Este documento trata sobre los peligros del bisfenol A (BPA), un compuesto químico utilizado en la fabricación de plásticos. El BPA se considera un disruptor endocrino que puede unirse a los receptores de estrógenos humanos y causar efectos adversos para la salud como cáncer, problemas reproductivos y resistencia a la insulina. El objetivo del documento es concientizar a la comunidad sobre los riesgos de exponerse al BPA a través del contacto con plásticos y recibos de compras.
Irstaskolan har arbetat med Energifallets högstadiespecial under våren 2016. Här delar de med sig av hur de arbetade med Energifallet i klassrummet. Bildspelet visar en återbruksuppgift som åk 9 fick i ämnena slöjd, bild, teknik och hem- och konsumentkunskap.
Miljön och jobben - två utmaningar, en lösning - Erik ThedéenNaturskyddsföreningen
En presentation om Bolagsstyrning, miljö och klimat.
Presentationen hölls på Naturskyddsföreningens stora årliga miljökonferens 2013 med temat "Miljön och jobben - två utmaningar, en lösning".
Det stora moderna projektet – klimatomställning med uthållig välfärd - Staffa...Naturskyddsföreningen
Det stora moderna projektet – klimatomställning med uthållig välfärd - Staffan lestadius presentation på Naturskyddsföreningens stora årliga miljökonferens 2013 med temat "Miljön och jobben - två utmaningar, en lösning".
Germany`s "Energiewende" – from a union`s point of view - Angelika ThomasNaturskyddsföreningen
Germany`s "Energiewende" – from a union`s point of view - Angelika Thomas från tyska IG Metall om hur satsningen på 100% förnybart leder till nya jobb i Tyskland. Presentationen hölls på Naturskyddsföreningens stora årliga miljökonferens 2013 med temat "Miljön och jobben - två utmaningar, en lösning".
Este documento trata sobre los peligros del bisfenol A (BPA), un compuesto químico utilizado en la fabricación de plásticos. El BPA se considera un disruptor endocrino que puede unirse a los receptores de estrógenos humanos y causar efectos adversos para la salud como cáncer, problemas reproductivos y resistencia a la insulina. El objetivo del documento es concientizar a la comunidad sobre los riesgos de exponerse al BPA a través del contacto con plásticos y recibos de compras.
Irstaskolan har arbetat med Energifallets högstadiespecial under våren 2016. Här delar de med sig av hur de arbetade med Energifallet i klassrummet. Bildspelet visar en återbruksuppgift som åk 9 fick i ämnena slöjd, bild, teknik och hem- och konsumentkunskap.
Miljön och jobben - två utmaningar, en lösning - Erik ThedéenNaturskyddsföreningen
En presentation om Bolagsstyrning, miljö och klimat.
Presentationen hölls på Naturskyddsföreningens stora årliga miljökonferens 2013 med temat "Miljön och jobben - två utmaningar, en lösning".
Det stora moderna projektet – klimatomställning med uthållig välfärd - Staffa...Naturskyddsföreningen
Det stora moderna projektet – klimatomställning med uthållig välfärd - Staffan lestadius presentation på Naturskyddsföreningens stora årliga miljökonferens 2013 med temat "Miljön och jobben - två utmaningar, en lösning".
Germany`s "Energiewende" – from a union`s point of view - Angelika ThomasNaturskyddsföreningen
Germany`s "Energiewende" – from a union`s point of view - Angelika Thomas från tyska IG Metall om hur satsningen på 100% förnybart leder till nya jobb i Tyskland. Presentationen hölls på Naturskyddsföreningens stora årliga miljökonferens 2013 med temat "Miljön och jobben - två utmaningar, en lösning".
