1. LÄRA S TO C K H O L M
INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD • NR 3 2010
Storyline – nu
även i matematik
Värdegrunden
som gav resultat
Så använder du
webben inför valet
”Skolan är något
annat än Apple”
Med smak för
skolans goda
-
g
09 in
e T b L AV
20 iSH
Pu Re
A
n
in
V
A
SK
iS
v
en
PR
SV

2. I Detta nuMMer ➤
LÄRA
Foto : ulric a Z we ng e r
S TO C K H O L M
Inspiration och information
från utbildningsförvaltningen
Nummer 3, juni 2010
LÄRA Stockholm ges ut av
stockholm.se
utbildningsförvaltningen i Stock-
holms stad och utkommer med
sex nummer per år.
Adress: LÄRA Stockholm, Utbildnings-
förvaltningen, Box 22049, 104 22 Stock-
holm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F.
Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-
Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.
styrwoldt-alfheim@utbildning.
stockholm.se.
Redaktör, projektledare:
Tomas Bannerhed, 08-508 33 899,
tomas.bannerhed@gmail.com.
Medverkande skribenter:
Pontus Dahlman, Lenita Engström,
Agneta Berghamre Heins, Peter Sellgren,
Monika Sidén, Diana Solberg, Annebritt
Ullén och Ingela Ösgård.
Ansvarig utgivare: Thomas Persson.
Grafisk form: pmochco reklambyrå.
Tryck: Intellecta Tryckindustri,
Stockholm, 2010.
Fia med språk. Herrängens skola (bilden) och Slättgårdsskolan ligger nära varandra men har väldigt olika förutsättningar.
ISSN 1654-7330. Nu har båda deltagit i Skolverkets läs- och skrivsatsning – och språkutvecklingen pågår överallt på skolorna ........................... 24
Upplaga: 18 000 exemplar.
il lus trati on: ha ns von cors wa nt
F oto: ulri c a Zwe nge r
F oto: robe rt blombä ck
För kostnadsfri prenumeration,
kontakta utbildningsförvaltningen på
ufinfo@utbildning.stockholm.se.
Snick-Snack AB Foto: Johnér Bildbyrå AB / Jeppe Wikström
Vad är mitten på en människa? Skolkonferensen Stockholm Summit Eleverna gör tummen upp för skol-
Undervisningsmetoden storyline bjöd på mängder av spännande maten på Spånga gymnasium. Vi har
fungerar utmärkt för att integrera föreläsningar och diskussioner om följt husmor Teresa Holm under en
matematiken i andra ämnen ..........10 utbildning och ledarskap ................. 20 hektisk dag i köket ............................. 26
DessutoM ...
Igelbäcksskolan i Kista – välskött som få 4 Inspirerande dag i träningens tecken 32
”Inkludera elever med särskilda behov” 12 Här får alla ettor och tvåor egen dator 34
Diana Solberg om den livsviktiga läroboken 13 Ökad kompetens tack vare GS-IT 35
Omslag: Husmor Teresa Holm på Skol-
Professor Gustavsson tror på höjd lärarstatus 14 Nämnd & Nytt 36
restaurang Grytan i Spånga fotograferad
av Robert Blombäck.
Pedagogiska webbsatsningar inför valet 19 Serie: ”Livets hårda skola” 38
www.stockholm.se Enkät: Bör eleverna få bedöma sina lärare? 31 Sista ordet 39
3

3. VÄLsKÖtt sKoLa ➤
Värdegrunden
som gav resultat
Vill du se en välskött skola? Se på Igelbäcksskolan i Kista!
Med höga resultat på de nationella proven, ett Nöjd medarbetar-
index långt över genomsnittet för staden, en budget i god balans sedan
flera år och ett framgångsrikt värdegrundsarbete, uppfyller skolan med
råge kriterierna för stadens kvalitetssignum ”Välskötta skolor”.
4 5

4. VÄLsKÖtt sKoLa ➤
Stora bilden: Trask står för
Trygghet, Respekt, Ansvar,
Samarbete och Kreativitet
– de fem ledorden i igel-
bäcksskolans framgångs-
rika värdegrundsarbete.
Från vänster: Leonidas
Athanasiadis, 1A, isabella
Saramento Jansson, 1A,
rektor gunilla Lindström,
emanuel Åkerlund, 1A,
och biträdande rektor Ann-
catrine von Rothstein.
Föregående uppslag:
Farbod Farrokh Manesh
i 1A har koll på zebrans
stavning och ränder.
M
ed hjälp av Trask – en symbolisk mask med har en bra skolsekreterare som stöd. Vi gör aldrig några TExT: AGNETA BERGHAMRE HEINS
fem ledord för skolans värdegrund – har skol­ glädjekalkyler, snarare gör vi allt för att ha god framför­ FoTo: ULRIcA ZwENGER
ledningen lyckats ena alla i en långsiktigt håll­ hållning, sparar och skapar buffertar samt ställer krav på
bar process som sakta men säkert gett de goda samtliga medarbetare att ha samma goda ordning och koll
resultaten. på vilka medel vi förfogar över. Därför har alla arbetslag
– Det handlar inte om några konstigheter. Vi gör helt på skolan också eget budgetansvar.
enkelt vad som förväntas av oss, men vi gör det genom­ – Men visst, de senaste åren har varit kännbara för oss med
tänkt i alla avseenden och tillsammans med alla medarbe­ färre elever och ökade kostnader för elevhälsan – faktorer
tare, elever och föräldrar på skolan, säger rektor Gunilla som gräver djupt i plånboken, säger Gunilla Lindström.
Lindström, som tillsammans med biträdande rektor Ann­ För drygt tio år sedan började hon som rektor på Igel­
catrine von Rothstein berättar om hur Igelbäcksskolan bli­ bäcksskolan. Med sig hade hon grundinställningen att se till
vit en av stadens mest välskötta skolor. elevernas styrkor i stället för deras svagheter och tillkorta­
– När vi första gången såg visionen ”En skola i världs­ kommanden, liksom ambitionen att alltid sätta in stöd och
klass” tyckte vi att den kändes lite yvig. Men sedan tänkte hjälp i ett tidigt skede för elever med särskilda behov.
vi ett varv till och insåg att vi väldigt lätt kunde göra det – Skolans arbetssätt var till en början inte helt självklart
här budskapet till vårt – men utifrån vår specifika utgångs­ för mig. Jag kom med ett delvis annat synsätt och en an­
punkt, med de elever och medarbetare vi har, säger Gu­ nan kultur från förskolevärlden. Direkt insåg jag att jag
nilla Lindström. behövde en kreativ skolledare med lång lärarerfarenhet
Skolledningen satte samman en arbetsgrupp för att ut­ som stöd, för att på bästa sätt kunna ta tillvara och matcha
ifrån stadens budskap formulera en egen vision för Igel­ olika erfarenheter till något konstruktivt, berättar Gunilla
bäcksskolan: ”Vi arbetar för att barnet när det lämnar Lindström.
grundskolan har de kunskaper som behövs för att kunna Alltsedan dess har hon och Anncatrine von Rothstein
leva i en global värld och utvecklas i ett demokratiskt sam­ utgjort loken i Igelbäcksskolans resa mot en välskött skola
hälle i förändring.” i världsklass. Tidigt insåg de båda att skolan behövde en
– Tre fjärdedelar av våra elever har ett annat modersmål stabil värdegrund att samlas kring, en värdegrund som
än svenska, så vi lever i allra högsta grad med rötter från kunde verka långsiktigt och som omfattade både med­
hela världen. Allas erfarenheter ska tas till vara och allt vi arbetare, elever och föräldrar.
gör måste utgå ifrån våra specifika förutsättningar, annars Det var så Trask, som står för Trygghet, Respekt, An­
blir det bara ambitioner eller tillfälliga insatser, betonar svar, Samarbete och Kreativitet, föddes. Och Trask ska­
Anncatrine von Rothstein. pades inte bara som ett ord utan även i form av en fysisk
symbol för skolan – en stor mask med många ben och
Inför frågan om hur de har arbetat för att hålla budgeten i ba­ ledad med små ”bollar”.
lans under många år, ser Gunilla Lindström näst intill oförstå­ – Det här har onekligen varit lyckosamt, säger Gunilla
ende ut. För henne är det helt enkelt självklart och inte mycket Lindström. Alla vet vad Trask står för. Masken är en bra
svårare än att ha koll på sin egen hushållsbudget. symbol för oss. Den är rolig, glad och välkomnande och
– Kontroll, man måste ha kontroll över pengarna. Jag håller ihop hela skolans arbetssätt; vårt arbete för att varje
har valt att inte ha någon intendent på skolan, men jag elev som lämnar skolan ska göra det med tilltro till sig
6 7

5. VÄLsKÖtt sKoLa ➤
själva och sin förmåga och vilja fortsätta att lära sig även – Det hjälper mig att få ökad kunskap om både enskilda ha både en psykolog och en skolsköterska anställda på
i fortsättningen. elevers och lärarnas behov. Det är en sak att lyssna på våra skolan, anser skolledarna. FaKta/IgeLbÄcKs-
sKoLan I KIsta
För att hålla värdegrunden aktuell satsar skolan på åter­ lärare och arbetslag men en helt annan att själv uppleva – Att vi nagelfar alla delar av verksamheten gör att vi
kommande aktiviteter, bland annat en Trask­temavecka klassrumssituationen. För mig personligen håller det en­ har god kunskap om elevernas situation både kunskaps­ 55 medarbetare och
vid läsårets början. Då diskuteras till exempel vad skolan gagemanget vid liv. mässigt och vad gäller hälsa, trivsel och trygghet på sko­ 310 elever i årskurs
F–5.
ska göra för att ha en god arbetsmiljö under året, vilket Ni hade ett Nöjd medarbetar-index på 70 i den se- lan. Genom att vi vet var vi befinner oss kan vi också lät­
även sker löpande på klass­ och elevråd. naste undersökningen inom staden, att jämföras med tare sätta in åtgärder för förbättringar. Inom svenskämnet 76 procent av
eleverna har ett
– I höstas införde vi också Traskometern för att kon­ snittet på 62. Vilka är framgångsfaktorerna? har vi till exempel arbetat för att höja nivån i flera år. I dag
annat modersmål än
tinuerligt kunna bedöma arbetsmiljön i klasserna och på – Det handlar om långsiktigt arbete och helhetstän­ ligger vi resultatmässigt högt och 90 procent av eleverna svenska.
skolan som helhet, säger Anncatrine von Rothstein. Elev­ kande. Vi har till 100 procent behöriga och engagerade i årskurs 5 når målen. Att vi ständigt står beredda att ut­
Andelen elever som
erna betygsätter på en skala 1–5 och får ange vilket av or­ lärare, ett stort antal med många år i yrket och många år veckla lärandet på olika sätt bidrar till stimulans och utma­
nått godkänt på
den i Trask som behöver förbättras. Att hålla Trask och vår på skolan. Vi arbetar med stor respekt och lyhördhet inför ningar för våra medarbetare, säger Gunilla Lindström. nationella provet i
värdegrund vid liv är ett ständigt pågående arbete. varandras områden. Och fortbildning – att alla medarbe­ erna bajramovic i klass 1A kollar in alfabetet. Stora bilden: Felix Specialpedagogen Marita Jenneklev Brozén har arbetat årskurs 5:
tare känner att de kan utveckla sig i yrket – är oerhört cen­ Herber och Shaan Lal, båda 2C, går igenom veckans mål och i två år på Igelbäcksskolan och framhåller det tydliga le­
90 procent i svenska,
trask är också en symbol för lärande, att kunskap och för­ tralt. Därför erbjuds till exempel fritispersonalen samma utvärderar sina arbeten. darskapet som en viktig förklaring till framgångarna. 94 procent i engelska
hållningssätt ska hänga ihop. Det ska finnas tydliga sam­ möjligheter till fortbildning som lärarna, säger Gunilla – Här finns inga ”dolda” ledare. Jag upplever att man och 92 procent i
band och väl genomtänkta arbetssätt, oavsett om det hand­ Lindström, och Anncatrine von Rothstein fyller i: lyssnar och att det finns ett gott diskussionsklimat, säger matematik.
lar om pedagogik, lärande eller administrativa metoder. – Enkäter i all ära, men det är i varje individuellt sam­ hon. Information går alltid ut samtidigt till alla medarbe­
– Vårt främsta verktyg är samtal och åter samtal. På tal man fångar upp om vi är på rätt väg eller inte – om handlar om att skapa delaktighet i allt som görs på skolan. tare, vilket också bidrar till tydlighet. Både organisatoriskt
skolan har vi högt i tak, ständigt pågående diskussioner medarbetarna trivs, vad som behöver stärkas och vilket Inte bara att man har sitt eget lilla ansvarsområde utan och pedagogiskt är det alltid klargjort vilka vägar man ska
om hur vi ska kunna utveckla oss ännu mer. Och vi i skol­ fortbildningsbehov som finns. verkligen är delaktig i helheten. gå, till exempel när en elev behöver stöd.
ledningen är närvarande, min dörr står alltid öppen för – Även föräldrarnas delaktighet är viktig för trivseln – Det finns inga små kluster som jobbar var för sig,
medarbetarna, säger Gunilla Lindström. på skolan. Genom deras synpunkter får vi bekräftelse på en annan viktig faktor för skolan är ett väl fungerande utan alla arbetar tillsammans med samma mål i sikte – att
Anncatrine von Rothstein närvarar ofta även i klass­ om vi gör ett bra jobb. Att vi har ett bra rykte i området elevhälsoteam som finns som stöd i pedagogiska, sociala våra elever ska uppnå bästa möjliga resultat och känna att
rummen, både för att få kunskap om hur lärarna arbetar och att många väljer oss i första hand är stimulerande och och medicinska frågor. På Igelbäcksskolan ökar antalet de tycker om att gå till skolan varje dag, säger Marita Jen­
och som vikarie. bidrar säkerligen till vår låga personalomsättning. Mycket elever med särskilda behov. Därför är det av stor vikt att neklev Brozén. n
8 9

