Architecture, thermodynamics and the architect as a Weapon of Mass DestructionErik Berg
As it happens, and a bit unfortunate for us, doing damage to the world is the default mode for an architect. The basic reason can be found in the laws of thermodynamics.
Architecture Entropy is a term used to describe the slow design erosion away from the structured, governed and organised towards a more disordered state.
Regardless of how well designed a computer system is, it will be subjected to the laws of Architecture Entropy.
This presentation attempts to define the term and start some thinking on how to tackle it.
A presentation held by Ms Mia Wahlström, Thyréns, at the seminar "Are attractive cities also sustainable?", at Global Utmaning on the 15th of October 2012
Architecture, thermodynamics and the architect as a Weapon of Mass DestructionErik Berg
As it happens, and a bit unfortunate for us, doing damage to the world is the default mode for an architect. The basic reason can be found in the laws of thermodynamics.
Architecture Entropy is a term used to describe the slow design erosion away from the structured, governed and organised towards a more disordered state.
Regardless of how well designed a computer system is, it will be subjected to the laws of Architecture Entropy.
This presentation attempts to define the term and start some thinking on how to tackle it.
A presentation held by Ms Mia Wahlström, Thyréns, at the seminar "Are attractive cities also sustainable?", at Global Utmaning on the 15th of October 2012
Ett åtagande från Centerpartiets kommun- och landstingspolitiker inför valet 2010. Ett åtagande att driva och prioritera ett antal frågor inom huvudområdena; Jobb och företagande, Miljö och klimat, Välfärd, Öppenhet och demokrati.
Ansvarsbarometern 2011 - Ansvarstagande i förändringCSR Västsverige
Att ta ansvar är grunden för allt samhällsengagerat arbete. Men vad innebär det för invånarna i Västsverige, vad finns det för förutsättningar för ökat ansvarstagande och hur ser de på sin egen och andras förmåga och vilja att ta ansvar?
Om det handlar vår årliga Ansvarsbarometer.
More Related Content
Similar to Hållbar förtätning - att skapa nya värden utan att förstöra befintliga kvalitéer
Ett åtagande från Centerpartiets kommun- och landstingspolitiker inför valet 2010. Ett åtagande att driva och prioritera ett antal frågor inom huvudområdena; Jobb och företagande, Miljö och klimat, Välfärd, Öppenhet och demokrati.
Ansvarsbarometern 2011 - Ansvarstagande i förändringCSR Västsverige
Att ta ansvar är grunden för allt samhällsengagerat arbete. Men vad innebär det för invånarna i Västsverige, vad finns det för förutsättningar för ökat ansvarstagande och hur ser de på sin egen och andras förmåga och vilja att ta ansvar?
Om det handlar vår årliga Ansvarsbarometer.
Similar to Hållbar förtätning - att skapa nya värden utan att förstöra befintliga kvalitéer (20)
3. ska vi förtäta?
Varför
Är det så jäkla bra att förtäta egentligen? Svaret på den frågan är typiskt postmodernt: det beror helt och hållet på. Ganska ofta är det inte bra, och det är faktiskt bättre som
det är. Och ganska ofta är det bra, men det görs på fel sätt. Och ibland är det bra och det görs på rätt sätt och blir bra. Det är dit vi vill komma. Det är då vi kan tala om hållbara
förtätningar.
PRESENTATION FRÅN URBAN TRANSITION FORUM 19 SEPTEMBER 2013. MANUSTEXT NEDANFÖR LINJEN:
4. Förtäta inte om det blir dåligt.
Förtäta gärna – om det går att se till
att det blir bra.
Det är därför vi måste göra skillnad mellan olika typer av förtätningar, snarare än att
fastna i en debatt för eller mot förtätningar. Städerna är en realitet idag, och det finns
ännu många ytor i städerna där vi kan tillföra bebyggelse och funktioner som gör
staden och livet i staden bättre, som gör att vi utnyttjar den befintliga infrastrukturen
bättre, blir mindre bilberoende och kan minska vår miljöpåverkan, och så vidare. Vi
måste därför lära oss att göra skillnad på bra och dåliga förtätningar. Det ofta ut-
talade argumentet när förtätningar drivs fram idag är att det kan bidra till hållbarhet.
