Hur ser en regional vattenförsörjningsplan ut? Sven Andersson från Kalmars länsstyrelse berättar om hur den är utformad i Kalmar län. Hur jobbar man i Kalmar för att trygga tillgången till vattenresurser för dricksvattenförsörjningen i Kalmar län i ett flergenerationsperspektiv m.m.
Hur ser en regional vattenförsörjningsplan ut? Sven Andersson från Kalmars länsstyrelse berättar om hur den är utformad i Kalmar län. Hur jobbar man i Kalmar för att trygga tillgången till vattenresurser för dricksvattenförsörjningen i Kalmar län i ett flergenerationsperspektiv m.m.
Bo Olofsson från KTH berättar om vilka effekterna är på vattnet på grund av klimatförändringar. Framför allt hur kustområden påverkas. Vilka är åtgärderna?
SKB har ett projekt på Grönland för att se hur grundvattenflödet och grundvattenkemin påverkas på djupet i kristallin berggrund i ett system med inlandsis. Lillemor Claesson Liljedahl berättar om projektet som ska ge svar på några frågor om hur slutförvaret skulle kunna påverkas av nästa istid.
Bo Olofsson från KTH berättar om vilka effekterna är på vattnet på grund av klimatförändringar. Framför allt hur kustområden påverkas. Vilka är åtgärderna?
SKB har ett projekt på Grönland för att se hur grundvattenflödet och grundvattenkemin påverkas på djupet i kristallin berggrund i ett system med inlandsis. Lillemor Claesson Liljedahl berättar om projektet som ska ge svar på några frågor om hur slutförvaret skulle kunna påverkas av nästa istid.
4. Här finns SGU
(antal anställda)
Uppsala 180
Göteborg 13
Lund 11
Luleå, Falun 10
Malå 16
Stockholm 10
Totalt ca 240
Stockholm
Malå
Uppsala
Lund
Luleå
Göteborg
Falun
5. Mark och grundvatten
Vår uppgift är att verka för en
giftfri miljö och ett hållbart
nyttjande av grundvatten.
6. Grundvattenverksamhet på SGU
Expertutlåtanden
Grundvattendokumentation
Grundvattenkartering
Miljökvalitetsmålet för grundvatten
Miljöövervakning
Ramdirektivet för vatten – vattenförvaltning
Brunnsarkiv
Grundvattennätet
Kemiarkiv
Källarkiv
Vattentäktsarkiv
8. Start: sent 1960-tal
330 observationsrör i
”opåverkade”områden
Referensmaterial
2 ggr per månad
Olika geologiska typmiljöer,
främst i jord
Grundvattendokumentation
-Grundvattennätet
10. Vattentäktsarkivet
Information om
vattentäkter och
vattenverk från
kommuner
Information om
vattenkvalitet från
analyslaboratorium
Databas
vid SGU
Användare
Vattenmyndigheter (EU-rapp)
Länsstyrelser (VF-arb,
planering, mm)
Kommuner (Planering)
Livsmedelsverket (EU-rapp)
Trafikverket (Sårbarhet)
SGU (EU-rapp)
12. SGU – en
miljömålsmyndighet
Vi ska verka för att Sveriges miljömål
uppnås.
SGU har ett särskilt ansvar för
miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god
kvalitet”.
Där ingår också att bevara
naturgrusavlagringar
14. Utmaningar för SGU
• Lyfta betydelsen av grundvattnet!
• Grundvatten av god kvalitet!
– Hur når vi dit?
• Miljöövervakning
15. Allmänt om klimatförändringarna
Hur påverkar de Sverige
• Havsnivåhöjning
• Temperatur
• Nederbörd
• Vattentillgången (ytavrinning)
Mer information finns på www.smhi.se
16. SGU rapporter
• SGU har tagit fram främst två rapporter som belyser ämnet:
– Grundvattennivåer och vattenförsörjning i ett förändrat klimat
– Klimatets påverkan på koncentrationer av kemiska ämnen i
grundvattnet
främst inriktat mot små magasin d.v.s moränområden
17. Flera faktorer som påverkar
grundvattnets kemi
• Förändringar i grundvattnets flödesriktningar
• Ändrat utbyte mellan yt- och grundvatten
• Förlängda odlingsperioder ökat användande av
bekämpningsmedel
• Längre perioder utan återfyllnad av grundvattenmagasinen
18. Slutsatser
• Ökad nederbörd ger ökad grundvattenbildning i större delen av landet. I de större
grundvattenmagasinen, dvs. sand- och grusåsarna, skulle grundvattennivåerna kunna stiga med
någon eller några 10-tals cm. I de sydöstra delarna av landet kan däremot grundvattennivåerna
sjunka på grund av en minskad grundvattenbildning. I denna region är grundvattenbildningen liten
redan idag.
• Högre grundvattennivåer under början på året eftersom nederbörd faller som regn istället för som
snö.
• Tidigare snösmältning ger höga nivåer tidigare på våren vilket leder till att avsänkningsperioden fram
till höstregnen blir längre. Detta medför att grundvattennivåerna under sommar och tidig höst kan bli
lägre.
• Under årets sista månader bedöms nivåerna vara oförändrade i framtiden, trots att nivåerna tidigare
under hösten ligger under dagens nivåer. Den nederbörd som idag kommer i form av tidig snö
kommer istället i form av regn och kan därför bidra till att grundvattennivåerna stiger.
19. Vattenförsörjning och klimatförändringar
Hur påverkar klimatförändringarna vattenförsörjningen
• Vilka förutsättningar har vi idag?
• Hur påverkas de?
• Har vi bra planering?
• Har vi bra skydd?
• Klarar vi extremväder idag?
20. Klimatförändringar i planarbetet
• Viktigt med Vattenförsörjningplaner och då även ta hänsyn till
klimatförändringarna
• Länsstyrelsernas vägledning Klimatanpassning i fysisk planering ger en
bra ingång över vad man bör ta hänsyn till i den fysiska planeringen
Information finns på SGU.se men även på klimatanpassningsportalen.se