6. MetoDutVecKLIng ➤
illus tratio n: ha ns vo n c o rs wa nt
Tydliga resultat med storyline
en berättelse som lärare och elever skapar någon på ett gungbräde och skjuter personen Hon får en mängd förslag som hon skriver en berättelse vid liv räcker det inte att arbeta kunde vi arbeta två eller tre lärare med alla 40
tillsammans i klassrummet. Det är kärnan fram och tillbaka tills brädet väger jämnt. upp på tavlan: ”namn”, ”ålder”, ”sysselsätt­ med den en dag i veckan. Själv brukar jag eleverna i fem veckor med enbart storyline.
i storyline som visat sig fungera utmärkt Storyline (ursprungligen ’händelseförlopp’, ning”, ”intressen” … ägna fyra till sex veckor på heltid åt en sto­
för att integrera matematiken i andra äm- till exempel i en film) innebär att lärare och Utifrån denna enklare storyline om en familj ryline. eleverna fick bland annat räkna antalet djur,
nen. undervisningen förankras i verklighe- elever tillsammans skapar en berättelse som hinner lärarna under några eftermiddagstim­ Marie Wiklund, lärare i årskurs 3–4 i Års­ uppskatta hur stora djuren var och göra en skal­
ten och eleverna inser vilken nytta de kan utgör en röd tråd genom undervisningen. mar få en inblick i hur de själva skulle kunna tadalsskolan, har nyligen med hjälp av pengar enlig karta över den ö där djurparken låg.
ha av sina mattekunskaper. – Det kan handla om allt från ”jämställdhet” arbeta med sina elever. Metoden ger oändliga från utbildningsförvaltningens matematiksats­ De valde också sin egen karaktär som till­
för äldre elever till ”vikingatiden” för de yngre. möjligheter till en verklighetsförankrad mate­ ning kunnat genomföra en storyline om djur­ verkades i lera. Som blivande djurskötare fick
– Hur kan man ta reda på vad som är mitten på Det gäller att utgå från elevernas förkunskaper matikundervisning. De yngsta kan räkna hur parken. de skriva sitt eget cv, gå på anställningsintervju,
en människa? och använda det de redan vet som en resurs. många armar och näsor familjemedlemmarna – Vi lade in matematikmoment men också prata om löner och beräkna skatt.
Frågan ställs av Ylva Lundin. Hon är lärare Eftersom det är ”hands on” som gäller på har tillsammans, lägga ihop deras ålder och så svenska, engelska och skapande bild. På så sätt Marie Wiklund och hennes kolleger ska
från Alingsås och håller i ett seminarium om seminariet blir deltagarna indelade i grupper vidare. Äldre elever kan räkna på veckopeng, göra en utvärdering av satsningen.
storyline för Stockholmskolleger på Mediote­ om fem och får snören att mäta med. Flera del­ föräldrarnas lön, skatt med mera. Och det går – Vi har kartlagt elevernas matematikkun­
ket i Liljeholmen. tagare mäts och det visar sig att mitten ofta lig­ att komma in på vad som menas med ental, skaper både före och efter projektet och ser tyd­
FaKta/storyLIne
En deltagare brer ut armarna: ger där det går att böja höften. tiotal och hundratal. liga resultat. De har fått en helt annan förståelse
– Jag har hört att avståndet mellan de ut­ Den nyvunna kunskapen kommer väl till Huset familjen bor i kan mätas och ritas upp Undervisningsmetod där ämnena binds samman för vad de har för nytta av matematiken.
av en berättelse som elever och lärare skapar
sträckta händerna är ungefär samma mått som pass när varje grupp får bilda en familj där var skalenligt och ge upphov till en diskussion om En gång per läsår vill Marie Wiklund kunna
tillsammans i klassrummet.
människans längd. Så man borde kunna mäta och en väljer och dessutom tillverkar sin egen geometriska figurer i ritningen. ägna sig åt undervisning med hjälp av story­
och dela i två. karaktär i form av en klippdocka. – Var noga med nyckelfrågorna ni ställer till Berättelsen bildar utgångspunkt för elevernas line.
kunskapssökande. ofta får eleverna leva sig in i
En annan tycker att det verkar enklare att – Det är bra att veta de ungefärliga propor­ eleverna, de driver berättelsen framåt, uppma­ – Oftare går det nog inte eftersom det kräver
olika karaktärer.
ställa en person vid en vägg och mäta längden tionerna på en människa när man ska tillverka nar Ylva Lundin. Ställ frågor som: ”Hur tror ni mycket planering och att man hinner samla på
med ett snöre och sedan dela snöret på mitten dockan, påpekar Ylva Lundin. att man kan definiera en kvadrat?” ”Hur högt Man utgår från elevernas förförståelse som sig material. n
utmanas och bearbetas genom arbete i grupp,
och mäta igen och se var man hamnar. tror ni att huset är i verkligheten?” INGELA ÖSGåRD
individuellt och i helklass.
– Vad menas egentligen med mitten? undrar Ivrigt plockar lärarna bland tygbitar, garner och Samtidigt avråder hon bestämt från att göra
ytterligare någon. Är det där man väger lika Storyline utvecklades i Skottland på 60-talet, då Den 23–24 september anordnar medio-
färgkritor. Var och en klistrar och klipper och en storyline kring enbart matematik, eftersom
den nya läroplanen ställde krav på ämnesöver- teket en tvådagars workshop för lärare i
mycket på vardera halvan av kroppen? formar sin pappa, sin mormor, sin syster … det är lätt att integrera matematik i vilken sto­ gripande arbete. årskurs 4–9. Passa på att träffa grundaren av storyline,
– Så brukar eleverna också fundera, svarar – Vilka egenskaper tycker ni att man ska ta ryline som helst. steve bell! se www.stockholm.se/medioteket för mer
Läs mer på www.storyline.se.
Ylva Lundin. Jag har fått många förslag på hur med som man behöver veta om de här perso­ – Ju fler ämnen som är integrerade, desto information. anmälan senast 20 september till
man tar reda på det. Till exempel att man lägger nerna? undrar Ylva Lundin. mer tid går det att få ihop. Om man ska hålla medioteket@utbildning.stockholm.se.
10 11

7. InKLuDeranDe sKoLa ➤ KrÖnIKa: DIana soLberg ➤
Hela Aten var vårt klassrum
jag älskar språk . Men hur lär man sig Dimitris sa att språket lär man sig inte
bäst ett nytt språk? Efter språkstudier i enbart genom en bok utan genom att leva
både Kina och Grekland har jag upptäckt och lära känna språket. I klassrummet
”Avskilj inte elever att det finns stora pedagogiska skillnader
mellan olika länder. Framför allt har jag
märkt vilken skillnad pedagogiken kan
övar vi språket genom rollspel och teater,
fast det är kanske inte så konstigt eftersom
drama härstammar från just Grekland. För
göra för elevernas intresse. vår del handlar det dock inte om trage­
med särskilda behov” Klassrummet i Kina var litet och
kalt. Väggarna tomma sånär som på en
almanacka. Vår lärarinna ville bli kallad
dier utan om scener ur vardagslivet. Eller
så ser vi på svartvita filmer med Melina
Mercouri. Vi får öva oss på att skriva re­
Sissy, hennes tagna engelska namn ”för cept, bokrecensioner och ja, till och med
en större del av specialpedagogiken borde födda svårigheter och de erfarenheter man gör, undervisningsgrupper är vanliga, men att kom­ att lättare passa in”, som hon sa. Sissy kontaktannonser.
rymmas inom den vanliga pedagogiken. sa Claes Nilholm. munerna vill ha mer av integrerade lösningar. berättade om sina hårda studier och om Dimitris tar oss tillbaka till antiken
Det var huvudbudskapet när professor Det dominerande synsättet är ”bristperspek­ hur många tusentals tecken hon hade me­ och pratar om Antigone och Medea som
claes nilholm föreläste för deltagarna i Han pekade också på en trend i hela OECD­ tivet” där man hänvisar till att problemen kom­ morerat för att få bli lärare. Trots att hon om de vore gemensamma bekanta. Vi lär
utbildningsförvaltningens bostonprojekt. området att jämföra och testa kunskaper. Tes­ mer ur individens egna tillkortakommanden undervisade mig i två år kan jag inte påstå oss om de gamla kunskapsteoretikerna
som ett led i likabehandlingsarbetet ska terna brukar visa att Sveriges resultat sjunker. eller hemmiljö. Någon koppling mellan vilket att jag lärde känna henne. och använder Aristoteles bevis­ och över­
projektet göra stockholms skolor bättre på Men då har man enbart fokus på kunskapsmå­ politiskt styre kommunen har, och hur vanligt Sissy var noga instruerad om vad hon talningsgrunder när vi håller tal. Etos,
att inkludera elever i behov av särskilt stöd len, menade Claes Nilholm. ett inkluderande arbetssätt är, finns inte.
skulle säga. När vi ställde känsliga frågor logos och patos håller än i dag. Men vi le­
i den ordinarie undervisningen. – Det kan vara så att den svenska undervis­ I pausen reflekterade Ärvingeskolans rektor
om Google i Kina eller vad som hände på ver inte helt i det förflutna, vi skriver även
ningen lyckats med att förmedla värdegrunden, Jan Eidman över vilka som egentligen gagnas
Claes Nilholm är professor i pedagogik med medan man inte når så högt när det gäller kun­ av de särskilda undervisningsgrupperna. Himmelska fridens torg så undvek hon inlägg på vår språkblogg.
inriktning mot specialpedagogik vid Högsko­ skapsnivån. Finska skolor kanske skapar bra – Att bilda sådana är lätt, men det krävs re­ nogsamt att svara.
lan i Jönköping. Han inledde med att beskriva resultat men inte så många frimodiga elever? surser och hög kompetens för att de ska fun­ Lektionen skulle sluta exakt klockan rätt ofta lämnar vi klassrummet och
olika sätt att förhålla sig till elever som behöver Claes Nilholm frågade sig också hur hela gera. Och uppnår man något mer än att bara 12.30, inte en minut tidigare. Allt var upp­ Dimitris drar oss med till Akropolis där
särskilt stöd. resultatdiskursen påverkar situationen för elev­ betala mer för verksamheten? Man skapar en lagt och strukturerat. Varje dag arbetade vi vi promenerar och pratar med människor.
– Man kan se brister och svårigheter hos en in­ er med svårigheter. Kanske är det ”lönande” att lösning som gynnar de andra eleverna, med­ med vår lärobok. Läroboken var livsvik­ En annan dag hålls lektionen på kvällen
divid – eller konstatera att alla är olika men att det skriva in Pelle i särskolan i stället för att behålla an man gör eleverna i den särskilda undervis­ tig, utan den skulle det nog inte ha blivit på en taverna och vi får öva beställning
tillhör förutsättningarna för skolans arbete. Man honom i den vanliga klassen? ningsgruppen en björntjänst. någon lektion. Vi följde boken till punkt på riktigt. Han tycker att hela Aten är vårt
kan se svårigheterna som knutna till individen En landsövergripande enkätundersökning och pricka, eller snarare enligt vartenda klassrum.
– eller betrakta dem som kopplade till undervis­ som Claes Nilholm har gjort visar att särskilda en åhörare ansåg att inkludering är lättare i
litet kinesiskt tecken. Varje dag fick vi Utan böcker och med staden som
ningssituationen. Man kan skilja ut elever i speci­ lägre åldrar då en enda pedagog har hand om
nya glosor, som sedan skulle redovisas på klassrum blir lektionerna fartfyllda, inten­
allösningar – eller ge stöd som inkluderar. klassen i stället för flera olika.
Grundtanken med ett inkluderande arbets­ En annan menade att lärare kan vara olika svarta tavlan inför klasskompisarna. Med siva och framför allt väldigt roliga. Det
FaKta/utbILDnIngsFÖrVaLtnIngens krita! Det var som att resa tillbaka i tiden. händer då och då att jag kikar i läroböck­
sätt är att det ska vara tillåtet att vara annorlun­ bostonprojeKt
bra på att inkludera. Claes Nilholm höll med om
da i skolan. I stället för att avskilja elever hjäl­ att det ytterst handlar om hur läraren arbetar. Kinesiska som språk var spännande men erna för att dubbelkolla grammatiken
Syftar till att utveckla och sprida ett så kallat lektionerna sega och tråkiga. men inte alls så ofta som i Kina. Vi lär oss
per speciallärare till på plats i klassrummet och – Ofta pekas ämneslärare ut som mindre bra
inkluderande arbetssätt i skolan.
förser dem med till exempel tekniska hjälpme­ på inkluderande arbetssätt, men det handlar i att språket finns överallt. Det är när man
Skolledare, specialpedagoger och ämneslärare
del och specialuppgifter. Varje elev behåller då regel om att de inte vet hur man inkluderar el­ min första grekisklektion var raka ser bortom läroböckerna och upptäcker
från åtta grundskolor och två gymnasieskolor
den viktiga relationen med klassläraren och so­ ler om hur de ser på sin profession och vad som motsatsen. Jag hade nämligen glömt min språket i verkliga livet som det blir riktigt
har ingått i projektet, liksom en skolpsykolog
cial närhet till klasskamraterna. och en kurator. hör till den, sa Claes Nilholm. lärobok. Direkt sa min lärare Dimitris: roligt.
Claes Nilholm menade att utvecklingen går Någon menade att rädslan för att misslyckas ”Det är lugnt att du glömt böckerna. Vi
Deltagarna besökte i höstas Harvard Graduate
mot ökad organisatorisk segregering med en School of Education i Boston, USA. De fick gå på
som lärare gör att en del lärare förlägger pro­ kommer ändå knappt att använda dem!”.
större andel elever i särskola eller särskild un­ föreläsningar om inkludering och träffa rektorer blemen hos eleverna.
Smått förvirrad satte jag mig ner och
dervisningsgrupp. och speciallärare i olika verksamheter. Claes Nilholm poängterade hur viktigt det
studerade klassrummet. Jag insåg att
– Den svenska skolan har en tendens att Deltagarna har även träffats vid ett flertal
är att lärarna tar ställning på demokratisk väg
individualisera elevers problem med sina åt­ till att arbeta inkluderande. Dimitris hade rätt. Böckerna skulle inte
tillfällen i Stockholm (gemensam föreläsning,
gärdsprogram. Diagnoser sätts för att skolan arbete i nätverksgrupper, studiebesök på varan- – Demokrati går före inkludering. Lärarna behövas så ofta, för grekiskan fanns över­
inte lyckats med att undervisa vissa elever. Och måste tycka att det är viktigt att inkludera elev­ allt. Klassrummet var överdekorerat med
Foto : björ n tesch
dras skolor).
elever som fått en diagnos visar sjunkande re­ I september åker en ny grupp till Boston. erna, annars kommer man ingenstans. n bilder på grekiska gudar, tidningsurklipp,
DIANA SoLBERG STUDERAR MARKNADSFÖRING ocH
sultat, för det finns ett samspel mellan med­ ANNEBRITT ULLéN dikter och blåvita flaggor. GREKISKA På BUSINESS coLLEGE oF ATHENS
12 13