Det ligger en del i den tanken, men återigen, i praktiken är många förtätningar sådana
att de istället minskar hållbarheten – de gör oss mer fjärrberoende, minskar vår kon-
takt med våra produktionsvillkor, skär av spridningskorridorer och grönkilor, utplånar
lekytor. Ska vi få kvalitet i stadsförtätningarna och undvika att bygga en (ännu mer)
ohållbar stad måste vi bli bättre på att skilja en anka från en höna och att ställa or-
dentliga krav på de förtätningar som sker.
MANUSTEXT
5. Förtätningar är maktutövning
Förtätningar är nödvändiga
Man måste därför närma sig förtätningar utifrån två perspektiv:
1. Å ena sidan att förtätningar är maktutövning: Det är oåterkalleliga ingrepp i män-
niskors vardag och i befinltiga kulturmiljöer. Vi vet vad vi har men inte vad vi får. Det
är våldsamma grejer.
2. Å andra sidan att förtätningar är nödvändiga: En stad måste få utvecklas och
förändras och växa och idag råder det stor enighet om att staden inte bör växa genom
att expandera ut över större ytor: då är det förtätningar som gäller.
Detta är utgångspunkterna för min del.
Förtätningar kommer aldrig vara konflikt eller problemfria. Det är en form av byg-
gande där vi betalar ett pris just i form av att det uppstår konflikter och motsättnin-
gar mellan intressen. Just den problematiken slipper man om man bygger på åkrar
utanför stadsgränsen. Men när det gäller förtätningar är konflikten central.
MANUSTEXT
7. makt
Att förtäta är
Förtätningar är en konkret maktutövning. Vad innebär det? Jo: att det är ingrepp från
utsidan in i människors vardag och närmiljö. I den handlingen ligger ett stort ansvar.
Närmiljön i staden är en förlängd del av hemmet. Det är alltså människors hem vi är
inne och klampar i runt i när vi förtätar. Själv är man som exploatör eller kommun
rörlig och endast tillfällig besökare på en projektplats, man kan gå vidare, man sitter
på en upphöjd position och är själv skyddad från konsekvenserna. Men de som är
boende vid ett förtätningsprojekt de är fast där och kommer få leva med konsekven-
serna av det vi gör.
Gemensamt för allt stadsbyggande och all arkitektur gäller att det är lätt att göra
fel medan det är en utmaning att göra rätt. På varje hyfsad byggnad går minst två
dåliga. Och när man gör fel är det en oåterkallelig åtgärd.
MANUSTEXT
9. NIMBY
1. Troll 2. Du & jag
not in my backyard!
Detta tycker jag fordrar ett stort mått av ödmjukhet. Men jag tycker mig uppleva att
många förtätningar istället sker med en stridslystenhet och en föraktfull inställning
mot det man kallar för NIMBY:s som anses ”stå ivägen för utvecklingen”.
Vi måste börja med att förstå att de som protesterar mot förtätningar inte är en
homogen grupp utan att det rör sig om många olika typer av personer med olika
utgångspunker.
Ja, det finns troll som är ointagliga för argument, andra perspektiv osv. Det finns de
som bara protesterar utifrån ett snävt egenintresse. Men NIMBY kan också vara alla
vi andra, det är en en position som vi tvingas i då hamnar i skottgluggen i en förän-
dringsprocess som vi inte själva kan påverka eller vara medskapare i. Protesten är
den maktlöses utväg.
MANUSTEXT
10. Jag vill mena att många gånger är precis de personer som hamnar i en NIMBY-ställning i förhållande till en förtätning, precis de personer som skulle kunna utgöra en stor
resurs för projektet – om man istället förmår att ge deras engagemang i närmiljön ett kreativt istället för ett defensivt spelrum.
