SlideShare a Scribd company logo
HUR ÄR SPRÅKET UPPBYGGT?
        Varför heter ord som de gör?
Etymologi


etymologi: förklarar ordens ursprung

etymologiska lexikon, t.ex. Våra ord, förklarar ordens bakgrund.
T.ex. ordet söndag kommer från stammen sun (sol)
onomatopoetiska ord



ljudhärmande ord, t.ex. plaska, snurra, susa, porla.
Semantik



semantiken studerar betydelsen hos morfem, ord och satser.
Synonymer och homonymer


Synonymer är ord som har samma eller ungefär samma
betydelse. Pojke, grabb, kille, gosse.

Homonymer är ord som skrivs på samma sätt, men betyder
olika saker. Båtens för (substantiv), Bara för dig (preposition)
nya ord bildas hela tiden i språk.

nya företeelser behöver nya ord, t.ex. streckkod, bildskärm

nya ord byggs ofta upp av äldre grekiska eller latinska
ordstammar eller engelska lånord (t.ex.tekniktermer)

www.sprakradet.se
Ordens uppbyggnad


enkla ord: simma, hall

sammansatta ord: simhall

avledda ord: kun-skap, kun-nig, kun-na
Fonem


fonem är den minsta delen av ett ord (ett
ljud).

Ordet fot har tre fonem: f, o, t

fonem är språkets minsta
betydelseskiljande enhet.
Morfem


morfem är språkets minsta
betydelsebärande enhet.

ordet foten består av morfemet fot och
böjningsändelsen -en

ordet skrivbok består av morfemen skriv
och bok.
prefix och suffix


Prefix står i början av ord, men kan inte ensamt bilda ett ord,
t.ex. inter-, pre- och re-

suffix är ändelser som kan bilda adverb (naturligtvis), verb
(fiska), adjektiv (barnslig), substantiv (ungdom)
Uppgift: två artiklar


Välj ut två ord och skriv en liten, personligt färgad artikel om vart och ett av dem. Berätta
varför du valde ordet och vilken personlig anknytning du har till det.

Utgå från följande frågor: Vad betyder ordet? Hur böjs det? Vilken ordklass tillhör det?
Vilket ursprung har det? Hur används det? Vilka synonymer har det?

Varje artikel ska vara 100-150 ord lång. Båda artiklarna ska renskrivas för att sedan
publiceras på bloggen

More Related Content

What's hot

Grammatik svenska
Grammatik svenskaGrammatik svenska
Grammatik svenskaEstherLina
 
Diftongerande verb presentation
Diftongerande verb presentationDiftongerande verb presentation
Diftongerande verb presentation
Jennie Nylén
 
Ordklasser
OrdklasserOrdklasser
OrdklasserPatrikPK
 

What's hot (6)

Svenska 7 c vecka 47
Svenska 7 c vecka 47Svenska 7 c vecka 47
Svenska 7 c vecka 47
 
Svenska 8c vecka 47
Svenska 8c vecka 47Svenska 8c vecka 47
Svenska 8c vecka 47
 
Svenska Grammatik
Svenska GrammatikSvenska Grammatik
Svenska Grammatik
 
Grammatik svenska
Grammatik svenskaGrammatik svenska
Grammatik svenska
 
Diftongerande verb presentation
Diftongerande verb presentationDiftongerande verb presentation
Diftongerande verb presentation
 
Ordklasser
OrdklasserOrdklasser
Ordklasser
 

More from sofia_c

Samtidslitteraturen
SamtidslitteraturenSamtidslitteraturen
Samtidslitteraturensofia_c
 
Modernismen
ModernismenModernismen
Modernismensofia_c
 
Namnhistoria
NamnhistoriaNamnhistoria
Namnhistoriasofia_c
 
Språk och samhälle
Språk och samhälleSpråk och samhälle
Språk och samhällesofia_c
 
