägs i trafikförordningen. Daniel Pettersson, tillförordnad sektionschef inom polisen, för tra- fiksektionen region nord, berättar om fler böter man kan råka ut för om man slarvar med bilen i vinter. Snö på taket eller på motorhuven kan i vissa fall vara livsfarligt. Kör man iväg med massa snö på ta- ket och sedan bromsar in i en kors- ning kan snön åka ned över vind- rutan och skymma sikten, och det kan sluta i en olycka. Snörök från en väldigt snöig bil kan störa sikten både för en själv och andra trafikan- ter. – Man kan dömas för vårdslöshet i trafiken, men det är olika från fall till fall, säger Daniel Pettersson. Det finns ingen regel som säger att alla rutor på en bil ska vara is- och imfria, men man ska kunna se ut ordentligt. Även där kan man dö- mas för vårdslöshet i trafiken om det sker en olycka för att man haft dålig sikt. Billyktorna och stålkas- tarna på bilen ska också ge bra sikt, så de måste skrapas. En böter för att registreringsskylten är oläslig kan man också råka ut för. Då är bötes- beloppet upp till 1500 kronor. Helljus är ett bra hjälpmedel under vintern när det är mörkt ute, men folk bländar ofta av alldeles för ti- digt berättar, Daniel Pettersson. – Det bästa jag vet är tjurskallar- na som aldrig ger sig, de som aldrig skulle blända av först, säger Daniel Pettersson. Han menar att ju läng- re man behåller helljuset på desto mindre bländad blir man av mötan- de trafik om båda har ljuset på. Om båda bilarna bländar av tidigt så blir det mörkt mycket längre än nödvän- digt. Ibland kan man bli bländad i back- spegeln av fordonet bakom, men det är lätt att åtgärda. Man kan luta sig en bit fram, eller vinkla ned backspegeln, tipsar Da- niel Pettersson. – Min uppfattning är att första bi- len i ledet får stå ut med att bli lite bländad. Det blir ju svart som en kolsäck för bilen bakom annars, sä- ger Daniel Pettersson. Minea Sandström Hög närvaro bland förtroendevalda - men vilka slarvade mest 2015? De förtroendevalda i Kalix får godkänt för sin närvaro vid kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Men ett fåtal får stå i skamvrån. I kommunstyrelsen är det Catarina Nordin från Moderaterna som har haft sämst närvaro när hon bara har medverkat på ett möte fram till bör- jan på december. Anna Lena-Lars- son, Bertil Sundqvist och Ethel Björkman från Socialdemokraterna, och Rickard Mohss från Liberaler- na, är de fyra av de tretton ledamö- terna som har närvara på kommun- styrelsens möten. Men ingen stol har stått tom, ersättare har alltid fun- nits på plats. I kommunfullmäktige har upp- slutningen av förtroendevalda också varit hög under året som gått. Ett undantag är Carina Strömbäck från Socialdemokraterna som varit borta mest. Hon har inte närvarat vid ett enda fullmäktigemöte. Miljöpartiets Marja Johansson tar hem andra plats på frånvarolistan, hon har bara varit på plats en gång. – Det är på grund av en tråkig personlig incident som det varit ett bortfall under året. Men stolen har inte stått tom utan vi har haft ersät- tare på plats varenda gång, säger Su- sann Enstedt Lund från Miljöpartiet i Kalix. Hur ser det ut inför 2016? Tror ni att ni kommer avsäga den stolen? – Det vågar jag inte säga. Vi har dis- kuterat det internt men i dagsläget vill vi inte säga bort den platsen, sä- ger Susann Enstedt Lund. I kommunfullmäktige är det bara en stol som har gapat tom under året, och det är Sverigedemokrater- nas Lena Forsbergs stol. Både under kommunfullmäktigsamanträdet i mars och juni stod stolen tom efter- som partiet inte har någon ersättare för henne. Alex Olofsson Premiären var fullsatt för Bröt Teaterföreningen Bröt gjor- de i söndags sin sista fö- reställning av Slaget om lussekattens överlevnad. Premiären var fullsatt men därefter har det gått upp och ner i publiksiffrorna. – Medelåldern i publiken ligger runt 58 år och det är svårt att locka de yngre till föreställning, Det är många unga som föredrar Netflix is- tället för ett liveframträdande, säger Karolina Johansson, individutveck- lare i Teatergruppen Bröt. – Är man inte uppvuxen med teater, med att antingen vara aktiv själv el- ler med en familj som går på teater blir det sällan att man går i vuxen ålder. Nu på söndag den 20 december håller föreningen auditions för kommande föreställning i sommar. Pizzeria glorioso heter den uppsätt- ningen, och det handlar om en tjuv som får höra talas om en nyckel som finns på en pizzeria som i sin tur går till en skatt. Allting går inte som det ska och tjuven blir tagen av pizza- bagaren. Mer än så vill Karolina Jo- hansson inte berätta. Vill man veta mer får man helt enkelt komma och se föreställningen. Säkrare publikmagnet brukar oftast vara barnteater, och i må- nadsskiftet av januari till februari så börjar Bröt sin verksamhet med barnteater- och improvisationstea- terkurser. Jonatan Forslund Ny stuga står snart färdig Den nya värmestugan vid Rudträsk- backen beräknas vara klar mellan jul och nyår lagom till den nya skidsä- songen. Den gamla stugan som tidi- gare värmde skidåkare i alla åldrar revs i somras efter att man hittat mö- gel i stora delar av den. – Den nya stugan kommer kosta runt 3,7 miljoner kronor med inred- ning, säger Camilla Sandin som är fastighetschef i Kalix Kommun. Billerud gör bra ifrån sig BillerudKorsnäs har deltagit i CDPs miljörankning av företag runt om i världen. CDP står för Carbon Disclosure Project och är en inter- nationell ideell organisation som jobbar för ett bättre klimat. 5000 företag i världen har valt att rap- portera om sitt aktiva arbete för en bättre miljö till CDP. Här ligger Bil- lerudKorsnäs i toppen. Av alla som rapporterar till CDP är det bara fem procent som klarat av målen för att hamna i topp. BillerudKorsnäs fick 99 av 100 poäng. – Vi har under många år arbetat fokuserat med energieffektivitet och med att minska våra egna utsläpp av växthusgaser, säger Henrik Essén, BillerudKorsnäs kommunikations- och hållbarhetsdirektör. FOTO: FANNY IGGSTRÖMFOTO: JONATAN FORSLUND ”Detbästajagvet ärtjurskallar ” ”Stolenharinte ståtttom”
Reportage 11Fredag 18 december 2015LOKALIX10 Reportage Fredag 18 december 2015 LOKALIX Det är en vanlig höstmor- gon, och i ett trångt rum sitter fem personer och väntar på att den dagliga morgonandakten i Nederkalix församling ska börja. Tystnaden i rummet är påtaglig. Det känns allvarligt och jag slås av tanken ”tre av oss fem i rummet ä präster”. Jag skulle kalla mig en van kyrkobesökare, för gudtjänster har så länge jag kan minnas varit en del av mitt liv. Plötsligt börjar jag tänka på min döda mormor. Hon som hade rötter i laestadianismen och lärde mig, redan som barn, att sitta tyst och stilla på en kyrkbänk i timmar. Hon hade inte varit stolt nu. Jag kan inte låta bli att skruva på mig och minuterna innan andakten börjar känns verkligen långa. På stolen snett till höger sitter en lång man med svarta skinnskor, gråa byxor, svart skjorta och prästkrage. På vänster arm har han en stor silv- rig klocka och på höger arm sitter ett slitet, tunt, svart tennarmband tillsammans med ett annat armband i silver. Han har slutit ögonen och är alldeles lugn. Det är en av kom- ministrarna i Nederkalix församling och han heter Mathias Johnselius. Hans resa till att bli präst började långt ifrån det här rummet. Barndo- men hemma i Boden beskriver han som vanlig. Egentligen var aldrig den kristna tron jättestark hemma, men den fanns där. Hans egen starka tro var något som kom senare i livet. – Jag brukade följa en kompis till Pingstkyrkan när jag var tio - elva år. Det minns jag som roligt. Man fick bygga med byggsatser där och det hela avslutades alltid med en an- dakt. Det var inte konstigt alls. När han hans äldre bror konfirme- rade sig och berättade hur roligt det var, blev valet självklart. Om bror- san hade gjort det skulle han ock- så konfirmeras. Och att nästan alla andra klasskompisar och kompisar i hans ålder gjorde det, var ett plus. – Det var under konfirmationen jag egentligen för första gången kom djupare i kontakt med min tro och Gud. Efter det engagerade jag mig mer i kyrkan och det var på den vägen det började. – När jag berättade för min fa- milj att jag skulle utbilda mig till präst blev pappa först chockad. Han ifrågasatte det aldrig, men han var fundersam över hur jag kommit på det här och undrade varför. Jag var kring 25 år då, och när jag var 29 år prästvigdes jag i Uppsala. Han flyttade till Luleå och började jobba som pastorsadjunk i Örnäsets församling. Sen gick flyttlasset till Kalix. Det är 16 år sedan nu. Morgonandakten börjar med ett stycke ur Psaltaren. Ljusen på det lilla bordet som fungerar som alta- ret brinner. Mitt emellan står korset. Till vänster om bordet hänger en tavla som föreställer Jesus som hål- ler en människa i sina armar. ”Lovar herren min själ…” läser den kvinnliga prästen som har en ledan- de roll under andakten. Andakter hålls varje morgon på församlingsgården och det är ett bra sätt att starta dagen tycker Mathias. Han har öppnat ögonen nu och kor- släser texten tillsammans med den kvinnliga prästen. Han behöver inte läsa texten, men han tittar ändå ned i boken. För många personer i Kalix har han blivit ”prästen Mathias.” Det skapar tysta krav, både från honom själv och andra. På en liten ort som Kalix tar han nästan alltid det säk- ra före det osäkra och han hälsar på alla han möter. Så att ingen ska kän- na sig glömd. Han var sjukhuspräst i många år men sedan juni har han börjat arbe- ta som en vanlig församlings präst. Arbetet handlar mycket om möten. Allt handlar om möten. Möten med människor, mötet med Gud, möten mellan mäniskor och Gud. Det är mötena som gör arbetet speciellt. Det kan handla om allt från att ta del av någons största kärlek som de vill fira och hylla, eller att möta människor där livet tyckts ha ryckts undan och ingenting kommer bli sig likt igen. – Det absolut tyngsta jag måste göra i min tjänst, inte ofta men det händer, är att ge dödsbud tillsam- mans med polisen. Ibland ringer po- lisen och då knyter det sig i magen. På en liten ort blir man genast orolig över vem det är som dött. – Jag predikar evangeliet, jag är mellan Gud och den värld vi lever i. Alla bär vi en uppgift. En troende lever evangeliet. Det är inte bara ett yrke, det är också en livsstil att vara präst. Det finns 6000 medlemmar i Kalix och de vill att vi ska finnas och fortsätta. Det är viktigt för mig. Det gör mitt kall ännu mera viktigt. De börjar sjunga psalm 178 ”Som skimret över hav och sky”, klingar orden klart och tydligt i de trånga rummet där morgonandakten pågår. Efter att psalmen tystnar fortsätter den kvinnliga prästen. Vi ber. Jag lägger ned mitt block i väskan och det känns naturligt att knäppa hän- derna. ”Vi ber för alla i Kalix, vi ber för de unga som behöver extra stöd, vi ber för dem som vill att vi ska be för dem och vi ber för vår gäst här idag.” Sen blir det tyst igen innan alla re- ser sig upp och går ut för att dricka kaffe. Anne Marit Pentha Päiviö anne-marit.pentha.paivio.kalix @folkbildning.net ”Ibland ringer polisen och då knyter det sig i magen” Mathias Johnselius arbetade som sjukhuspräst i Kalix under många år innan han blev församlingspräst. ”Närjagberättade förminfamiljatt jagskulleutbilda migtillprästblev pappaförst chockad.” ”Detabsoluttyngs- tajagmåstegörai mintjänst,inteofta mendethänder, ärattgedödsbud tillsammansmed polisen” Att ha tid med barnen är viktigt. Här hjälper han Rebecca att göra kläder till familjens marsvin. FOTO: CAROLINA BÄCKSTRÖM I Kalix känner de flesta honom som prästen Mathias. En roll som ställer krav.
Nyheter 13Fredag 18 december 2015LOKALIX12 Nyheter Fredag 18 december 2015 LOKALIX Under luciahelgen återupp- stod den populära julmark- naden i Töre. För Töreborna blev det ett kärt återseende eftersom evenemanget har varit vilande i flera år. Trots det kalla vädret under lörda- gen var det upp emot 300 bybor, och tillresta, som kom till marknaden för att handla och delta i aktiviteterna Förutom lucior som sjöng och oli- ka aktiviteter för barnen var det lot- todragning och redan den första tim- men hade 200 lotter sålts. Christina Persson från Siknäs var en av dem som fick ta med sig ett pris hem, en ljussläckare. – Vi köpte femton lotter så det var kul att vi vann. Det var ett bra pris. Jag kommer kanske inte få så myck- et användning för den. Men den är fin att hänga upp som prydnad, sä- ger Christina Persson. Marknaden som tidigare har hållits vid busstationen och vid Folkets hus flyttade i år ner för första gången till Hyttgården. Robert ”Robban” Nordqvist är engagerad i Töres hembygdsförening som tillsammans med ABF, Töre Skoterklubb och Lions Club Töre arrangerade mark- naden. – Det har varit en jättebra dag och bra uppslutning. Det vällde in folk redan när vi öppnade vid 12-tiden, säger han. Hur tycker du det har funkat att hålla marknaden här vid Hyttegår- den? – Som jag har uppfattat det är det många som har längtat efter att ha julmarknad här. Det känns som trevligare när de är lite avsides från trafiken jämfört med busstationen där vi var tidigare. Om vi ska ha en marknad så är det här vi ska ha den, säger han. Agne Nilsson, Gunnar Markström och Kent Strand är engagerade i Lions Club Töre och var ansvariga för marknadens glöggförsäljning. Med tolv stycken tömda flaskor var de nöjda med försäljningen. – Det har gått väldigt bra. Det är förvånansvärt mycket folk som varit här, säger Gunnar Markström. – Vi samlar ihop pengar till Can- cerforskningen så det känns bra att vi har fått sålt så mycket, sägerAgne Nilsson. Bakom hembygdsgården hade tomtefar sin stuga där de yngre marknadsbesökarna kunde delta i pyssel och paketutdelning. Bland annat fick barnen hjälpas åt att fylla ett ritpapper som täckte hela stug- bordet med sina teckningar. Töres tomte heter Ronnie Nordqvist – Det är roligt att engagera sig och tomta. Det har varit snälla barn här i Töre, de är inte rädda för tomten som de kan vara ibland. – Det känns trevligt när marknaden har flyttat hit ner till Hyttegården. Det är mer av en hembygdskänsla över hela marknaden, säger Ronnie Nordqvist. Töre julmarknad gjorde comeback Agne Nilsson, Gunnar Markström och Kent Strand sålde glögg till marknadsbesökarna. FOTO: ALEXANDER OLOFSSON Akutjourerna försvinner från hälsocentralerna i öst- ra Norrbotten från och med årsskiftet. I stället ska delar av vården skötas via en vi- deolänk mellan en sjukskö- terska och en läkare i Kalix. Det är Kalixakuten som hädanef- ter kommer att ta emot akutsjuka patienter på kvällar och helger. I Överkalix och Övertorneå kommer sjuksköterskor att göra en första be- dömning av patienten, men de från Haparanda får ta sig direkt till aku- ten i Kalix på kvällar och helger. De sjuksköterskor som finns på plats i Övertorneå och Överkalix har möjlighet att ringa till akuten i Kalix för att via en videolänk rådgöra med en läkare. Den här typen av vård är främst tänkt att gälla äldre personer med flera sjukdomar. Men allt kan inte lösas tack vare internet. – Via en videolänk kan läkaren titta på mindre åkommor som ut- slag och infektioner, och kan också skriva ut antibiotika om det behövs. Gäller det något större skickas pa- tienten direkt till akuten i Kalix, sä- ger Birgitta Forsberg, verksamhets- chef för akut omhändertagning vid Kalix sjukhus. Sjukvården hoppas att vård på distans ska underlätta, och att äldre patienter slipper resa långt för korta läkarbesök. Kalix sjukhus är först ut med vård på distans. Om det fungerar bra kommer fler orter i Norrbotten att erbjuda samma sak. Minea Sandström Kalix sjukhus satsar på vård via video. FOTO: CAROLINA BÄCKSTRÖM Video hjälper äldre när akutjourer läggs ned Röda mattan är utrullad ut- anför Folkets hus och stora strålkastare lyser upp den mörka vinterhimlen. Det är dags för Kalixgalan som visar de sju kortfilmer som film- och TV-eleverna på Kalix folkhögskola har gjort under hösten. I måndags var det dags för filmelever- na att för första gången visa sina kort- filmer för en större publik. Elevernas upprymdhet kändes i luften under minglet innan de röda portarna till lokalen Malören öppnades. Anders Durvall som är kursansvarig för film- och TV-linjen agerade dörrvakt. De två raderna längst fram var reservera- de för filmeleverna själva och resten av de röda stolarna fylldes av den för- väntansfulla publiken. Kvällens konferencierer, Elliot Ohlén och Denise Thorén, som båda går basåret på film- och TV-linjen, kommer in på den stora scenen. De hälsar alla varmt välkomna och be- rättar kort om vad Kalixgalan har att bjuda på under den här kvällen. Ar- rangemanget är finansierat av Kalix kommuns ”fria pengar”. – Det är väldigt blandat och det är allt från komedi till filmer med övernaturliga inslag, och mellan kortfilmerna kommer Kalix Dance Crew att uppträda, berättar Denise Thorén. Det mest dramatiska inslaget var gjort av eleven Hugo Witting och heter ”Bara du” och är inspirerat av Sturebymordet 2009. All teknik, ljud och ljus, sköttes av filmmakarna själva, vilket resul- terade i en hel del springande mel- lan ljus- och ljudbordet till scenen. Filmerna presenterades och den som stått bakom filmidén fick kom- ma upp och prata lite om vad tanken bakom kortfilmen är. Carolina Bäckström carolina.backstrom.kalix @folkbildning.net Historielösheten håller på att breda ut sig i samhället, tycker Yvonne Blombäck. Men själv ser hon historien som en drivkraft i sitt skri- vande. Yvonne Blombäcks nya roman Medan tid är utspelar sig i Båtskärn- snäs, i boken kallat Norrbygrund. Den handlar om Ulrika som läsaren får följa genom hela livet. Romanen skildrar mycket av 1960-talet, och under den här tiden pågår en kamp i byn för att behålla sågverket, en kamp som uppmärksammades i hela landet. Professorn Åke Daun var en av dem som kämpade för sågverket och skrev boken Upp till kamp i Båtskärsnäs som kom ut 1969. Yvonne Blombäck är själv uppvux- en i byn och kommer mycket väl ihåg striderna för att försöka behålla sågverket. Hon fokuserar på det och andra händelser i sin nya bok, efter- som hon vill motverka att historie- lösheten ska ta över. Hon menar att Båtskärsnäs och de historiska hän- delser som utspelat sig där betyder mycket för de människor som kom- mer därifrån. Personligen upplever Yvonne Blombäck att byn har gjort henne till den hon är idag, och hon tror att många därifrån upplever samma sak. – För mig har mitt ursprung och mina rötter varit en stor drivkraft i livet, säger hon. Den här dagen står Yvonne Blom- bäck på Coop inne i Kalix för att signera sin bok. Det är ganska många som stannar till och frågar om romanen utan att köpa den, men det räcker för Yvonne. Hon tycker det är viktigare att få komma ut och berätta om den än att sälja. Däremot sålde hon 25 exemplar under sin sig- nering i Båtskärsnäs, berättar hon. Det finns andra bakomliggande orsaker till att Yvonne Blombäck valt att skriva Medan tid är. En av dem är att hon vill dela med sig av den ”fina miljö” som byn Båtskär- snäs har. Hon beskriver lyriskt ha- vet, vikarna och skärgårdarna som finns där. Och trots striderna i sam- hället stannar Yvonne Blombäck gärna upp och tänker tillbaka på sin uppväxt. 76-åriga Yvonne Blombäck hoppas att Medan tid är kan sätta Båtskär- snäs och Kalix ännu mer på kartan, men hon tror också att det kan bidra till att få fler människor att besöka den lilla byn i Kalix. Idag bor hon i Luleå, men under somrarna besöker hon gärna och ofta Båtskärsnäs. Sommarstugan står fortfarande kvar i det Baskeri hon älskar. – Jag ska inte ljuga med det. Jag saknar absolut att bo i Båtskärsnäs, säger Yvonne Blombäck. Att historien är viktig för henne syntes redan 2011 när hon kom ut med boken Vals till livet. Den ut- spelar sig också i trakterna av Båt- skärsnäs, men på 1930-talet, och fokuserar på den fattigdom som rådde i samhället. Läsaren tas med i en berättelse om syskonen Marja och Benjamin och hur de hantera- de fattigdomen. Men boken visar samtidigt en stark solidaritet mellan människorna i samhället. Att få recensioner tycker Yvonne Blombäck är roligt. Hon berättar att hon ”självklart” blir nervös inför att läsa dem men att det ger henne motivation att fortsätta sprida vidare Båtskärsnäs historia. Den nyutkomna boken Medan li- vet är har blivit recenserad av Norr- bottens Kuriren som bland annat skrev: ”Gammal kärlek rostar ald- rig” och att författaren skildrar kär- lekens fröjd och sorg med budskapet att det inte går att förneka sina in- nersta känslor. Henriette Ståhlberg Yvonne tror på historien Yvonne Blombäck berättar lyriskt om vikarna och skärgården kring Båtskärsnäs. FOTO: NELLIE ANDERSSON ”Jagsaknar absolutattboi Båtskärsnäs” Ponderosa har genomgått stora omsvängningar de senaste åren. Men nu ver- kar 4H-verksamheten ha kommit på rätt köl. – Det var lite tufft innan, men nu har vi fått en uppsving. Vi känner att nu, med det koncept och de team vi har, är på rätt väg med en medlem- siffa strax under 100 personer, säger Micke Gustavsson som är en av dem som arbetar på Ponderosa. Att Ponderosa gick från en gård med mycket hästar och hästaktivite- ter till en visningsgård, tror Micke var en av anledningarna till det svik- tande medlemsantalet för några år sen. Att han är passionerad över 4H-konceptet – Huvud, Hjärta, Hand, Hälsa – är svårt att missa. Han berättar hängivet om arbetet på gården och om hur de ska utveckla verksamheten. – Alla som är på gården måste känna för arbetet vi gör. Då kan man också, när människor kommer hit, visa vad vi har att erbjuda och få folk att trivas. Ibland så måste man bara sätta upp pekfingret i luften och känna efter, vad är det man vill ha? Men trots framgångarna som inne- bär att 25 personer har blivit nya medlemmar sedan augusti, finns det fortfarande utmaningar för klubben ute på Stråkanäs. – Vi behöver bli bättre på sociala medier, det har vi kanske varit lite dåliga på innan. Hemsidan kommer vi också behöva utveckla, säger Micke Gustavsson innan han tar ett av dagens alla telefonsamtal. Micke Gustavsson berättar om gårdens djur. Ponderosas lappgetter leker ”herre på täppan”. 4H:s ledord är ”Huvud, Hjärta, Hand och Hälsa.” Nu siktar Ponderosa på sociala medier Elliot Ohlén, som tillsammans med Denise Thorén agerade konferencier under måndag- kvällens filmgala. Drama och komedi på Kalixgalan FOTO: CAROLINA BÄCKSTRÖM Alex Olofsson alexander.olofsson.kalix @folkbildning.net FOTO: Björn Nyström Lokalix