8. saMtaLet ➤
”skolan är något
annat än apple”
– Med fyra yrkesexamina i stället för dagens allmänna examen ökar möjlig-
heten att locka intresserade studenter, vilket kan bidra till att höja läraryrkets
status.
Det säger Anders Gustavsson, ordförande i Lärarutbildningsnämnden
vid Stockholms universitet, apropå riksdagens beslut om ny lärarutbildning
höstterminen 2011.
V
TExT: ToMAS BANNERHED i har stämt träff i Bloms hus i Frescati, där han nu lägger grunden för. Vi bör också öka forskningsanknyt­
FoTo: ULRIcA ZwENGER efter att ha blivit vicerektor numera har sitt ar­ ningen ytterligare. Det finns i dag en konstlad motsättning
betsrum. Från väggarna i det 170­åriga huset inom lärarutbildningen som innebär att den antingen ska
vakar de tidigare rektorerna liksom både ömsint vara en professionsutbildning eller en fördjupad akade­
och uppfordrande över det fortsatta lärandet i vetenska­ misk utbildning med forskning. För mig finns ingen sådan
pens tjänst. Anders Gustavsson är professor i pedagogik motsättning, förutom möjligen när det gäller viss verklig­
och forskar själv om funktionshinder och specialpedago­ hetsfrånvänd forskning.
gik. Som ordförande i Lärarutbildningsnämnden är han – Över huvud taget är det viktigt att ytterligare föra ihop
djupt engagerad i skolans och läraryrkets utveckling och lärarutbildningen med övriga delar av universitetet, både
deltar ofta i det offentliga samtalet, inte minst i samband här i Stockholm och på andra håll. Annars blir lärarutbild­
med den nya lärarutbildning som riksdagen fastställde den ningen en isolerad ö.
28 april i år. – Men sammantaget tycker jag att den massiva kritiken
Förutom de fyra nya yrkesexamina som införs, skärps är överdriven. Till exempel har andelen disputerade lärare
också kraven på de universitet och högskolor som utbildar ökat ganska mycket och kvaliteten på examensarbetena
lärare. De som vill arrangera lärarutbildningar måste an­ höjts under tiden som kritiken har förekommit.
söka om examenstillstånd hos Högskoleverket. Vidare blir Den 1 januari 2008 införlivades Lärarhögskolan i
utbildningsvetenskap ett nytt ämnesområde för alla. Stockholm med universitetet. Vad har det resulterat i?
Lärarutbildningen i Sverige har ju kritiserats hårt – Jag har blivit positivt överraskad. Det finns en väldig
under flera år, bland annat för bristande forsknings- lust runt om på universitetet att verkligen delta i lärar­
anknytning. Vissa lärosäten har till och med fått sina utbildningen. Jag trodde att naturvetarna till exempel inte
examensrättigheter indragna. Vilken är din bild av skulle vara så intresserade, men det finns ett jättestort in­
dagens lärarutbildning? tresse därifrån. De ser ju varenda dag hur bristande kun­
– En del av kritiken har varit oberättigad. Lärarutbildning­ skaper i matematik och naturvetenskap ställer till problem
en har blivit ett slagträ i diskussionen om samhällets problem för studenterna och är väldigt positiva till att sprida sina
och om hur skolan fungerar. I nästan alla tider har det funnits kunskaper.
en livlig diskussion om hur skolan ska se ut i förhållande till Har lärarutbildningen kommit närmare forskningen
det samhälle vi vill ha. Vill man förändra samhället så har genom integrationen här i Stockholm?
man förändrat skolan, vilket ofta har lett till en felaktig kopp­ – Det är jag rätt säker på, vilket inte betyder att vi är
ling mellan aktuella samhällsproblem och tillståndet i skolan. ända framme. Men vi har till exempel startat en ny fors­
Om något är på tok i samhället så ligger det nära till hands att karskola som finansieras av Stockholms stad och Botkyrka
skylla på skolan och lärarutbildningen. kommun och som innebär att yrkesverksamma lärare kan
– Sedan är det klart att det finns möjligheter att ta ut­ gå forskarutbildning med sikte på licentiatavhandling. Det
bildningen ett steg vidare, vilket den nya lärarutbildningen betyder mycket både för skolan och för lärarstudenterna.
14 15

9. saMtaLet ➤
– men det gör också att det inte är lika lätt för en ensam mycket av det som skolan ska förmedla. Det är möjligt att
lärare att hålla disciplinen uppe. framtidens undervisning kommer att vara mer baserad på Hon var fan-
– Och de höga elevresultaten i Finland behöver inte tekniska hjälpmedel, men jag tror inte att så mycket mer
bara vara ett kvalitetsmärke. De kan också ses som ett ut­ än redskapen förändras.
tastisk! Hon
tryck för att samhället är mer auktoritetsbundet – vilket de – Det är faktiskt skillnad mellan det som skolan och tog med sig
själva säkert vill bli av med. till exempel Apple gör. Blir det en marknad av alltihop hela klassen
Hur ska läraryrket och lärarutbildningen återfå sin så får eleverna det svårt. Hur ska de kunna skilja mellan till Frankrike en
attraktionskraft i Sverige? kommersiella köperbjudanden och en opartisk kunskaps­
– Det är viktigt att utbildningen får en stark ställning förmedling? Skolan är som public service, jag tror inte att månad varje
i universitetssystemet och att den innehåller en bra mix den går att ersätta. Och det har inte att göra med hur många sommar. Tänk
mellan forskning och professionserfarenheter. Sedan tror datorer man köper in utan med själva uppdraget. Min bild dig det!
jag inte att en bra lärarutbildning i sig löser de problem är att skolans sammanhållande roll betonas ännu mer i dag
du har tagit upp. Det handlar också om situationen ute på än för tio år sedan.
skolorna, till exempel att lärarna får sociala uppdrag som I april gick utbildningsminister Jan Björklund ut
de kanske inte är utbildade för. med löftet om en lärarlegitimation år 2012. Är det rätt
– Generellt tror jag att karriärmöjligheterna har större väg att gå?
betydelse än lönen för att göra yrket mer attraktivt. Ideo­ – I grunden bör det leda till att vi får bättre lärare. Den
De ser att utbildningen inte är slut i och med examen, man logiskt sett har det varit en viktig fråga i Sverige om alla lägger till en praktisk spets, ungefär som läkarnas AT­
kan återvända till universitetet efter några år inom yrket. ska betraktas som ”samma sorts” lärare eller om man ska tjänstgöring, som säkert kommer att höja kompetensen.
Och utbildningens innehåll? Går det att se några få göra skillnad i lön och status mellan exempelvis gymna­ Sedan kan man naturligtvis se satsningen i relation till
skillnader jämfört med när Lärarhögskolan var ett eget sielärare och förskollärare. Betoningen av ”generalistlära­ vad man skulle ha kunnat få om man hade satsat på något
lärosäte? ren” – strävan efter ett gemensamt utbildningsinnehåll och annat, till exempel den verksamhetsförlagda delen av lä­
– Utbildningen har blivit tydligare strukturerad och en gemensam läraridentitet – har framför allt missgynnat rarutbildningen (VFU). Legitimeringen gör dessutom att
mer förutbestämd. Tidigare var det för många ämneskom­ förskollärarna. Det som är aktuellt för gymnasiet passar studenterna måste vänta ytterligare ett år innan de verkli­
binationer och för stort utrymme för studenternas egna helt enkelt inte in i förskolans pedagogik. gen blir lärare. Det innebär totalt sex eller sex och ett halvt
val, vilket gjorde att en del utbildade sig till arbetslöshet. Den pedagogiske filosofen Peter Kemp brukar – i års utbildning för en gymnasielärare – och det kommer
Vi har också tagit ett stort steg framåt när det gäller äm­ Immanuel Kants anda – lyfta fram världsmedborgaren kanske inte att göra lärarjobbet mer attraktivt.
nesdidaktiken som innebär att exempelvis historia, ma­ som den stora möjligheten för vår tids skola. Hur ser du Du nämnde tidigare den nya lärarutbildningen som
tematik och moderna språk får egna starka grenar inom själv på skolans form och identitet i dag? kommer att träda i kraft nästa år. Bland annat ersätts
lärarutbildningen. Det har talats väldigt mycket om bris­ – Skolan har en oroväckande viktig uppgift genom att dagens allmänna lärarexamen av fyra nya yrkesexamina:
tande ämneskunskaper, men kunskapen om hur man un­ så stor del av människans vuxenliv bygger på att man kan förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärar-
dervisar har också varit för dålig. Där har vi fått till stånd tillägna sig kunskap under skoltiden. Nycklarna till många examen och yrkeslärarexamen. Hur ser du på det?
Hur ska elev- en viktig förbättring. av livets dörrar formas ju redan där. Men förutom den rena – Jag tror på en större differentiering än vi har haft på
erna kunna På bara 50 år har läraren förvandlats från allvetande kompetensgivningen har skolan en massa andra funktio­ senare år. Fyra examina ökar möjligheten till att få in­ studenterna. Man behöver få se några goda exempel på
skilja mellan auktoritet till samhällets hackkyckling. Varför är lärar- ner. Den har till exempel haft en avgörande betydelse för tresserade studenter till utbildningen, vilket kan bidra till hur man gör rent handgripligen för att klara klassrums­
kommersiella yrket i kris när vi lever i ett kunskapssamhälle? att forma det samhälle vi har i dag – som i hög grad byg­ att höja yrkets status. När det gäller yrkesexamen kontra situationen. Om jag ska undervisa om medeltiden – hur
– Det är ingen tvekan om att lönerna – särskilt i rela­ ger på tillit och idéer om allas lika värde. Jämför bara med generell examen skulle jag däremot förorda den modell gör jag? Hur inleder jag? Hur knyter jag ihop ämnet? Här
köperbjudanden tion till utbildningens längd – är ett problem. Sedan har ju Sydeuropa, där många medborgare misstror sina myndig­ som nu införs vid Stockholms universitet: att det till var­ är det till stor hjälp att ha lärt känna duktiga lärare.
och en opartisk ämneslärarutbildningen med åren kopplats loss från uni­ heter och utgår ifrån att makthavarna är korrumperade. je yrkesexamen kopplas en generell, akademisk examen – Och rent generellt skulle jag vilja driva samarbetet
kunskapsför- versitetsstudierna, vilket inte har gynnat yrkets status. När – Den samlade skolgången har haft stor betydelse för som leder vidare in i universitetssystemet. Alla våra ut­ med kommunerna längre, inte bara när det gäller VFU
jag själv gick på gymnasiet var de flesta lärarna lektorer, att skapa enhet i det svenska samhället, men nu ökar skill­ bildningar ska vara möjliga att bygga på till en master, utan också i fråga om skolutveckling, dubbla anställningar
medling? Skolan det vill säga de hade disputerat i sitt huvudämne. Så ser naderna mellan olika grupper. Här måste skolan anstränga vilket öppnar helt andra möjligheter för den som kanske och skolforskning. Till hösten inleder vi nu ett samarbete
är som public det ju inte alls ut i dag. sig för att hålla tillbaka den utvecklingen. Skulle vi börja upptäcker att hon inte vill bli lärare utan hellre använder med några så kallade fältskolor där det finns ett stort en­
service: den går – Kommunaliseringen av skolan 1991 har också haft differentiera redan i grundskolan så kan det få konsekven­ sina kunskaper inom något annat yrke – liksom för den gagemang och där man kan ta emot extra många VFU­
stor betydelse. När lärarna var statligt anställda fanns det ser för hur medborgarna uppfattar demokratin. Jag tror på som tycker att det är så kul att studera att hon vill gå vidare studenter. Fältskolorna ska kunna fungera som en arena
inte att ersätta. en känsla av utvaldhet inom kåren. I dag har läraren mer en skola för alla. till forskarutbildning. för lärarnas livslånga lärande.
blivit en ”vanlig kommunalarbetare”, och för den enskil­ – Inom det forskarnätverk jag leder ser vi till exempel – Vi bör också satsa på ämnesdidaktiska huvudområ­ Du berättade tidigare om satsningen på forskarsko-
da kommunen skulle en rejäl höjning av lärarlönerna få att dagens skola ger betydligt mindre utrymme för dem den för masterexamen som sedan har en direkt fortsättning lan för lärare som Stockholms stad och Botkyrka kom-
mycket stora ekonomiska konsekvenser. Men vi har också som är annorlunda. Vi har fått 70 procent fler elever med på forskarnivå. Det blir en tydlig akademisk karriärväg för mun finansierar. Finns det egentligen några empiriska
sett stora samhällsförändringar som gör att lärarnas upp­ utvecklingsstörning på 20 år, vilket inte är uttryck för nå­ lärare som bör ingå i profilen för universitetets forsknings­ belägg för att man blir bättre lärare av att forska?
drag har försvårats. gon faktisk förändring i populationen. Under flera årtion­ baserade spetsutbildning för lärare. – Enbart forskarerfarenhet ger inte bättre lärare. Men
Många jämför med Finland när vi talar om lärar- den hade vi en inkluderande skola som även rymde många Du har också sagt att utvecklingen av lärarutbild- man blir en mycket duktigare historiker av att forska i his­
yrkets status? av dem som i dag skulle ha placerats i särskolan. ningen måste ske mer lokalt, ute i kommunerna? toria, vilket borde leda till att vi också får bättre lärare i
– Där har lärarna helt klart en annan ställning. I det Kommer skolan att kunna behålla sitt ”kunskapsmo- – Kommunernas lokala lärarutbildare inom VFU måste historia. Och i forskarrollen ingår en kritisk granskning av
svenska samhället kan vi se en minskad auktoritetstro som nopol” i det alltmer gränslösa informationssamhället? knytas närmare universitetet, samtidigt som vissa av lärar­ arbetsmetoderna, vilket också bör göra en till en lite bättre
inte har nått det finska ännu. Förr hade ju många gång­ – Det finns säkert alternativa sätt att lära sig på, men utbildarna på universitetet får en större del av sin arbetstid lärare. Men visst, det är minst lika viktigt att vi satsar på
er prästen och läraren högst status i lokalsamhället, ett så har det å andra sidan alltid varit. Uttrycket ”det är inte förlagd ute i kommunerna. Men framför allt är det viktigt mer renodlad färdighets­ och professionsutbildning. Vi
faktum som i dag nästan får ett löjets skimmer över sig. i skolan man lär sig utan i livet” har funnits väldigt länge. att våra lärarstudenter får bra kontakt med VFU­handle­ skulle behöva förmedla lärarerfarenheter från den prak­
Numera behandlar vi alla mer lika, vilket ofta är positivt En hel del kommer i dag via Internet – men faktiskt inte så darna och att dessa kan fungera som ett slags mästare för tiska skoldagen på ett bättre sätt.
16 17