MANUSTEXT
13. 1. Närboende 2. Exploatören
3. Samhället
Kommun, stat, civilsamhälle
Samhälleliga intressen
Personliga intressen Ekonomiska intressen
• Exploatören – den som vill genomföra förtätningen – är naturligtvis en legitim aktör.
• De kring- och närboende måste också ses som en aktör som tillmäts en stor be-
tydelse – det är trots allt deras hem som påverkas – detta är ingen homogen grupp,
den har många olika intressen inom sig.
• På samma vis är samhället en central aktör i en förtätningsprojekt. Och samhället
handlar då både om den formella företrädaren för olika samhällsintressen i form av
stat och kommun, men även andra aktörer i civilsamhället. Exempelvis YIMBY och
Naturskyddsföreningen
MANUSTEXT
14. 1. Närboende 2. Exploatören
3. Samhället
• Social och ekologisk hållbarhet
• Stadsgemensamma planeringsmål
• Kulturhistoriska värden
• Värden i närmiljön
• Uppleva delaktighet
• Investeringens värde
• Genomförbarhet
Karaktäristiskt för förtätningsprojekt är att huvudaktörerna har intressen som är av
kvalitativt olika karaktär. Aktörerna sitter både på olika utsiktspunkter och de tittar
åt olika håll. För de närboende handlar det om värden i närmiljön, det egna hemmet,
familjen, privatekonomin, det kan vara hela livets lycka som står på spel. För exp-
loatören handlar det om ekonomiska värden, en möjlig vinst och villkoren för genom-
förbarhet. För kommunen är det social och ekologisk hållbarhet i ett mycket vidare
perspektiv, men även helt andra typer av värden, såsom kulturmiljöintressen och de
produktionsmål förvaltningen har i uppgift att leverera av politiken. Kommunen ska
klara av att företräda de grupper och perspektiv som inte har en egen röst. Hun-
draårsperspektivet, grodorna, alla stadsinvånare i andra stadsdelar, bostadssökande
etc. Samhället ska både bevaka intressen och balansera intressen. En oerhört svår
uppgift!
MANUSTEXT
15. Det handlar alltså bokstavligen om att försöka jämföra både äpplen och päron. Visa mig den planerare eller arkitekt som kan göra det på ett objektivt sätt.
Det går inte.
MANUSTEXT
16. Vad är värdet av en gammal kvinnas utsikt mot ett träd under de sista åren av hennes liv? Hur värderar man det?
MANUSTEXT
17. Närboende
Exploatören
Kommunen:
- Processen försenas!
- Klarar inte planeringsmålen!
- De tar upp irrelevanta saker!
- Kan inte hantera protesterna
- Kan inte styra exploatören
- Får inte information!
- Blir överkörda!
- Får inte vara med och påverka!
Lönsamheten hotas!
Tidsplanen spricker!
Kommunen lägger sig i detaljer!
Planprocessen är för trög!
Förtätningsprocesser präglas ofta av en stor ömsesidig misstro. De närboende upplever sig överkörda, exploatören upplever sig försenad av tröga processer och detaljstyrd,
kommunen upplever att man missar sina planeringsmål eller att man inte klarar av att balansera de olika intressena. Jag vill mena att allt detta är undvikbart och att det till
inte obetydlig del beror på hur planprocessen är strukturerad idag, med en insida och en utsida och ett fåtal avstämningspunkter.
MANUSTEXT
18. Exploatören
+ Kommunen
Samråd
Närboende
Allmänhet
Stat
Justering Samråd
Närboende
Allmänhet
Stat
Antagande
Närboende
Överklagande
Stat
DEN NORMALA planprocessen (i sverige)
Den här processen skapar redan från början felaktiga förväntningar och
föreställningar.
Kommunens roll är att pröva lämpligheten och att balansera intressen, men de
närboende upplever tack vare den här processen att kommunen är företrädare för ett
exploatörsintresse. Det är ju kommunen tillsammans med exploatören som går ut på
samrådet.