När den planerade person- trafiken på Haparandaba- nan sätter igång befaras antalet tågdödade renar öka. Det är något som oroar Kalix Sameby. Det är planerat att persontågtrafik ska komma igång under 2018 på Haparandabanan. Då ökar antalet tåg och det är något som oroar ord- föranden för Kalix Sameby, Gunnar Johansson. – Godstågen som trafikerar banan idag rullar inte ens varje dag. Has- tigheten längs järnvägen kommer öka och det resulterar i fler olyckor. Samebyn har renar runt omkring Kalix på vinterbete. När det blir vintrar som i år då allt renbetet är fruset, börjar renarna röra sig mer. För samebyn blir det svårt att hålla koll på alla djuren. Ifjol dödades to- talt drygt 120 renar för Kalix same- by, de flesta på bilvägar. – Det innebär stora ekonomiska förluster för oss renägare. Renarna som går nu på vinterbete är livdjur och ofta är det dräktiga vajor, säger Gunnar Johansson. Det finns ett regeringsbeslut som säger att renskötseln i området inte ska påverkas av tågtrafiken längs Haparandabanan. År 2010 drabba- des Kalix sameby av en stor olycka, då ett tåg dödade 60-talet renar som stod på järnvägen. Gunnar Johansson säger att trots möten under flera år, med Trafikver- ket, som ansvarar för järnvägar i Sverige, har samebyn inte sett åtgär- der rörande järnvägen. – Idag får inte vi äntra järnvägen om det är renar på spåret, utan vi måste kontakta ett underhållsföretag Nyheter 15Fredag 18 december 2015LOKALIX14 Nyheter Fredag 18 december 2015 LOKALIX Frida Andersson fick idén till ett bed & breakfast redan för flera år sedan. Nu till vå- ren öppnar hon äntligen ett tillsammans med sin mam- ma Anna-Lisa Andersson i Överkalix prästgård. De flesta känner nog igen henne som Bryggmästare Frida Andersson, tje- jen som för ungefär nio månader se- dan startade bryggeriet Tjers i Svart- byn, Överkalix. I och med att Grand Artic Hotel i Överkalix, blev flyk- tingboende försvann också det enda hotell som fanns kvar i samhället. – Jag kände att vi måste göra nå- got åt att det inte längre finns något boende för besökare och turister, sä- ger Frida Andersson. Idén till ett bed & breakfast kom för många år sedan, men det har inte riktigt klaffat förrän nu, och i förra veckan stod det klart att Frida och Anna-Lisa Andersson får hyra präst- gården av kommunen. Förutom att Tjers bryggeri brygger öl anordnar de även ölprovningar för företag och privatpersoner. Även om många av besökarna är norrbott- ningar och Överkalixbor, finns det också de som har rest långt för sitt besök på bryggeriet och behöver bo- ende för natten. - I och med att det är alkohol med i bilden är det alltid lite problem med att ta sig hem, säger Frida An- dersson. Det planerade boendet gör det möjligt för Frida ta emot större pro- varsällskap än vad man idag kan göra på bryggeriet, men också att laga maten i ett bättre kök. – Förutom sommelier är jag utbil- dad matkreatör, och det passar ju bra nu, säger Frida Andersson. Under vintrarna vill man ha möj- lighet att erbjuda de som bokar öl- provingar på prästgården en skoter- tur till bryggeriet i Svartbyn. Då får man som besökare se hela produk- tionen. Men det är inte bara provar- gäster som kan boka rum. I mån av plats får vem som helst boka rum. – Vi har redan nu fullbokat under marknadsveckan i sommar, säger Frida Andersson. Prästgården ska genomgå en re- novering innan man till våren kan slå upp portarna. När allt är klart kommer de att ha fem rum att hyra ut. Till en början kommer Frida och hennes mamma att sköta allt själva, men om det blir högt tryck i sommar kan det bli tal om att anställa någon fler. Överkalixborna är positiva till att den gamla prästgården får nytt liv. Det gör att släkt, vänner och turis- ter kan fortsätta att besöka det lilla samhället, berättar Frida Andersson. – Jag vill ge dem en bra anledning att komma hit. Idén till själva bryggeriet Tjers fick Frida Andersson när hon flyttat hem till Överkalix igen efter att ha bott i Australien. Där jobbade hon på en vingård och fick upp ögonen för till- verkning av dryck. Att starta en vin- gård passar kanske inte riktigt här i norr, så det fick bli ett ölbryggeri istället. – Öl passar bra med människorna och kulturen här i Överkalix, säger Frida Andersson. På bryggeriet sköter de allt från att brygga och tappa på flaska, till att klistra på etiketterna för hand. Att leverera ölen till systembolag och restauranger gör de också själva. Det är Frida tillsammans med familj som står bakom både Tjers och det kommande bed & breakfast-boen- det. Pappa Assar Andersson och sambon Philip Nilsson hjälper till i bryggeriet, och mamma Anna-Lisa Andersson ska vara ansvarig för bo- endet på Prästgården. – Jag hade aldrig gjort allt det här utan min familj, säger hon. Minea Sandström Fridas dröm i uppfyllelse Snart öppnas Överkalix nya bed & breakfast i prästgården. FOTO: FANNY IGGSTRÖM Att vintern kommer allt se- nare är något man får vänja sig vid, också i Kalix. Men vintern håller inte på att för- svinna, och vissa år kan det bli mer snö än vanligt. Det säger Sverker Hellström, klimatolog vid SMHI. Snön och kylan kom till sist till Ka- lix, och mycket pekar på att det blir en vit jul. Men klimatet har föränd- rats, och idag är medeltemperaturen per vinter två grader högre än i slu- tet på 80-talet. Sverker Hellström förklarar: – Bottenviken frös ganska sent i år, och då håller värmen i sig läng- re. Förändringen i klimatet gör att vi får vänja oss vid att mildare vintrar kommer oftare, men det kommer också komma kalla vintrar. Men de varmare vintrarna, där temperaturen bara ligger någon grad under noll kommer samtidigt leda till att vissa vintrar blir mer snörika än normalt. Förra vintern var en så- dan, då det kom en och en halv till två gånger mer snö än vanlig. Sam- tidigt var det var fyra fem grader varmare än en genomsnittlig vinter i slutet på 80-talet. De senaste årens vintrar har varit sena och milda, men Sverker Hell- ström konstaterar att den stora tem- peraturökningen skedde på 90-talet. – Då var det ett antal varma vint- rar efter att medeltemperaturen hade stått praktiskt taget still under 60-, 70- och 80-talet. Sen blev det några kallare vintrar igen på 00-talet. Vin- tern 09-10 var kall, men sen har det varit milda vintrar. Att vintrarna håller på att för- svinna från Kalix under nuvarande sekel avfärdar Sverker Hellström samtidigt som han konstaterar att folks minne ofta är subjektivt och kort. Däremot kommer riktigt kalla vintrar vara mer sällsynt. Samtidigt kommer vintrarna oftare anlända sent och därmed ökar risken för snö- fria jular också i Kalix. – Slumpen och en naturlig variation kommer fortfarande att avgöra till stor del om en vinter blir kall eller mild. Förändringen av temperatu- ren är större i norra delen av Sve- rige än i södra, vilket beror på att vintrarna är kallare i norr redan från början. Samtidigt är bristen på snö i den södra delen av landet betydligt större redan idag, jämfört med norra Sverige. Marcus Fredriksson Det blir allt varmare vintrar i Kalix Flytten har pågått hela året och nu är nya JUC äntligen invigt. I början av december klipptes det röda bandet. – Tidigare var hela verksamheten utspridd, nu är allt samlat på en plats. Det ligger bättre till, säger Ingela Frisk som är enhetschef för Jobb- och utvecklingscentrum. På JUC kan människor med olika funktionshinder aktivera sig i varda- gen och på nya JUC vid Furuheds- skolan är 135 personer spridda på många olika avdelningar. Det finns bland annat ett tvätteri där tvätten från kommunens verksamheter blir ren. Tidigare tog man också hand om tvätten från Töres tillfälliga flyk- tingboenden. Just idag fylls de jätte- lika tvättmaskinerna med blå lakan. Framför en av tvättmaskinerna träf- far vi en dam med ett stort leende på läpparna. – Jag jobbar tre dagar i veckan, och det är helt lagom. Det är mest att göra på torsdagar och fredagar, berättar Petronella Hansson, som jobbar på tvätteriet. På plats finns också en ny återvin- ningsbutik. Ingela Frisk berättar att intresset för återvinning har mins- kat sedan köp och sälj-grupperna på Facebook blev populära. Men hon är trots det optimistisk till återvin- ningsbutikens framtid. – Vi har fullt upp. Lådorna är ful- la. Vill man lämna sina gamla saker till oss gör man det på avfallsdepo- nin. Där finns en liten stuga avsedd för saker som kan återvinnas, berät- tar hon. På monterings- och snickeriavdel- ningen tar man emot lego-jobb från bland annat företagen Part AB och Modulsystem. Alla fötter till toalet- terna som Part AB tillverkar produ- ceras till exempel på snickeriet. På monteringsavdelningen sätter man klistermärken på Modulsys- tems varor. Där sitter i dag tre per- soner. Med tungan rätt i mun utför de noggrant sin arbetsuppgift. Och det jobbas flitigt. – På två-tre dagar har vi stämplat över 5 200 stänkskydd åt Modul, säger Susanne Johansson, som är handledare på monteringsavdel- ningen. Utöver det finns också ett rum där man kan baka, en textilavdelning och en reparationsavdelningen. Det finns även ett må-bra-rum där de som arbetat kan få en välförtjänt massage eller manikyr efter en hårt utfört arbetetsdag. Ingela Frisk berättar att en mål- sättning är att så småningom öppna ett hunddagis i samarbete med Pon- derosa. – Vi ska vara där ute och hjälpa till. De som tycker om djur ska kun- na vara där om dagarna. Joakim Vidgren Nu jobbar dem under samma tak. Äntligen. Kvinnojouren är en sista räddning för många kvinnor som utsätts för våld av sin partner. Men i Kalix är det platsbrist på kvinnojouren och många kvinnor måste söka skydd i andra kommu- ner. Förra året avvisade kvinno- och tjejjouren i Kalix elva kvinnor som fick söka sig till andra kvinnojourer i länet på grund av platsbrist. I Kalix finns bara cirka tio boendeplatser, och i år har man tvingats avvisa åtta kvinnor och barn. – När en kvinna inte får en plats hos oss så hör vi av oss till social- jouren i Kalix där de i sin tur hjälper personen i frågan till en annan kvin- nojour. Vi har väldigt bra samarbete med andra kvinnojourer, säger He- lena Jakobsson, ”jourist” på kvinno- och tjejjouren i Kalix. Det händer ibland att kvinnor åter- vänder till sin våldsamma partner tillsammans med barnen. Om kvin- nojouren befarar att barnet kan fara illa, händer det att man gör en an- mälan till socialtjänsten. Även om det fysiska våldet inte riktar sig mot barnet, kan det skadas av vad det ser och hör. – Ord kan också vara misshandel, säger Helena Jakobsson. Maria är volontär på tjejjouren i Kalix. Hon berättar att det finns kvinnor som är i så stort behov av skydd att de inte kan stanna kvar i Kalix. I sådana extrema fall kan kvinnojouren också hjälpa till med att ordna boende på annan ort. – Det brukar vara en eller två fall per år. Nu ska ju Luleå öppna ett speciellt boende för kvinnor som är väldigt utsatta och där kommer det att finnas plats för nio personer, sä- ger Maria. Det är dock inte bara kvinnorna som söker till kvinnojouren som le- ver farligt. Personalen utsätts också för hot av olika personer som anser att jourens engagemang förstör fa- miljeförhållandena. – Jag förstår att folk kan känna så här, men det är ju vår plikt att upp- lysa och hjälpa kvinnor som lider i dåliga förhållanden hemma, säger Helena Jakobsson. Hon är den enda heltidsanställda och ansiktet utåt för kvinnojouren i Kalix. På grund av det har hon blivit utsatt för både hot och förföljelse. – När det blir skitsnack om kvin- nojouren är det alltid jag som får ta emot det. Det har blivit som att jag är hela jouren. Hon har vid upprepade tillfällen blivit förföljd av en man, något hon upplevt som mycket skrämmande. Mohammed Salem Stor platsbrist på jouren Hotade kvinnor tvingas vända sig till andra kommuner Det 40 ton tunga konst- verket Borgen, eller ”bun- kern” som den kallas är en känd plats för alla Kalixbor. Många studenter vid Fur- uhedsskolan, där den står placerad, har sprayat dit sitt namn under studentveckan. Nu ska verket restaureras. Från början fanns det ett dekorativt reliefarbete på den med personnamn och fakta om händelser som skulle påminna om Kalix 1970-tal. På insidan placerade upphovsmän- nen Björn Blomberg och Ingemar Callenberg bänkar att sitta på och gjorde ommålningsbara ytor fria att måla på. De ytorna skulle få använ- das av kommande skolgenerationer. Tanken var att folk skulle kunna uttrycka sin egen konst där, men med tiden blev syftet av konstverket missförstått och hela betongkon- struktionen och marken runt om- kring är täckt av graffiti. – Det handlar om elevernas ute- miljö, och som konstverket ser ut nu är det vanvårdat, säger Christina Hannu som är konstansvarig och kulturcoach på Kalix Kommun. Det är kommunens ansvar och skyldighet att vårda och förvalta de konstverk som de har i sin ägo. Där- för är Christina Hannu glad över att kommunen bestämt sig för att åter- skapa konstverket till sitt ursprungs- utseende. Dessutom ska det placeras en skylt vid Borgen som berättar om verkets historia och intentioner. Carolina Bäckström Konstverk täckt av graffiti restaureras Sopbilen kommer tömma soptun- norna 20 och 21 december, i stället för julafton och juldagen som är de egentliga dagarna. Eftersom 2015 har 53 veckor så kommer abonnenter med hämtning jämna veckor få vänta tre veckor till nästa tömning av soptunnorna. Den blir under vecka två nästa år. På Kalix kommuns hemsidan finns hämtningsschemat för 2016 och den ska också alla abonnenter ha fått hem med posten den 11 de- cember. Då kommer sopbilen under jul Helena Jakobsson, ”jourist” på kvinnojouren i Kalix, har i många år jobbat med att hjälpa kvinnor som är utsatta. FOTO: MOHAMMED SALEM Tågtrafiken oroar Kalix sameby ”Jagvillgedemen anledningatt kommahit” FOTO: HENRIK BLIND som ska komma och skrämma bort renarna. Innan de hinner fram kan olyckan vara ett faktum. Enligt Gunnar Johansson har samebyn blivit lovad viltstängsel längs järnvägen, men ännu har inget sådant setts till. – Nu är det ett tag sedan vi hade möte sist, men vi hoppas att Tra- fikverket uppfyller de krav vi haft och att deras löften inte bara är tomt snack, säger Gunnar Johansson. Vi har inte lyckats nå Trafikverket för en kommentar. Anne Marit Pentha Päiviö FOTO: ANNE MARIT PENTHA PÄIVIÖDet blir varmare och varmare FOTO: CAROLINA BÄCKSTRÖM
Kultur 17Fredag 18 december 2015LOKALIX16 Kultur Fredag 18 december 2015 LOKALIX Tove Burman har landat i Kalix efter Idol, och ser fram emot att fira jul hem- ma. Just värmen och kärle- ken vid jul, och att fira den med nära och kära är viktigt för Tove, som också har en speciell dröm kopplat till ju- len. – En dag vill jag spela in en julskiva med några egna låtar, säger hon. Det blev till slut en femteplats i tv-programmet Idol för Tove Bur- man, som nu är tillbaka i vardagen i Norrbotten. På veckorna går hon en gymnasieutbildning i Boden med inriktning musik, men nu hägrar en lugn och stämningsfull jul med fa- miljen. – Jag upplever att det sprids extra mycket kärlek kring jul. Man tänker på de man har förlorat och man tän- ker på de utsatta, det känns som att man sprider lite extra mycket kärlek vid jul. Jag älskar julen på det sättet. Tove började sin sångkarriär i kö- ren i Kalix, och har i flera år varit med på deras julkonserter, där ock- så hennes pappa Per-Anders är med och spelar piano och trumpet. Tove älskar julkonserten, och gör i prin- cip vad som helst för att inte missa den. – Jag bröt armen ett år, just på Luciadagen, och så låg jag inne på sjukhus i två dagar. Så när jag kom hem från sjukhuset kastade jag i mig maten med vänster arm, och så åkte jag iväg för att lyssna. Tove Burman har en speciell rela- tion till julmusiken, något som följt med sen barndomen. – Vi i familjen klädde alltid gra- nen till Carolas julskiva och lyssna- de på Himlen i min famn. Jag har jättemånga goda minnen just till jul- musiken, och det känns som att de flesta har det. Med julen kommer julklapparna, men Tove tycker att hon redan fått allt hon önskat sig i år. – Vi pratade om det, jag och mina syskon, att vi redan fått det bästa man kan önska sig. Hela familjen har ju varit med på min resa i Idol, och gjort den tillsammans med mig. Så något speciellt i julklapp önskar jag mig inte. Efter en intensiv tid med Idol har Tove Burman börjat bearbeta allt hon varit med om. Men framgång- en har inte fått henne att sväva iväg. Hon har fötterna på jorden. – Jag har växt och utvecklats, både som människa och artist under den här perioden. Det har gått fort och jag har upplevt mycket känslomäs- sigt. Den närmaste framtiden kommer bestå av skola kombinerat med hårt arbete och med att skriva låtar och utvecklas som artist. – Jag har fått olika kontakter i mu- sikbranschen, och de vill jag försöka använda på bästa möjliga sätt. Men jag är beredd på att få jobba lite i tystnad ett tag för att hitta mig själv som artist, och jag är inte stressad. Någon gång i framtiden kommer det smälla till, och då vet jag vad jag vill som artist. Men först ska Tove fira jul med familjen i Kalix, och kanske också skriva några egna julsånger till hen- nes framtida julskiva. Marcus Fredriksson Tove längtar till julen Tove Burman är tillbaka i Kalix för att fira jul efter succén i idol. FOTO: HENRIETTE STÅHLBERG Thomas Di Leva kommer till Kalix fredagen den 12 fe- bruari. Han var på strålande humör när Lokalix ringde upp honom. Vad har du för erfarenheter av Kalix? – Jag har ju säkert spelat i Kalix för länge sedan. Tyvärr kommer jag inte ihåg när. Men de senaste åren har jag inte spelat något där. 2009 gjorde Thomas Di Leva en lik- nadne akustisk turné – Låt kärleken växa. Kommer det att finnas likheter mellan konserterna ? – Både ja och nej. Turnén jag gjorde då hade ett lite annat upplägg och var mer av en föreställning. Det här kommer blir mera konsert. När jag såg dig i Piteå under den turnén pratade du en stor del av konserten. Kommer du att göra det i Kalix? – Det beror på publiken. En kon- sert är ju något man gör tillsam- mans med dem som kommit för att titta. Det är ganska unikt på så sätt. Många olika saker kan hända under en konsert. Vad mer kan Kalixborna vänta sig den 12 februari? – De kan förvänta sig en mycket inspirerande konsert med många av mina mest kända låtar från en snart 30 år lång karriär. Och mycket kär- lek. När du var på TV i våras i sam- band med att du släppte din se- naste låt, varför hade du ingen kaftan då? – Det är faktiskt bara i samband med just den låten – Ord och inga visor. Just nu är jag ute på julturné, och då har jag på mig en röd kaftan. Kommer du att spela på något mer ställe i Norrbotten? – Nej. Dagen efter spelar jag fak- tiskt i Kungsbacka. Du läser mycket böcker på telefo- nen har du sagt. Kan du ge ett tips på en