Hur gör vi då? - ekonomin, klimatet och framtiden är titeln på Naturskyddsföreningens stora årliga konferens den 23/11 2012. Den här presentationen var en del av en heldag med förhoppningen att komma ett steg närmare lösningen på frågan om hur vi tar oss ur både klimatkris och ekonomisk kris. Se livesändningen på http://naturskyddsforeningen.se/live
Hur gör vi då? - ekonomin, klimatet och framtiden är titeln på Naturskyddsföreningens stora årliga konferens den 23/11 2012. Den här presentationen var en del av en heldag med förhoppningen att komma ett steg närmare lösningen på frågan om hur vi tar oss ur både klimatkris och ekonomisk kris. Se livesändningen på http://naturskyddsforeningen.se/live
Hur gör vi då? - ekonomin, klimatet och framtiden är titeln på Naturskyddsföreningens stora årliga konferens den 23/11 2012. Den här presentationen var en del av en heldag med förhoppningen att komma ett steg närmare lösningen på frågan om hur vi tar oss ur både klimatkris och ekonomisk kris. Se livesändningen på http://naturskyddsforeningen.se/live
Hur gör vi då? - ekonomin, klimatet och framtiden är titeln på Naturskyddsföreningens stora årliga konferens den 23/11 2012. Den här presentationen var en del av en heldag med förhoppningen att komma ett steg närmare lösningen på frågan om hur vi tar oss ur både klimatkris och ekonomisk kris. Se livesändningen på http://naturskyddsforeningen.se/live
Staffan Laestadius, Session A - Hur har vi hanterat kriser historiskt?Naturskyddsföreningen
Hur gör vi då? - ekonomin, klimatet och framtiden är titeln på Naturskyddsföreningens stora årliga konferens den 23/11 2012. Den här presentationen var en del av en heldag med förhoppningen att komma ett steg närmare lösningen på frågan om hur vi tar oss ur både klimatkris och ekonomisk kris. Se livesändningen på http://naturskyddsforeningen.se/live
Hur gör vi då? - ekonomin, klimatet och framtiden är titeln på Naturskyddsföreningens stora årliga konferens den 23/11 2012. Den här presentationen var en del av en heldag med förhoppningen att komma ett steg närmare lösningen på frågan om hur vi tar oss ur både klimatkris och ekonomisk kris. Se livesändningen på http://naturskyddsforeningen.se/live
Hur gör vi då? - ekonomin, klimatet och framtiden är titeln på Naturskyddsföreningens stora årliga konferens den 23/11 2012. Den här presentationen var en del av en heldag med förhoppningen att komma ett steg närmare lösningen på frågan om hur vi tar oss ur både klimatkris och ekonomisk kris. Se livesändningen på http://naturskyddsforeningen.se/live
Bo Lennart Nelldal, KTH Railway Group om behov av satsningar på järnväg. Presentationen är från Naturskyddsföreningens hearing om järnväg den 13 september 2012.
Transportsektorn behöver minska utsläppen drastiskt om vi ska klara klimatmålen. Det här är Sven Hunhammars inledande presentation vid seminariet "Vem ställer bilen" i Almedalen 2012.
This document outlines an action plan for transitioning the global food system to 100% agroecology. It summarizes key findings from the International Assessment of Agricultural Knowledge, Science and Technology for Development (IAASTD) report that business as usual is not sustainable and a fundamental shift is needed. The plan calls for interventions at multiple levels including policies, institutions, and research to support agroecological practices that are sustainable, equitable and address multifunctionality through a systemic approach. Modeling shows that modest global investments of 0.1-0.16% of GDP annually could help transition food production to nourish the world population through 2050 in an environmentally and socially sustainable way.
Svante Axelsson's document discusses four challenges related to food production: 1) population growth, 2) changing consumption patterns, 3) the need for increased food production, and 4) the loss of ecosystem services. It notes that while food production has increased 300% in the last 50 years, 60% of the world's ecosystem services are now threatened. Meeting the needs of a growing population of 9 billion by 2050 will require restricting activities like fossil fuel use while transitioning to more sustainable agricultural practices focused on small-scale farmers and agroecology.
Role of small scale farmers and biodiversity in improving agricultural produc...Naturskyddsföreningen
- Small scale farmers and indigenous peoples produce at least 70% of the world's food on only 25% of agricultural land despite facing challenges from corporate agriculture.
- MASIPAG, a farmer-scientist partnership in the Philippines, empowers small scale farmers through developing locally adapted rice varieties and sustainable agriculture practices.
- MASIPAG has developed over 1,100 traditional and farmer-bred rice varieties that are resilient to environmental stresses and provide food security through agricultural biodiversity.
The potential of a productive, fossil fuel free agriculture based on ecosyste...Naturskyddsföreningen
The document discusses the need to transition away from the current large-scale, fossil fuel dependent model of industrial agriculture towards a more sustainable system. It proposes several key changes: [1] decreasing meat consumption, especially in high-income countries, [2] transitioning to more localized, pasture-based animal production to reduce environmental impacts, and [3] adopting perennial cropping systems and agroforestry practices to sequester carbon, improve nutrient recycling, and increase resilience to climate change with lower fossil fuel dependence. The goal is to produce more food globally while using fewer resources and staying within planetary boundaries.