10. saMtaLet ➤ VI Var DÄr ➤
illus tratio n: ha ns vo n c o rs wa nt
Kultursociologen Mats Trondman efterlyste i en in- – Sedan måste en bra lärare också ha ett engagemang
tervju i LÄRA Stockholm (1/2009) något liknande. Han som innebär att man är genuint intresserad av hur det är
menade att ingen skulle komma på tanken att lägga upp att vara exempelvis tio år i dag. Det räcker inte att älska
ishockeyträningen som en serie föreläsningar helt utan barn i största allmänhet. Man måste verkligen vilja förstå
praktisk tillämpning. och sätta sig in i sina elevers perspektiv, ha det här riktiga
– Och det är just därför som VFU:n och de lokala lärar­ intresset för hur det är att växa upp i dag.
utbildarna är så oerhört viktiga. Där kan man som student – Ibland säger man att det viktiga är att eleven blir sedd,
verkligen få möjlighet att upptäcka de här hur­gör­man­ men det avgörande är ju hur man blir sedd och förstådd.
situationerna. Sedan kommer vi också att bygga in en ny Vi är många som minns specifika ögonblick i skolan när
kurs som ska heta något i stil med Retorik och framträ­ någon lärare fick en glimt av oss. Kanske hade man länge
dande och syftar till man ska få pröva ”performancedelen” känt sig missförstådd – och så plötsligt var det någon som
Så arbetar du
av läraruppdraget. Detta att kunna inta klassrummet är en förstod vad man menade. En enda sådan händelse kan
underskattad del inom utbildningen. bära i flera år!
Här tangerar lärarrollen kanske rent av skådespela- Vilka är de största utmaningarna för 10-talets svens-
rens? Det räcker ju inte att kunna sina repliker utantill. ka skola?
– Vi är faktiskt lite lockade av tanken att inleda ett
samarbete med Dramatiska institutet eller Teaterhögsko­
lan. Kanske skulle de kunna hjälpa oss med den typen av
– Att hålla en hög kunskapsnivå är viktigt, men skolan
har också ett socialt omsorgsuppdrag. Den måste erbjuda
en dräglig arbetsmiljö där man bemöts med respekt och
med webben inför valet
kurs. När man kommer ut i klasserna de första dagarna känner att man kan lita på varandra. Sedan ligger det en
på höstterminen kan man vara hjälpt av att ha fått inblick enorm utmaning i vårt relativt nya mångfaldssamhälle. Hur kan lärare använda sig av sociala me- finns också läxhjälpen, en bank med digitala – Efter två år med egna bärbara datorer i
i hur skådespelarna arbetar. Jag är väldigt glad över att Sverige är så mångfaldigt! Det dier i sin undervisning? Det var temat när övningar både för årskurs 7–9 och för gymna­ undervisningen tycker nästan samtliga elever
Du skrev i ett av lärarutbildningens nyhetsbrev att hade varit mycket tråkigare att växa upp och leva i vår tid Medioteket i samarbete med Dn skola, ne siet, berättade Jill McCabe. att det är roligare att lära sig. Däremot kan man
din egen favoritlärare, som du hade i franska på hög- om vi inte hade haft ett samhälle som förändras – men det skola och utbildningsradion bjöd in till en NE Skola erbjuder även digitala temapaket inte säkert veta att just det leder till förbättrade
stadiet, har påverkat hela ditt liv. Vilka egenskaper hade ställer också enormt stora krav på att vi verkligen försöker temakväll i april. Intresset var stort hos de kring vissa ämnesområden med både fakta och skolresultat. Men ett är säkert: ska eleverna få
hon egentligen? förstå dem som förefaller omöjliga att förstå, till exempel cirka 200 pedagoger och andra som tog till- pedagogiskt material. chansen att utnyttja social medier i undervis­
– Hon var fantastisk! Hon tog med sig hela klassen på grund av religion, etnisk bakgrund eller språk. fället i akt att låta sig inspireras och få del Utbildningsradion satsar stort inför hös­ ningen bygger det självfallet på att det finns
till Frankrike en månad varje sommar. Tänk dig det! I – Jag är övertygad om att om skolan kan bidra till att vi av många konkreta tips. tens val och har därför producerat ett antal tillgängliga datorer.
mitt fall ledde det till att jag vistades minst lika mycket håller ihop det mångkulturella samhället så kommer våra program som ska kunna tjäna som fördjup­
i hennes familj som i min egen. Hon betydde helt enkelt barn och barnbarn att få ett bra land att leva i. n Läraren och teveprogramledaren Lotta Jankell ning och diskussionsunderlag. Några av pro­ – att behöva boka en datorsal, med förhopp­
otroligt mycket för mig. Mina föräldrar hade ingen högre var presentatör för temakvällen, vars utgångs­ grammen som presenterades var Skolfront, ning om att 30 elever ska få tillgång till 30
utbildning och ingen erfarenhet av hur man gör i det livet, punkt var höstens val. Välkommen nästan allihopa, Kära medbor­ fungerande datorer, har ofta varit att hoppas
så utan franskan och min fransklärare hade jag antagligen – Vi vet att alla skolor kommer att arbeta gare, Valturnén, Personligt val och Vem be­ på för mycket. I bästa fall fungerar 20–25 da­
Legitimationen valt en helt annan livsbana. med detta tema i början av nästa termin, sa Eli­ stämmer?. torer. Erfarenheterna från Falkenberg med
– Sedan var hon också en fantastisk pedagog. Hon sabeth Söder från Medioteket. Genom att välja – Vårt syfte med programmen är att få elev­ bärbara datorer har varit övervägande posi­
lägger till en
skulle aldrig ha satt sina elever att jobba ensamma utan ett så aktuellt ämne kan vi redan nu ge peda­ erna engagerade; att de ska reagera och dis­ tiva. Farhågor om porrsurfande, förstörelse
praktisk spets, var verkligen närvarande. Och hon var stenhård när det gogerna handfasta förslag på hur de kan arbeta kutera utifrån våra program som utgår från med mera visade sig vara helt obefogade, sa
ungefär som kom till glosor och grammatik, samtidigt som mycket webbaserat i sin undervisning. värdegrundsfrågor som demokrati och rasism, Marin Tallvid.
läkarnas AT- också handlade om att skapa motivation. Redan i början Dagens Nyheters medarbetare Anna Wal­ berättade Christina Friberg, programansvarig – Eleverna är stolta och glada för sina dato­
av åttan kom hon och sa: ”Finessen med att vi ska lära lin och Christer Holger, konsult som utveck­ på UR. rer, och de används till skolarbete. Skoldagen
tjänstgöring, oss de här imperativformerna är att vi ska gå och handla lat DN Skola, började med att presentera DN tar inte slut för att de kommer hem, där fortsät­
som säkert i Frankrike till sommaren.” Vilken grej det blev! Vi job­ Skolas sociala lärplattform med bland annat ur presenterade också sitt breda utbud av ra­ ter de många skolarbetena och diskussionerna
kommer att höja bade som sjutton. en skolwebb där eleverna kan skriva om valet dio­ och webbmaterial, även det med fokus på med skolkamrater.
Vad utmärker en riktigt bra lärare i dag? utifrån källgranskat DN­material. Plattformen demokratifrågor och valet 2010. Maria Nord­ Även resultaten bland lärarna var överras­
kompetensen. – Delvis är det kanske forskningens fel, men det ger även elever möjlighet att delta i tematäv­ mark ansvarar för valwebben och berättade om kande positiva. Bland annat uttryckte 57 pro­
förs faktiskt ingen riktigt bra diskussion om det här. Du lingar genom att skriva artiklar och tävla om UR:s satsning ur.se/valet och om valbloggen cent att de samarbetade mer med andra lärare
såg hur populär Stavros Louca blev i ”Klass 9A”. Det publicering på dn.se. där det bland annat går att skapa sitt eget parti. än tidigare. 90 procent svarade att deras arbete
är som om vi går och längtar efter att få se ett konkret – Det här är ett sätt för DN att bidra till att Här finns också lärarhandledningar som stöd underlättats av att eleverna fått egna bärbara
exempel. elever kan interagera med varandra, samtidigt när man till exempel vill få i gång diskussio­ datorer.
– För mig är nog ändå ämneskunskaperna grundläg­ som vi också medverkar till att höja kunskaps­ ner i klassrummet utifrån program som finns Om detta hade de flesta säkerligen velat
gande. Det är jättejobbigt med en lärare som inte kan sina nivån, sa Anna Wallin, projektledare på DN på UR Play. höra ännu mera. Men som Elisabeth Söder från
ämnen. Vi brukar ibland skämtsamt säga: ”Genom att för­ Skola. Sedan var det dags för lite evidensbaserad Medioteket framhöll finns det all anledning att
siktigt fråga ut eleverna så lär sig lärarna kursböckerna Likaså bjöd Jill McCabe, produktutveck­ kunskap, men då hade klockan redan passerat inbjuda till fler temakvällar kring sociala me­
efter ett tag.” Men det behövs också en bredd i kunska­ lare på NE Skola (Nationalencyklopedins sär­ den utsatta sluttiden för temakvällen. Därför dier i skolan. n
perna, till exempel att man inte bara behärskar franskan skilda skolsatsning), på en rad matnyttiga tips fick Martin Tallvid, lärare och också forskare AGNETA BERGHAMRE HEINS
utan kan mycket om fransk kultur, litteratur och filosofi. för både pedagoger och elever. på Centrum för utbildningsvetenskap och lä­
Det har hjälpt mig jättemycket i livet att min fransklärare – Både ne.se och NE Skola är så mycket rarforskning vid Göteborgs universitet, i snabbt all personal och alla elever i stockholms
introducerade existentialismen redan i åttan och nian. Vi mer än uppslagsverk. Här kan ni hitta ordböck­ tempo berätta om erfarenheterna från Falken­ kommunala skolor har tillgång till ett
läste Sartre och hon satte hans verk i relation till vad som er, reportage, temapaket, läropaket, kunskaps­ bergsprojektet ”En­till­en”, som han följt un­ flertal databaser, bland annat ne, via stockholm
hände i samhället. tester, bilder, filmer och kartor. För eleverna der tre år. skolwebb och Fronter.
18 19

