1. Enskild vattenförsörjning och geoenergi
Jan-Olof Arnbom
Bo Thunholm
Göran Risberg

2. Enskild vattenförsörjning och geoenergi
Planera för bra vattenförsörjning i egen brunn
•Brunnstyper, svaga punkter, kvalitetsproblem, m.m.
•Salt grundvatten
•Certifieringen av brunnsborrare
•Informationen hos SGU
Frågor, funderingar, synpunkter?

3. Vattenförsörjningen i Sverige idag
• Enskild dricksvattenförsörjning, drygt 1
miljon
• I huvudsak baserat på grundvatten,
grävda/borrade brunnar
• Fritidshusboende,
ytterligare drygt 1 miljon

4. Var finns grundvatten ?

5. Resultat från Socialstyrelsens Tillsynsprojekt
• 1/5 av brunnarna tjänligt vatten
• 3/5 av brunnarna tjänligt med anmärkning
• 1/5 av brunnarna ej tjänligt vatten

6. Tjänligt med anmärkning kan bero på följande
kemiska parametrar
resultat från Tillsynsprojektet
Grävda brunnar Borrade brunnar
• Järn (25 %) • Fluorid (26 %)
• Färg (24 %) • Järn (23 %)
• pH (15 %) • Natrium (20 %)
• Nitrat (13 %) • Mangan (15 %)
• Koppar (11 %) • Färg (17 %)
• Mangan (11 %) • Klorid (14 %)
• Hårdhet (13 %)
• Därutöver innebär ofta arsenik
att vattnet klassas som otjänligt

7. Brunnens placering, en del att tänka på
• Geologi (jord & berg)
• Potentiella förorenings-
källor (inkl. saltvatten)
• Andra brunnar i
närheten (vatten, energi)
• Grävbarhet i mark
• Vägar, byggnader (även
planerade)
• Fastighetsgränser
• m.m.

8. Problem kan undvikas innan de inträffar…….
Planera brunnens läge
Lämpligt avstånd mellan
föroreningskälla och
brunn beror på
- Grundvattenytans lutning
- Jordarts genomsläpplighet
och mäktighet
- Djup till grundvattnet

9. Grävda brunnar- så här kan de se ut

10. Grävda brunnens svaga punkter
• Locket
• Skarv mellan ringarna
• Tätning/dränering runt
brunn
• Brunnshöjden
• Genomföringar

11. Borrning

12. Borrade brunnar
så här
kan de se ut

13. Principskiss
över en bergborrad brunn
Jord Foderrör
stål
vattenyta
Tätning
Berg cement
Borrhål
Sprickor

14. Borrade brunnens
svaga punkter
• Locket
• Genomföringar
• Svetsskarvar
• Tätning mellan foderrör
och berg

16. De gröna områdena har
varit täckta av havsvatten
efter den senaste istiden
= risk för salt grundvatten

19. Vad kan man göra?
Minska
vattenuttaget
Höj pumpen
Gjut igen botten
på brunnen
Borra eller gräv
en ny brunn

20. Certifierad brunnsborrare
Brunnsborrare certifieras på två nivåer, ansvarig
brunnsborrare (AB) och brunnsborrare (B).
Certifikatet ställs ut på fem år. För att bli certifierad
måste följande krav uppfyllas:
Ansvarig brunnsborrare (AB)
- Godkända tentamen i "Juridik".
- Godkända tentamen i "Praktisk hydrogeologi".
- Godkänt svetsprov. (Eget eller annan anställd på
företaget med svetskompetens)
- Kursintyg från ”Heta arbeten” och ”Arbete på väg”.
- Arbetsintyg/betyg som styrker erfarenhet i tillräcklig
omfattning.
- Miljöansvars- och ansvarsförsäkring.
Brunnsborrare (B)
- Godkända tentamen i "Praktisk hydrogeologi och
juridik".
- Godkänt svetsprov.
- Kursintyg från ”Heta arbeten” och ”Arbete på väg”.
- Arbetsintyg/betyg som styrker erfarenhet i tillräcklig
omfattning.
- Miljöansvars- och ansvarsförsäkring.

21. Vilken information kan du hitta hos oss?
På SGUs hemsida
www.sgu.se finns uppgifter
om inlagrade brunnar,
nära 500 000 st nu
Utöver detta finns
information om Sveriges
-Jordarter
-Berggrund
-Hydrogeologi

22. Topokarta,
brunnar

23. Jordartskarta,
brunnar

24. Berggrund,
brunnar

25. Grundvattenkartor vid SGU
Nationella Regionala (län) Lokala (kommun)
skala 1:1 miljon skala 1:250 000 skala 1:50 000

26. Kartgeneratorn (sgu.se)

29. HÄR BEHÖVER VI INTE BORRA EN GÅNG TILL!
Insamling av grundvattenutredningar

30. Grundvattentäktsutredningar
• Inlämning av grundvattentäktsutredningar till
SGU enligt lag från 1975
• Få rapporter har inkommit under åren
• Okunskap och misstänksamhet från
konsulterna, konkurrens mm
• Scanning av papperskopior arbetskrävande
• Lättare idag med digital inlämning och lagring
• Konsulterna mer positiva, inser fördelarna
• 2012 kör vi igång på allvar