bra E-bok? – Ja, jag läser faktiskt bara på te- lefonen. Jag har ju en app som jag läser i, och då har jag köpt dem på Amazon eller någon annan sida. För det mesta läser jag ju på engelska. Jag ska titta om jag hittar någon bok att tipsa om. Thomas vill också tipsa om The Autobiography of a Yogi. Den hand- lar om den första indiske yogin som kom till USA. Han menar att för det mesta skrivs historien så att någon från väst reser till öst föra att sedan fara hem och berättar om det, men här är det tvärt om. Är du en Yogi? – Jag har mediterat sedan jag var elva. Björn Nyström Thomas Di Leva kommer till Kalix FOTO: PETER KNUTSON Förra helgen bjöd Kalix Konstförening på vernissa- ge i konsthallen på Folkets hus. Den här gången var det medlemmarna som vi- sade 44 av sina egna konst- verk. Medlemmarna i konstföreningen ställer ut egen konst en gång vart annat år. Årets upplaga av medlem- sutställningen representerade all sorts teknik – akryl, akvarell, foto- grafi, tryck, textil och skulpturer – i många olika stilar. Flera av utställarna som Lokalix talade med upplevde att det kommit fler besökare på den här vernissa- gen än de tidigare. Det uppskatta- des av Inger Månsson, ordförande i föreningen, som själv har två verk i konsthallen. – Det är så roligt när konsten kan nå oss alla, sa hon medan hon gav Lokalix en guidad tur runt i salong- en. Flera av utställarna tycker att det skulle vara roligt att ställa ut sina konstverk oftare. –Men man måste ju ha tid att göra någonting till att ställa ut också. Det är ju inte så kul att ställa ut samma saker helatiden, säger en annan av konstnärerna. Många av de som ställer ut är kän- da och etablerade konstnärer i Ka- lix. Bland dem är Lotta Lampa som samtidigt hade sin egen visning i sin studio på Köpmannagatan. Lot- ta Lampa skulpterar is och tillver- kar inredningsdetaljer. Utställningen kommer att finnas i konsthallen i Folketshus till den 13 januari. Emma Terling Jag kanske är ensam om det här, men jag kan inte påstå att nyheten om att svenska folkets favoritluffare Doug Seegers släpper en julskiva direkt skakade om min tillvaro. Seegers lyckas dock delvis överraska. Det är först (och endast) på sjätte spåret Rudolph The Red-Nosed Reindeer som bjäl- lerklangen plockas fram. I övrigt är Let’s All Go Christmas Caroling Tonight en ovanligt o-julig julskiva. Det här är sna- rare en ganska rak och typiskt amerikansk countryplatta med texter med jultema. Seegers har onekligen en skönt gubbig countrystämma och låtmaterialet i sig är inte direkt dåligt, men det finns heller ingenting som sticker ut, varken positivt eller negativt. Samtidigt som det känns fräscht att Seegers har undvikit de allra värsta julklyschorna, den förväntade übersliskiga jul- duetten med Jill Johnson lyser exempelvis med sin frånvaro, så kan man fråga sig vad som egentligen gör att man skulle vilja dra på den här plattan till pepparkaksbaket eller framåt julaftonskväll’n? Poängen med en julskiva ska väl ändå vara att den ska inbringa någon form av julstämning, och bortsett från texterna finns det inte mycket av den varan här. Tommy Körberg tog ett liknande grepp på hela julskive- konceptet i fjol med den oväntat starka Tommys Jul. Den saknade det där klassiskt stearinljusglittriga julsoundet men lyckades ändå förmedla någon slags julkänsla. Det lyckas inte Doug Seegers med. Kanske går det här hem den 25 de- cember nere i Texas, men personligen drar jag inga likhets- tecken mellan lapsteel och jultomten. John Strömshed Doug Seegers Let’s All Go Christ- mas Caroling Tonight Hallelujah, alla småtjejers favoritartist Yohio är till- baka, den här gången med en julplatta. Men det är ingen hårspraysindränkt emo-metal-julfest den spenslige Japanäls- karen bjuder in oss till, utan snarare lite gammalt klassiskt julemys, sånt där som både gammelmormor och barnbarns- barnen kan digga. Det är piano, stråkar och skönsång till klassiker som Gläns över sjö och strand, Jul jul strålande jul och Det strålar en stjärna. Det är lågmält och storslaget omvartannat, och juligt så det förslår. Det är tydligt att vad Yohio velat göra här är en värdig upp- följare till Peter Jöbacks klassiska Jag kommer hem igen till jul, numera ett måste i varje svenskt hem från den första till sista december. Och han är faktiskt något på spåret, även om det inte håller hela vägen. Främst beror det här på Yohios röst. Sjunga kan han, croona till och med, men samtidigt har jag svårt att komma förbi känslan av att jag sitter i aulan på en högstadieskola och lyssnar på en femtonåring, om än en ovanligt talangfull sådan, med en grav fetisch för högrta- vande julmys á la Disney. Framåt slutet avviker Yohio något från Jöback-mallen ge- nom att bli lite personlig och slänga in en låt på japanska i mixen, och det gör väl egentligen varken från eller till för helheten. Sammanfattningsvis är Snöängelns Rike en helt okej julskiva som levererar betydligt mer än vad jag på för- hand hade förväntat mig. Är det julmusik i ordets rätta be- märkelse man är ute efter behöver man inte leta längre. Men för egen del föredrar jag nog Peter Jöback till starkvinsglög- gen i år igen. John Strömshed Yohio Snöängelns rike Jag ska erkänna att mitt Idoltittande de senaste åren har varit väldigt sporadiskt, så jag har på intet sätt stenkoll på de 12 med- verkande artisterna på Idols nya julplatta. Det känns dock inte som att det har någon större betydelse i det här fallet, för givet- vis levererar alla ”idolerna” tekniskt fulländade framföranden av de diverse julklassiker som trängts ihop på Jul Med Idol. Kvalitetsmässigt är det sedermera ganska jämntjockt, ingenting är egentligen varken sämre eller bättre än något annat. Julstämning är dock något jag ser som ett måste på en julplat- ta, och den infinner sig långt ifrån på alla spår. Istället bjuds vi allt för ofta på det generiska och vid det här laget väl inarbetade ”idolsoundet”. Det är radioanpassat och slibbigt så det förslår, och det tar udden av hela projektet. Varför och för vem har den här skivan spelats in? Dessutom, hur många sekunder har lagts ner på att utforma omslaget? Två? Är det någon som sticker ut så är det årets Idolvinnare Martin Almgren, han är nämligen den enda som sjunger på svenska. O Helga Natt levereras på klassiskt vis och helt utan anmärk- ningar. Även Kalix-Idolen Tove Burman gör bra ifrån sig på My Grown Up Christmas List, där resultatet är både juligt och vackert, men samtidigt knappast någon pulshöjare. På det stora hela misslyckas idolerna med att locka fram jul- känslorna, och då kan man fråga sig varför den här plattan över- huvudtaget existerar. Jul Med Idol är ett redan färdigtuggat mu- sikaliskt julbord där både skinkan och gravlaxen utelämnats till förmån för typ pizza, och känslan av hafsverk vilar tung över hela projektet. Med andra ord en perfekt julklapp för den breda ansiktslösa massan under 25. John Strömshed Blandade Artister Jul med Idol + + ++ + 44 konstverk i Folkets hus. FOTO: NELLIE ANDERSSON Ny utställning i konsthallen Någrajulskivorunderluppen Lokalix tipsar om böcker att läsa i julhelgen Halvvägs, Fredrik Reinfeldt Han styrde landet i åtta år, och blev både hatad och älskad för sin politik. När nu biografin över hans liv och tid i politiken kommer ut är det en unik beskrivning inifrån mak- tens korridorer. Boken är något trä- igt skriven, men är i gengäld lättläst och enkel att ta in. Lämpar sig spe- ciellt bra för dig som vill sätta dig in i Sveriges nutida politiska historia. Blå Stjärnan, Jan Guillou Det här är den femte boken i ord- ningen i Guillous serie om 1900-ta- let. Jag rekommenderar varmt att läsa de fyra föregående böcke na som ger en intressant inblick i 1900-talets första halva. Även om jag tycker att det här är den sämsta boken hittills i serien, då den stund- tals blir lite långtråkig och händelse- fattig, berättar den en intressant his- toria om Sverige och Norge under Andra världskriget. Här lyfts spelet bakom kulisserna fram, och inte minst kvinnornas viktiga roll i det diplomatiska spelet, något som i hög grad förtigits i vår historieskrivning. Det står ett rum här och väntar på dig, Ingrid Carlberg Det här är historien om den ende svensk som har blivit amerikansk hedersmedborgare, Raoul Wal- lenberg. Vem var han och vad var det han gjorde? Ingrid Carlbergs utmärkta levnadsteckning berättar på intresseväckande och uttömande sätt historien om den unge, sökande mannen från en av Sveriges mäk- tigaste familjer som av en slump fick spela en av huvudrollerna i Andra världskrigets slutskede. Den här tjocka boken passar särskilt väl för långa dagar inomhus under julen, och för den som vill lära sig mer om en av Sveriges mest kända människor genom tiderna. Brasiliens historia, Dag Retsö Landet som arrangerade fot- bolls-VM 2014 och till sommaren arrangerar OS i Rio känns mer ak- tuellt än någonsin. I dag har Brasi- lien klättrat upp och blivit världens åttonde största ekonomi och ses som en framtida gigant i världen. Ändå vet vi väldigt lite om landet i dag, och ännu mindre om dess historia. För bakom myterna kring samba, fotboll och karneval döljer sig ett land med en kolonial historia, mot- sättningar mellan klasser och en längtan efter välstånd. Dag Retsö tecknar en intressant och lättläst bild över ett både vackert, spännan- de, men också på många sätt hemskt land. Marcus Fredriksson Lokalixskribenten Marcus Fredriksson rekommenderar Fredrik Reinfeldts bok.
Sport 19Fredag 18 december 2015LOKALIX18 Sport Fredag 18 december 2015 LOKALIX Förra säsongen tog det slut för Kalix Hockey efter AllEttan. Nu siktar klubben högre. Men en bekymrande lång skadelista oroar. Det var knappt. Men tack vare bättre målskillnad än Örnsköldsvik knep Kalix Hockey fjärdeplatsen i Hock- eyEttan Norra. Det betyder att Kalix kvalificerade sig till AllEttan Norra. Tillsammans med de fyra bästa lagen från Hock- eyEttan Västra utgör de AllEttan Norra. – Rapporterna vi fått är att lagen från den västra serien spelar en be- tydligt mer frejdigare ishockey. Här uppe i den norra serien är det be- tydligt mer kontrollerat spel, säger Kalix Hockeys huvudtränare Petter Christoffersson. Förra säsongen tog det stopp för Kalix Hockey i AllEttan när de slutade på en sjätteplats. Nu siktar klubben högre. Målsättningen är att den ska vara ett av de fem lagen som går vidare från Allettan Norra. – Vi vill göra bättre ifrån oss den här säsongen, och då gäller det att vara bland de fem bästa lagen. Jag tycker framför allt att det defensiva spelet är bättre den här säsongen, sä- ger Petter Christoffersson. Men det finns saker som oroar. Ka- lix Hockey dras med flera skador på nyckelspelare. Viktige lagkapte- nen Anton Barsk har en bruten fot. Dessutom är både slovakiska im- portspelarna Igor Jaros och Matus Matis långtidsskadade. Ingen av spelarna ser ut att kom- ma tillbaka. Och inte nog med alla skador – dessutom har forwarden Viktor Lundberg flyttat hem till Karlskrona. – Truppen är lite sargad just nu. Skadorna är långvariga och vi letar efter förstärkningar så vi kan fylla igen luckorna, säger Petter Christof- fersson och fortsätter. – Spelarmarknaden är jättetuff för oss. Spetsspelarna som finns hos våra konkurrenter vill ju så klart la- gen ha kvar. Förhoppningsvis hittar vi något bra, säger han. Trots att Kalix Hockey siktar högt ser han ett lag som det allra svåraste. Och det är inte Östersund som vann HockeyEttan Norra. – Jag vill lyfta fram Piteå Hockey för de har ett komplett lag. Framför allt har de en riktigt bra backupp- sättning. Vi har haft riktigt tufft mot dem den här säsongen, säger Petter Christoffersson. Emil Larsson Kalix Hockey siktar högt trots den långa skadelistan FOTO: JOAKIM VIDGREN Hockeyspelarna i Kalix Hockey hinner knappt smäl- ta julmaten. Redan den 28:e december börjar AllEttan. Det första steget till att ta en plats i Hockeyallsvenskan. Förra säsongen imponerande Kalix och tog sig till AllEttan, den här säsongen upprepa- de laget den bedriften. Kalix fick respass i AllEttan i fjol. Klubben och supportrarna hoppas nu att det ska bli annorlunda den här säsongen. Men tyvärr Kalix Hock- ey, säsongen tar slut här. Laget är alldeles för dåligt, så enkelt är det. Det finns visserligen en del toppar i laget som håller allsvens- ka-klass. Men som helhet är laget för ojämnt. Toppspe- larna har inte heller levererat som väntat. Laget är till och med sämre än förra säsong- ens dito. Det visar också re- sultaten. Jag ser ändå en ljus framtid i klubben. Kalix har många unga och utvecklingsbara spelare som är från orten eller i dess närhet. Det finns en stabil grund att stå på. Förhoppningsvis kan klubben få behålla kärntruppen många år och krydda till truppen med välbehöv- lig spets. Ska Kalix Hockey vara ett hockeyallsvenskt lag i framtiden be- hövs framförallt en sak. Ett mycket tätare samarbete med Luleå Hockey. I nuläget roffar Asp- löven åt sig spelarna som blir över från länets flaggskepp Luleå Hock- ey, vilket är förståligt, med tanke på att de spelar i Hockeyallsvenskan. Skulle Kalix få ett par spetsspela- re från Luleå Hockey kan klubben och supportrarna börja drömma om Hockeyallsvenskan. Inom en snar framtid. Tänk er en framtida Hockeyall- svenska där Kalix skulle mäta sina krafter med Asplöven. Det hade va- rit häftigt, riktigt häftigt! Emil Larsson ”Tyvärr Kalix Hockey, säsongen tar slut här” FOTO JOAKIM VIDGREN. Kalix Hockeys huvudtränare Petter Christoffersson ser fram emot AllEttan Norra. ” Spelmarknaden ärjättetuffföross ” FOTO: HENRIETTE STÅHLBERG. Bandyn håller ett hårt grepp kring Kalix. Nu har bandy- profilerna Peter Stock och Magnus ”Dagge” Johans- son startat Kalix bandyaka- demi för att utveckla ung- domarna ännu mer . Säsongen 2013/2014 blev Peter Stocks sista säsong som bandy- elit. På grund av jobb där han reser mycket blev det svårt att få ihop li- vet som elitspelare. Men bandy är långt ifrån över för honom. Ett stort engagemang i Kalix bandyförening finns fortfarande, och speciellt när det gället att främja sporten hos ung- domarna på orten. Under förra vintern kom tankar- na kring att starta någon form av utbildning, utöver bandyskolan och bandylagen som redan finns i Ka- lix, och nu i år har idén kommit till skott. I oktober gick den första träningen av stapeln och intresset för den ny- startade Bandyakademin blev stort. – Vi satte från början ett tak på 40 ungdomar. Vi tänkte väl att det skul- le blir runt 20 eftersom det finns så mycket bandy runt omkring. Men intresset blev fantastiskt stort och vi blev fort 40, säger Peter Stock. Barn mellan tio och 13 år kliver varje torsdag, under hela bandysä- songen, ut på isen för att delta. Kalix bandyakademi är till för både nybör- jare och för dem som vill höja sin kunskap inom vissa områden. Till exempel skridskotekniken. Alla är välkomna, berättar Stock. – Vi har gått in med ett väldigt stort engagemang. Både jag och Magnus har bra erfarenheter av att leda träningar, och vi har också knu- tit till oss andra ledare med bra er- farenheter. Det som skiljer bandyakademin från de andra ”skolorna” i Kalix, är att bandyakademin inte är ett lag. Barnen delas upp i fyra grupper och övar på teknik, spel och annat som hör bandyn till. – De övar på varje grej i cirka 15 minuter. Det blir ett väldigt effektivt pass för dem, säger Peter Stock. Ibland delas barnen upp efter vil- ken nivå de ligger på och ibland vilken ålder de är i. Tack vare att bandyakademin är fristående från de ordinarie bandyaktiviteterna i Kalix, är spridningen på dem som kommer stor. – Eftersom man inte behöver vara med i något lag har vi också fått in ett antal som spelar hockey. De tycker dels att det är roligt och dels att det är en chans till extra tid på isen för att förbättra sin skridskotek- nik, säger Stock. Totalt är de sex fasta ledare, men varje torsdag kommer också två gästinstruktörer. Främst är det spe- lare och tränare från Kalix bandys elitlag. Att ge barn och ungdomar den här chansen att testa på en idrott tycker Peter Stock är fantastisk. – Det känns otroligt roligt! Man har fått uppleva så mycket inom idrotten. Även om man inte blir elitspelare så får man mycket glädje, vänner och uppfostring. Re- sponsen från föräldrar har varit väl- digt positiv, berättar han. Elitlagets vip-rum för sponsorer förvandlas varje torsdag till ett vip-rum för för- äldrarna, och den detaljen av många andra tror han har vara en bidragan- de orsak till att stämningen varit så bra. Trots att akademin är fristående har samarbetet med Kalix bandy varit viktig. – Även om vi har skapat en extern grej och en egen logga, så sker all- ting i Kalix bandys anda, säger Peter Stock. Alexandra Neudatijna Vem är rädd för bandyryssen?Bandyakademin håller på att avsluta sin torsdagsträ- ning när Lokalix kommer till Kalix IP. Kvällen till ära har de besök av ryssen Anton Khrapenkov, Kalix nya mitt- fältältare. Innan nio- till trettonåringarna kan snöra av sig skridskorna och gå hem har de en sak kvar att göra; de ska leka Vem är rädd för ryssen? Le- ken går ut på att försöka ta sig från en sida till den motsatta, utan att bli fångad av den spelare som står i mitten och ska fångar de andra. Det här kvällen är ”jägaren” Anton Khrapenkov , A-lagets ryske nyför- värv. Men det verkar som om ingen är ”rädd” för honom när de stormar från den ena kortsidan till den andra. Mittfältaren Anton Khrapen- kov kom i början av säsongen från Moskva till Kalix, och när Lokalix träffar honom gästtränar han ung- domarna i Bandyakademin. Vi har pratat med den 30-åriga ryssen för att höra hur han ser på livet i Kalix, och den svenska bandyn. Vad tycker du är de största skill- naderna mellan rysk och svensk bandy? – Rysk bandy är mer inriktad på kvalitétsanfall. Man skapar mer målchanser, och man gör mer mål. I Sverige försöker man istället spe- la- och tråka ut motståndarna, säger Anton Khrapenkov. Hur det varit att flytta från stor sådan stor stad som Moskva till liten stad som Kalix? – Det tycker inte jag spelar någon roll. Jag är här för bandyns skull. Men det är ganska bekvämt, och rent praktiskt har jag en ganska bra kvalité på livet. – Det är inte så stressigt här, och inte så stora avstånd så man tappar inte så mycket tid. Så det är helt per- fekt. Vad tycker du om satsningarna Kalix bandy gjort på ungdomar den senaste tiden? – Jag tycker det är självklart att man ska satsa på ungdomssidan. Då ser man ett växande intresse. Anton Khrapenkovs kontrakt sträcker sig till 1 april, och Andrej Nuzjdinov, assisterande tränare för Kalix bandys A-lag, tolkade vår in- tervju. Elin Carlansson Emma Ribom vill ta revansch i skidspåret. Se upp i skidspåren - Emma Ri- bom är redo för en ny säsong Kalix juniorskidåkare Emma Ribom ska ta sig till nya höj- der den här säsongen. Säsongen 2014/2015 gav 18-åriga Emma Ribom en ordentlig dusch av stjärnglans. Hon blev Kalix juni- orskidhopp när hon visade upp sin bästa form, och kom med i svens- ka juniorlandslaget. Under Scandic Cup i fjol blev hon dessutom utta- gen till sitt första JVM, junior-VM i Kazakstan. Men drömmen om en bra place- ring blev bara en dröm. En katastro- fal sprint där hon ramlade i kvarts- finalen och en förkylning på det fick allting att falla. Men nu laddar Emma Ribom om och satsar på att få en revanschsäsong med många fina resultat. Fokus under säsongsuppehållet har framför allt varit på att finslipa och förbättra skatetekniken. Men utveckling i övrig teknik och per- sonlig utveckling har också varit en stor del av sommarens och höstens träning. Ribom berättar att kvittot på det hårda slitet redan visat sig. – Jag tycker att jag har lyckats ta ett kliv i rätt riktning. Jag har hit- tat ett större lugn i min skateåkning och en större trygghet. Jag vågar lita mer på mig själv när det kommer till tävlingssituationer. Emma Ribom fick en bra start på årets säsong när hon 14 och 15 no- vember premiäråkte i Muonio/Olos. Där kammade hon hem två andra- placeringar i D20-klassen. En under lördagen och en under söndagen. Även om varje lopp under säsong- en är viktig, satsar Ribom främst på att ännu en gång bli uttagen till JVM. Årets upplaga av junior-VM går av stapeln under februari i Ru- mänien, och prestationen man visar upp under Scandic Cup har stor be- tydelse för om man får åka med på världsmästerskapet. – Självklart vill jag fajtas om en bra placering! Alexandra Neudatijna FOTO JOHAN RIBOM Skridskoteknik står på dagens schema. ” Det är en chans tillextratidpåisen förattförbättrasin skridskoteknik” Kalix egna bandyakademi
lokalix2015
lokalix2015
lokalix2015
lokalix2015