11. tHe stocKHoLM suMMIt 2010 ➤
”Lyft medarbetarna Viktigt låta
Foto : ulric a Z we ng e r
medarbetarna
högre än alla visioner” misslyckas
Framgångsfaktorerna när det gäller ledarskap
är desamma inom sport, affärsliv och utbild­
Vad har skola och cricket gemensamt? Måste lärarna verkligen ning. Det konstaterar Andy Hargreaves, profes­
få bestämma själva hur de ska undervisa? Dessa och många Världen enligt sor vid Boston College, USA, efter att ha stu­
derat 18 organisationer som lyckats överträffa
andra frågor ventilerades under skolkonferensen Stockholm
Summit, där ett 30-tal framstående föreläsare delade med sig
gapminder Det bjöds många tillfällen till diskussioner under den andra upplagan av den internationella skolkonferensen
Stockholm Summit som arrangerades på Hilton Slussen Hotel i maj.
alla förväntningar.
Det första exemplet gällde Australiens crick­
Claes Johansson från stiftelsen Gap­ etlandslag. Ledarna behöll spelare och lagkapten
av nya tankegångar och forskningsrön inom utbildning och även i motgång. Utanför banan samarbetade de
minder, med den numera välkända
ledarskap. Vi bevakade några av de mest intressanta. webbplatsen med samma namn, visade med Indiens cricketorganisation som ville ha en
TExTER: LENITA ENGSTRÖM, MoNIKA SIDéN, ANNEBRITT ULLéN
hur välståndet har utvecklats i olika län­
der. Till grund för den visuella historie­
Sammanhållen skola ger resultat motståndare värd namnet. Cricket Australias led­
ning arbetade även målmedvetet med att sprida
beskrivningen ligger mått som medel­ Andreas Schleicher, utbildningsansvarig vid Hur ska man då fördela utbildningsansla­ intresset för cricket till nya grupper i samhället.
livslängd och antalet födda barn per OECD, visade siffror på att fler länder satsar gen? Man kan satsa på högre löner till lärare, Nästa exempel var Grange School i Stor­
kvinna. År 1950 kunde världen delas offentliga medel på utbildning eftersom det många lärartimmar, lärartid till planering och britannien, vars elever levde i ett område med
upp i två grupper: i­länder och u­länder. lönar sig för landet. Bäst går det för länder samarbete, men välja att ”betala” för det med social misär. Den negativa utvecklingen vändes
Stor variation i indiens skolor I dag finns snarare länder på alla nivå­
er av välstånd, vilket gör att begreppet
som försöker minska påverkan av social bak­
grund i stället för att, som till exempel Frank­
stora klasser – som till exempel i Korea. Eller
så gör man som Luxemburg och satsar på små
genom att skolan anpassade undervisningen till
eleverna i stället för tvärtom. Skolan har nått
Lektor Karanam Pushpanadham, University of – Våra behov liknar skolors i andra länder u­länder inte är lika relevant längre. rike och Tyskland, nivåindela skolsystemet i klasser men mindre av de andra faktorerna. mycket goda resultat och vunnit nationella täv­
Baroda, Indien, talade om Indiens skolledarskap och vi står inför samma utmaningar i form av Claes Johansson påminde om Gap­ socioekonomiska fack som eleverna får svårt Sverige intar i sammanhanget ett mellanläge. lingar genom ett Visual arts college som man
tillsammans med Priyadarshini Kelkar och Alok globalisering och snabba förändringar. Vi kan minders specialanpassade lärarmaterial att ta sig ur. En delegat undrade varför OECD lägger så skapade för att ta tillvara just vad eleverna hade
Sinha, rektorer på privatskolor i Baroda. lära av varandra. som är användbart i undervisningen på – Dagens utbildning måste förbereda för mycket energi på att uppnå höga skolresultat. fallenhet för. Trots rädsla och misslyckanden
Karanam Pushpanadham beskrev influ­ De båda rektorerna berättade att det satsas gymnasienivå. En nyhet på sajten är jobb som ännu inte uppfunnits och för pro­ Ska vi ständigt jaga ekonomisk tillväxt? Är tog skolledningen tag i problemen. Hur man
ensen av filosofiska och religiösa lärsystem på språk, matematik, teambuilding, konst och Dollar Street som illustrerar hur man bor blem vi ännu inte vet att vi kan få, sa Andreas det inte dags att slå in på en ny väg? Andreas hanterar motgångar är helt avgörande, menade
(bland annat Gandhi och Buddha) som en bas vetenskap. på de platser i världen där man inte har Schleicher. Schleicher höll med om att vi behöver hitta nya Andy Hargreaves.
för skolsystemet. Andelen analfabeter är hög, – En stor del av vår utbildning sker utom­ mer än ett par dollar per dag att leva på Han visade också på sambandet mellan hur vägar i stället för att ständigt producera mera. Företaget Shoebuy.com har valt att växa
det råder stora skillnader mellan klasser och hus, det är där de bästa idéerna kommer fram, och hur standarden gradvis förändras där bra man presterar i skolan som 15­åring och san­ Men för att göra detta behövs bättre kunskaper. långsamt för att hela tiden ha kontroll över
kön och stora variationer när det gäller religio­ sa Priyadarshini Kelkar, vars skola har 1 600 man har lite mer, och lite mer … nolikheten att man senare börjar på universitetet. – De som inte lyckas i skolan får betala ett verksamheten. Man uppmuntrar de anställdas
ner, språk och kultur. Men det är också ett land elever och 70 lärare. Lärarna fortbildas kon­ – Gapminder är till för att skapa bättre Hans slutsats var att det är mycket svårt att ändra högt pris. Och exemplet Finland visar att alla kreativitet och testar ständigt nya idéer. Det är
med skolplikt. tinuerligt och skolan har flera internationella förståelse, vilket är en förutsättning för utvecklingen hos elever som hunnit bli 15 år. kan lyckas, sa Andreas Schleicher. n tillåtet att misslyckas, kanske rentav en förut­
Förutsättningarna för elever i privata och all­ samarbeten. att inte minst ungdomar och elever ska sättning för innovativa idéer.
männa skolor skiljer sig kraftigt åt. Men stora för­ På en fråga om stress och ohälsa demon­ kunna ta ansvar, sa Claes Johansson. n – En kultur präglad av rädsla möjliggör inte
ändringar är på gång inom utbildningsområdet, strerades den form av meditation som inleder risktagning och kreativitet, sa Andy Hargreaves.
bland annat utveckling av skolans ledarskap. skoldagen. n Kunskap ger lärarna större frihet Han avslutade sin föreläsning men uppma­
ningen: Se bakåt, se omkring dig och se framåt.
Ben Levin, professor vid University of Toron­ allvar – inte för att det kom starkare bevis för Skapa en stabil grund, se möjligheter i mot­
Foto: ul ri c a Z weng er
to, Kanada, höll ett seminarium om att arbeta att rökning ledde till ohälsa, utan för att några ståndet, ge tid till återhämtning, samla din or­
Systemledaren tar ansvar för andra utifrån forskningsbaserade resultat om läran­
de. Han bad åhörarna fundera över om lärare
jobbade mycket hårt för att förändra lagstift­
ningen. Eftersom fördröjningen mellan forsk­
ganisation, lyft dina medarbetare mot ett mål
som ligger högre än alla visioner. n
David Hopkins, professor emeritus vid Univer­ ansvarsskyldighet och nätverkande till ett verkligen måste få bestämma själva hur de ska ningsbevis och handling är så stor menar Ben
sity of London, talade om ”system leaders” – sammanhang. undervisa, om sättet att undervisa behöver an­ Levin att det behövs personer som har just den
FaKta/tHe stocKHoLM suMMIt 2010
ledare som kan axla systemövergripande roller Studier visar flera gemensamma nämnare passas till den specifika skolan, om forskning rollen. Och det är inte ministrar man ska för­
och som nästan är lika angelägna om att för­ hos skolor som vänt utvecklingen och blivit som sådan egentligen är för teoretisk … söka påverka, utan dem som ministern vill ska Stockholm Summit ägde rum den 17–19
maj och arrangerades av Stockholms stad,
bättra andra skolor som sina egna. framgångsrika, bland annat att ledningen or­ Forskningen har generellt stärkt sin ställning rösta på honom eller henne.
Föreningen Sveriges skolchefer, Skolverket och
– De är nödvändiga som katalysatorer för ganiserar förändringen och skapar klarhet och i samhället, menade Ben Levin. Alla lärare ska inte behöva undervisa på The International School connection (ISc).
hållbara systemreformer inom utbildningsom­ kontinuitet, men också internt ansvarstagande. – Vi är intresserade av forskningsresultat som exakt samma sätt, men de bör kunna ledas av
Konferensen samlade omkring 190 besökare,
rådet, menade David Hopkins. David Hopkins menade också att det är vik­ säger vad som är bra att äta och vad som hän­ empiriska bevis. Frihet är inte detsamma som
de flesta skolledare på toppnivå från olika delar
Han talade vidare om vikten av att balan­ tigt med samarbete mellan politiska partier för der med klimatet. Förr kunde forskning ses som avsaknad av strukturer, men kunskap ger lärare av världen.
sera utbildningsreformer mellan nationella att uppnå en hållbar effekt. En effekt av sys­ rena sömnpillret. större frihet.
Stockholm Summit arrangerades första gången
föreskrifter och professionalism, liksom temledarskap är när lågpresterande skolor sam­ När det på 1960­talet kom forskningsresul­ – Även om kirurger använder checklistor i 2008. Det tredje och sista toppmötet äger rum
att utveckla systemledarskap som formar arbetar med högpresterande och ges verktyg tat som sa att rökning var skadlig dröjde det sitt arbete krävs ändå kreativitet eftersom alla i maj 2012.
personlig inlärning, professionellt lärande, för utveckling. n ända till början av 80­talet innan detta togs på patienter är olika. n
20 21