Africa has great potential for feeding itself through agroecological intensification. Its diverse smallholder farming systems currently feed half the population using only 42% of the land. Doubling yields is possible within 4 years using organic fertilizers like compost and cover crops to rebuild soils. Studies show compost can increase yields by over 100% for various African crops. Ecological practices also sequester carbon at rates of 0.15 to 0.46 tonnes per hectare annually. The African Union supports organic farming and developing sustainable systems through research, markets, policy, and capacity building via its new Ecological Organic Agriculture Initiative for Africa. With investment in soil health and stability, Africa can realize food security and sovereignty
Hur gör vi då? - ekonomin, klimatet och framtiden är titeln på Naturskyddsföreningens stora årliga konferens den 23/11 2012. Den här presentationen var en del av en heldag med förhoppningen att komma ett steg närmare lösningen på frågan om hur vi tar oss ur både klimatkris och ekonomisk kris. Se livesändningen på http://naturskyddsforeningen.se/live
Hur gör vi då? - ekonomin, klimatet och framtiden är titeln på Naturskyddsföreningens stora årliga konferens den 23/11 2012. Den här presentationen var en del av en heldag med förhoppningen att komma ett steg närmare lösningen på frågan om hur vi tar oss ur både klimatkris och ekonomisk kris. Se livesändningen på http://naturskyddsforeningen.se/live
Hur gör vi då? - ekonomin, klimatet och framtiden är titeln på Naturskyddsföreningens stora årliga konferens den 23/11 2012. Den här presentationen var en del av en heldag med förhoppningen att komma ett steg närmare lösningen på frågan om hur vi tar oss ur både klimatkris och ekonomisk kris. Se livesändningen på http://naturskyddsforeningen.se/live
Hur gör vi då? - ekonomin, klimatet och framtiden är titeln på Naturskyddsföreningens stora årliga konferens den 23/11 2012. Den här presentationen var en del av en heldag med förhoppningen att komma ett steg närmare lösningen på frågan om hur vi tar oss ur både klimatkris och ekonomisk kris. Se livesändningen på http://naturskyddsforeningen.se/live
Staffan Laestadius, Session A - Hur har vi hanterat kriser historiskt?Naturskyddsföreningen
Hur gör vi då? - ekonomin, klimatet och framtiden är titeln på Naturskyddsföreningens stora årliga konferens den 23/11 2012. Den här presentationen var en del av en heldag med förhoppningen att komma ett steg närmare lösningen på frågan om hur vi tar oss ur både klimatkris och ekonomisk kris. Se livesändningen på http://naturskyddsforeningen.se/live
Hur gör vi då? - ekonomin, klimatet och framtiden är titeln på Naturskyddsföreningens stora årliga konferens den 23/11 2012. Den här presentationen var en del av en heldag med förhoppningen att komma ett steg närmare lösningen på frågan om hur vi tar oss ur både klimatkris och ekonomisk kris. Se livesändningen på http://naturskyddsforeningen.se/live
Hur gör vi då? - ekonomin, klimatet och framtiden är titeln på Naturskyddsföreningens stora årliga konferens den 23/11 2012. Den här presentationen var en del av en heldag med förhoppningen att komma ett steg närmare lösningen på frågan om hur vi tar oss ur både klimatkris och ekonomisk kris. Se livesändningen på http://naturskyddsforeningen.se/live
Bo Lennart Nelldal, KTH Railway Group om behov av satsningar på järnväg. Presentationen är från Naturskyddsföreningens hearing om järnväg den 13 september 2012.
Transportsektorn behöver minska utsläppen drastiskt om vi ska klara klimatmålen. Det här är Sven Hunhammars inledande presentation vid seminariet "Vem ställer bilen" i Almedalen 2012.
This document outlines an action plan for transitioning the global food system to 100% agroecology. It summarizes key findings from the International Assessment of Agricultural Knowledge, Science and Technology for Development (IAASTD) report that business as usual is not sustainable and a fundamental shift is needed. The plan calls for interventions at multiple levels including policies, institutions, and research to support agroecological practices that are sustainable, equitable and address multifunctionality through a systemic approach. Modeling shows that modest global investments of 0.1-0.16% of GDP annually could help transition food production to nourish the world population through 2050 in an environmentally and socially sustainable way.