Recommended

Stockholms utmaningar - bostadskris och infrastrukturbris
Stockholms utmaningar - bostadskris och infrastrukturbrisStockholms utmaningar - bostadskris och infrastrukturbris
Stockholms utmaningar - bostadskris och infrastrukturbris
Björn Hasselgren
 
Regionala utsikter oktober 2013
Regionala utsikter oktober 2013Regionala utsikter oktober 2013
Regionala utsikter oktober 2013Nordea Bank
 
CPV Training Slides 4
CPV Training Slides 4CPV Training Slides 4
CPV Training Slides 4
Joseph Ochogwu
 
Programa edición de sonido
Programa edición de sonidoPrograma edición de sonido
Programa edición de sonido
Yajanis Castillo
 
Centro educativo como agente social
Centro educativo como agente social Centro educativo como agente social
Centro educativo como agente social
yenmyd22
 
Ingles iii iv-study_guide
Ingles iii iv-study_guideIngles iii iv-study_guide
Ingles iii iv-study_guide
JUAN CELI
 
Enfoque de la Ciecia y Tecnologia en la Sociedad
Enfoque de la Ciecia y Tecnologia en la SociedadEnfoque de la Ciecia y Tecnologia en la Sociedad
Enfoque de la Ciecia y Tecnologia en la Sociedad
Milton Guillin
 
8\9 SSIS 2008R2_Training - Debugging_Package
8\9 SSIS 2008R2_Training - Debugging_Package8\9 SSIS 2008R2_Training - Debugging_Package
8\9 SSIS 2008R2_Training - Debugging_Package
Pramod Singla
 

Recommended

Stockholms utmaningar - bostadskris och infrastrukturbris
Stockholms utmaningar - bostadskris och infrastrukturbrisStockholms utmaningar - bostadskris och infrastrukturbris
Stockholms utmaningar - bostadskris och infrastrukturbris
Björn Hasselgren
 
Regionala utsikter oktober 2013
Regionala utsikter oktober 2013Regionala utsikter oktober 2013
Regionala utsikter oktober 2013Nordea Bank
 
CPV Training Slides 4
CPV Training Slides 4CPV Training Slides 4
CPV Training Slides 4
Joseph Ochogwu
 
Programa edición de sonido
Programa edición de sonidoPrograma edición de sonido
Programa edición de sonido
Yajanis Castillo
 
Centro educativo como agente social
Centro educativo como agente social Centro educativo como agente social
Centro educativo como agente social
yenmyd22
 
Ingles iii iv-study_guide
Ingles iii iv-study_guideIngles iii iv-study_guide
Ingles iii iv-study_guide
JUAN CELI
 
Enfoque de la Ciecia y Tecnologia en la Sociedad
Enfoque de la Ciecia y Tecnologia en la SociedadEnfoque de la Ciecia y Tecnologia en la Sociedad
Enfoque de la Ciecia y Tecnologia en la Sociedad
Milton Guillin
 
8\9 SSIS 2008R2_Training - Debugging_Package
8\9 SSIS 2008R2_Training - Debugging_Package8\9 SSIS 2008R2_Training - Debugging_Package
8\9 SSIS 2008R2_Training - Debugging_Package
Pramod Singla
 
5\9 SSIS 2008R2_Training - DataFlow Basics
5\9 SSIS 2008R2_Training - DataFlow Basics5\9 SSIS 2008R2_Training - DataFlow Basics
5\9 SSIS 2008R2_Training - DataFlow Basics
Pramod Singla
 
2\9.SSIS 2008R2 _Training - Control Flow
2\9.SSIS 2008R2 _Training - Control Flow2\9.SSIS 2008R2 _Training - Control Flow
2\9.SSIS 2008R2 _Training - Control Flow
Pramod Singla
 
2012 Team F_Great Erjie
2012 Team F_Great Erjie2012 Team F_Great Erjie
2012 Team F_Great Erjie
ASLIS PO
 
כלב מסוג טרייאר
כלב מסוג טרייארכלב מסוג טרייאר
כלב מסוג טרייאר
חוות הכלבים של דרור
 
2011 Team A_Mosh
2011 Team A_Mosh2011 Team A_Mosh
2011 Team A_Mosh
ASLIS PO
 
2015 Team C_C See Care
2015 Team C_C See Care 2015 Team C_C See Care
2015 Team C_C See Care
ASLIS PO
 
Emprendurismo
EmprendurismoEmprendurismo
Emprendurismo
Tatiana Del Rosario Singh
 
Infancias digitales
Infancias digitalesInfancias digitales
Infancias digitales
Angelica Sanchez
 
Holy Family School Reading Evening with Fuatino Leaupepe-Tuala
Holy Family School Reading Evening with Fuatino Leaupepe-TualaHoly Family School Reading Evening with Fuatino Leaupepe-Tuala
Holy Family School Reading Evening with Fuatino Leaupepe-Tuala
Chris Theobald
 

More Related Content

Viewers also liked

5\9 SSIS 2008R2_Training - DataFlow Basics
5\9 SSIS 2008R2_Training - DataFlow Basics5\9 SSIS 2008R2_Training - DataFlow Basics
5\9 SSIS 2008R2_Training - DataFlow Basics
Pramod Singla
 
2\9.SSIS 2008R2 _Training - Control Flow
2\9.SSIS 2008R2 _Training - Control Flow2\9.SSIS 2008R2 _Training - Control Flow
2\9.SSIS 2008R2 _Training - Control Flow
Pramod Singla
 
2012 Team F_Great Erjie
2012 Team F_Great Erjie2012 Team F_Great Erjie
2012 Team F_Great Erjie
ASLIS PO
 
כלב מסוג טרייאר
כלב מסוג טרייארכלב מסוג טרייאר
כלב מסוג טרייאר
חוות הכלבים של דרור
 
2011 Team A_Mosh
2011 Team A_Mosh2011 Team A_Mosh
2011 Team A_Mosh
ASLIS PO
 
2015 Team C_C See Care
2015 Team C_C See Care 2015 Team C_C See Care
2015 Team C_C See Care
ASLIS PO
 
Emprendurismo
EmprendurismoEmprendurismo
Emprendurismo
Tatiana Del Rosario Singh
 
Infancias digitales
Infancias digitalesInfancias digitales
Infancias digitales
Angelica Sanchez
 
Holy Family School Reading Evening with Fuatino Leaupepe-Tuala
Holy Family School Reading Evening with Fuatino Leaupepe-TualaHoly Family School Reading Evening with Fuatino Leaupepe-Tuala
Holy Family School Reading Evening with Fuatino Leaupepe-Tuala
Chris Theobald
 

Viewers also liked (9)

5\9 SSIS 2008R2_Training - DataFlow Basics
5\9 SSIS 2008R2_Training - DataFlow Basics5\9 SSIS 2008R2_Training - DataFlow Basics
5\9 SSIS 2008R2_Training - DataFlow Basics
 
2\9.SSIS 2008R2 _Training - Control Flow
2\9.SSIS 2008R2 _Training - Control Flow2\9.SSIS 2008R2 _Training - Control Flow
2\9.SSIS 2008R2 _Training - Control Flow
 
2012 Team F_Great Erjie
2012 Team F_Great Erjie2012 Team F_Great Erjie
2012 Team F_Great Erjie
 
כלב מסוג טרייאר
כלב מסוג טרייארכלב מסוג טרייאר
כלב מסוג טרייאר
 
2011 Team A_Mosh
2011 Team A_Mosh2011 Team A_Mosh
2011 Team A_Mosh
 
2015 Team C_C See Care
2015 Team C_C See Care 2015 Team C_C See Care
2015 Team C_C See Care
 
Emprendurismo
EmprendurismoEmprendurismo
Emprendurismo
 
Infancias digitales
Infancias digitalesInfancias digitales
Infancias digitales
 
Holy Family School Reading Evening with Fuatino Leaupepe-Tuala
Holy Family School Reading Evening with Fuatino Leaupepe-TualaHoly Family School Reading Evening with Fuatino Leaupepe-Tuala
Holy Family School Reading Evening with Fuatino Leaupepe-Tuala
 