Exploatören som puttar in pengar för att driva processen framåt upplever det som
att det är de som äger utformningen av ett projekt. De tar fram bilder för att sälja
projektet och undviker att ta fram bilder som kan sätta projektet i dålig dager. De
tar en stor ekonomisk risk och de begränsar kommunikationen med allmänhet till
avstämningspunkterna i samband med samråden.
De närboende och allmänheten ser en tidsaxel på kommunens hemsida och utsidan
av en projektorganisation men upplever sig inte kunna påverka mer än genom att
protestera i samband med de lagligt reglerade samråden.
MANUSTEXT
19. värderingar
förtätningar präglas av våra
Stadsplanering är starkt präglat av idéer och värderingar. Man gör som arkitekt och
planerare alltid normativa val, medvetna eller omedvetna: vilka behov är det vi ställer i
centrum? Vilka behov ser vi som relevanta?
All stadsplanering vilar på föreställningar om hur vi ska leva våra liv, vad som är ett
bra liv, vad som är målet med vår gemensamma samexistens.
Det svenska 1900-talets stadsbyggande präglades av att två grupper, framför andra,
ägnades särskild omsorg i planeringen: barnen och bilen. Det kan tyckas paradoxalt
eftersom bilar är hårda och barn är mjuka, men det är egentligen logiskt. Bilen sågs
som en oundviklighet (och en viktig symbol) i det moderna projektet och barnens
välgång var målet för hela folkhemsbygget, det var för deras skull som framtiden
skulle byggas.
MANUSTEXT
23. Fokus på de här två grupperna var också en faktor i framväxten av den trafikseparerade bebyggelsen där bilen fick fri fart på breda motorleder men hölls utanför
bostadsområdena där istället barnen gavs fri fart.
MANUSTEXT
24. Planeringsnorm 2013: Young Urban Professionals
& Dual Income No Kids
Idag har pendeln svängt och både bilen och barnen har blivit mindre intressanta
att ta hänsyn till. Bilarna passar inte in i stadspusslet och barnen är mest en knölig
pusselbit i livspusslet. Den grupp som istället i hög grad bildar norm för planeringen
idag är Young Urban Professionals och DINKISAR. Personer i åldern 25-45 år. Ungefär
samma grupp som arkitekterna själva. De kreativa, som man måste locka. Det är dom
som hela tiden antas mötas och befolka stadsrummen.
Man måste alltså hålla i huvudet att när vi talar om en ”bra” förtätning är det alltid i
viss grad innebär ett värdenormativt ställningstagande. Vi kan – och bör – göra försök
att bestämma vad som är hållbara förtätningar så objektivt som möjligt, men vi
kommer inte ifrån att vi kommer att luta oss mot vad som blir bra för den grupp som
vi just nu värdesätter mest. Det får helt enkelt konsekvenser vilket håll vi har kommit
överrens om att titta åt.
MANUSTEXT
25. Rinkebystråket
Ett exempel på vad detta kan resultera i är konflikterna kring Järvalyftet och Rinkeby
i Stockholm, där de ledande politikerna och arkitekterna och bostadsbolaget som
allihop kommer utifrån ser en genomgående planskild bussgata som en ”död gata”
och en ”barriär” som man vill göra om till en ”basargata” med nya handelslokaler. De
boende har protesterat våldsamt mot planerna och menar att trafiksepareringen
i Rinkeby inte alls är det problem det beskrivs som utan istället är en av de stora
kvalitéerna i stadsdelen. Man har helt enkelt olika värdeskalor, utifrån olika
positioner.
MANUSTEXT
26. kunskap
hållbarhet förutsätter
Så hur undviker vi att förtätningsprocesser enbart slirar runt i ett normativ lervälling och förutfattade idéer? En viktig faktor för att få till ökad hållbarhet är att resa sig från
åsiktsspalternas och istället låta processerna präglas mer av kunskap - inte enbart tyckande, intressen, värderingar, gissningar.
MANUSTEXT
27. Slussen, i Stockholm i “soligt norrläge”
Grundproblemet här är att vi är rädda för att släppa in kunskapen i förtätningsprocesserna. För när man måste ta reda på hur det egentligen förhåller sig, då hotas projektet.