12. tHe stocKHoLM suMMIt 2010 ➤
som Pisa och Timss, där man testar läsning, – Det är det enda sättet att få eleverna att – Den digitala revolutionen har inte påverkat
matematik och naturkunskap – sådant som kan satsa allt som krävs för att de verkligen ska lära den traditionella utbildningen i den omfattning
läras in utan någon som helst teknik, med en sig något: att de är passionerade. Det är något som den borde, säger Yong Zhao. Eleverna har
penna och en bok. Alla andra länder kan alltså fel med utbildningssystemet när det finns män­ tillgång till en massa teknik men tvingas att
vara med och tävla där. Satsa i stället resurser­ niskor som fyllt trettio och fortfarande inte vet ”stänga sig själva” när de kommer till skolan.
Han vill se en
na på att utveckla de egna unika styrkorna! vad de vill göra. – Det handlar om hur man når eleverna. Och
Yong Zhao slår fingerknogen två gånger i man borde verkligen tillåta dem att använda
– Dagens utbildning måste befria kreativiteten. bordet. sina mobiltelefoner på skoltid. Facebook, Twit­
En professor i Boston sa: ”Om du ska till Sve­ – Eleverna måste förstå att om deras talang ter, att lyssna på musik, se på teve … allt detta
rige, säg då åt dem att inte hålla på med de här inte är användbar i det här landet, så kan den kan användas för vilken inlärning som helst.
digital revolution dumma testerna. Man kanske vinner något på
kort sikt, att man kan säga att man är bättre än
Tyskland eller Finland, men på lång sikt förlorar
man faktiskt konkurrensfördelen.”
vara väldigt värdefull någon annanstans. Det
jag säger låter kanske rörigt och kaotiskt. Men
ur ett disciplinerat klassrum kommer ingen
kreativitet.
– De kan spela engelska ordspel online, hem­
ma eller på bussen. Så hårdvaran är egentligen
inget problem. Problemet är att tekniken inte
Yong Zhaos ”styrkestyrda” utbildnings­ Zhao har alltså arbetat sig fram till en ab­ används fullt ut i skolan. Vi tror fortfarande att
modell gäller också individerna. Eleverna solut alternativ utbildningsmodell. Fast hur elektroniken och datorerna ska kontrolleras av
– Hur länge är det ljust här på kvällen? till Yong Zhaos beskrivning av världsutveck­ För att åstadkomma detta, och säkra att själva. Han menar att det är ett misstag att som ska allt det här kunna realiseras? Hur ska lärarna. Det krävs en revolution!
klockan tio? otroligt! lingen känns visserligen bekant: totalitära kol­ eleverna ska få jobb i framtiden, bör man på ett pedagog säga till en elev: ”Börja inte med skri­ eleverna få syn på sina talanger och samti­ Han talar om en skola med olika digitalt ut­
Den kinesisk-amerikanske forskaren lapser har öppnat gränserna till det som varit övergripande plan, enligt Zhao, arbeta efter en vandet förrän du har klarat det här!”. digt ta till sig den där språkliga, matematiska rustade ”klubbar”, eller studior, där eleverna
yong Zhao har landat i stan. Han är ett av stängt. Och så den digitala tekniken, som i ett ”styrkestyrd utbildning”. En modell där man – Alla föräldrar borde hjälpa sina barn att och övriga baskunskapen som han förstås får pröva sina intressen.
de största affischnamnen på årets stock- slag har förändrat kommunikationen över na­ på ett i det närmaste antropologiskt sätt vaskar komma underfund med vad de gillar att göra inte vill skippa? Med budgeten, och lärar­ – I stället för att bara sitta och läsa en Sha­
holm summit, den internationella skol- tionsgränserna på ett sätt som knappast någon fram det som landet och regionen är bra på och och är bra på och sedan utveckla det. orken, i behåll? kespearepjäs kan man agera ut den och göra en
konferensen som samlat 190 delegater för kunnat föreställa sig. Men när det kommer till sedan utgår från och förädlar det. I Sverige till tevepjäs av alltsammans. Då inkluderar man
föreläsningar och diskussioner om de se- globaliseringens konsekvenser för det pedago­ exempel design och teknologi. läsandet av litteraturen, manusbearbetningen,
naste trenderna och forskningsrönen inom giska arbetet är han närmast en glödande digi­ – Och när det kommer till skolan på ett lo­ organiserandet av inspelningen, musiken …
utbildningsvärlden. tal radikal. kalt plan: vilka är styrkorna i samhället där sko­ Med den digitala tekniken är det lättare och
lan ligger, vad är det ni har där som är unikt? billigare att genomföra sådant.
Yong Zhao bär kostym och slips men har knap­ till vardags är Yong Zhao professor vid Michi­ Utgå från det! – Och tekniken kan verkligheten hjäl­
past något till övers för uniformitet. Snarare gan State University, USA, där han forskar och Han drar en parallell till hur turistindustrin pa till att individanpassa inlärningen. Om
vill han grunda i det yviga och oberäkneliga. undervisar med intresseområden som ”datoras­ arbetar. eleven vill lära sig arabiska, eller japanska,
Det som kan blänka till om det får verka gräns­ sisterat lärande” och ”pedagogens implemen­ – I ett globalt perspektiv kan det som ver­ och skolan inte har den möjligheten, så kan
löst och fritt. Som solglittret över Strömmen. tering av teknologin”. kar vardagligt och bekant i din stad vara unikt undervisningen ske online med en lärare nå­
– Jag tror att många har missuppfattat vad – När dagens barn växer upp bor de kan­ någon annanstans. Alla länder borde undersöka gon annanstans.
globaliseringen egentligen handlar om. Man ske kvar i landet där de föddes, men deras liv sina kulturella styrkor, sina filosofiska styrkor, – Det globala klassrummet finns redan, sä­
ser bara konsekvenserna av den och säger att kommer direkt att påverkas av människor som natur­ och miljöstyrkor. ger Yong Zhao snabbt. Jag har till exempel själv
”jaha, det handlar om att jobb exporteras till arbetar någon annanstans. Även om de stannar En global varu­ och arbetsmarknad gör att utvecklat ett kinesiskt språkspel som har tusen­
utvecklingsländerna, om en kommersialisering i Stockholm kan de jobba i ett team baserat i också småstadens eller det lilla landets specia­ tals spelare i fyrtio länder, med elever som lär
och förstörelse av den lokala kulturen”. London eller var som helst. litet kan bli en pedagogisk huvudsak, menar sig mandarin tillsammans.
– Men kärnan i globaliseringen är något an­ – Och redan i dag, när utvecklingsländerna alltså Zhao. Hans lokalinriktade perspektiv Yong Zhao är otroligt entusiastisk och några
nat och egentligen mycket enkelt: the death of konkurrerar globalt med sin arbetskraft, kan vänder sig därmed mot test­ och ranknings­ invändningar, som att Nätet i dag är en arena
distance. Geografiska och politiska avstånd, arbetsgivarna säga: varför ska jag anställa dyrt kulturen i utbildningsvärlden av i dag. för kommersiella snarare än pedagogiska bud­
som förut skilt människor åt, tycks inte längre när jag kan anställa billigt? Så utmaningen för – Försök inte tävla med andra länder i allt! skap, hinns liksom inte med. Och solen glittrar
betyda så mycket. Och du kan bara tänka dig den som vill få jobb är att ha något speciellt att Det är ett stort misstag att försöka bli nummer ännu några timmar över Strömmen. n
vad det innebär när avståndet dör! erbjuda. Det är det som är nyckeln. ett i de internationella kunskapsmätningarna, PoNTUS DAHLMAN
Professor Yong Zhao
förordar en ”styrkestyrd
utbildning” och vänder
F oto : ul ri c a Z weng er
sig mot dagens test- och
rankningskultur. ”Försök
inte tävla med andra
länder i allt! Strunta i
kunskapsmätningar som
Pisa och Timss och satsa i
stället på att utveckla de
egna styrkorna.”
22 23

13. LÄs- ocH sKrIVutVecKLIng ➤ LÄs- ocH sKrIVutVecKLIng ➤
”Vi anpassar undervisningen till
individen mycket mer än tidi-
gare och möter eleverna på deras
nivåer”, säger Christina Forslin på
Slättgårdsskolan, här tillsammans
med (till vänster) Christina Falgén,
Herrängens skola, och Mary Syberg
Hall, Slättgårdsskolan.
– Vi introducerar olika texttyper redan i för­ språkutveckling på sina skolor. Den forskning
skoleklasserna. Eleverna får öva sig i att skriva de tagit del av under projekttiden använder de
återgivande, berättande, beskrivande, instrue­ i sina utvecklingsarbeten.
rande och diskuterande. – Projektet har gett väldigt mycket och ut­
– Det här är ett alldeles nytt sätt för oss att vecklat mig som lärare, säger Christina Falgén
arbeta på, men det är samtidigt nödvändigt för och kollegerna från Slättgårdsskolan nickar in­
den pedagogiska utvecklingen utifrån de nya stämmande.
målen för årskurs 3. – Vi har fortsatt kontakt inom nätverket och
På Slättgårdsskolan, en F–9­skola i Skär­ ger och får respons på varandras arbete. Nästa
holmen med cirka 400 elever, har man börjat i steg kan vara att arbeta med genrer och då har
en annan ände. vi hjälp av Herrängens projekt. Det är också
väldigt bra att Toura Hägnesten fortsätter som
F oto: ulri c a Zwe nge r
– Vi har många elever med annan bakgrund än handledare när vi nu genomför och utvärderar
svensk och det påverkar läsförståelsen. Vårt våra projekt, säger Mary Syberg Hall.
utvecklingsarbete handlar om hur viktigt det är Båda skolorna anordnar studiecirklar för lära­
att arbeta med förförståelse i alla ämnen. Dess­ re och för språkutvecklingsgrupperna till hösten.
utom måste vi anpassa undervisningen till indi­ Då läser man bland annat ”Stärk språket stärk lä­
viden mycket mer än vi har gjort tidigare och randet” av Pauline Gibbons, som innehåller red­
möta eleverna på deras nivåer, säger Christina skap för hur man kan arbeta med språket.
Olika världar i samma språksatsning Forslin.
I analysen fann man att pedagogerna behö­
ver arbeta strukturerat och konkret med språket
De tre lärarna poängterar att språkutveck­
lingen pågår överallt på skolan.
– Hela skolan är involverad, alla årskurser
redan från förskoleklasserna för att öka förför­ och även fritis. Vi har språkutveckling hela da­
Herrängens skola och slättgårdsskolan De bägge skolorna har deltagit i samma läs­ man har lyft språket på ett sätt som kommer lingen. Allt för att förbättra måluppfyllelsen. ståelsen. Att läsa och tala om skönlitteratur blir gen, säger Christina Falgén.
ligger på var sin sida om e4 i södra stock- och skrivutvecklingsprojekt och precis börjat eleverna till del, säger hon och berättar att led­ Skolorna har olika förutsättningar och åldrar det första steget. I februari fick de tillfälle att berätta om sina
holm. Den ena skolan är fylld av elever från genomföra sina språksatsningar. orden i utvecklingsarbetet är anpassning, elev­ och driver också frågan på olika sätt, berättar – Vi har börjat med läsgrupper för årskurs 1 projekt för skolledare och pedagoger från hela
helsvenska hem och den andra med elever – Vi är på många sätt olika men ändå så lika. nära texter och rörlighet i text. Toura Hägnesten. och efter sommaren sätter vi i gång med inten­ landet.
som till övervägande delen har ett annat Och vi strävar mot samma mål, säger Christina Herrängens skola ligger i Älvsjö och har sivperioder på fyra veckor i läsning med två­ – Vi fick ett mycket positivt bemötande och
modersmål än svenska. nu deltar de i sam- Falgén, lärare och språkutvecklare på Herräng­ Den första delen i språkutvecklarnas arbete cirka 450 elever i årskurs F–5. Elevernas resul­ orna och treorna, säger Mary Syberg Hall. många tyckte att vi hade kommit långt. Stock­
ma språkutvecklingsprojekt. ens skola. handlade om att gå igenom skolinspektörsrap­ tat på de nationella proven och i LUS ligger en Grupperna består av 3–7 elever och är sam­ holms stad ligger över lag långt fram när det
Hon har tillsammans med sina kolleger Chris­ porter, nationella prov, läsutvecklingsscheman bra bit över genomsnittet i staden, men trots det mansatta med hänsyn till deras läsutveckling. gäller läs­ och språksatsningar, säger Christina
Herrängens skola och Slättgårdsskolan har lika tina Forslin och Mary Syberg Hall på Slättgårds­ (LUS) och andra utvärderingar. Därefter ana­ fann Christina Falgén områden att utveckla. För att få det hela att fungera smidigt är många Falgén, som liksom sina kolleger på Slättgårds­
många likheter som olikheter. De ligger båda i skolan deltagit i ett projekt som Nationellt cen­ lyserade och värderade de förutsättningar och – När vi tittade på den nya kursplanen för pedagoger delaktiga i de olika läsgrupperna. skolan ägnat många kvällar och helger åt pro­
Söderort, nära vatten och har nästan lika många trum för språk­, läs­ och skrivutveckling (NCS) behov för att komma fram till vad eleverna be­ årskurs 3 upptäckte vi att vi måste läsa, skriva – Vissa av våra elever får mindre hjälp hem­ jektarbetet.
elever. Herrängens skola ligger i ett villaom­ på Skolverket står bakom. Handledare för de höver utveckla. Under våren inleddes arbetet och diskutera olika typer av texter och genrer ifrån och i en del fall talar föräldrarna inte så – Men det har det varit värt! n
råde där de flesta har svenska som modersmål. deltagande Stockholmsskolorna är utvecklings­ med att genomföra utvecklingsåtgärderna, en mycket mer än vi har gjort tidigare. Eleverna bra svenska. De kommer från andra kulturer MoNIKA SIDéN
Förflyttar man sig cirka tre kilometer till andra lärare Toura Hägnesten på utbildningsförvalt­ satsning som ingår i skolornas ordinarie verk­ ska förstå skillnaden mellan berättande, beskri­ och har andra referenser. Förförståelse är A och
sidan E4 finner man Slättgårdsskolan omgiven ningen och arbetet fortsätter nu inom grund­ samhet. vande och instruerande texter, säger hon. O för alla ämnen och det är där vi måste jobba, Dokumenten om språkutvecklingsprojek-
av varierande bebyggelse. Där har 70 procent skoleavdelningens språkprojekt. – Språkutvecklarna har tagit till sig aktuell Följdriktigt är inriktningen för Herrängens säger Christina Forslin. ten på herrängens skola och slättgårds-
av eleverna något av de 24 andra modersmål – NCS­projektet har höjt kompetensen hos forskning och kopplat den till sin egen sko­ skolas utvecklingsarbete att arbeta med olika I och med NCS­projektet har lärarna nu skolan finns på www.pedagogstockholm.se. Där hittar
än svenska som finns på skolan. språkutvecklarna och satt i gång processer där la för att arbeta praktiskt med språkutveck­ genrer. ett nätverk med andra lärare som arbetar med du även en film från konferensdagen i februari.
24 25