lokalix2015

  • 1. PRIS 30 KRONOR | EN LOKALTIDNING AV JOURNALISTSTUDENTERNA VID KALIX FOLKHÖGSKOLA FREDAG 18 DECEMBER 2015 LOKALIX ”Förklaring behövs” Tove efter den hektiska Idol- karusellen Kalix stjärnskott firar en lugn jul hemma efter musiktävlingen. ”Jag har jättemånga goda minnen just till julmusiken”, säger hon. Sidan 17 Tågsatsning oroar sameby Ökad trafik på Haparandabanan ökar antalet påkörda renar fruk- tar Kalix renägare. ”Det innebär stora ekonomiska förluster för oss renägare”, säger Gunnar Johansson. Sidan 15 Sidan 4-5 Sidan 7 Han dokumenterade sin resa från kriget till Kalix Mahmoud Rihawi flydde över Medelhavet och kom till Kalix för några veckor sedan. Nu berättar han sin historia i Lokalix. FOTO: MOHAMMED SALEM Kartläggning: Politikernas närvaro och frånvaro i fullmäktige Sidan 9 Kommunens hantering av föreningsbidragen är mycket illa skött tycker revisorerna i sin rapport. Tuvas egna jul- recept Jul- traditioner vi glömt Stort test av julmust
  • 2. Nyheter 3Fredag 18 december 2015LOKALIX2 Ledare Fredag 18 december 2015 LOKALIX Vi 4 LOKALIX Ansvarig utgivare Lotta Löthberg Nyhetschef Pontus Johansson Redigeringschef Jonatan Forslund Reportrar/redigerare Marcus Fredriksson Viktor Lundmark Mohammed Salem Alex Olofsson Alexandra Neudatjina John Strömshed Anne Marit Pentha Päiviö Nellie Andersson Marcus Nigéus Emma Terling Fanny Iggström Minea Sandström Emil Larsson Joakim Vidgren Henriette Ståhlberg Carolina Bäckström Björn Nyström Elin Carlansson Jonatan Forslund Kontakt 0923-66610 journalist.lokalix@gmail.com ”Journalistiken är en oattraktiv bransch nu för tiden” I Sverige är vi bra på att vanvårda viktiga yrkesgrupper med dålig lön eller värdelösa arbetsvillkor. Lärare är ett exempel. Poliser är ett andra. Journalister ett tredje. Journalistiken brukar kallas för den tredje statsmakten. Den ska granska de andra två, regeringen och riksdagen. För att möjliggöra detta krävs rakryggade, välutbilda- de, orädda och opartiska journalis- ter. Men det är inte bara kvaliteten som är viktig. Det krävs även kvantitet. Journalistkåren bantas rejält och folk blir uppsagda och utlasade var dag. Efter fem år i branschen kan det enda man erbjuds vara korta vi- kariat. Kommunikatörerna å andra si- dan har i regel bättre villkor. Kom- munikatörer är anställda av företag, landsting, kommuner eller myn- digheter. De erbjuds bättre lön och de är allt annat än opartiska. Deras uppdrag är nämligen att lyfta fram sin arbetsgivare i god dager. Tittar du ibland in på Kalix.se så är det en kommunikatör som skrivit artikeln. Tidningen Dagens Samhälle och ra- dioprogrammet Medierna berättade i somras att antalet kommunikatörer har fördubblats de senaste tio åren. Samtidigt konstaterade de att anta- let verksamma journalister minskar. Norrbotten och Kalix är inget un- dantag. Norrbottens-Kurirens och NSD:s lokalredaktioner har bara kvar en lokalreporter. Kommunika- törerna förmedlar nu sina egna ny- heter i större utsträckning. Till och med polisen använder Facebook nu för tiden. Allt eftersom tidningarna drar ned på sina anställda minskar möjlighe- ten för journalisten att göra hennes viktigaste uppgift. Nämligen att stäl- la sig kritisk och granska. En akut risk är att dagens tidningar kommer att upplevas som ett eko av det kom- munikatörerna redan har skrivit. För att de helt enkelt inte kommer ha tid med något annat. De kommer vara för få, med för högt produktionskrav av artiklar. Det är inte konstigt, tiderna för- ändras. Journalistiken är en oatt- raktiv bransch nu för tiden. Det är inte unikt på det sätt att man bränner heltidsanställningar. Det gör man överallt nu för tiden. I synnerhet i de yrkesgrupper som utgör en viktig samhällsfunktion. Men vill man ha granskande och opartisk journalistik så är det inte hållbart. Tur att ni har oss journaliststuden- ter på Kalix folkhögskola, mitt i allt mörker. Vi lever på samma villkor som alla andra studenter i hela Sve- rige. Vare sig de studerar ekonomi, juridik eller strategisk kommunika- tion. Vi är en heterogen grupp i allt från politiska åsikter till favoritlag i fotboll. Och vi skriver som ett re- sultat av det sistnämnda faktumet – nämligen opartiskt. Ledarredaktionen Journalisteleverna vid Kalix folkhögskola avslutar höstterminen på bästa tänkbara sätt. I dina händer håller du i en tidning med kvalitativ lokaljourna- listik. Lokalix har kommit ut ända sedan början av 70-talet. Lite längre bak i tidningen finns ett ax- plock av några artiklar som skrivits genom åren. Då som nu står Kalix i centrum. I årets nummer kan du bland annat läsa om fören- ingsstrulet i kommunen och om Idol-Toves tankar efter Idol. Och för dig som är osäker på vilken dryck som ska stå på julbordet finns ett julmusttest längre bak. Luta dig nu tillbaka och njut. Pontus Johansson, nyhetschef En hel tidning bara om Kalix! Vad tror du är anledningen till den sena vintern? Monica Westin Hallikainen, undersköterska. – Det är väl naturförstöringen som det skulle bero på. S-O Borggren, pensionär. – Det vet jag inte riktigt. Det är väl klimatförändringen det beror på i så fall. Eva-Lisa Jonsson, pensio- när. – Nä, det vet jag inte riktigt. Ibland tänker man på klimatet men det vet jag inte om jag tror på. Joakim Pasma, lärare. – Jag tror helt klart att det beror på klimatförändringarna. Jul, jul, älskade tv-jul! Här är Loka- lix-redaktionens bästa underhåll- ningstips. Njut av den fantastiska dokumentär- serien ”Det är inte så dumt att bli gam- mal” under julen. Då får du träffa värl- dens äldsta bloggare Dagny Carlsson 103 år. Serien finns på SVT Play. På Sveriges radios hemsida hittar du radiodokumentären ”Fallet Sinthu: Död i slutet rum”. En spännande dokumen- tär om en man som dog på ett sjukhus i Västerås under ett polisingripande. För er yngre finns den kritikerrosade barnfilmen ”Insidan ut” på dvd. I filmen får man reda på vad som händer inuti elvaårigaåriga Jennys huvud. För er som läst boken ”En man som heter Ove” så kommer nu en film med samma namn. Under juldagen har den premiär på Röda kvarn. Filmen visas på biografen hela julhelgen. Fram till mitten av januari kan man ladda ned nobelpristagaren Svetlana Aleksi- jevitj bok ”De sista vittnena” genom Sveriges radios app SR Play. I sin bok har Aleksijevitj intervjuat mängder av människor i det forna Sovjetunionen, som var barn under andra världskriget, och bett dem berätta om upplevelser av kriget. Uppläsare är skådespelaren Evabritt Strandberg. Downton Abbey är en urmysig brittisk tv-serie skapad av Julian Fellowes och Gareth Neame. Tv-serien utspelar sig i England under början av 1900-talet. Här får du träffa familjen Crawley och deras tjänstefolk. Brittisk drama när det är som bäst. Finns på dvd och Netflix. Redaktionens bästa jultips Kalix kommun går mot en ekonomisk förlust på nästan fyra miljoner kro- nor enligt en ekonomisk delårsrapport som presen- terades på senaste fullmäk- tigemötet. ”En budget är alltid en gissning”, säger ekonomichefen Eva Hen- riksson. I årets budget hade kommunen be- räknat ett överskott på sju och en halv miljon kronor. När progno- sen nu pekar på att överskottet inte kommer att nås och att kommunen i stället kommer att gå back, är det en skillnad från ursprunglig budget på 11,2 miljoner kronor, i negativ bemärkelse. – En budget är en gissning. Det är många måsten i den kommunala verksamheten där vi aldrig kan säga att vi har slut pengar. Kommunen har en omsättning på en miljard så om man ser det ur det perspekti- vet är inte 11 miljoner jättemycket pengar, säger kommunens ekonomi- chef Eva Henriksson. Kommunens personalkostnader har ökat rejält från föregående år. Från 476 miljoner kronor till 498 miljoner. En ökning med ca 22,2 miljoner kronor, eller 4,46 procent. Främst handlar kostnaderna om per- sonalens löneökningar. Men det har även anställts fler inom kommunen och övergången från delade turer inom omsorgen till heltidstjänster kostar också pengar. Sjukfrånvaron har också ökat bland kommunens anställda, vilket inneburit att många vikarier kallats in under året, en fak- tor som också spelat in i de ökade kostnaderna. – Det är ingenting som är unikt för Kalix. Ökad sjukfrånvaro sker i hela Sverige. Det görs analyser på natio- nell nivå om varför. I Kalix har vi en åldrande befolkning. Det kan ju vara en anledning till varför det ser ut så specifikt för oss. Vad ska ni göra för att komma upp till det budgeterade överskottet? – Återhållsamhet, få ner vika- riekostnader och ständigt se över strukturella saker genom att flytta om personal eller förändra i verk- samheterna så att vi kan göra sam- ma verksamhet men för billigare kostnad. Trots den negativa prognosen menar Eva Henriksson att det inte finns någon anledning att känna oro. – Det är ju inte så att vi går med underskott varje år. Jag tror även att prognosen kommer att förbättras nå- got innan vi gör bokslutet. Men är inte den här delårsrappor- ten ett tecken på vad som komma skall eftersom det blir allt färre invånare i kommunen och befolk- ningen blir allt äldre? – Vi ska inte sticka under stol med att vi har den utvecklingen. Men i dagsläget är det inte aktuellt med några drastiska åtgärder. Det är inte tal om någon krissituation. Kan det bli aktuellt med en höj- ning av kommunalskatten? – Jag har inte hört talas om det alls inom kommunen. Men om man lä- ser SKLs prognoser så kommer hela kommunsverige tvingas höja skat- terna om ett par år. Viktor Lundmark Kalix kommun går mot ekonomisk förlust Kommunens ekonomichef Eva Henriksson anser inte att det finns någon anledning att känna oro. FOTO: ALEX OLOFSSON Kalix kommun går mot en ekonomisk förlust på nästan fyra miljoner kronor.
  • 3. FÖRENING: BIDRAG: Kalix ryttarförening 936 408 kr Ståkanäs 4H 170 000 kr Studief. Vuxenskolan 160 568 kr ABF 158 602 kr Assi IF 147 000 kr Kalix Golfklubb 135 600 kr Kalix Riksteaterfören. 125 000 kr Gammelgårdens IF 119 520 kr Nyborgs SK 109 700 kr IFK Kalix 91 600 kr Föreningar som fick mest bidrag 2014 Nyheter 5Fredag 18 december 2015LOKALIX4 Nyheter Fredag 18 december 2015 LOKALIX Otydlig arbetsordning, då- lig insyn för allmänheten och undermålig kontroll inom kommunen. Kanske även lagbrott. Fritids –och kulturnämnden har fått skarp kritik för sitt hante- rande av bidragspengar. Hur Kalix kommun delar ut för- eningsbidrag är otydligt. Det finns problem med hur kultur -och fritids- förvaltningen hanterar bidragsären- den. I en rapport som kommunens revisorer lämnat in i augusti fram- kommer omständigheter som skulle kunna tolkas som lagbrott. Kalix ungdomshockey var mitt inne i ett seriespel i janu- ari i år. Men ishallen hade pro- blem med sin ljudanläggning. Det fanns önskemål om en ny ljud- anläggning till investeringsbudgeten för 2016, men förvaltningschefen beslutade att tidigarelägga inkö- pet. Men det hade han inte rätt till. Beslutet skulle istället ha tagits av nämnden eller nämndsordföranden. Det finns heller inte något upphand- lingsbeslut eller dokumentation, vilket bryter mot lagen om offentlig upphandling. Eskil Johansson är tillförordnad revisor i Kalix och var en av dem som skrev rapporten. Han hävdar bestämt att det inte har gått rätt till. – Jag skulle definitivt inte ha ac- cepterat det, utan hade velat ha en rätt rejäl förklaring till varför det blev som det blev, säger han. Fritids –och kulturchefen Karl-Göran Lindbäck medger ock- så att besluten inte gick rätt till i det fallet. Men säger också att de tagit upp frågan på ett nämndmöte i bör- jan av december där beslutsordning- en förtydligats. – Det var ett brådskande ärende där vi borde ha låtit vår ordförande ta beslut. Det är ett litet fel vi gjorde som har justerats. Det händer aldrig mer. Den andra punkten där kommunen hamnat i en juridisk gråzon handlar om bowlinghallen. I rapporten kon- staterar revisorerna att fritids- och Kommunen säger att bidra- gen till Kalix Ryttarförening behövs för att täcka hyra och drift. Men revisorerna tycker att det borde kosta mycket mindre. Genom åren har många kritiska röster höjts om att KRF slukat sto- ra kommunala pengar. Förra året fick ryttarföreningen drygt 900 000 kronor i bidrag från kommunen. Då ersatte kommunen KRF för både lokalhyra till fastighetsägaren och ridverksamheten. Men i år köpte kommunen fastigheterna som KRF nyttjade på Björknäs. Samtidigt fick förvaltningschefen för fritids- och kulturförvaltningen Karl-Göran Lindbäck en adjungerad plats i ryt- tarföreningens styrelse. – Vi som kommun skulle ha löst det på ett annat sätt och betalat den pri- vata ägaren för länge sedan. Då hade vi sluppit de här diskussionerna om att det kostar så mycket pengar, sä- ger Karl-Göran Lindbäck. Men kostnaden för kommunen är ungefär densamma som innan de köpte fastigheten. Skillnaden är att KRF i fortsättningen bara får bidrag för själva verksamheten eftersom de inte längre behöver hjälp med lokal- hyra och liknande. I kommunens ekonomiska redo- visning framgår att KRF-lokalerna kostar ungefär en halv miljon kro- nor per år. Och det är det revisorerna anser är väl högt. I sin revisionsrap- port i augusti skriver de bland annat: ”detta bidrag skulle, enligt uppgift täcka hyra av anläggningen samt drift av anläggning och verksamhet. I ett försök att tolka de bidragsregler som finns och som föreningar kan söka bidrag genom skulle summan, enligt vår uppfattning, vara betyd- ligt mindre. Genom granskningen har vi ej fått ett direkt svar på varför Kalix ryttarförening får så pass stort bidrag jämfört med andra förening- ar.” Förvaltningschefen Karl-Göran Lindbäck tycker däremot inte att det finns några frågetecken kring vare sig kostnaderna för lokalerna eller själva ridverksamheten. – Drygt 550 000 var rak hyra, vatten och ström är ungefär 150 000. Se- dan ska det ingå ett visst underhåll för de pengarna också, och de ska sedan driva ridskoleverksamhet på det. – Nu står vi för anläggningen och ström och vatten. Och de får sköta det som de är bra på, och det är ju ridskoleverksamheten. De får 200 000 kronor för att sköta den, säger han. Marcus Nigéus kulturnämnden hyr bowlinghallen av det kommunala bolaget Kalix Nya Centrum. Nämnden hyr sedan ut lokalen till det privata företaget Bowlingkompaniet. Kommunfullmäktige ger varje år nämnden 700 000 kronor i riktat bi- drag för bowlingverksamheten och nämnden själv lägger dessutom till ytterligare 90 000 kronor. Det bety- der att kommunen subventionerar bowlingverksamheten med 790 000 kronor varje år. Revisorerna skriver att det skulle kunna tolkas som att kommunen gynnar en enskild nä- ringsidkare. Fritids –och kulturchefen Karl-Göran Lindbäck håller inte med. – Det är helt fel, och det har vi försökt förklara för revisorerna när vi har träffat dem. Det är ingen sub- ventionering. Vi hyr lokalen för att vi vill ha en bowlingverksamhet. Sedan hyr en entreprenör av oss i andra hand. Så vi får en bowlinghall betydligt billigare än om vi hade skött den själva, säger han. Kommunallagen är tydlig med att kommuner kan få främja enskilda näringsidkare. Men bara under för- utsättningen att det finns synnerliga skäl till det. Ett sådant skäl skulle exempelvis kunna vara att behålla en bensinstation i ett glesbygdsom- råde. Eskil Johansson säger att det inte är revisorernas uppgift att vär- dera nämndens beslut. – Då är ju frågan om bowlinghal- len kommer in under det här med synnerliga skäl. Om man motiverar det med att det är viktigt att vi har en bowlinghall så är det ju jämförbart med en bensinstation till ett gles- bygdsområde. Efter revisionsrapporten i au- gusti har fritids och kulturnämn- den tillsatt en politiskt sammansatt grupp som ska arbeta fram ett nytt handlingsprogram. Det ska styra hur nämnden ska förbättra sitt för- eningsbidragssystem och samtidigt göra det transparant. Marcus Nigéus marcus.nigeus.kalix @folkbildning.net Kritik av förenings bidrag FOTO: ANNE MARIT PENTHA PÄIVIÖ. När bowlinghallen flyttade från SportCity övergick den i privat drift. Revisorerna skriver att kommunens bigrad skulle kunna tolkas som att de gynnar en enskild näringsidkare. Skarp kritik riktas mot fritids- och kulturförvaltningen i Kalix. Vid ett par tillfällen kan det handla om lagbrott, enligt revisorerna. FOTO: ANNE MARIT PENTHA PÄIVIÖ. FOTO: MARCUS NIGÉUS Kalix fritids- och kulturchef Karl-Göran Lindbäck Ifrågasätter kostnaderna
  • 4. Du kanske känner honom som ”den glada tiggar- en utanför Willys”. Vad du kanske inte vet är att han också är trebarnspappa. Som de flesta föräldrar så skulle han helst vilja vara med sina barn, men de är i Rumänien hos sin mormor. Det är en kall decemberdag när jag träffar John vid hans vanliga plats utanför mataffären. Men han säger att han inte fryser. Det är visser- ligen sällan så här kallt hemma i Rumänien, men han har en tjock jacka och har lindat in sig i flera fil- tar. Det är ungefär tre månader sedan som John, som han kallar sig, och hans fru kom till Sverige, och sedan dess har många timmar tillbringats utanför olika mataffärer med en pappersmugg. – Jag kommer kring tio på morgo- nen, och går ungefär sex på kväll- en för att möta upp min fru som sitter utanför Coop, berättar John på knagglig engelska. Under en dag brukar han som mest få ihop 150 kronor, men det är i alla fall betydligt mer än vad han tjänade i hemlandet. – Staten i Rumänien hjälper oss väldigt lite. Vi har tre barn men får ändå bara 50 euro i månaden. Att tigga är inget han vill göra, men det är svårt att få ett jobb när man inte kan svenska och inte hel- ler har uppehållstillstånd. I Sverige anses inte rumäner vara utsatta för något hot, och har därför inte rätt till uppehållstillstånd. På grund av det vill inte John i nuläget att hans barn ska komma till Sverige, eftersom barn utan uppehållstillstånd inte har rätt att gå i svensk skola. Om framtiden vet han inte så mycket. Han kan inte heller svara på om han och hans fru kommer att stanna i Sverige eller inte, men just nu så ser det svårt ut eftersom de le- ver och sover i en bil. John har inga klagomål när det kommer till de pengar han får ihop under en dag, men han tycker att det är tråkigt att så få säger hej eller ens tittar åt hans håll där han sitter utan- för butiken. – Bara 20 procent av alla som pas- serar mig säger hej. Det hade varit kul om fler ville prata med mig. Fanny Iggström Nyheter 7Fredag 18 december 2015LOKALIX6 Nyheter Fredag 18 december 2015 LOKALIX Kommunen tvingas bygga sandhus Vinterns skiftande väder med regn ena dagen och kyla den andra har gjort det svårt för Kalix kommun att tillhandahålla sand och grus som inte är fruset. Nu bygger kommu- nen sitt första sandhus för att hålla regnet borta från sanden. Den första sanddepån som får tak över huvu- det ligger vid infarten till soptippen men planen är att få tak över flera sandupplagor på sikt. – Vi får acceptera att vintrarna ser ut så här. Tittar man ut så är det bara is överallt, säger Tommy Johansson miljöingenjör på kommunen. Nytt avtal för Kalix Tele 24 Bland totalt fyra anbudsgivare har Kalix Tele 24 fått uppdraget att ser- va Sörmlands och Västmanlands landstings sjukvårdstelefon. – Just nu leder det inte till fler jobb men det kan ändras i framtiden, säger Roland Pihlström som är VD på Kalix Tele 24. Ett hej räcker John får som mest ihop 150 kronor per dag. FOTO: FANNY IGGSTRÖM Ett val som kan skilja mel- lan liv och död för den som behöver det. Så beskriver Helena Abrahamsson på Kalix Sjukhus blodgivarens insats. Inför storhelger och längre ledighe- ter brukar det ofta vara blodbrist i landet. På Kalix sjukhus tappar man så många blodgivare som möjlig för att fylla upp blodbanken inför julen. – Just nu ser läget stabilt ut inför julen, men vi har hela tiden behov av mer blod och blodgivare. Hittills har vi alltid klarat julhelgerna, och jag hoppas vi gör det i år igen, säger Helena Abrahamsson. Hon är biomedicinsk analytiker vid Kalix sjukhus och har full koll på läget i blodbanken. Man försöker hålla ett lager på ungefär 40 påsar blod. När lagret är fullt eller om man skulle få för mycket blod, skick- ar man överskottet till länets andra sjukhus. – I förra veckan skickade vi iväg omkring 20 påsar blod till Sunder- byn, berättar Helena Abrahamsson. Blod är en färskvara som inte går att framställa på kemisk väg, därför är blodgivare så viktiga. Under 2014 fanns det nästan en kvarts miljon blodgivare i Sverige och det resul- terade i ungefär en halv miljon 4,5 deciliters blodpåsar. Vem som helst kan bli blodgiva- re, men man måste uppfylla några grundläggande krav. Bland annat måste man vara mellan 18 och 67 år, känna sig frisk och väga över 50 kilo. Kvinnor får lämna blod var fjärde månad och män var tredje. Blodgivning i Sverige vilar på ideell grund. Som blodgivare i Norrbotten får man som en liten uppmuntran välja mellan två trisslotter eller en t-shirt vid varje blodgivningstillfäl- le. – Jag har aldrig upplevt att vi haft så mycket att vi fått kassera blod. Allt blod behövs. Efter att man do- nerat blod är det färskt i ungefär tre veckor, men vi kan använda det i upp till sex veckor, säger hon. Kalix sjukhus ansvar för att förse övriga östra Norrbotten med blod. Oftast kan man som patient gå till sin egen hälsocentral för att få blod. – Idag har jag skickat blod till en patient i Övertorneå. Det underlät- tar, då behöver inte de som är sjuka jämt ta sig hit, säger Helena Abra- hamsson. Det finns olika anledningar till varför en människa behöver tillfö- ras blod. Det kan gälla blodförlust i samband med en olycka, vid förloss- ning eller på grund av en sjukdom. Just nu i Kalix ser man att många cancerpatienter behöver blod. Varje påse blod kan vara helt av- görande för en människa. Den både räddar liv och kan ge livskvalité till en som är sjuk. Det kan handla om att göra en patient lite piggare under hennes sista tid i livet. – De som redan ger blod gör ett jättebra jobb. Men hela tiden behövs det mer, säger Helena Abrahamsson som själv är blodgivare. Anne Marit Pentha Päiviö anne-marit.pentha.paivio.kalix @folkbildning.net En röd påse som är livsavgörande Blodbanken är full inför julen. Vilken händelse minns du mest från 2015? Marie Järvinen, rektor Kalix folkhögskola – Processen med Migrationsver- ket över flyktingboendet på vand- rarhemmet, och framför allt reak- tionerna från föräldrar och andra i närområdet. Kjell Linde, rektor Norrskenets friskola – När jag kom till skolan första gången i början på augusti. Är väl- digt imponerad över den positiva personalen och alla fina elever. Viktor Waller, studerande Kalix folkhögskola. – Jag kommer ihåg Parisattacker- na. Det var mycket mediabevakning med väldigt starka bilder. Myra Soriano, köksbiträde Kalix folkhögskola. – När jag flyttade från Stockholm till Kalix efter 17 år, på grund av kärleken. Båtar kapsejsar och människor dör. Så har ödet blivit för många flyktingar som försökt ta sig till Eu- ropa. Mahmoud Rihawi, 27, är en av dem som tagit den farliga vägen via Med- elhavet. Men han hade tur och överlevde. Nu är han i Kalix och berättar för första gången om sin resa. 2013 lämnade Mahmoud Rihawi allt bakom sig och flydde från Alep- po i Syrien över gränsen till Turkiet. I två år sparade han alla pengar han tjänade för att ha råd att åka till Sve- rige. I oktober 2015 hade Mahmoud spara tillräckligt för att ta sig från Turkiet till Grekland och därifrån vidare genom Tyskland till Sverige. Under resans gång har han doku- menterat varje plats och i princip varje händelse han gick igenom för att ta sig till hit. Så här berättar han sin historia till Lokalix: 27 oktober ”Jag och fem vänner till mig be- stämde oss för att åka till Izmir efter att ha hört talas om en smugglare som tog flyktingar över gränsen till Grekland i dagsljus. Vi visste att det var farligt att åka på kvällen så vi bestämde oss för honom. Klockan 23 på kvällen kom vi till den punkt där vi skulle träffa honom. Vi be- stämde med honom att vi skulle åka dagen efter vid gryningen.” 28 oktober, klockan 02.00 ”Smugglarens medarbetare kommer till oss och berättar att vi ska åka nu. Vi vägrade och sa att vi hade kommit överrens om att vi skulle åka på morgonen. Några i gruppen som vi var med, följde med till båten. Ef- ter ett tag kom de personerna tillba- ka och var helt blodiga. Tre av dem hade blivit skottskadade och resten hade blivit av med sina pengar.” ”De berättade att det var 50 stycken som tvingats åka med samma båt. Båten hade börjat läcka in vatten och de blev tvungna att återvända för att lasta av folk. Ungefär åtta personer hoppade av och resten fortsatte sin resa. När avhopparna började åka tillbaka till hotellet vi var på, så hade de blivit stoppade av två bilar med strålkastarna på. De trodde det var polisen, men det var ligister som tog deras pengar under vapenhot.” Tidig morgon den 28 oktober ”Vi fick åka buss i elva timmar från Izmir till en skog i Istanbul. Där fick vi sova i skogen och vi frös så myck- et att vi trodde att vi skulle dö. Ingen båt kom och på tio timmar hade vi inte fått någon mat eller vatten.” 29 – 30 oktober ”Vi fick tillbaka våra pengar av smugglaren vars båt vi inte åkte med och återvände till Izmir där vi väntade på att en annan smugglare skulle höra av sig.” 31 oktober ”Smugglaren nummer två hörde av sig och sa att vi skulle göra oss i ordning för att ta oss till Grek- land. Vi gick i flera timmar på vägar som egentligen inte var gjorda för människor tills vi kom fram. Jag kan inte ens räkna hur många gånger vi föll, men värst var det för kvinnan som var gravid som var med. Jag var helt säker på att hon skulle få missfall under tiden men som tur var så klarade hon sig.” ”Framme vid gummibåten insåg vi att det var ungefär 45 perso- ner som fick åka i samma båt. Det var knappt att man kunde andas. Smugglaren som stannade kvar i Izmir förklarade hur vi skulle köra båten.” ”Vi hann åka i 30 minuter när mo- torn stannade. Vi fick igång den men det hände tre gånger till. Mitt på ha- vet började vatten komma in i båten och vi blev tvungna att ösa med våra skor.” Tidig morgon 1 november ”Vi kom fram till ön Samos i Grek- land och blev kvar i en vecka och fyra dagar i ett uppsamlingsläger.” 12 november ”Vi fick åka till Hamburg i Tyskland och samma dag vidare till Sveri- ge. När vi kom fram vid 12 tiden fick vi veta att Sverige hade infört gränskontroller. Vi överlämnade oss direkt till polisen och de var snälla och släppte in oss. Senare fick vi höra att många andra som kom ef- ter oss inte fick komma in i landet.” 27 november ”Vi skickades till en camp i Malmö och därifrån vidare till Boden.Den27novemberkomvihittill Kalix.” Mohammed Salem mohammed.salem.kalix @folkbildning.net En överlevares flyktdagbokEtt flertal renar har setts vid E4:an i höjd med Åkroken den senaste veckan. Det är enligt Trafikverket en mindre renflock som lyckats komma på fel sida av viltstängslet. Senast i onsdags hade renägarna inte lyckats driva tillbaka renarna på rätt sida, men enligt uppgifter från Trafikverket ska renarna vara borta från vägen innan den 20 december. Renar vid E4:an Ett sportotek öppnar i Kalix Under 2016 kommer Kalix kom- mun att öppna ett sportotek på prov. Tanken är att fler Kalixbor ska få möjlighet att delta i idrotter som kan upplevas dyra på grund av utrust- ningen. Tjejer och killar i alla åld- rar kommer kunna låna begagnad utrustning som skänkts från andra Kalixbor. Bland annat kommer det att finnas skid- och hockeyutrust- ning. FOTO: PRIVAT FOTO: MOHAMMED SALEM Två veckor senare började han tågresan till Sverige. Efter en dramatisk resa anlände han till Samos i Grekland. Den 28 oktober fick Mahmoud och resten av gruppen övernatta i en skog i Istanbul