Luftiga men centrala antaganden spricker i sömmarna, processen riskerar att förlängas, man är rädd för att det ska öka på kostnader osv. I danmark har professor Bent
Flybjerg på ett fantastiskt sätt visat hur aktörerna i planeringsprojekt och beslutsprocesser tenderar att skapa rationaliseringar för att motivera det man egentligen redan har
bestämt sig för att göra, samtidigt som man undviker att utsätta det för en genuin prövning.
MANUSTEXT
28. 1. Krav från lagstiftaren eller
lokala politiken
Hur undvika rationaliseringsfällan?
Så. Hur får vi då in mer kunskap i förtätningsprocesserna?
En möjlighet är att lagstiftaren eller den lokala politiken ställer högre krav på vad som ska utredas och redovisas. I Sverige har vi ju miljökonsekvensbeskrivningar som kickar in
ibland - det är verkligen inte heltäckande med det är alltid något. Något motsvarande instrument finns dock inte för sociala frågor.
MANUSTEXT
29. I Göteborg har politiken bestämt att göra sociala konsekvensanalyser av alla detaljpler planer. Det bör dock egentligen vara lagstiftarens ansvar att ställa sådana krav
eftersom lokala politiker ofta har mycket svårt att hålla fast vid hårda krav i praktiken.
MANUSTEXT
30. 1. Krav från lagstiftaren eller
lokala politiken
2. Certifieringar
Hur undvika rationaliseringsfällan?
Ett annat verktyg är certifieringssystem. Certifieringssystem är inte heller heltäckande på något sätt, men de tvingar åtminstone fram en hel del ställningstaganden.
MANUSTEXT
31. Social Building
Certificate
+ ?
Återigen saknar jag ett verkligt bra verktyg som täcker in den sociala dimensionen. Kanske kunde man tänka sig någonting liknande GreenBuilding men fokuserat på den
sociala dimesionen? En SocialBuilding-märkning?
MANUSTEXT
32. hållbar förtätning?
vad är en
Med detta sagt om de villkor som präglar förtätningsprocesser, vad är en hållbar förtätning? Jag vill ge förslag på fem utgångspunkter.
MANUSTEXT
33. 1. Förtäta på rätt ställe - inte på fel ställe.
Vad är en hållbar förTätning?
Fantastiskt många förtätningar äger rum på ett ställe där de är direkt olämpliga. Så vad är istället lämpliga platser?
MANUSTEXT
34. 1. Förtäta på rätt ställe - inte på fel ställe.
Vad är en hållbar förTätning?
• I första hand gråytor, brunytor eller “gråa grönytor”.
• Där platsen kan “stärkas” och bli “bättre” genom att tillföras
ny bebyggelse.
• Där social och ekologisk hållbarhet i staden som helhet
stärks genom att ny bebyggelse tillförs.
• Där ny bebyggelse kan få bra lägenheter och utemiljöer.
Fyra sympatiska mål, eller hur? Men i praktiken är det ofta som de inte går att förena – det återigen en fråga om prioriteringar som bygger på värderingar.
MANUSTEXT
35. Friggagatan,
Göteborg,
Foto: Pär Eliaeson
VI kan som ett exempel ta Friggagatan i Göteborg som har förtätats på en smal
remsa mellan bangården och den äldre bebyggelsen med flera stora och höga
kvarter. Detta är på många vis en väldigt bra förtätning. Den uppfyller mycket väl
punkt 1-3 i den listan vi precis tittade på.Men punkt 4 är helt klart är lidande. Det
blir inga bra lägenheter och det blir usla utemiljöer. Så vad är viktigast? I Sverige har
Boverkets bullernormer varit ett uttryck för den den moderna svenska hållningen
att punkt 4 är viktigast: hemmet, lägenheten. Men de normerna går idag i otakt med
tiden och är hårt kritiserade eftersom punkt 4 idag värderas ganska lågt.