Svante Axelsson's document discusses four challenges related to food production: 1) population growth, 2) changing consumption patterns, 3) the need for increased food production, and 4) the loss of ecosystem services. It notes that while food production has increased 300% in the last 50 years, 60% of the world's ecosystem services are now threatened. Meeting the needs of a growing population of 9 billion by 2050 will require restricting activities like fossil fuel use while transitioning to more sustainable agricultural practices focused on small-scale farmers and agroecology.
Role of small scale farmers and biodiversity in improving agricultural produc...Naturskyddsföreningen
- Small scale farmers and indigenous peoples produce at least 70% of the world's food on only 25% of agricultural land despite facing challenges from corporate agriculture.
- MASIPAG, a farmer-scientist partnership in the Philippines, empowers small scale farmers through developing locally adapted rice varieties and sustainable agriculture practices.
- MASIPAG has developed over 1,100 traditional and farmer-bred rice varieties that are resilient to environmental stresses and provide food security through agricultural biodiversity.
The potential of a productive, fossil fuel free agriculture based on ecosyste...Naturskyddsföreningen
The document discusses the need to transition away from the current large-scale, fossil fuel dependent model of industrial agriculture towards a more sustainable system. It proposes several key changes: [1] decreasing meat consumption, especially in high-income countries, [2] transitioning to more localized, pasture-based animal production to reduce environmental impacts, and [3] adopting perennial cropping systems and agroforestry practices to sequester carbon, improve nutrient recycling, and increase resilience to climate change with lower fossil fuel dependence. The goal is to produce more food globally while using fewer resources and staying within planetary boundaries.
Africa has great potential for feeding itself through agroecological intensification. Its diverse smallholder farming systems currently feed half the population using only 42% of the land. Doubling yields is possible within 4 years using organic fertilizers like compost and cover crops to rebuild soils. Studies show compost can increase yields by over 100% for various African crops. Ecological practices also sequester carbon at rates of 0.15 to 0.46 tonnes per hectare annually. The African Union supports organic farming and developing sustainable systems through research, markets, policy, and capacity building via its new Ecological Organic Agriculture Initiative for Africa. With investment in soil health and stability, Africa can realize food security and sovereignty
Vad är riskfritt och varför kan inte experterna enas? - om fallet bisfenol A, Annika Hanberg och Anna Beronius, KI
1. Vad är riskfritt och varför
kan inte experterna enas?
- om fallet bisfenol A
Annika Hanberg och Anna Beronius
Institutet för miljömedicin
Karolinska Institutet
annika.hanberg@ki.se
2. Risk – nytta - alternativ
Amning
Fördelar med amning
överväger riskerna, vid
våra nivåer (WHO m fl)
Ersättning
”Risker”? – vatten, soja?,
ej optimal näring, plast
(bisfenol A), mm
Annika Hanberg o Anna Beronius -
18 november 2011
3. Bisfenol A
Högvolym kemikalie
Plast - polykarbonat och epoxi
Exponering främst via mat o
dryck!?
Hormonstörande, östrogen
Foster känsligast – effekter på
spermier, beteende
Säkerhetsmarginal!?
Annika Hanberg o Anna Beronius - 18 november 2011
5. Hormonstörande ämnen
Ökande oro i samhället
Ökande krav på identifiering och riskbedömning (t ex REACH,
växtskyddsförordningen)
Toxicitetstestning och riskbedömning kompliceras av ämnenas
egenskaper
Annika Hanberg o Anna Beronius - 18 november 2011
6. Bastu-bild
Annika Hanberg o Anna Beronius -
18 november 2011
7. BPA: Industrikemikalie
Regleras inom REACH (ECHA)
Innan juni 2007 inom Existing Substances
Program (European Chemicals Bureau )
Hög produktionsvolym!!! – ca 4 miljoner ton per år
Använd i plast och epoximaterial sedan 1950-talet
Huvudsaklig exponeringskälla: mat och dryck som
varit i kontakt med sådana plast- och
epoximaterial
Annika Hanberg o Anna Beronius - 18 november 2011
8. BPA: exponering i den allmänna befolkningen
BPA påträffas i stor utsträckning i prover från människor
• Urin, blod, bröstmjölk
• Tyder på kontinuerlig exponering för låga doser
Beräknad exponering: 0,2 – 13 mikrogram per kg kroppsvikt och dag
(EFSA, 2006)
Högst exponerade: spädbarn och små barn
• Högt intag per kg kroppsvikt
• Nappflaskor
• Konservburkar
Foster och små barn känsliga
Annika Hanberg o Anna Beronius - 18 november 2011
9. BPA: toxicitet
Kan ”härma” östrogen – binder till östrogenreceptorer i cellen
Kan även ”härma” eller blockera andra hormoner
Orsakar problem med fertilitet i djurstudier vid höga doser
NOAEL = 5 milligram per kg kroppsvikt och dag
TDI = 50 mikrogram per kg kroppsvikt och dag
Kontrovers om effekter i djurstudier vid mycket låga doser, t.ex.