  • 5. Nyheter 9Fredag 18 december 2015LOKALIX8 Nyheter Fredag 18 december 2015 LOKALIX Mikael Engren en flitig an- vändare av Facebook, men det är inget som påverkar hans uppgift som lokalpolis i Kalix. ’’Du står med ryggen mot mig i en trång toalett i polishusets arrestav- delning. Dina skuldror är utmärg- lade och hänger slappt, ditt tal är sluddrigt och tonen frånvarande. Mina tankar färdas till då du var tonåring och alltid gick runt med ett snett leende på läpparna. Nu överva- kar jag och du hukar över en prov- tagningsmugg’’ . Så börjar ett inlägg på facebook-si- dan Polisen i Östra Norrbotten. In- lägget är, som så många gånger förr, skrivet av Mikael Engren, områdes- polis i Kalix. Att vara aktiv på Facebook har blivit vanligt för Polisen i hela lan- det och östra Norrbotten är inget undantag. Mikael Engrens inlägg skapar stort engagemang bland fa- cebook-användarna i hela regionen. Det är inte ovanligt att 1000 perso- ner ’’gillar’’ hans statusuppdatering- ar. – Vi skriver för att göra folk med- vetna om vad som kan hända vid ett brott. Samtidigt skapar vi kon- takt och relation med allmänheten. Många i samhället känner ett stort utanförskap. Med Facebook kan vi nå många av dem. Men Mikael Engren påpekar att ar- betet som polis naturligtvis är myck- et mer än att skriva facebookinlägg. – Oftast skriver jag inläggen hem- ma på min privata tid och det tar många gånger inte mer än fem mi- nuter att skriva ihop, säger han. När Mikael Engren skriver ett fa- cebookinlägg är det viktigt att ingen misstänkt eller brottsoffer kan spå- ras till de han skriver. – Det handlar om att använda sunt förnuft. Oftast är situationen ett ru- tinbrott eller så kan de vara flera år bak i tiden. Allt för att ingen ska kunna veta vem det är, säger han. Största brotten i Kalix är annars trafikbrott. När polisen ingriper är inte alltid responsen positiv. – Folk vill skylla ifrån sig och tycker att vi borde ha bättre saker för oss, men trafikbrott handlar om allas säkerhet ute i trafiken, säger Mikael Engren. Men det är inte bara vid trafikbrott som folk kan ha synpunkter. – Här om veckan grep jag en person för pedofilbrott. Han tyck- te också att det måste finnas bättre saker att göra. Att vara polis på en liten ort är spe- ciellt. Väldigt speciellt. De flesta i samhället vet vem Mikael Engren är, och han är en ’’lokalkändis’’ i Kalix. Även när han är ledig kom- mer folk fram till honom. – En gång när jag var ute på stan med min son sa han: Känner du verkligen alla människor, pappa? Alla poliser trivs inte med att jobba på mindre orter. Risken att behöva gripa vänner eller barndomskompi- sar är betydligt större på en mindre ort. – Visst har det hänt att jag har gripit vänner, men det har jag inget problem med. Det är ju inte jag som gjort något fel, och oftast brukar de vara väldigt ångerfulla efteråt. Vi är människor och alla kan göra fel, det är mänskligt. Huvudsaken är att man lär sig något efteråt, säger Mi- kael Engren. Emil Larsson Vägarbeten fortsätter Nu ligger etapp två av E4:a arbetena i startgroparna. Trafikverket planerar att starta renoveringen under 2016. Det passerar i genomsnitt 10 000 fordon dagligen på E4:an som bland annat sträcker sig genom Kalix cen- trum. För att öka framkomligheten och trafiksäkerheten mellan Kalix och Töre håller Trafikverket på att utföra ett större projekt med förbätt- ringsarbeten. Under nästa år ska etapp två i pro- jektet påbörjas. Det gäller sträckan mellan Åkroken och Rolfs såg som är drygt åtta kilometer lång. Under ombyggnaden kommer det tillkom- ma ersättningsvägar. Det är planerat att bygga om kors- ningar, bygga gång- och cykelvägar samt ersättningsvägar och sätta upp ett mitträcke. Det kommer också att byggas en bro över E4:an vid Strå- kanäs. På den 2,7 kilometer långa sträckan mellan Reningsverket och Björk- forsvägen pågår, som det ser ut nu, det sista arbetet på projektet. Där planeras det att sättas upp ett mitträcke, och eventuellt ska en ny cykel- och gångport byggas. Bort- sett från vid vägskäl 720 kommer belysningen tas bort på hela sträck- an. Arbetsplanen väntar just nu på att bli fastställd. Henriette Ståhlberg Upprustning av väg i plane- ringsstadiet Trafikverket har planer på att på- börja en ombyggnation av vägen mellan Ryssbält och Pålänge. Må- let med ombyggnationen är dels att förbättra trafiksäkerheten och fram- komligheten, dels för att få en bättre hållbarhet året runt. I dagsläget har vägen en allmänt låg standard med tjällyftningar som behöver fixas. Trafikverket anser att en ombygg- nation på sikt skulle gynna skogs- näringen, jordbruket och övrigt näringsliv, men när upprustningen påbörjas är än så länge oklart. Pride kommer tillbaka i Kalix Kalix Pride kommer tillbaka 2016. Arrangörerna ”Kalix för alla”, pla- nerar att dra igång arbetet med fes- tivalen efter nyår, men har redan kommit fram till ett par förändringar inför nästa års upplaga. Lokalix har talat med Sandra Er- iksson som är ordförande i Kalix för alla – Festivalen kommer att byta da- tum till 13-14 augusti och vi kom- mer ha ett starkare fokus på HBTQ- frågor. Vi vill få fram budskapet bättre. Programmet kommer också innehålla fler, men lokala artister. Mikael Engren använder Facebook för att utveckla relationerna med allmänheten. Kalixpoliser åker ner till Skåne Behovet av polisförstärk- ning är stort i Skåne på grund av flyktingsituatio- nen. Hittills har två Kalix- poliser varit där. Uppdraget frivilligt, men i framtiden kan det ändras. – Det är klart att det påverkar vårt arbete om allt fler poliser blir tvung- en att lämna länet, säger Mikael En- gren Den rådande flyktingsituationen har ställt polisen i Skåne inför stora utmaningar. Därför har flera poliser från Norrbotten åkt ner för att hjälpa till i deras arbete – trots att situatio- nen är ansträngd även i Norrbotten. – Sedan jag började som polis i Norrbotten har bemanningen sjunkit rejält. Vi är nästan hälften så få ute på gatorna i dag jämfört med när jag började, säger områdespolisen i öst- ra Norrbotten Mikael Engren. Polisen i östra Norrbotten har ett stort område att bevaka. Förutom Kalix ingår också Överkalix, Hapar- anda, Övertorneå och Pajala. De poliser som hittills åkt ner för att hjälpa Skånepolisen har gjort det på frivillig basis. Totalt har tolv poliser från Norrbotten åkt ner och två av dem är alltså från östra Norrbotten. – De poliser som varit nere från östra Norrbotten har varit väldigt positiva till att åka dit. Det har va- rit väldigt bra ordnat rent organisa- tionsmässigt därnere, säger Mikael Engren Men blir situationen ännu mer an- strängd i Skåne kan det bli så att po- liser från Norrbotten blir beordrade att åka ner. – Det är klart att det kommer på- verka vårt arbete i östra Norrbotten om allt fler poliser blir tvungna att lämna länet, säger Mikel Engren och fortsätter: – Men vi har klarat arbetet väldigt bra hittills, och för tillfället är ingen från polisen i östra Norrbotten nere och jobbar i Skåne. Emil Larsson Facebook – en snutsak Att inte skrapa bilrutan innan en kör ut på vägarna kan bli en kostsam affär. Det här gäller i vinter Att lämna bilen på tomgång medan man skrapar rutor- na eller borstar bort snö är vanligt. Man kanske till och med går tillbaka in för att slippa frysa. Men lämnar du bilen olåst och på tomgång kan du få böter, till och med två stycken. Du kan nämligen få en böter för själva tomgångskörningen eftersom det generellt bara är tillåtet med en minuts tomgångskörning i tätorter som Kalix. Dessutom kan man böt- fällas eftersom bilen då kan obehö- rigen användas av någon annan. Det sägs i trafikförordningen. Daniel Pettersson, tillförordnad sektionschef inom polisen, för tra- fiksektionen region nord, berättar om fler böter man kan råka ut för om man slarvar med bilen i vinter. Snö på taket eller på motorhuven kan i vissa fall vara livsfarligt. Kör man iväg med massa snö på ta- ket och sedan bromsar in i en kors- ning kan snön åka ned över vind- rutan och skymma sikten, och det kan sluta i en olycka. Snörök från en väldigt snöig bil kan störa sikten både för en själv och andra trafikan- ter. – Man kan dömas för vårdslöshet i trafiken, men det är olika från fall till fall, säger Daniel Pettersson. Det finns ingen regel som säger att alla rutor på en bil ska vara is- och imfria, men man ska kunna se ut ordentligt. Även där kan man dö- mas för vårdslöshet i trafiken om det sker en olycka för att man haft dålig sikt. Billyktorna och stålkas- tarna på bilen ska också ge bra sikt, så de måste skrapas. En böter för att registreringsskylten är oläslig kan man också råka ut för. Då är bötes- beloppet upp till 1500 kronor. Helljus är ett bra hjälpmedel under vintern när det är mörkt ute, men folk bländar ofta av alldeles för ti- digt berättar, Daniel Pettersson. – Det bästa jag vet är tjurskallar- na som aldrig ger sig, de som aldrig skulle blända av först, säger Daniel Pettersson. Han menar att ju läng- re man behåller helljuset på desto mindre bländad blir man av mötan- de trafik om båda har ljuset på. Om båda bilarna bländar av tidigt så blir det mörkt mycket längre än nödvän- digt. Ibland kan man bli bländad i back- spegeln av fordonet bakom, men det är lätt att åtgärda. Man kan luta sig en bit fram, eller vinkla ned backspegeln, tipsar Da- niel Pettersson. – Min uppfattning är att första bi- len i ledet får stå ut med att bli lite bländad. Det blir ju svart som en kolsäck för bilen bakom annars, sä- ger Daniel Pettersson. Minea Sandström Hög närvaro bland förtroendevalda - men vilka slarvade mest 2015? De förtroendevalda i Kalix får godkänt för sin närvaro vid kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Men ett fåtal får stå i skamvrån. I kommunstyrelsen är det Catarina Nordin från Moderaterna som har haft sämst närvaro när hon bara har medverkat på ett möte fram till bör- jan på december. Anna Lena-Lars- son, Bertil Sundqvist och Ethel Björkman från Socialdemokraterna, och Rickard Mohss från Liberaler- na, är de fyra av de tretton ledamö- terna som har närvara på kommun- styrelsens möten. Men ingen stol har stått tom, ersättare har alltid fun- nits på plats. I kommunfullmäktige har upp- slutningen av förtroendevalda också varit hög under året som gått. Ett undantag är Carina Strömbäck från Socialdemokraterna som varit borta mest. Hon har inte närvarat vid ett enda fullmäktigemöte. Miljöpartiets Marja Johansson tar hem andra plats på frånvarolistan, hon har bara varit på plats en gång. – Det är på grund av en tråkig personlig incident som det varit ett bortfall under året. Men stolen har inte stått tom utan vi har haft ersät- tare på plats varenda gång, säger Su- sann Enstedt Lund från Miljöpartiet i Kalix. Hur ser det ut inför 2016? Tror ni att ni kommer avsäga den stolen? – Det vågar jag inte säga. Vi har dis- kuterat det internt men i dagsläget vill vi inte säga bort den platsen, sä- ger Susann Enstedt Lund. I kommunfullmäktige är det bara en stol som har gapat tom under året, och det är Sverigedemokrater- nas Lena Forsbergs stol. Både under kommunfullmäktigsamanträdet i mars och juni stod stolen tom efter- som partiet inte har någon ersättare för henne. Alex Olofsson Premiären var fullsatt för Bröt Teaterföreningen Bröt gjor- de i söndags sin sista fö- reställning av Slaget om lussekattens överlevnad. Premiären var fullsatt men därefter har det gått upp och ner i publiksiffrorna. – Medelåldern i publiken ligger runt 58 år och det är svårt att locka de yngre till föreställning, Det är många unga som föredrar Netflix is- tället för ett liveframträdande, säger Karolina Johansson, individutveck- lare i Teatergruppen Bröt. – Är man inte uppvuxen med teater, med att antingen vara aktiv själv el- ler med en familj som går på teater blir det sällan att man går i vuxen ålder. Nu på söndag den 20 december håller föreningen auditions för kommande föreställning i sommar. Pizzeria glorioso heter den uppsätt- ningen, och det handlar om en tjuv som får höra talas om en nyckel som finns på en pizzeria som i sin tur går till en skatt. Allting går inte som det ska och tjuven blir tagen av pizza- bagaren. Mer än så vill Karolina Jo- hansson inte berätta. Vill man veta mer får man helt enkelt komma och se föreställningen. Säkrare publikmagnet brukar oftast vara barnteater, och i må- nadsskiftet av januari till februari så börjar Bröt sin verksamhet med barnteater- och improvisationstea- terkurser. Jonatan Forslund Ny stuga står snart färdig Den nya värmestugan vid Rudträsk- backen beräknas vara klar mellan jul och nyår lagom till den nya skidsä- songen. Den gamla stugan som tidi- gare värmde skidåkare i alla åldrar revs i somras efter att man hittat mö- gel i stora delar av den. – Den nya stugan kommer kosta runt 3,7 miljoner kronor med inred- ning, säger Camilla Sandin som är fastighetschef i Kalix Kommun. Billerud gör bra ifrån sig BillerudKorsnäs har deltagit i CDPs miljörankning av företag runt om i världen. CDP står för Carbon Disclosure Project och är en inter- nationell ideell organisation som jobbar för ett bättre klimat. 5000 företag i världen har valt att rap- portera om sitt aktiva arbete för en bättre miljö till CDP. Här ligger Bil- lerudKorsnäs i toppen. Av alla som rapporterar till CDP är det bara fem procent som klarat av målen för att hamna i topp. BillerudKorsnäs fick 99 av 100 poäng. – Vi har under många år arbetat fokuserat med energieffektivitet och med att minska våra egna utsläpp av växthusgaser, säger Henrik Essén, BillerudKorsnäs kommunikations- och hållbarhetsdirektör. FOTO: FANNY IGGSTRÖMFOTO: JONATAN FORSLUND ”Detbästajagvet ärtjurskallar ” ”Stolenharinte ståtttom”
  • 6. Reportage 11Fredag 18 december 2015LOKALIX10 Reportage Fredag 18 december 2015 LOKALIX Det är en vanlig höstmor- gon, och i ett trångt rum sitter fem personer och väntar på att den dagliga morgonandakten i Nederkalix församling ska börja. Tystnaden i rummet är påtaglig. Det känns allvarligt och jag slås av tanken ”tre av oss fem i rummet ä präster”. Jag skulle kalla mig en van kyrkobesökare, för gudtjänster har så länge jag kan minnas varit en del av mitt liv. Plötsligt börjar jag tänka på min döda mormor. Hon som hade rötter i laestadianismen och lärde mig, redan som barn, att sitta tyst och stilla på en kyrkbänk i timmar. Hon hade inte varit stolt nu. Jag kan inte låta bli att skruva på mig och minuterna innan andakten börjar känns verkligen långa. På stolen snett till höger sitter en lång man med svarta skinnskor, gråa byxor, svart skjorta och prästkrage. På vänster arm har han en stor silv- rig klocka och på höger arm sitter ett slitet, tunt, svart tennarmband tillsammans med ett annat armband i silver. Han har slutit ögonen och är alldeles lugn. Det är en av kom- ministrarna i Nederkalix församling och han heter Mathias Johnselius. Hans resa till att bli präst började långt ifrån det här rummet. Barndo- men hemma i Boden beskriver han som vanlig. Egentligen var aldrig den kristna tron jättestark hemma, men den fanns där. Hans egen starka tro var något som kom senare i livet. – Jag brukade följa en kompis till Pingstkyrkan när jag var tio - elva år. Det minns jag som roligt. Man fick bygga med byggsatser där och det hela avslutades alltid med en an- dakt. Det var inte konstigt alls. När han hans äldre bror konfirme- rade sig och berättade hur roligt det var, blev valet självklart. Om bror- san hade gjort det skulle han ock- så konfirmeras. Och att nästan alla andra klasskompisar och kompisar i hans ålder gjorde det, var ett plus. – Det var under konfirmationen jag egentligen för första gången kom djupare i kontakt med min tro och Gud. Efter det engagerade jag mig mer i kyrkan och det var på den vägen det började. – När jag berättade för min fa- milj att jag skulle utbilda mig till präst blev pappa först chockad. Han ifrågasatte det aldrig, men han var fundersam över hur jag kommit på det här och undrade varför. Jag var kring 25 år då, och när jag var 29 år prästvigdes jag i Uppsala. Han flyttade till Luleå och började jobba som pastorsadjunk i Örnäsets församling. Sen gick flyttlasset till Kalix. Det är 16 år sedan nu. Morgonandakten börjar med ett stycke ur Psaltaren. Ljusen på det lilla bordet som fungerar som alta- ret brinner. Mitt emellan står korset. Till vänster om bordet hänger en tavla som föreställer Jesus som hål- ler en människa i sina armar. ”Lovar herren min själ…” läser den kvinnliga prästen som har en ledan- de roll under andakten. Andakter hålls varje morgon på församlingsgården och det är ett bra sätt att starta dagen tycker Mathias. Han har öppnat ögonen nu och kor- släser texten tillsammans med den kvinnliga prästen. Han behöver inte läsa texten, men han tittar ändå ned i boken. För många personer i Kalix har han blivit ”prästen Mathias.” Det skapar tysta krav, både från honom själv och andra. På en liten ort som Kalix tar han nästan alltid det säk- ra före det osäkra och han hälsar på alla han möter. Så att ingen ska kän- na sig glömd. Han var sjukhuspräst i många år men sedan juni har han börjat arbe- ta som en vanlig församlings präst. Arbetet handlar mycket om möten. Allt handlar om möten. Möten med människor, mötet med Gud, möten mellan mäniskor och Gud. Det är mötena som gör arbetet speciellt. Det kan handla om allt från att ta del av någons största kärlek som de vill fira och hylla, eller att möta människor där livet tyckts ha ryckts undan och ingenting kommer bli sig likt igen. – Det absolut tyngsta jag måste göra i min tjänst, inte ofta men det händer, är att ge dödsbud tillsam- mans med polisen. Ibland ringer po- lisen och då knyter det sig i magen. På en liten ort blir man genast orolig över vem det är som dött. – Jag predikar evangeliet, jag är mellan Gud och den värld vi lever i. Alla bär vi en uppgift. En troende lever evangeliet. Det är inte bara ett yrke, det är också en livsstil att vara präst. Det finns 6000 medlemmar i Kalix och de vill att vi ska finnas och fortsätta. Det är viktigt för mig. Det gör mitt kall ännu mera viktigt. De börjar sjunga psalm 178 ”Som skimret över hav och sky”, klingar orden klart och tydligt i de trånga rummet där morgonandakten pågår. Efter att psalmen tystnar fortsätter den kvinnliga prästen. Vi ber. Jag lägger ned mitt block i väskan och det känns naturligt att knäppa hän- derna. ”Vi ber för alla i Kalix, vi ber för de unga som behöver extra stöd, vi ber för dem som vill att vi ska be för dem och vi ber för vår gäst här idag.” Sen blir det tyst igen innan alla re- ser sig upp och går ut för att dricka kaffe. Anne Marit Pentha Päiviö anne-marit.pentha.paivio.kalix @folkbildning.net ”Ibland ringer polisen och då knyter det sig i magen” Mathias Johnselius arbetade som sjukhuspräst i Kalix under många år innan han blev församlingspräst. ”Närjagberättade förminfamiljatt jagskulleutbilda migtillprästblev pappaförst chockad.” ”Detabsoluttyngs- tajagmåstegörai mintjänst,inteofta mendethänder, ärattgedödsbud tillsammansmed polisen” Att ha tid med barnen är viktigt. Här hjälper han Rebecca att göra kläder till familjens marsvin. FOTO: CAROLINA BÄCKSTRÖM I Kalix känner de flesta honom som prästen Mathias. En roll som ställer krav.