MANUSTEXT
36. Brända tomten, Göteborg
Ett annat exempel på en tomt som kan uppfylla alla fyra kriterierna för en hållbar förtätning och därför vore helt rätt plats för ett hus är Brända tomten i Göteborg, där det
tidigare stod ett hus (som brann ner).
MANUSTEXT
37. Brända tomten, Göteborg
Men här får vi då istället ta ställning till något annat. Den här lucktomten har de senaste två åren etablerats som en väldigt använd och välkommen ficka för offentliga
möten vid Brunnsparken. Så vad är viktigast?
MANUSTEXT
38. 1. Förtäta på rätt ställe - inte på fel ställe.
2. Öppenhet, delaktighet, kommunikation
Vad är en hållbar förTätning?
Det här är en mycket viktig läxa som vi verkligen måste lära oss.
Många andra branscher har upptäckt att öppna processer är bra, att de bygger
förtroende och gör problem synliga tidigare. Men byggbranschen är fortfarande
rädd för dom. Kärnan i att få ett förtätningsprojekt hållbart är att kommunicera.
Det är först genom kommunikationen –när vi måste stå upp och försvara något –
som vi tvingas tänka igenom projektet ordentligt och hitta bättre argument. Det
är samtidigt det enda sättet för att undvika missförstånd och blottlägga problem.
Kommunikationen är därför värdeskapande.
Idag präglas planering och byggande av tanken om att man måste ha en tydlig
skillnad mellan insida och utsida i processen. Och att man som planerare, arkitekt
eller byggherre ska ge besked snarare än delta i diskussioner.
Att kommunicera är inte konfliktfritt eller smärtfritt, men musslande är inte heller
konfliktfritt, skillnaden är att konflikten då istället tar sig en annan karaktär, som en
olöslig motsättning, som en maktdemonstration.
MANUSTEXT
39. 1. Förtäta på rätt ställe - inte på fel ställe.
2. Öppenhet, delaktighet, kommunikation
Vad är en hållbar förTätning?
• Bjud in, använd NIMBY-opinionen som en resurs
• Se dialogen som en designmetod
• Skapa en rörlig målbild, var öppen för att förändra – ett förtät-
ningsprojekt är ett delat ägande.
• Ju fler som deltar desto bredare stöd
41. En iterativ deltagandeplanering
Exploateringskontor
(produktionsmål)
Stadsbyggnad
(samhällsintresse)
Civilsamhälle /
allmänhet
Stat (länsstyrelse)
Exploatör /
byggherre
Närboende
Gemensamma
iterationer med
stöd av
onlineverktyg
Framtida
boende
Arbetsgången för en bra och kommunikativ förtätningsprocess bör istället se ut såhär. Målet med kommunikation är inte att nå konsensus – utan att se till att alla kan få
en möjlighet att göra sig hörda. Att bli nerröstad är bättre än att bli nedtystad. och få en möjlighet att påverka, det är det viktigaste.
MANUSTEXT
42. 1. Förtäta på rätt ställe - inte på fel ställe.
2. Öppenhet, delaktighet, kommunikation.
3. Ta reda på och värna befintliga värden.
Vad är en hållbar förTätning?
Karaktäristiskt för en ekologisk arkitektur är att den anpassar sig till platsen, den försöker inte till varje pris omforma platsen för att passa en viss mall eller idé. Att värna
befintliga värden kan vara en kostnad, men det kan innebära en massa värden som får “på köpet”. Lyssna in vad platsens “samtal” säger, man går inte bara in i en pågående
konversation och börjar prata högljutt om sina egna grejer - det är oförskämt.
MANUSTEXT
43. 1. Förtäta på rätt ställe - inte på fel ställe.
2. Öppenhet, delaktighet, kommunikation.
3. Ta reda på och värna befintliga värden.
4. Tillför nya nyttor / fyll verkliga behov.
Vad är en hållbar förTätning?