spermieproduktion
pubertet
beteendeutveckling
inlärningsförmåga
ökad risk för cancer
Annika Hanberg o Anna Beronius - 18 november 2011
10. Slutsatser från riskbedömningar av BPA
• AIST, 2005
• EFSA 2006
• EFSA, 2008 • Health Canada, 2008
• ECB, 2008 • NTP-CERHR, 2008
• SCF, 2002 • US FDA, 2010
• US FDA, 2008 • Chapel Hill, 2007
• ECB, 2003 • WHO, 2011
• EFSA, 2010
NO RISK RISK
”There is at present no “The wide range of adverse
[concern for human health] in effects of low doses of BPA in
relation to all endpoints.” laboratory animals…is a great
cause for concern with regard to
– ECB, 2008 the potential for similar adverse
effects in humans.”
“Establishing a “safe” exposure level for BPA continues to be
hampered by lack of data from experimental animal studies that
– Chapel Hill, 2007
are suitable for risk assessment”. – WHO, 2011
Annika Hanberg o Anna Beronius - 18 november 2011
11. Studier enligt standardiserade riktlinjer vs.
forskningsstudier
Standard-studier (t ex OECD) Forskningsstudier
• Standardiserade, “Good • Akademisk forskning, inte alltid
Laboratory Practices” enligt standardiserade riktlinjer
• Väger ofta tungt i • Mer “flexibla”
regulatorisk riskbedömning
• Kan ha brister som minskar
• Mäter relevanta och användbarheten för
känsliga effekter? riskbedömning
• Relevans för • Kan vara enligt senaste
hormonstörande ämnen? forskningsrön och metoder
Annika Hanberg o Anna Beronius - 18 november 2011
12. BPA kontroversen
3 standard-studier >200 forskningsstudier
• NOAEL = 5 mg/kg • Effekter* ner till 1-2
kroppsvikt och dag µg/kg kroppsvikt och dag
• Hög kvalitet • Svagheter
• Pålitliga resultat • Låg pålitlighet
*Beteende, inlärning, minne, prostata vikt, spermieproduktion,
pubertet, fetma och metabola syndrom, ökad risk för cancer
Annika Hanberg o Anna Beronius - 18 november 2011
13. Developmental neurotoxicity (DNT)
studier av BPA
37 stycken (råtta + mus) – 31 st positiva för DNT
En gjord enligt TG 426 (negativ för DNT)
Annika Hanberg o Anna Beronius - 18 november 2011
14. Dos-respons
Nonmonotona D-R – äkta
eller ej?
Missar vi effekter med
traditionell design?
Hur identifiera NOAEL??
Annika Hanberg o Anna Beronius - 18 november 2011
15. Bisfenol A
Motsägelsefulla data – stor vetenskaplig osäkerhet
Hur hantera/kommunicera risk?
Hur kan vi minska/hantera osäkerheten i riskbedömningen av
hormonstörande ämnen?
Ökad kunskap om den typen av toxicitet
Mer pålitliga toxicitetstester för hormonstörande ämnen
Förbättrad riskbedömningsprocess
Ökad transparens i riskbedömningsprocessen
Annika Hanberg o Anna Beronius - 18 november 2011
16. Hur hantera osäkerhet i riskbedömning?
Generellt
Mest känslig/Kritisk effekt/studie
Assessment factors
(reasonable) Worst case i exponeringsbedömning
ALARA (as low as reasonably acheiveable)
Ett svårhanterat exempel – bisfenol A
Ingen/liten säkerhetsmarginal?
”low dose studies”
Relevans för människa?
Känslighet hos människa/människor?
Risk – nytta – alternativ – försiktighet!?
Hur kommunicera osäkerhet?
Annika Hanberg o Anna Beronius - 18 november 2011