14. en Dag på jobbet ➤
För den goda
matens skull
Numera är skolmaten en del av den pedagogiska verksamheten i
Stockholms stad. En ny utvecklingsgrupp ska höja standarden på
maten ytterligare och all kökspersonal utbildas i näringslära, ekologi
och matsedelsplanering. Vi följde husmor Teresa Holm under en dag
på Skolrestaurang Grytan.
K
ockmössa på huvudet, oklanderligt vit uniform och – All kökspersonal ska få utbildning i näringslära, eko­ TExT: INGELA ÖSGåRD
den rena handduken elegant hängande i skärpet. logi och matsedelns planering. I projektet ingår också ett FoTo: RoBERT BLoMBÄcK
Klockan är halv sju måndag morgon och Teresa samarbete med Karolinska institutet, Folkhälsoinstitutet
Holm är redan på plats. Hon har varit uppe sedan och Sveriges Kommuner och landsting (SKL), berät­
kvart över fem, druckit kaffe som hennes man har kokat tar Teresa Holm.
och kört bil i en halvtimme från Sollentuna. – Det är ett bra sätt att höja statusen och
Restaurangen ligger i Spånga gymnasium och här lagas visa att vi alla sätter värde både på skol­
varje vardag 1 700 portioner mat till nöjda elever och lärare. maten och på personalen som arbetar
Att så är fallet visar skolans egen utvärdering: 96 procent av här, säger hon och konstaterar samtidigt
eleverna väljer att äta sin lunch på skolrestaurangen. att mycket redan har hänt på området.
– Det känns som ett bra betyg, säger Teresa Holm som – För tjugo år sedan beslutades det
annars tycker att det är tråkigt att människor i allmänhet centralt vilken mat som skulle serveras i
pratar så illa om skolmaten. alla skolor. I dag får vi bestämma själva och
Själv sitter hon med i utbildningsförvaltningens ny­ blir också tillfrågade som experter.
startade utvecklingsgrupp där husmödrar från flera Stock­ Från kylskåpet hämtar hon ost, skinka, juice och por­
holmsskolor hjälper till med tips och idéer om hur skol­ tionsyoghurt. Kaffeautomaten laddas och en jättelik gryta
maten kan förbättras. på golvet fylls med vatten som kokas för te och så små­
– Vi jobbar för bättre standard på maten i alla skolor. ningom ris. På stora brickor lägger hon prydligt upp den
Det är viktigt att hjälpa varandra och inte konkurrera, så färdigskurna osten och skinkan och plockar fram bröd,
att vi lyfter också de skolor som har det sämre. salladsblad och paprika.
Ungefär en gång i månaden träffas gruppen som då Det är frukost för en billig penning till elever som kan­
och då också gör studiebesök i andra skolrestauranger. ske inte har ro eller möjlighet att äta hemma. För dagen
Utvecklingsgruppen är ett led i utbildningsförvaltningens dukas det också frukost till några lärare. De äldre eleverna
satsning på skolmaten. Nästa år träder den nya skollagen på grundskolan har hemstudiedag på förmiddagen när lä­
i kraft. I dag säger lagen att alla elever i grundskolan ska rarna planerar.
erbjudas kostnadsfri skollunch, men den nya lagen kom­
mer också att betona skolmatens näringsinnehåll. så här tidigt på morgonen finns förutom Teresa Holm
Utbildningsförvaltningen vill vara väl förberedd när bara kollegan Ingmarie Sköld Gevert i köket. Hon står
lagen träder i kraft och har därför också anställt två kost­ på en avskild plats med egen spis och förbereder dagens
chefer som ska hjälpa till att höja nivån och kompetensen lunch för det trettiotal elever som är laktos­ eller gluten­
ute på skolorna. intoleranta. Några få är också veganer.
26 27

15. en Dag på jobbet ➤
08.37 brännande heta
kycklingfiléer skärs i min-
dre bitar. Teresa Holm får
hjälp av Meral Tirpan.
06.42 Kaffemaskinen laddas. i dag ska både elever och lärare 07.09 Currysåsen kan förberedas tidigt. 80 liter mjölk försvin-
serveras frukost. ner raskt ner i 300-litersgrytan och får sjuda med resten av
ingredienserna.
– Det är nödvändigt att hålla matlagningen för dem dades och har sedan långsamt tinats upp i kylrummet un­ Både i höstas och under våren har Stockholms stads I korridoren utanför klassdörrarna står förväntansfulla elever
separat. Vi har till exempel en egen kyl med bara lak­ der helgen. Blecken placeras i rad uppifrån och ner i två miljöförvaltning gjort oanmälda kontroller på Grytan. och prick halv elva öppnas dörrarna. Försiktiga flickor tar
tosfria produkter, förklarar Teresa Holm. Mardrömmen höga ugnar. – De tittar på varmhållning, hygien och om maten för lagom stora portioner, medan en och annan kille öser tall­
skulle vara om eleverna blev sjuka av maten, men det Strax före åtta kommer dagens leverans av grönsaker: de intoleranta är separerad från övrig matlagning. Vi har riken full.
har aldrig hänt. sallad, morötter, vitkål, paprika, tomater, champinjoner … aldrig fått någon anmärkning, säger Teresa Holm stolt. – Visst händer det att pojkarna tar mer än de orkar, men
I dag står ugnsstekt kycklingfilé med currysås och bas­ Det går åt mellan 80 och 100 kilo varje dag. Nu bärs grönsakerna ut till en färgglad grönsaksbuffé med tanke på hur många portioner vi serverar är svinnet
matiris på menyn. Den vegetariska rätten är quornfilé med Ungefär samtidigt kommer de fem köksbiträdena. Tak­ där de ligger var för sig, så att eleverna själva kan välja – väldigt litet, kommenterar Teresa Holm.
sås och ris. ten ökar och det blir ganska trångt om saligheten i köket. med ett undantag: Teresa Holm, som kommer från Polen, Maten finns att ta på tre olika ställen, så köerna växer
– Alla som vill ska kunna ta det vegetariska alternati­ I ett litet eget utrymme sätter några av dem genast i gång blandar ihop en favoritsallad av morot, vitkål, gräslök, sig aldrig olidligt långa. Personalen håller koll och fyl­
vet. De flesta av våra vegetarianer går på naturbrukspro­ med att skölja, skala och riva grönsakerna. Allt med hjälp crème fraiche, äpple, pepparrot och lite lättmajonnäs. ler på där maten tar slut. Det gäller att ha framförhåll­
grammet och utbildar sig till djurskötare, berättar Teresa av maskiner. Arbetslaget jobbar effektivt och mestadels ning. Men det är lite svårt just i dag, när några hundra
Holm och ler. ordlöst. Alla vet vad som behöver göras. Kärleken förde henne till Sverige för snart trettio år se­ elever har halv hemstudiedag och egentligen inte förvän­
Redan klockan sju puttrar smöret och curryn till den Kycklingfiléerna är färdiga och Teresa Holm skär dan. Innan dess utbildade hon sig och arbetade som kock tas dyka upp till lunch. Dessutom kommer cirka trettio
blivande såsen i 300­litersgrytan. Teresa Holm häller i snabbt och vant dem i mindre bitar. 200 kilo är det i den­ på restaurang i Polen. franska elever på utbytesbesök i skolan. För säkerhets
majsenamjöl, då fungerar såsen också för de gluteninto­ na första omgång som ska levereras till de närliggande – Därifrån har jag tagit med mig lite av de polska rät­ skull tar Teresa Holm fram frysta panerade kycklingar
leranta. Färdighackad lök i stora påsar åker ner i gry­ skolorna Solängsskolan och Solviksskolan. terna som är bra för ämnesomsättningen, som surkål och och värmer på.
tan, liksom 80 liter mjölk och därtill lätt­crème – Kyckling är både billig, näringsrik och god syrliga grönsaker. Jag älskar också kallskänksarbetet och Innan joureleverna som ska hjälpa till ute i matsalen
fraiche, mycket vitpeppar och slutligen tre nä­ mat, säger hon och lägger tillbaks de varma fär­ att ordna bufféer och göra smörgåstårta. kommit går hon också runt och torkar borden.
var salt innan hon trycker på en knapp och digskurna filéerna på gastronomblecken som Det är färdigheter som hon får användning av vid nior­ – Skriv att vi har den bästa skolmaten, säger några kil­
såsen rörs om med ett stort roterande trä­ ställs in i matvagnarna för en kort varmhåll­ nas vårbal och vid de årliga träffarna för avgångselever vid lar och klappar om henne.
blad. ning innan de blir hämtade. Spånga gymnasium. En lördag nyligen lagade hon en tre­ En av tjejerna som flockas runt grönsaksbuffén meddelar
Sedan hjälps hon och Ingmarie Sköld Ge­ – Maten måste vara minst 72 grader rätters middag för mer än 200 före detta Spångaelever. att hon är stolt över att Teresa Holm är med i tidningen.
vert åt att ta fram de första cirka 20 så kal­ varm. Vi mäter först temperaturen här och Det blir en kort kafferast för alla medan den andra om­ Under några intensiva timmar serveras mat till nära
lade gastronomblecken med kycklingfiléer. sedan mäts den av personalen som tar emot gången kycklingar steks färdigt. Sedan går det undan igen. 1 000 elever. Så småningom glesnar det vid borden och
De levererades frysta redan på fredagen, kryd­ den på skolan som ligger tvärs över gatan. Maten placeras ut i kantiner nära ingången till matsalen. klockan kvart över ett, sedan några eftersläntrare blivit ser­
28 29

16. en Dag på jobbet ➤ enKÄt ➤
bÖr eLeVerna Få beDÖMa
sIna LÄrare?
Mia Asplund, musiklärare
årskurs 6–9, Ärvingeskolan
– Nej, det tycker jag inte.
Det är en dålig idé. Eleverna
har inte den förståelsen
för vad det innebär. De
skulle ha svårt att skilja på
det professionella och det
personliga vid bedömningar av lärare. Då skulle
det ändå inte ge någon korrekt bild.
Janne Wikund, NO-lärare
årskurs 6–9, Johan Skytte-
skolan
– Det är en svår fråga. I så
fall måste det vara ytterst
genomtänkt och seriöst.
Med rätt instrument kan
det vara en bra idé, men
risken finns också att eleverna bedömer helt
andra saker än en lärares professionella förmåga
12.38 Leveransen av ingredienser till morgon- 13.17 Lunch- och kaffepaus för kökets personal innan det är dags för disk, plock och städning. Från vänster: och då kan det å andra sidan bli helt fel.
dagens lunch kräver en signatur av husmor. Monica Ringström, ingrid gustafsson, Margareta gyllnerius, ingmarie Sköld gevert och Teresa Holm. På stora
bilden får husmor en bamsekram av Jimmy Saliba i klass e2A.
Anders Lundevi, samord-
ningsrektor, Brännkyrka
gymnasium
– Det tycker jag är helt rätt!
Ömsesidig feedback är po-
sitiv. Eleverna skulle säker-
ligen klara det bra om man
verade, stängs portarna. Teresa Holm lyfter triumferande utformar bedömningarna
upp det sista gastronomblecket. FaKta/teresa HoLM på ett seriöst sätt. Dessutom kan läraren ha stor
nytta av det för att utveckla sin undervisning.
– En bra planering! Bara ett halvt bleck mat blev kvar. Familj: Man, två söner på 26 och 24 år, barnbarnet Max.
Allt arbete i skolan ska bygga på öppenhet.
Den maten går att frysa. Annat matavfall slängs i Bakgrund: Uppvuxen på bondgård i Polen. Kock- och kall-
plastade papperspåsar och blir till biogas och biogödsel. skänksutbildning och arbete på restaurang i Polen. Efter fyra
”60 kg matavfall kan ersätta åtta liter bensin” står det på Britta Olsson, slöjdlärare
månaders SFI i Sverige fick hon jobb på en personalrestau-
årskurs F–5, Igelbäcksskolan
en skylt i köket som visar att Skolrestaurang Grytan del­ rang. På Spånga gymnasium sedan drygt tio år.
tar i ett försök där bilar drivna på biogas hämtar avfallet Fritid: Läser gärna om historia, till exempel Per Anders Fogel-
– Absolut inte! Varför ska
två gånger i veckan. ström. Plockar svamp, umgås med familjen. I sommar åker just lärares yrkeskunnande
hela familjen en vecka till badorten Sopot vid den polska bedömas på det sättet? I
Östersjökusten. så fall tycker jag att alla
Ännu återstår några timmar av disk, plock och städning yrkesgrupper som arbetar i
i köket innan det är dags för personalen att gå hem. Te­ Bästa skolmatsminne: ”Vi hade en flicka som inte åt i mat- skattefinansierad verksam-
resa Holm sätter sig i det lilla fönsterlösa kontoret med salen och dukade åt henne på kontoret i stället. Det visade het ska bedömas av respektive brukare.
beställningar för nästa dag. Matsedeln har hon klar ett sig att hon hade anorexi och hon fick hjälp på Huddinge
sjukhus. På niornas bal kom hon med ett stort fång rosor till
par veckor i förväg vilket är en ganska kort framför­ Niklas Alexandersson,
mig och Ingmarie.”
hållning. musiklärare, Scengymnasiet
– Men jag vill inte ha längre tid, då blir det för lite – Jag vet faktiskt inte vad
plats för improvisationer om jag skulle komma på någon jag tycker i den frågan.
bra idé. Vid tre är arbetsdagen slut. Hemma väntar mannen som Eleverna kan ha svårt att ha
För framtiden önskar hon möjligheter att beställa mer är pensionär, men det är hon som lagar maten. Redan till ett helhetsperspektiv. De
ekologisk mat. Stockholms stad har som mål att 15 pro­ klockan fem. Det blir färsbiffar med löksås som är kvar kanske bedömer en lärare
cent av maten ska vara ekologisk. Men Grytan är inte uppe sedan söndagsmiddagen. Till det pressad potatis och en väldigt kortsiktigt utifrån
att han eller hon upplevs som en hård eller
i mer än tio procent. vitkålssallad.
sträng lärare trots att det i längden ger goda
– Mjölk, ost, viss fisk och pannkakor, de få gånger vi – Sedan vill jag inte missa tevenyheterna klockan sex resultat.
serverar det, handlar vi ekologiskt. Men de ekologiska och kanske läser jag en bok eller planerar lite inför mor­
morötterna kostar till exempel dubbelt så mycket, det blir gondagen. Klockan halv tio är det dags att sova, säger TExT ocH FoTo: AGNETA BERGHAMRE HEINS
för dyrt. Teresa Holm och kliver in i sin lilla Toyota. n
30 31