Språk och samhälle
Språk och samhälleSpråk och samhälle
Språk och samhällesofia_c
 
Dialekter i sverige
Dialekter i sverigeDialekter i sverige
Dialekter i sverigesofia_c
 
Skrivprocessen
SkrivprocessenSkrivprocessen
Skrivprocessensofia_c
 
Språket i norden
Språket i nordenSpråket i norden
Språket i nordensofia_c
 
Språkhistoria
SpråkhistoriaSpråkhistoria
Språkhistoriasofia_c
 

More from sofia_c (9)

Samtidslitteraturen
SamtidslitteraturenSamtidslitteraturen
Samtidslitteraturen
 
Modernismen
ModernismenModernismen
Modernismen
 
Namnhistoria
NamnhistoriaNamnhistoria
Namnhistoria
 
Språk och samhälle
Språk och samhälleSpråk och samhälle
Språk och samhälle
 
Språk och samhälle
Språk och samhälleSpråk och samhälle
Språk och samhälle
 
Dialekter i sverige
Dialekter i sverigeDialekter i sverige
Dialekter i sverige
 
Skrivprocessen
SkrivprocessenSkrivprocessen
Skrivprocessen
 
Språket i norden
Språket i nordenSpråket i norden
Språket i norden
 
Språkhistoria
SpråkhistoriaSpråkhistoria
Språkhistoria
 

Hur är språket uppbyggt?

  • 1. HUR ÄR SPRÅKET UPPBYGGT? Varför heter ord som de gör?
  • 2. Etymologi etymologi: förklarar ordens ursprung etymologiska lexikon, t.ex. Våra ord, förklarar ordens bakgrund. T.ex. ordet söndag kommer från stammen sun (sol)
  • 3. onomatopoetiska ord ljudhärmande ord, t.ex. plaska, snurra, susa, porla.
  • 4. Semantik semantiken studerar betydelsen hos morfem, ord och satser.
  • 5. Synonymer och homonymer Synonymer är ord som har samma eller ungefär samma betydelse. Pojke, grabb, kille, gosse. Homonymer är ord som skrivs på samma sätt, men betyder olika saker. Båtens för (substantiv), Bara för dig (preposition)
  • 6. nya ord bildas hela tiden i språk. nya företeelser behöver nya ord, t.ex. streckkod, bildskärm nya ord byggs ofta upp av äldre grekiska eller latinska ordstammar eller engelska lånord (t.ex.tekniktermer) www.sprakradet.se
  • 7. Ordens uppbyggnad enkla ord: simma, hall sammansatta ord: simhall avledda ord: kun-skap, kun-nig, kun-na
  • 8. Fonem fonem är den minsta delen av ett ord (ett ljud). Ordet fot har tre fonem: f, o, t fonem är språkets minsta betydelseskiljande enhet.
  • 9. Morfem morfem är språkets minsta betydelsebärande enhet. ordet foten består av morfemet fot och böjningsändelsen -en ordet skrivbok består av morfemen skriv och bok.
  • 10. prefix och suffix Prefix står i början av ord, men kan inte ensamt bilda ett ord, t.ex. inter-, pre- och re- suffix är ändelser som kan bilda adverb (naturligtvis), verb (fiska), adjektiv (barnslig), substantiv (ungdom)
  • 11. Uppgift: två artiklar Välj ut två ord och skriv en liten, personligt färgad artikel om vart och ett av dem. Berätta varför du valde ordet och vilken personlig anknytning du har till det. Utgå från följande frågor: Vad betyder ordet? Hur böjs det? Vilken ordklass tillhör det? Vilket ursprung har det? Hur används det? Vilka synonymer har det? Varje artikel ska vara 100-150 ord lång. Båda artiklarna ska renskrivas för att sedan publiceras på bloggen

Editor's Notes

  1. \n
  2. \n
  3. \n
  4. \n
  5. \n
  6. \n
  7. \n
  8. \n
  9. \n
  10. \n
  11. \n