44. • Nya offentliga platser och mötesplatser
• Estetiska kvaliteer - arkitektur
• Bättre kopplingar mellan stadens delar
– bebyggda länkar
• Ökad service
• Ökat underlag för befintlig service
• Ökad täthet runt kollektivtrafikstråk
och knutpunkter – bättre utnyttjande –
högre turtäthet
• Bättre användning av befintlig in-
frastruktur (vägar, VA, nät mm)
• Ökad mångfald genom ökad blandning
av upplåtelseformer, sociala grupper,
fastighetsstorlekar, åldrar i beståndet
• Möjlighet bo kvar för boende i området
som behöver mindre / större lägen-
heter
• Minskad bostadsbrist
• Högre fastighetsvärden
• Ökad trygghet
• Ny kvalitativ grönstruktur
45. 1. Förtäta på rätt ställe - inte på fel ställe.
2. Öppenhet, delaktighet, kommunikation.
3. Ta reda på och värna befintliga värden.
4. Tillför nya nyttor / fyll verkliga behov.
5. Gör samhället bättre.
Vad är en hållbar förTätning?
Som ett slags grundkriterium för allt vi gör: om det inte samtidigt stärker helheten och gör samhället bättre är det med största sannolikhet så att vi håller på med fel sak.
MANUSTEXT
46. KUNSKAPSSTRÅKET
GULDHEDSSTADEN
Avslutningsvis ska jag visa två projekt där vi försöker närma oss ett hållbart sätt att arbeta med förtätningar i befintlig miljö. Det första är ett idéprojekt vi tog fram
tillsammans med Yimby Göteborg utifrån utgångspunkten att förtäta där nya byggnader tillför värden (som behövs) utan att förstöra existerande kvalitéer.
MANUSTEXT
47. Utgångspunkten för detta projektet var att använda det vägrum som modernismens trafikplanering lämnat efter sig. Stora tomma kringytor längs stadens motorleder -
detta är ett generellt förekommande mönster i svenska städer, en typ av situation som utgör vår största förtätningspotential. Möjligheten har öppnats genom en förändrad
syn på bilens framtid och på buller. Det är alltså en värderingsförändring som har gjort detta till en intressant byggmark idag.
MANUSTEXT
48. På den sträcka vi prövade kunde vi inrumma 1000 nya bostäder och 20 000 kvadratmeter BTA lokalyta - utan att förbruka ren naturmark och utan att bygga på ett sätt som
genererar onödiga konflikter med befintliga boende. Fördelarna med den här sortens förtätning är att det stärker underlaget för kollektivtrafiken längs ett huvudstråk, vi
använder befintlig infrastruktur, bilvägarna kan omvandlas till gator med blandade transportslag, det går att arbeta med ett samlat grepp för ett helt stråk och det går att få
in många bostäder och lokaler i bra lägen. Samtidigt knyts andra områden bättre till varandra genom tilläggen.
MANUSTEXT
49. Den stora frågan är: blir det bra bostäder? Kan det bli bra utemiljöer? Ärligt talat: nej inte alltid. Många kan bli bra men bara om de detaljstuderas. Här är varje situation unik
- förtätningar kräver omsorg om detaljerna och flexibilitet framför repetition. Det gör att bra förättningar blir mer komplexa projekt och att lägenheterna blir dyrare, om man
inte genom politik överbryggar de högre kostnaderna för anpassningen.
MANUSTEXT
50.
51. Byggemenskap Gråberget
Ett annat projekt som innebär en förtätning är vår byggemenskap på Gråberget i Göteborg. Det blir 20-30 lägenheter i en miljö präglad av smalhus och punkthus byggda
i ett svep på 50-talet. Vårt projekt använder främst en parkeringsyta, det är en markbit som kommunen har pekat på och den har tidigare prövats i ett programarbete.
Utgångspunkten är att i höjd, form och riktning följa befintlig bebyggelse. Att projektet genomförs som en byggemenskap innebär att de boende i området får sina framtida
grannar som “motpart” i planprocessen. Det skapar andra förutsättningar för dialog i förtätningar när det inte är exploatörer med ett vinstintresse utan de framtida boende
som utgör en av parterna. Vi är ännu i ett tidigt skede men det kommer bli mycket intressant att se vad detta innebär för processen.
MANUSTEXT