  • 7. Nyheter 13Fredag 18 december 2015LOKALIX12 Nyheter Fredag 18 december 2015 LOKALIX Under luciahelgen återupp- stod den populära julmark- naden i Töre. För Töreborna blev det ett kärt återseende eftersom evenemanget har varit vilande i flera år. Trots det kalla vädret under lörda- gen var det upp emot 300 bybor, och tillresta, som kom till marknaden för att handla och delta i aktiviteterna Förutom lucior som sjöng och oli- ka aktiviteter för barnen var det lot- todragning och redan den första tim- men hade 200 lotter sålts. Christina Persson från Siknäs var en av dem som fick ta med sig ett pris hem, en ljussläckare. – Vi köpte femton lotter så det var kul att vi vann. Det var ett bra pris. Jag kommer kanske inte få så myck- et användning för den. Men den är fin att hänga upp som prydnad, sä- ger Christina Persson. Marknaden som tidigare har hållits vid busstationen och vid Folkets hus flyttade i år ner för första gången till Hyttgården. Robert ”Robban” Nordqvist är engagerad i Töres hembygdsförening som tillsammans med ABF, Töre Skoterklubb och Lions Club Töre arrangerade mark- naden. – Det har varit en jättebra dag och bra uppslutning. Det vällde in folk redan när vi öppnade vid 12-tiden, säger han. Hur tycker du det har funkat att hålla marknaden här vid Hyttegår- den? – Som jag har uppfattat det är det många som har längtat efter att ha julmarknad här. Det känns som trevligare när de är lite avsides från trafiken jämfört med busstationen där vi var tidigare. Om vi ska ha en marknad så är det här vi ska ha den, säger han. Agne Nilsson, Gunnar Markström och Kent Strand är engagerade i Lions Club Töre och var ansvariga för marknadens glöggförsäljning. Med tolv stycken tömda flaskor var de nöjda med försäljningen. – Det har gått väldigt bra. Det är förvånansvärt mycket folk som varit här, säger Gunnar Markström. – Vi samlar ihop pengar till Can- cerforskningen så det känns bra att vi har fått sålt så mycket, sägerAgne Nilsson. Bakom hembygdsgården hade tomtefar sin stuga där de yngre marknadsbesökarna kunde delta i pyssel och paketutdelning. Bland annat fick barnen hjälpas åt att fylla ett ritpapper som täckte hela stug- bordet med sina teckningar. Töres tomte heter Ronnie Nordqvist – Det är roligt att engagera sig och tomta. Det har varit snälla barn här i Töre, de är inte rädda för tomten som de kan vara ibland. – Det känns trevligt när marknaden har flyttat hit ner till Hyttegården. Det är mer av en hembygdskänsla över hela marknaden, säger Ronnie Nordqvist. Töre julmarknad gjorde comeback Agne Nilsson, Gunnar Markström och Kent Strand sålde glögg till marknadsbesökarna. FOTO: ALEXANDER OLOFSSON Akutjourerna försvinner från hälsocentralerna i öst- ra Norrbotten från och med årsskiftet. I stället ska delar av vården skötas via en vi- deolänk mellan en sjukskö- terska och en läkare i Kalix. Det är Kalixakuten som hädanef- ter kommer att ta emot akutsjuka patienter på kvällar och helger. I Överkalix och Övertorneå kommer sjuksköterskor att göra en första be- dömning av patienten, men de från Haparanda får ta sig direkt till aku- ten i Kalix på kvällar och helger. De sjuksköterskor som finns på plats i Övertorneå och Överkalix har möjlighet att ringa till akuten i Kalix för att via en videolänk rådgöra med en läkare. Den här typen av vård är främst tänkt att gälla äldre personer med flera sjukdomar. Men allt kan inte lösas tack vare internet. – Via en videolänk kan läkaren titta på mindre åkommor som ut- slag och infektioner, och kan också skriva ut antibiotika om det behövs. Gäller det något större skickas pa- tienten direkt till akuten i Kalix, sä- ger Birgitta Forsberg, verksamhets- chef för akut omhändertagning vid Kalix sjukhus. Sjukvården hoppas att vård på distans ska underlätta, och att äldre patienter slipper resa långt för korta läkarbesök. Kalix sjukhus är först ut med vård på distans. Om det fungerar bra kommer fler orter i Norrbotten att erbjuda samma sak. Minea Sandström Kalix sjukhus satsar på vård via video. FOTO: CAROLINA BÄCKSTRÖM Video hjälper äldre när akutjourer läggs ned Röda mattan är utrullad ut- anför Folkets hus och stora strålkastare lyser upp den mörka vinterhimlen. Det är dags för Kalixgalan som visar de sju kortfilmer som film- och TV-eleverna på Kalix folkhögskola har gjort under hösten. I måndags var det dags för filmelever- na att för första gången visa sina kort- filmer för en större publik. Elevernas upprymdhet kändes i luften under minglet innan de röda portarna till lokalen Malören öppnades. Anders Durvall som är kursansvarig för film- och TV-linjen agerade dörrvakt. De två raderna längst fram var reservera- de för filmeleverna själva och resten av de röda stolarna fylldes av den för- väntansfulla publiken. Kvällens konferencierer, Elliot Ohlén och Denise Thorén, som båda går basåret på film- och TV-linjen, kommer in på den stora scenen. De hälsar alla varmt välkomna och be- rättar kort om vad Kalixgalan har att bjuda på under den här kvällen. Ar- rangemanget är finansierat av Kalix kommuns ”fria pengar”. – Det är väldigt blandat och det är allt från komedi till filmer med övernaturliga inslag, och mellan kortfilmerna kommer Kalix Dance Crew att uppträda, berättar Denise Thorén. Det mest dramatiska inslaget var gjort av eleven Hugo Witting och heter ”Bara du” och är inspirerat av Sturebymordet 2009. All teknik, ljud och ljus, sköttes av filmmakarna själva, vilket resul- terade i en hel del springande mel- lan ljus- och ljudbordet till scenen. Filmerna presenterades och den som stått bakom filmidén fick kom- ma upp och prata lite om vad tanken bakom kortfilmen är. Carolina Bäckström carolina.backstrom.kalix @folkbildning.net Historielösheten håller på att breda ut sig i samhället, tycker Yvonne Blombäck. Men själv ser hon historien som en drivkraft i sitt skri- vande. Yvonne Blombäcks nya roman Medan tid är utspelar sig i Båtskärn- snäs, i boken kallat Norrbygrund. Den handlar om Ulrika som läsaren får följa genom hela livet. Romanen skildrar mycket av 1960-talet, och under den här tiden pågår en kamp i byn för att behålla sågverket, en kamp som uppmärksammades i hela landet. Professorn Åke Daun var en av dem som kämpade för sågverket och skrev boken Upp till kamp i Båtskärsnäs som kom ut 1969. Yvonne Blombäck är själv uppvux- en i byn och kommer mycket väl ihåg striderna för att försöka behålla sågverket. Hon fokuserar på det och andra händelser i sin nya bok, efter- som hon vill motverka att historie- lösheten ska ta över. Hon menar att Båtskärsnäs och de historiska hän- delser som utspelat sig där betyder mycket för de människor som kom- mer därifrån. Personligen upplever Yvonne Blombäck att byn har gjort henne till den hon är idag, och hon tror att många därifrån upplever samma sak. – För mig har mitt ursprung och mina rötter varit en stor drivkraft i livet, säger hon. Den här dagen står Yvonne Blom- bäck på Coop inne i Kalix för att signera sin bok. Det är ganska många som stannar till och frågar om romanen utan att köpa den, men det räcker för Yvonne. Hon tycker det är viktigare att få komma ut och berätta om den än att sälja. Däremot sålde hon 25 exemplar under sin sig- nering i Båtskärsnäs, berättar hon. Det finns andra bakomliggande orsaker till att Yvonne Blombäck valt att skriva Medan tid är. En av dem är att hon vill dela med sig av den ”fina miljö” som byn Båtskär- snäs har. Hon beskriver lyriskt ha- vet, vikarna och skärgårdarna som finns där. Och trots striderna i sam- hället stannar Yvonne Blombäck gärna upp och tänker tillbaka på sin uppväxt. 76-åriga Yvonne Blombäck hoppas att Medan tid är kan sätta Båtskär- snäs och Kalix ännu mer på kartan, men hon tror också att det kan bidra till att få fler människor att besöka den lilla byn i Kalix. Idag bor hon i Luleå, men under somrarna besöker hon gärna och ofta Båtskärsnäs. Sommarstugan står fortfarande kvar i det Baskeri hon älskar. – Jag ska inte ljuga med det. Jag saknar absolut att bo i Båtskärsnäs, säger Yvonne Blombäck. Att historien är viktig för henne syntes redan 2011 när hon kom ut med boken Vals till livet. Den ut- spelar sig också i trakterna av Båt- skärsnäs, men på 1930-talet, och fokuserar på den fattigdom som rådde i samhället. Läsaren tas med i en berättelse om syskonen Marja och Benjamin och hur de hantera- de fattigdomen. Men boken visar samtidigt en stark solidaritet mellan människorna i samhället. Att få recensioner tycker Yvonne Blombäck är roligt. Hon berättar att hon ”självklart” blir nervös inför att läsa dem men att det ger henne motivation att fortsätta sprida vidare Båtskärsnäs historia. Den nyutkomna boken Medan li- vet är har blivit recenserad av Norr- bottens Kuriren som bland annat skrev: ”Gammal kärlek rostar ald- rig” och att författaren skildrar kär- lekens fröjd och sorg med budskapet att det inte går att förneka sina in- nersta känslor. Henriette Ståhlberg Yvonne tror på historien Yvonne Blombäck berättar lyriskt om vikarna och skärgården kring Båtskärsnäs. FOTO: NELLIE ANDERSSON ”Jagsaknar absolutattboi Båtskärsnäs” Ponderosa har genomgått stora omsvängningar de senaste åren. Men nu ver- kar 4H-verksamheten ha kommit på rätt köl. – Det var lite tufft innan, men nu har vi fått en uppsving. Vi känner att nu, med det koncept och de team vi har, är på rätt väg med en medlem- siffa strax under 100 personer, säger Micke Gustavsson som är en av dem som arbetar på Ponderosa. Att Ponderosa gick från en gård med mycket hästar och hästaktivite- ter till en visningsgård, tror Micke var en av anledningarna till det svik- tande medlemsantalet för några år sen. Att han är passionerad över 4H-konceptet – Huvud, Hjärta, Hand, Hälsa – är svårt att missa. Han berättar hängivet om arbetet på gården och om hur de ska utveckla verksamheten. – Alla som är på gården måste känna för arbetet vi gör. Då kan man också, när människor kommer hit, visa vad vi har att erbjuda och få folk att trivas. Ibland så måste man bara sätta upp pekfingret i luften och känna efter, vad är det man vill ha? Men trots framgångarna som inne- bär att 25 personer har blivit nya medlemmar sedan augusti, finns det fortfarande utmaningar för klubben ute på Stråkanäs. – Vi behöver bli bättre på sociala medier, det har vi kanske varit lite dåliga på innan. Hemsidan kommer vi också behöva utveckla, säger Micke Gustavsson innan han tar ett av dagens alla telefonsamtal. Micke Gustavsson berättar om gårdens djur. Ponderosas lappgetter leker ”herre på täppan”. 4H:s ledord är ”Huvud, Hjärta, Hand och Hälsa.” Nu siktar Ponderosa på sociala medier Elliot Ohlén, som tillsammans med Denise Thorén agerade konferencier under måndag- kvällens filmgala. Drama och komedi på Kalixgalan FOTO: CAROLINA BÄCKSTRÖM Alex Olofsson alexander.olofsson.kalix @folkbildning.net FOTO: Björn Nyström Lokalix
  • 8. När den planerade person- trafiken på Haparandaba- nan sätter igång befaras antalet tågdödade renar öka. Det är något som oroar Kalix Sameby. Det är planerat att persontågtrafik ska komma igång under 2018 på Haparandabanan. Då ökar antalet tåg och det är något som oroar ord- föranden för Kalix Sameby, Gunnar Johansson. – Godstågen som trafikerar banan idag rullar inte ens varje dag. Has- tigheten längs järnvägen kommer öka och det resulterar i fler olyckor. Samebyn har renar runt omkring Kalix på vinterbete. När det blir vintrar som i år då allt renbetet är fruset, börjar renarna röra sig mer. För samebyn blir det svårt att hålla koll på alla djuren. Ifjol dödades to- talt drygt 120 renar för Kalix same- by, de flesta på bilvägar. – Det innebär stora ekonomiska förluster för oss renägare. Renarna som går nu på vinterbete är livdjur och ofta är det dräktiga vajor, säger Gunnar Johansson. Det finns ett regeringsbeslut som säger att renskötseln i området inte ska påverkas av tågtrafiken längs Haparandabanan. År 2010 drabba- des Kalix sameby av en stor olycka, då ett tåg dödade 60-talet renar som stod på järnvägen. Gunnar Johansson säger att trots möten under flera år, med Trafikver- ket, som ansvarar för järnvägar i Sverige, har samebyn inte sett åtgär- der rörande järnvägen. – Idag får inte vi äntra järnvägen om det är renar på spåret, utan vi måste kontakta ett underhållsföretag Nyheter 15Fredag 18 december 2015LOKALIX14 Nyheter Fredag 18 december 2015 LOKALIX Frida Andersson fick idén till ett bed & breakfast redan för flera år sedan. Nu till vå- ren öppnar hon äntligen ett tillsammans med sin mam- ma Anna-Lisa Andersson i Överkalix prästgård. De flesta känner nog igen henne som Bryggmästare Frida Andersson, tje- jen som för ungefär nio månader se- dan startade bryggeriet Tjers i Svart- byn, Överkalix. I och med att Grand Artic Hotel i Överkalix, blev flyk- tingboende försvann också det enda hotell som fanns kvar i samhället. – Jag kände att vi måste göra nå- got åt att det inte längre finns något boende för besökare och turister, sä- ger Frida Andersson. Idén till ett bed & breakfast kom för många år sedan, men det har inte riktigt klaffat förrän nu, och i förra veckan stod det klart att Frida och Anna-Lisa Andersson får hyra präst- gården av kommunen. Förutom att Tjers bryggeri brygger öl anordnar de även ölprovningar för företag och privatpersoner. Även om många av besökarna är norrbott- ningar och Överkalixbor, finns det också de som har rest långt för sitt besök på bryggeriet och behöver bo- ende för natten. - I och med att det är alkohol med i bilden är det alltid lite problem med att ta sig hem, säger Frida An- dersson. Det planerade boendet gör det möjligt för Frida ta emot större pro- varsällskap än vad man idag kan göra på bryggeriet, men också att laga maten i ett bättre kök. – Förutom sommelier är jag utbil- dad matkreatör, och det passar ju bra nu, säger Frida Andersson. Under vintrarna vill man ha möj- lighet att erbjuda de som bokar öl- provingar på prästgården en skoter- tur till bryggeriet i Svartbyn. Då får man som besökare se hela produk- tionen. Men det är inte bara provar- gäster som kan boka rum. I mån av plats får vem som helst boka rum. – Vi har redan nu fullbokat under marknadsveckan i sommar, säger Frida Andersson. Prästgården ska genomgå en re- novering innan man till våren kan slå upp portarna. När allt är klart kommer de att ha fem rum att hyra ut. Till en början kommer Frida och hennes mamma att sköta allt själva, men om det blir högt tryck i sommar kan det bli tal om att anställa någon fler. Överkalixborna är positiva till att den gamla prästgården får nytt liv. Det gör att släkt, vänner och turis- ter kan fortsätta att besöka det lilla samhället, berättar Frida Andersson. – Jag vill ge dem en bra anledning att komma hit. Idén till själva bryggeriet Tjers fick Frida Andersson när hon flyttat hem till Överkalix igen efter att ha bott i Australien. Där jobbade hon på en vingård och fick upp ögonen för till- verkning av dryck. Att starta en vin- gård passar kanske inte riktigt här i norr, så det fick bli ett ölbryggeri istället. – Öl passar bra med människorna och kulturen här i Överkalix, säger Frida Andersson. På bryggeriet sköter de allt från att brygga och tappa på flaska, till att klistra på etiketterna för hand. Att leverera ölen till systembolag och restauranger gör de också själva. Det är Frida tillsammans med familj som står bakom både Tjers och det kommande bed & breakfast-boen- det. Pappa Assar Andersson och sambon Philip Nilsson hjälper till i bryggeriet, och mamma Anna-Lisa Andersson ska vara ansvarig för bo- endet på Prästgården. – Jag hade aldrig gjort allt det här utan min familj, säger hon. Minea Sandström Fridas dröm i uppfyllelse Snart öppnas Överkalix nya bed & breakfast i prästgården. FOTO: FANNY IGGSTRÖM Att vintern kommer allt se- nare är något man får vänja sig vid, också i Kalix. Men vintern håller inte på att för- svinna, och vissa år kan det bli mer snö än vanligt. Det säger Sverker Hellström, klimatolog vid SMHI. Snön och kylan kom till sist till Ka- lix, och mycket pekar på att det blir en vit jul. Men klimatet har föränd- rats, och idag är medeltemperaturen per vinter två grader högre än i slu- tet på 80-talet. Sverker Hellström förklarar: – Bottenviken frös ganska sent i år, och då håller värmen i sig läng- re. Förändringen i klimatet gör att vi får vänja oss vid att mildare vintrar kommer oftare, men det kommer också komma kalla vintrar. Men de varmare vintrarna, där temperaturen bara ligger någon grad under noll kommer samtidigt leda till att vissa vintrar blir mer snörika än normalt. Förra vintern var en så- dan, då det kom en och en halv till två gånger mer snö än vanlig. Sam- tidigt var det var fyra fem grader varmare än en genomsnittlig vinter i slutet på 80-talet. De senaste årens vintrar har varit sena och milda, men Sverker Hell- ström konstaterar att den stora tem- peraturökningen skedde på 90-talet. – Då var det ett antal varma vint- rar efter att medeltemperaturen hade stått praktiskt taget still under 60-, 70- och 80-talet. Sen blev det några kallare vintrar igen på 00-talet. Vin- tern 09-10 var kall, men sen har det varit milda vintrar. Att vintrarna håller på att för- svinna från Kalix under nuvarande sekel avfärdar Sverker Hellström samtidigt som han konstaterar att folks minne ofta är subjektivt och kort. Däremot kommer riktigt kalla vintrar vara mer sällsynt. Samtidigt kommer vintrarna oftare anlända sent och därmed ökar risken för snö- fria jular också i Kalix. – Slumpen och en naturlig variation kommer fortfarande att avgöra till stor del om en vinter blir kall eller mild. Förändringen av temperatu- ren är större i norra delen av Sve- rige än i södra, vilket beror på att vintrarna är kallare i norr redan från början. Samtidigt är bristen på snö i den södra delen av landet betydligt större redan idag, jämfört med norra Sverige. Marcus Fredriksson Det blir allt varmare vintrar i Kalix Flytten har pågått hela året och nu är nya JUC äntligen invigt. I början av december klipptes det röda bandet. – Tidigare var hela verksamheten utspridd, nu är allt samlat på en plats. Det ligger bättre till, säger Ingela Frisk som är enhetschef för Jobb- och utvecklingscentrum. På JUC kan människor med olika funktionshinder aktivera sig i varda- gen och på nya JUC vid Furuheds- skolan är 135 personer spridda på många olika avdelningar. Det finns bland annat ett tvätteri där tvätten från kommunens verksamheter blir ren. Tidigare tog man också hand om tvätten från Töres tillfälliga flyk- tingboenden. Just idag fylls de jätte- lika tvättmaskinerna med blå lakan. Framför en av tvättmaskinerna träf- far vi en dam med ett stort leende på läpparna. – Jag jobbar tre dagar i veckan, och det är helt lagom. Det är mest att göra på torsdagar och fredagar, berättar Petronella Hansson, som jobbar på tvätteriet. På plats finns också en ny återvin- ningsbutik. Ingela Frisk berättar att intresset för återvinning har mins- kat sedan köp och sälj-grupperna på Facebook blev populära. Men hon är trots det optimistisk till återvin- ningsbutikens framtid. – Vi har fullt upp. Lådorna är ful- la. Vill man lämna sina gamla saker till oss gör man det på avfallsdepo- nin. Där finns en liten stuga avsedd för saker som kan återvinnas, berät- tar hon. På monterings- och snickeriavdel- ningen tar man emot lego-jobb från bland annat företagen Part AB och Modulsystem. Alla fötter till toalet- terna som Part AB tillverkar produ- ceras till exempel på snickeriet. På monteringsavdelningen sätter man klistermärken på Modulsys- tems varor. Där sitter i dag tre per- soner. Med tungan rätt i mun utför de noggrant sin arbetsuppgift. Och det jobbas flitigt. – På två-tre dagar har vi stämplat över 5 200 stänkskydd åt Modul, säger Susanne Johansson, som är handledare på monteringsavdel- ningen. Utöver det finns också ett rum där man kan baka, en textilavdelning och en reparationsavdelningen. Det finns även ett må-bra-rum där de som arbetat kan få en välförtjänt massage eller manikyr efter en hårt utfört arbetetsdag. Ingela Frisk berättar att en mål- sättning är att så småningom öppna ett hunddagis i samarbete med Pon- derosa. – Vi ska vara där ute och hjälpa till. De som tycker om djur ska kun- na vara där om dagarna. Joakim Vidgren Nu jobbar dem under samma tak. Äntligen. Kvinnojouren är en sista räddning för många kvinnor som utsätts för våld av sin partner. Men i Kalix är det platsbrist på kvinnojouren och många kvinnor måste söka skydd i andra kommu- ner. Förra året avvisade kvinno- och tjejjouren i Kalix elva kvinnor som fick söka sig till andra kvinnojourer i länet på grund av platsbrist. I Kalix finns bara cirka tio boendeplatser, och i år har man tvingats avvisa åtta kvinnor och barn. – När en kvinna inte får en plats hos oss så hör vi av oss till social- jouren i Kalix där de i sin tur hjälper personen i frågan till en annan kvin- nojour. Vi har väldigt bra samarbete med andra kvinnojourer, säger He- lena Jakobsson, ”jourist” på kvinno- och tjejjouren i Kalix. Det händer ibland att kvinnor åter- vänder till sin våldsamma partner tillsammans med barnen. Om kvin- nojouren befarar att barnet kan fara illa, händer det att man gör en an- mälan till socialtjänsten. Även om det fysiska våldet inte riktar sig mot barnet, kan det skadas av vad det ser och hör. – Ord kan också vara misshandel, säger Helena Jakobsson. Maria är volontär på tjejjouren i Kalix. Hon berättar att det finns kvinnor som är i så stort behov av skydd att de inte kan stanna kvar i Kalix. I sådana extrema fall kan kvinnojouren också hjälpa till med att ordna boende på annan ort. – Det brukar vara en eller två fall per år. Nu ska ju Luleå öppna ett speciellt boende för kvinnor som är väldigt utsatta och där kommer det att finnas plats för nio personer, sä- ger Maria. Det är dock inte bara kvinnorna som söker till kvinnojouren som le- ver farligt. Personalen utsätts också för hot av olika personer som anser att jourens engagemang förstör fa- miljeförhållandena. – Jag förstår att folk kan känna så här, men det är ju vår plikt att upp- lysa och hjälpa kvinnor som lider i dåliga förhållanden hemma, säger Helena Jakobsson. Hon är den enda heltidsanställda och ansiktet utåt för kvinnojouren i Kalix. På grund av det har hon blivit utsatt för både hot och förföljelse. – När det blir skitsnack om kvin- nojouren är det alltid jag som får ta emot det. Det har blivit som att jag är hela jouren. Hon har vid upprepade tillfällen blivit förföljd av en man, något hon upplevt som mycket skrämmande. Mohammed Salem Stor platsbrist på jouren Hotade kvinnor tvingas vända sig till andra kommuner Det 40 ton tunga konst- verket Borgen, eller ”bun- kern” som den kallas är en känd plats för alla Kalixbor. Många studenter vid Fur- uhedsskolan, där den står placerad, har sprayat dit sitt namn under studentveckan. Nu ska verket restaureras. Från början fanns det ett dekorativt reliefarbete på den med personnamn och fakta om händelser som skulle påminna om Kalix 1970-tal. På insidan placerade upphovsmän- nen Björn Blomberg och Ingemar Callenberg bänkar att sitta på och gjorde ommålningsbara ytor fria att måla på. De ytorna skulle få använ- das av kommande skolgenerationer. Tanken var att folk skulle kunna uttrycka sin egen konst där, men med tiden blev syftet av konstverket missförstått och hela betongkon- struktionen och marken runt om- kring är täckt av graffiti. – Det handlar om elevernas ute- miljö, och som konstverket ser ut nu är det vanvårdat, säger Christina Hannu som är konstansvarig och kulturcoach på Kalix Kommun. Det är kommunens ansvar och skyldighet att vårda och förvalta de konstverk som de har i sin ägo. Där- för är Christina Hannu glad över att kommunen bestämt sig för att åter- skapa konstverket till sitt ursprungs- utseende. Dessutom ska det placeras en skylt vid Borgen som berättar om verkets historia och intentioner. Carolina Bäckström Konstverk täckt av graffiti restaureras Sopbilen kommer tömma soptun- norna 20 och 21 december, i stället för julafton och juldagen som är de egentliga dagarna. Eftersom 2015 har 53 veckor så kommer abonnenter med hämtning jämna veckor få vänta tre veckor till nästa tömning av soptunnorna. Den blir under vecka två nästa år. På Kalix kommuns hemsidan finns hämtningsschemat för 2016 och den ska också alla abonnenter ha fått hem med posten den 11 de- cember. Då kommer sopbilen under jul Helena Jakobsson, ”jourist” på kvinnojouren i Kalix, har i många år jobbat med att hjälpa kvinnor som är utsatta. FOTO: MOHAMMED SALEM Tågtrafiken oroar Kalix sameby ”Jagvillgedemen anledningatt kommahit” FOTO: HENRIK BLIND som ska komma och skrämma bort renarna. Innan de hinner fram kan olyckan vara ett faktum. Enligt Gunnar Johansson har samebyn blivit lovad viltstängsel längs järnvägen, men ännu har inget sådant setts till. – Nu är det ett tag sedan vi hade möte sist, men vi hoppas att Tra- fikverket uppfyller de krav vi haft och att deras löften inte bara är tomt snack, säger Gunnar Johansson. Vi har inte lyckats nå Trafikverket för en kommentar. Anne Marit Pentha Päiviö FOTO: ANNE MARIT PENTHA PÄIVIÖDet blir varmare och varmare FOTO: CAROLINA BÄCKSTRÖM
  • 9. Kultur 17Fredag 18 december 2015LOKALIX16 Kultur Fredag 18 december 2015 LOKALIX Tove Burman har landat i Kalix efter Idol, och ser fram emot att fira jul hem- ma. Just värmen och kärle- ken vid jul, och att fira den med nära och kära är viktigt för Tove, som också har en speciell dröm kopplat till ju- len. – En dag vill jag spela in en julskiva med några egna låtar, säger hon. Det blev till slut en femteplats i tv-programmet Idol för Tove Bur- man, som nu är tillbaka i vardagen i Norrbotten. På veckorna går hon en gymnasieutbildning i Boden med inriktning musik, men nu hägrar en lugn och stämningsfull jul med fa- miljen. – Jag upplever att det sprids extra mycket kärlek kring jul. Man tänker på de man har förlorat och man tän- ker på de utsatta, det känns som att man sprider lite extra mycket kärlek vid jul. Jag älskar julen på det sättet. Tove började sin sångkarriär i kö- ren i Kalix, och har i flera år varit med på deras julkonserter, där ock- så hennes pappa Per-Anders är med och spelar piano och trumpet. Tove älskar julkonserten, och gör i prin- cip vad som helst för att inte missa den. – Jag bröt armen ett år, just på Luciadagen, och så låg jag inne på sjukhus i två dagar. Så när jag kom hem från sjukhuset kastade jag i mig maten med vänster arm, och så åkte jag iväg för att lyssna. Tove Burman har en speciell rela- tion till julmusiken, något som följt med sen barndomen. – Vi i familjen klädde alltid gra- nen till Carolas julskiva och lyssna- de på Himlen i min famn. Jag har jättemånga goda minnen just till jul- musiken, och det känns som att de flesta har det. Med julen kommer julklapparna, men Tove tycker att hon redan fått allt hon önskat sig i år. – Vi pratade om det, jag och mina syskon, att vi redan fått det bästa man kan önska sig. Hela familjen har ju varit med på min resa i Idol, och gjort den tillsammans med mig. Så något speciellt i julklapp önskar jag mig inte. Efter en intensiv tid med Idol har Tove Burman börjat bearbeta allt hon varit med om. Men framgång- en har inte fått henne att sväva iväg. Hon har fötterna på jorden. – Jag har växt och utvecklats, både som människa och artist under den här perioden. Det har gått fort och jag har upplevt mycket känslomäs- sigt. Den närmaste framtiden kommer bestå av skola kombinerat med hårt arbete och med att skriva låtar och utvecklas som artist. – Jag har fått olika kontakter i mu- sikbranschen, och de vill jag försöka använda på bästa möjliga sätt. Men jag är beredd på att få jobba lite i tystnad ett tag för att hitta mig själv som artist, och jag är inte stressad. Någon gång i framtiden kommer det smälla till, och då vet jag vad jag vill som artist. Men först ska Tove fira jul med familjen i Kalix, och kanske också skriva några egna julsånger till hen- nes framtida julskiva. Marcus Fredriksson Tove längtar till julen Tove Burman är tillbaka i Kalix för att fira jul efter succén i idol. FOTO: HENRIETTE STÅHLBERG Thomas Di Leva kommer till Kalix fredagen den 12 fe- bruari. Han var på strålande humör när Lokalix ringde upp honom. Vad har du för erfarenheter av Kalix? – Jag har ju säkert spelat i Kalix för länge sedan. Tyvärr kommer jag inte ihåg när. Men de senaste åren har jag inte spelat något där. 2009 gjorde Thomas Di Leva en lik- nadne akustisk turné – Låt kärleken växa. Kommer det att finnas likheter mellan konserterna ? – Både ja och nej. Turnén jag gjorde då hade ett lite annat upplägg och var mer av en föreställning. Det här kommer blir mera konsert. När jag såg dig i Piteå under den turnén pratade du en stor del av konserten. Kommer du att göra det i Kalix? – Det beror på publiken. En kon- sert är ju något man gör tillsam- mans med dem som kommit för att titta. Det är ganska unikt på så sätt. Många olika saker kan hända under en konsert. Vad mer kan Kalixborna vänta sig den 12 februari? – De kan förvänta sig en mycket inspirerande konsert med många av mina mest kända låtar från en snart 30 år lång karriär. Och mycket kär- lek. När du var på TV i våras i sam- band med att du släppte din se- naste låt, varför hade du ingen kaftan då? – Det är faktiskt bara i samband med just den låten – Ord och inga visor. Just nu är jag ute på julturné, och då har jag på mig en röd kaftan. Kommer du att spela på något mer ställe i Norrbotten? – Nej. Dagen efter spelar jag fak- tiskt i Kungsbacka. Du läser mycket böcker på telefo- nen har du sagt. Kan du ge ett tips på en bra E-bok? – Ja, jag läser faktiskt bara på te- lefonen. Jag har ju en app som jag läser i, och då har jag köpt dem på Amazon eller någon annan sida. För det mesta läser jag ju på engelska. Jag ska titta om jag hittar någon bok att tipsa om. Thomas vill också tipsa om The Autobiography of a Yogi. Den hand- lar om den första indiske yogin som kom till USA. Han menar att för det mesta skrivs historien så att någon från väst reser till öst föra att sedan fara hem och berättar om det, men här är det tvärt om. Är du en Yogi? – Jag har mediterat sedan jag var elva. Björn Nyström Thomas Di Leva kommer till Kalix FOTO: PETER KNUTSON Förra helgen bjöd Kalix Konstförening på vernissa- ge i konsthallen på Folkets hus. Den här gången var det medlemmarna som vi- sade 44 av sina egna konst- verk. Medlemmarna i konstföreningen ställer ut egen konst en gång vart annat år. Årets upplaga av medlem- sutställningen representerade all sorts teknik – akryl, akvarell, foto- grafi, tryck, textil och skulpturer – i många olika stilar. Flera av utställarna som Lokalix talade med upplevde att det kommit fler besökare på den här vernissa- gen än de tidigare. Det uppskatta- des av Inger Månsson, ordförande i föreningen, som själv har två verk i konsthallen. – Det är så roligt när konsten kan nå oss alla, sa hon medan hon gav Lokalix en guidad tur runt i salong- en. Flera av utställarna tycker att det skulle vara roligt att ställa ut sina konstverk oftare. –Men man måste ju ha tid att göra någonting till att ställa ut också. Det är ju inte så kul att ställa ut samma saker helatiden, säger en annan av konstnärerna. Många av de som ställer ut är kän- da och etablerade konstnärer i Ka- lix. Bland dem är Lotta Lampa som samtidigt hade sin egen visning i sin studio på Köpmannagatan. Lot- ta Lampa skulpterar is och tillver- kar inredningsdetaljer. Utställningen kommer att finnas i konsthallen i Folketshus till den 13 januari. Emma Terling Jag kanske är ensam om det här, men jag kan inte påstå att nyheten om att svenska folkets favoritluffare Doug Seegers släpper en julskiva direkt skakade om min tillvaro. Seegers lyckas dock delvis överraska. Det är först (och endast) på sjätte spåret Rudolph The Red-Nosed Reindeer som bjäl- lerklangen plockas fram. I övrigt är Let’s All Go Christmas Caroling Tonight en ovanligt o-julig julskiva. Det här är sna- rare en ganska rak och typiskt amerikansk countryplatta med texter med jultema. Seegers har onekligen en skönt gubbig countrystämma och låtmaterialet i sig är inte direkt dåligt, men det finns heller ingenting som sticker ut, varken positivt eller negativt. Samtidigt som det känns fräscht att Seegers har undvikit de allra värsta julklyschorna, den förväntade übersliskiga jul- duetten med Jill Johnson lyser exempelvis med sin frånvaro, så kan man fråga sig vad som egentligen gör att man skulle vilja dra på den här plattan till pepparkaksbaket eller framåt julaftonskväll’n? Poängen med en julskiva ska väl ändå vara att den ska inbringa någon form av julstämning, och bortsett från texterna finns det inte mycket av den varan här. Tommy Körberg tog ett liknande grepp på hela julskive- konceptet i fjol med den oväntat starka Tommys Jul. Den saknade det där klassiskt stearinljusglittriga julsoundet men lyckades ändå förmedla någon slags julkänsla. Det lyckas inte Doug Seegers med. Kanske går det här hem den 25 de- cember nere i Texas, men personligen drar jag inga likhets- tecken mellan lapsteel och jultomten. John Strömshed Doug Seegers Let’s All Go Christ- mas Caroling Tonight Hallelujah, alla småtjejers favoritartist Yohio är till- baka, den här gången med en julplatta. Men det är ingen hårspraysindränkt emo-metal-julfest den spenslige Japanäls- karen bjuder in oss till, utan snarare lite gammalt klassiskt julemys, sånt där som både gammelmormor och barnbarns- barnen kan digga. Det är piano, stråkar och skönsång till klassiker som Gläns över sjö och strand, Jul jul strålande jul och Det strålar en stjärna. Det är lågmält och storslaget omvartannat, och juligt så det förslår. Det är tydligt att vad Yohio velat göra här är en värdig upp- följare till Peter Jöbacks klassiska Jag kommer hem igen till jul, numera ett måste i varje svenskt hem från den första till sista december. Och han är faktiskt något på spåret, även om det inte håller hela vägen. Främst beror det här på Yohios röst. Sjunga kan han, croona till och med, men samtidigt har jag svårt att komma förbi känslan av att jag sitter i aulan på en högstadieskola och lyssnar på en femtonåring, om än en ovanligt talangfull sådan, med en grav fetisch för högrta- vande julmys á la Disney. Framåt slutet avviker Yohio något från Jöback-mallen ge- nom att bli lite personlig och slänga in en låt på japanska i mixen, och det gör väl egentligen varken från eller till för helheten. Sammanfattningsvis är Snöängelns Rike en helt okej julskiva som levererar betydligt mer än vad jag på för- hand hade förväntat mig. Är det julmusik i ordets rätta be- märkelse man är ute efter behöver man inte leta längre. Men för egen del föredrar jag nog Peter Jöback till starkvinsglög- gen i år igen. John Strömshed Yohio Snöängelns rike Jag ska erkänna att mitt Idoltittande de senaste åren har varit väldigt sporadiskt, så jag har på intet sätt stenkoll på de 12 med- verkande artisterna på Idols nya julplatta. Det känns dock inte som att det har någon större betydelse i det här fallet, för givet- vis levererar alla ”idolerna” tekniskt fulländade framföranden av de diverse julklassiker som trängts ihop på Jul Med Idol. Kvalitetsmässigt är det sedermera ganska jämntjockt, ingenting är egentligen varken sämre eller bättre än något annat. Julstämning är dock något jag ser som ett måste på en julplat- ta, och den infinner sig långt ifrån på alla spår. Istället bjuds vi allt för ofta på det generiska och vid det här laget väl inarbetade ”idolsoundet”. Det är radioanpassat och slibbigt så det förslår, och det tar udden av hela projektet. Varför och för vem har den här skivan spelats in? Dessutom, hur många sekunder har lagts ner på att utforma omslaget? Två? Är det någon som sticker ut så är det årets Idolvinnare Martin Almgren, han är nämligen den enda som sjunger på svenska. O Helga Natt levereras på klassiskt vis och helt utan anmärk- ningar. Även Kalix-Idolen Tove Burman gör bra ifrån sig på My Grown Up Christmas List, där resultatet är både juligt och vackert, men samtidigt knappast någon pulshöjare. På det stora hela misslyckas idolerna med att locka fram jul- känslorna, och då kan man fråga sig varför den här plattan över- huvudtaget existerar. Jul Med Idol är ett redan färdigtuggat mu- sikaliskt julbord där både skinkan och gravlaxen utelämnats till förmån för typ pizza, och känslan av hafsverk vilar tung över hela projektet. Med andra ord en perfekt julklapp för den breda ansiktslösa massan under 25. John Strömshed Blandade Artister Jul med Idol + + ++ + 44 konstverk i Folkets hus. FOTO: NELLIE ANDERSSON Ny utställning i konsthallen Någrajulskivorunderluppen Lokalix tipsar om böcker att läsa i julhelgen Halvvägs, Fredrik Reinfeldt Han styrde landet i åtta år, och blev både hatad och älskad för sin politik. När nu biografin över hans liv och tid i politiken kommer ut är det en unik beskrivning inifrån mak- tens korridorer. Boken är något trä- igt skriven, men är i gengäld lättläst och enkel att ta in. Lämpar sig spe- ciellt bra för dig som vill sätta dig in i Sveriges nutida politiska historia. Blå Stjärnan, Jan Guillou Det här är den femte boken i ord- ningen i Guillous serie om 1900-ta- let. Jag rekommenderar varmt att läsa de fyra föregående böcke na som ger en intressant inblick i 1900-talets första halva. Även om jag tycker att det här är den sämsta boken hittills i serien, då den stund- tals blir lite långtråkig och händelse- fattig, berättar den en intressant his- toria om Sverige och Norge under Andra världskriget. Här lyfts spelet bakom kulisserna fram, och inte minst kvinnornas viktiga roll i det diplomatiska spelet, något som i hög grad förtigits i vår historieskrivning. Det står ett rum här och väntar på dig, Ingrid Carlberg Det här är historien om den ende svensk som har blivit amerikansk hedersmedborgare, Raoul Wal- lenberg. Vem var han och vad var det han gjorde? Ingrid Carlbergs utmärkta levnadsteckning berättar på intresseväckande och uttömande sätt historien om den unge, sökande mannen från en av Sveriges mäk- tigaste familjer som av en slump fick spela en av huvudrollerna i Andra världskrigets slutskede. Den här tjocka boken passar särskilt väl för långa dagar inomhus under julen, och för den som vill lära sig mer om en av Sveriges mest kända människor genom tiderna. Brasiliens historia, Dag Retsö Landet som arrangerade fot- bolls-VM 2014 och till sommaren arrangerar OS i Rio känns mer ak- tuellt än någonsin. I dag har Brasi- lien klättrat upp och blivit världens åttonde största ekonomi och ses som en framtida gigant i världen. Ändå vet vi väldigt lite om landet i dag, och ännu mindre om dess historia. För bakom myterna kring samba, fotboll och karneval döljer sig ett land med en kolonial historia, mot- sättningar mellan klasser och en längtan efter välstånd. Dag Retsö tecknar en intressant och lättläst bild över ett både vackert, spännan- de, men också på många sätt hemskt land. Marcus Fredriksson Lokalixskribenten Marcus Fredriksson rekommenderar Fredrik Reinfeldts bok.
  • 10. Sport 19Fredag 18 december 2015LOKALIX18 Sport Fredag 18 december 2015 LOKALIX Förra säsongen tog det slut för Kalix Hockey efter AllEttan. Nu siktar klubben högre. Men en bekymrande lång skadelista oroar. Det var knappt. Men tack vare bättre målskillnad än Örnsköldsvik knep Kalix Hockey fjärdeplatsen i Hock- eyEttan Norra. Det betyder att Kalix kvalificerade sig till AllEttan Norra. Tillsammans med de fyra bästa lagen från Hock- eyEttan Västra utgör de AllEttan Norra. – Rapporterna vi fått är att lagen från den västra serien spelar en be- tydligt mer frejdigare ishockey. Här uppe i den norra serien är det be- tydligt mer kontrollerat spel, säger Kalix Hockeys huvudtränare Petter Christoffersson. Förra säsongen tog det stopp för Kalix Hockey i AllEttan när de slutade på en sjätteplats. Nu siktar klubben högre. Målsättningen är att den ska vara ett av de fem lagen som går vidare från Allettan Norra. – Vi vill göra bättre ifrån oss den här säsongen, och då gäller det att vara bland de fem bästa lagen. Jag tycker framför allt att det defensiva spelet är bättre den här säsongen, sä- ger Petter Christoffersson. Men det finns saker som oroar. Ka- lix Hockey dras med flera skador på nyckelspelare. Viktige lagkapte- nen Anton Barsk har en bruten fot. Dessutom är både slovakiska im- portspelarna Igor Jaros och Matus Matis långtidsskadade. Ingen av spelarna ser ut att kom- ma tillbaka. Och inte nog med alla skador – dessutom har forwarden Viktor Lundberg flyttat hem till Karlskrona. – Truppen är lite sargad just nu. Skadorna är långvariga och vi letar efter förstärkningar så vi kan fylla igen luckorna, säger Petter Christof- fersson och fortsätter. – Spelarmarknaden är jättetuff för oss. Spetsspelarna som finns hos våra konkurrenter vill ju så klart la- gen ha kvar. Förhoppningsvis hittar vi något bra, säger han. Trots att Kalix Hockey siktar högt ser han ett lag som det allra svåraste. Och det är inte Östersund som vann HockeyEttan Norra. – Jag vill lyfta fram Piteå Hockey för de har ett komplett lag. Framför allt har de en riktigt bra backupp- sättning. Vi har haft riktigt tufft mot dem den här säsongen, säger Petter Christoffersson. Emil Larsson Kalix Hockey siktar högt trots den långa skadelistan FOTO: JOAKIM VIDGREN Hockeyspelarna i Kalix Hockey hinner knappt smäl- ta julmaten. Redan den 28:e december börjar AllEttan. Det första steget till att ta en plats i Hockeyallsvenskan. Förra säsongen imponerande Kalix och tog sig till AllEttan, den här säsongen upprepa- de laget den bedriften. Kalix fick respass i AllEttan i fjol. Klubben och supportrarna hoppas nu att det ska bli annorlunda den här säsongen. Men tyvärr Kalix Hock- ey, säsongen tar slut här. Laget är alldeles för dåligt, så enkelt är det. Det finns visserligen en del toppar i laget som håller allsvens- ka-klass. Men som helhet är laget för ojämnt. Toppspe- larna har inte heller levererat som väntat. Laget är till och med sämre än förra säsong- ens dito. Det visar också re- sultaten. Jag ser ändå en ljus framtid i klubben. Kalix har många unga och utvecklingsbara spelare som är från orten eller i dess närhet. Det finns en stabil grund att stå på. Förhoppningsvis kan klubben få behålla kärntruppen många år och krydda till truppen med välbehöv- lig spets. Ska Kalix Hockey vara ett hockeyallsvenskt lag i framtiden be- hövs framförallt en sak. Ett mycket tätare samarbete med Luleå Hockey. I nuläget roffar Asp- löven åt sig spelarna som blir över från länets flaggskepp Luleå Hock- ey, vilket är förståligt, med tanke på att de spelar i Hockeyallsvenskan. Skulle Kalix få ett par spetsspela- re från Luleå Hockey kan klubben och supportrarna börja drömma om Hockeyallsvenskan. Inom en snar framtid. Tänk er en framtida Hockeyall- svenska där Kalix skulle mäta sina krafter med Asplöven. Det hade va- rit häftigt, riktigt häftigt! Emil Larsson ”Tyvärr Kalix Hockey, säsongen tar slut här” FOTO JOAKIM VIDGREN. Kalix Hockeys huvudtränare Petter Christoffersson ser fram emot AllEttan Norra. ” Spelmarknaden ärjättetuffföross ” FOTO: HENRIETTE STÅHLBERG. Bandyn håller ett hårt grepp kring Kalix. Nu har bandy- profilerna Peter Stock och Magnus ”Dagge” Johans- son startat Kalix bandyaka- demi för att utveckla ung- domarna ännu mer . Säsongen 2013/2014 blev Peter Stocks sista säsong som bandy- elit. På grund av jobb där han reser mycket blev det svårt att få ihop li- vet som elitspelare. Men bandy är långt ifrån över för honom. Ett stort engagemang i Kalix bandyförening finns fortfarande, och speciellt när det gället att främja sporten hos ung- domarna på orten. Under förra vintern kom tankar- na kring att starta någon form av utbildning, utöver bandyskolan och bandylagen som redan finns i Ka- lix, och nu i år har idén kommit till skott. I oktober gick den första träningen av stapeln och intresset för den ny- startade Bandyakademin blev stort. – Vi satte från början ett tak på 40 ungdomar. Vi tänkte väl att det skul- le blir runt 20 eftersom det finns så mycket bandy runt omkring. Men intresset blev fantastiskt stort och vi blev fort 40, säger Peter Stock. Barn mellan tio och 13 år kliver varje torsdag, under hela bandysä- songen, ut på isen för att delta. Kalix bandyakademi är till för både nybör- jare och för dem som vill höja sin kunskap inom vissa områden. Till exempel skridskotekniken. Alla är välkomna, berättar Stock. – Vi har gått in med ett väldigt stort engagemang. Både jag och Magnus har bra erfarenheter av att leda träningar, och vi har också knu- tit till oss andra ledare med bra er- farenheter. Det som skiljer bandyakademin från de andra ”skolorna” i Kalix, är att bandyakademin inte är ett lag. Barnen delas upp i fyra grupper och övar på teknik, spel och annat som hör bandyn till. – De övar på varje grej i cirka 15 minuter. Det blir ett väldigt effektivt pass för dem, säger Peter Stock. Ibland delas barnen upp efter vil- ken nivå de ligger på och ibland vilken ålder de är i. Tack vare att bandyakademin är fristående från de ordinarie bandyaktiviteterna i Kalix, är spridningen på dem som kommer stor. – Eftersom man inte behöver vara med i något lag har vi också fått in ett antal som spelar hockey. De tycker dels att det är roligt och dels att det är en chans till extra tid på isen för att förbättra sin skridskotek- nik, säger Stock. Totalt är de sex fasta ledare, men varje torsdag kommer också två gästinstruktörer. Främst är det spe- lare och tränare från Kalix bandys elitlag. Att ge barn och ungdomar den här chansen att testa på en idrott tycker Peter Stock är fantastisk. – Det känns otroligt roligt! Man har fått uppleva så mycket inom idrotten. Även om man inte blir elitspelare så får man mycket glädje, vänner och uppfostring. Re- sponsen från föräldrar har varit väl- digt positiv, berättar han. Elitlagets vip-rum för sponsorer förvandlas varje torsdag till ett vip-rum för för- äldrarna, och den detaljen av många andra tror han har vara en bidragan- de orsak till att stämningen varit så bra. Trots att akademin är fristående har samarbetet med Kalix bandy varit viktig. – Även om vi har skapat en extern grej och en egen logga, så sker all- ting i Kalix bandys anda, säger Peter Stock. Alexandra Neudatijna Vem är rädd för bandyryssen?Bandyakademin håller på att avsluta sin torsdagsträ- ning när Lokalix kommer till Kalix IP. Kvällen till ära har de besök av ryssen Anton Khrapenkov, Kalix nya mitt- fältältare. Innan nio- till trettonåringarna kan snöra av sig skridskorna och gå hem har de en sak kvar att göra; de ska leka Vem är rädd för ryssen? Le- ken går ut på att försöka ta sig från en sida till den motsatta, utan att bli fångad av den spelare som står i mitten och ska fångar de andra. Det här kvällen är ”jägaren” Anton Khrapenkov , A-lagets ryske nyför- värv. Men det verkar som om ingen är ”rädd” för honom när de stormar från den ena kortsidan till den andra. Mittfältaren Anton Khrapen- kov kom i början av säsongen från Moskva till Kalix, och när Lokalix träffar honom gästtränar han ung- domarna i Bandyakademin. Vi har pratat med den 30-åriga ryssen för att höra hur han ser på livet i Kalix, och den svenska bandyn. Vad tycker du är de största skill- naderna mellan rysk och svensk bandy? – Rysk bandy är mer inriktad på kvalitétsanfall. Man skapar mer målchanser, och man gör mer mål. I Sverige försöker man istället spe- la- och tråka ut motståndarna, säger Anton Khrapenkov. Hur det varit att flytta från stor sådan stor stad som Moskva till liten stad som Kalix? – Det tycker inte jag spelar någon roll. Jag är här för bandyns skull. Men det är ganska bekvämt, och rent praktiskt har jag en ganska bra kvalité på livet. – Det är inte så stressigt här, och inte så stora avstånd så man tappar inte så mycket tid. Så det är helt per- fekt. Vad tycker du om satsningarna Kalix bandy gjort på ungdomar den senaste tiden? – Jag tycker det är självklart att man ska satsa på ungdomssidan. Då ser man ett växande intresse. Anton Khrapenkovs kontrakt sträcker sig till 1 april, och Andrej Nuzjdinov, assisterande tränare för Kalix bandys A-lag, tolkade vår in- tervju. Elin Carlansson Emma Ribom vill ta revansch i skidspåret. Se upp i skidspåren - Emma Ri- bom är redo för en ny säsong Kalix juniorskidåkare Emma Ribom ska ta sig till nya höj- der den här säsongen. Säsongen 2014/2015 gav 18-åriga Emma Ribom en ordentlig dusch av stjärnglans. Hon blev Kalix juni- orskidhopp när hon visade upp sin bästa form, och kom med i svens- ka juniorlandslaget. Under Scandic Cup i fjol blev hon dessutom utta- gen till sitt första JVM, junior-VM i Kazakstan. Men drömmen om en bra place- ring blev bara en dröm. En katastro- fal sprint där hon ramlade i kvarts- finalen och en förkylning på det fick allting att falla. Men nu laddar Emma Ribom om och satsar på att få en revanschsäsong med många fina resultat. Fokus under säsongsuppehållet har framför allt varit på att finslipa och förbättra skatetekniken. Men utveckling i övrig teknik och per- sonlig utveckling har också varit en stor del av sommarens och höstens träning. Ribom berättar att kvittot på det hårda slitet redan visat sig. – Jag tycker att jag har lyckats ta ett kliv i rätt riktning. Jag har hit- tat ett större lugn i min skateåkning och en större trygghet. Jag vågar lita mer på mig själv när det kommer till tävlingssituationer. Emma Ribom fick en bra start på årets säsong när hon 14 och 15 no- vember premiäråkte i Muonio/Olos. Där kammade hon hem två andra- placeringar i D20-klassen. En under lördagen och en under söndagen. Även om varje lopp under säsong- en är viktig, satsar Ribom främst på att ännu en gång bli uttagen till JVM. Årets upplaga av junior-VM går av stapeln under februari i Ru- mänien, och prestationen man visar upp under Scandic Cup har stor be- tydelse för om man får åka med på världsmästerskapet. – Självklart vill jag fajtas om en bra placering! Alexandra Neudatijna FOTO JOHAN RIBOM Skridskoteknik står på dagens schema. ” Det är en chans tillextratidpåisen förattförbättrasin skridskoteknik” Kalix egna bandyakademi