17. Foto : ro be rt blo mb ä c k
IDrott ocH HÄLsa ➤
inspirerande dag i
träningens tecken
glädjen och koncentrationen var stor när Stockholms fria gymnasium gör sitt bästa för Strax fylls rummet med fler elever, bland an­
530 gymnasieelever provade på aqua gym- att följa Nadja Klimova som leder gruppen i nat från IVIK­gymnasiet, och ledarna instru­
stick, afrikansk dans, spinning, funktionell afrikansk dans. erar uppercuts och högerkrokar. De som inte har
träning, box, basket och rullstolsbasket i – Öka, öka, klapp, klapp, höger, höger, vän­ boxhandskar har plattor att parera slagen med.
skärholmens sim- och idrottshall. samtli- ster och vänster! ropar hon och tar ut rörelserna – Den här dagen är ett jättebra sätt för våra
ga kommunala och privata gymnasieskolor till max. elever att komma ut och möta andra ungdomar.
och två gymnasiesärskolor hade bjudits in Killarna och tjejerna följer engagerat med Vi har bara sex lektionstimmar idrott under ett
till inspirationsdag i träningens tecken. och lyckas sätta de flesta av stegen. läsår så det är verkligen välkommet, säger
– Det var jättekul, säger eleven Manne Nils­ Anna Olofsson, lärare på IVIK­gymnasiet.
Ute spirar våren. Ändå är Skärholmens sim­ och son som ändå inte tror att han kommer att fort­ En trappa upp är rullstolsbasketen i full
idrottshall full av lärare, elever och hjälpsam­ sätta med afrikansk dans. gång. Elever från Stockholms hotell­ och
ma funktionärer. Kaj Pedersens föreläsning om – Det blir mest tennis på fritiden. restaurangskola delar golvet med elever från
självkänsla har just slutat och för häften av elev­ Han skulle däremot gärna ha mer idrott un­ Stockholms fria och Stockholms RH­gymna­
erna är inspirationsdagen över. De har redan tes­ der skoltid. sium.
tat tre nybörjarpass var av det spännande utbudet – Det är inte tillräckligt som det är nu. Jag – Det är ganska svårt att få in koordinatio­
där alla kan vara med på samma villkor. blir piggare efter gympan, säger han. nen, säger Jonna Holmlund från Stockholms
Inspirationsdagen är en del av idrottsför­ Inte överraskande får han medhåll av fria gymnasium.
valtningens uppdrag att öka stockholmarnas idrottsläraren Johanna Isakson som passade Dagen har varit lyckad, tycker hon, inte
och särskilt de ungas fysiska aktivitet. på att delta i passet. minst föreläsningen om självkänsla och passet
– Vi vill inspirera ungdomarna att röra sig – Det var så roligt att se eleverna ha så kul i afrikansk dans.
mer. Det är viktigt, inte minst för att orka med tillsammans, det var länge sedan jag såg dem – När jag gick i grundskolan på Enskede­
skolan. Det är också bra att få reflektera över så glada, säger hon. skolan fick vi ofta prova på nya saker, som ca­
sådant som självkänsla och självkännedom. poeira till exempel. Det är ett bra sätt att få fler
Dessutom visar vi upp alla aktiviteter som johanna Isakson tycker att det borde finnas att våga prova på.
finns på våra anläggningar, säger Karin Ols­ någon form av hälsotänkande överfört i prak­ Hälsopedagogen Ingela Sandström på ”greppa stången, ner, rulla på, rulla på!” Linda Olsson från Stockholms fria gymnasium var en av dem som fick prova på gymstavsträning, så kallad aqua gymstick,
son Sandberg, projektledare på idrottsförvalt­ tiken varje skoldag. Stockholms hotell­ och restaurangskola står under inspirationsdagen i Skärholmen.
ningen. – Vi har det i skolans val där alla deltar. Det vid sidan av planen och studerar sina elever.
– Det verkar som om eleverna är mycket behövs för bara hälf­ – Det är jättekul att de får prova på de här försöker vi variera oss och erbjuda alterna­
nöjda. Vi har prioriterat praktiska linjer då det ten av mina elever har aktiviteterna alldeles gratis, vi har ingen möj­ tiv till bollsporter. Fast det här var ju kul,
Foto : robe rt bl ombäc k
är dessa elever som är mest inaktiva i dag. någon form av fysisk lighet att erbjuda detta till vardags. Och för en säger hon och ser en av de sina ladda mot FaKta/trÄnIngsMetoDer
I simhallen dånar musiken när en klass från aktivitet på fritiden. Vem var din bästa lärare? gångs skull är det jag som får ta lektionstid basketkorgen. Box (eller boxercise) är en gruppkonditions-
Stockholms fria gymnasium har ett pass aqua Många har lagt av för Johanna Isakson, idrottslärare, Stock- från andra. Det brukar alltid vara tvärtom. Det Inspirationsdagen utvärderades sedan av träning med styrkeövningar som exempelvis
gymstick (gymstavsträning i vatten). att hinna med skolan, holms fria gymnasium känns lyxigt. klasserna och fick det sammanlagda betyget situps.
– Ja, det är härligt, greppa stången, ner, rulla säger hon. – Bosse Bergendahl på Nosabyskolan 4,5 på en skala 1–5. n Capoeira är en afrobrasiliansk kampkonst med
på, rulla på! skriker ledaren. I nästa rum förbe­ i Kristianstad. Han trollband oss på Hon arbetar mycket för att öka kunskapen om MoNIKA SIDéN inslag av musik, dans och filosofi.
Glada och koncentrerade gymnasister bry­ reds ett pass box. Julian lektionerna i samhällskunskap och idrott och hälsa hos sina elever. De får bland Pilates är en träningsform som betonar
ter vattenytan med blå stänger i händerna. Yakob och Tommy historia. En hjärtlig lärare och fantas­ annat prova på pilates, stavgång och yoga. vik står för invandrarintroduktion inom precision och koncentration som ett sätt att
Några korridorer bort trummar Bambo Dokl från Stockholms tisk talare. n – Restaurangbranschen är stressig och det individuella programmet. kontrollera musklerna.
Cissokho med snabba händer på spänt läder. RH­gymnasium har re­ tuff och man måste hålla sig i form. Mina rh-gymnasiet i skärholmen är särskilt anpassat för
Elever från Stockholms RH­gymnasium och dan handskarna på. elever är inte alltid så motiverade, så därför rörelsehindrade ungdomar under 21 år.
32 33

18. gs-It I unDerVIsnIngen ➤
Foto : ulric a Z we ng e r
”Det har varit värt allt jobb”
två skolor som under vintern och våren lar som eleverna märker särskilt tydligt, an­ det mesta tar mer tid än man tror – inte bara
har infört gs-It är Ärvingeskolan i Kista ser Jan Eidman, liksom att personalen tack under själva installationen utan också under
och södra Latins gymnasium på söder- vare GS­IT ökar sin IT­kompetens. inlärningsfasen, poängterar Johan Berken.
malm. på Ärvingeskolan, med 380 elever En skola som har gått i främsta ledet är Både Jan Eidman och Johan Berken ser
i årskurs 6–9, har de 17 tidigare statio- Södra Latins gymnasium. Skolan, som har fram emot att kunna dra nytta av den fulla
nära datorerna ersatts med 20 bärbara drygt 1 000 elever, är en av två pilotskolor potentialen i Live@edu, en kostnadsfri onli­
elevdatorer och 15 nya stationära dato- för införandet av GS­IT på stadens gymna­ nelösning som ger eleverna en plattform för
rer i biblioteket. sieskolor. e­post, stöd i projektarbete, smidig filhante­
Johan Berken är ansvarig för genomför­ ring och mycket annat.
Rektor Jan Eidman vittnar om att införandet andet på Södra Latin, där de cirka 300 nya Överföringsprojektet för central förvalt­
har inneburit mycket jobb men understryker datorerna sedan en tid tillbaka är på plats. ning har nu passerat de två första grindarna
att det utan tvekan varit värt det och att samar­ Även han framhåller att samarbetet med i övergången till GS­IT och är på väg att
betet med Volvo IT underlättade övergången: Volvo IT har präglats av ett ömsesidigt och passera även den tredje. Utbildningsförvalt­
– Personalen från Volvo IT har varit väl­ konstruktivt lärande – något som är särskilt ningens IT­chef Mariella Ballardini tycker
digt bra att ha att göra med. De jobbar i en viktigt när ”barnsjukdomar” dyker upp: att införandet överlag löper på bra men vitt­
för dem ny miljö men har snabbt fått förstå­ – Deras överföringsprojektledare har un­ nar i likhet med Jan Eidman och Johan Ber­
else för vår verksamhet, säger han. der arbetet utvecklat en verksamhetsförstå­ ken om att det tar mer tid i anspråk än vad
Möjligheten att naturligt integrera IT i else som kommer att vara till god nytta i man först tror. n
undervisningen är en av de konkreta förde­ andra skolor. Inte minst har vi lärt oss att PETER SELLGREN
tod går ut på att eleven lär sig läsa genom att skrivtavlan placerades på motsatta väggen bak­ vi att bjuda in föräldrarna på en liten utbild­
skriva på datorn. om ryggen på eleverna. ning så att de är med på tåget och får se hur vi
Till de äldre eleverna införskaffas två klass­ – Men efter två veckor hade alla klasser använder IT.
uppsättningar med vardera 25 bärbara datorer vänt ryggen mot de gamla tavlorna och elev­ Redan innan datorerna har kommit är
som kan lånas från kunskapscentret och använ­ erna satt vända mot smartboarden i stället, sä­ det fokus på hösten som gäller. Då försvin­
das i eller utanför skolan. ger Kerstin Linke. ner årskurs 6 och Hedvig Eleonora blir en
– Eleverna arbetar oftast flera vid varje dator. – Egentligen har det mest komplicerade och F–5­skola. Samtidigt ökar antalet elever från
De skriver, löser problem och gör sökningar på irriterande under den här perioden varit själva 406 till 430. Det blir bland annat satsningar på
webben tillsammans, säger Maria Hägnefelt. beställningarna av datorer och övrig IT­mate­ ett läsutvecklingsmaterial för F–2 och på mate­
Att ta beslutet att ge all personal en bärbar riel. Det krävdes mycket tid och petande i de­ matikutveckling.
dator var inte svårt. taljer innan det blev rätt, säger Maria Hägnefelt – Först blir det jobbigt ett tag när hela ma­
– I dag finns det få arbetsplatser där de an­ och Kerstin Linke instämmer. skinparken ska ut, men sedan ska det bli kul att
ställda inte har en egen dator och en stor del av I övrigt hoppas Maria Hägnefelt att utbild­ få leda en skola med allt detta nya, säger Maria
undervisningen sker ju med hjälp av datorn. ningsförvaltningen i framtiden ska lägga ut en Hägnefelt. n
Dessutom är nästan all information på skolan nivå för IT­kostnader som är lika för alla, så INGELA ÖSGåRD
digital, så det finns ett stort behov av egna da­ att alla elever får rätt till samma kvalitet i ut­
Datorsalen blir ett minne blott när Hedvig eleonora skola får sina nya datorer. Rektor Maria Hägnefelt (till vänster) och iT-pedagog Kerstin Linke ser gS-iT som en torer. bildningen. Pim står för praktisk it- och mediekompe-
pedagogisk möjlighet. Men av ergonomiska och pedagogiska skäl – I dag väljer vi på varje skola själva hur tens. nivå 3 innebär bland annat att man
är det bara lärarna som får den betydligt dy­ många datorer vi vill ha, på vilket sätt vi vill integrerar datorn i elevarbeten och kan hantera
bärbar dator till alla ettor och tvåor
rare pekdatorn som fungerar interaktivt med använda utrustningen och för hur lång tid vi digitala bilder, film och ljud.
en smartboard. vill hyra datorerna.
En liten rundtur i skolan bekräftar också att
interaktiva skrivtavlor används flitigt i klass­ utöver personalkostnader lägger Hedvig Ele­ FaKta/gs-It
bärbara datorer till all personal – och till rer som kommer att finnas här blir integrerade I höstas, när beslutet om stadens gemen­ rummen, både av elever och av lärare. onora skola i år sex procent av budgeten på IT. Stockholms stads nya gemensamma IT-service
alla 160 elever i årskurs 1 och 2. Det är någ- i den nya inredningen. samma IT­service (GS­IT) var fattat, gick de – Från början ville vi bara pröva smartboard – Det är trots allt en ganska liten summa, för alla förvaltningar, bolag och skolor.
ra av nyheterna på Hedvig eleonora skola – En ombyggnad utan hammare och spik, båda tillsammans med lärarna igenom hur sko­ på några piloter. Men vi fick ett bra leasing­ kommenterar Maria Hägnefelt som anser att Alla datorer byts ut och IT-servicen samordnas
i samband med införandet av gs-It. Dess- konstaterar rektor Maria Hägnefelt. lan använder och planerar att använda IT i un­ avtal, så läsåret 2008/09 fick alla klasslärare den siffran utan problem kan få växa till tio med minskat supportbehov som följd.
utom passar skolan på att avveckla den När LÄRA Stockholm var på besök i bör­ dervisningen. en smartboard. Det var också ett sätt att belöna procent.
I skolorna berörs cirka 40 000 medarbetare
otidsenliga datorsalen. Ingen behöver ju jan av maj hade rektor ett av sina planerings­ lärarna för att de klarat av PIM­nivå 3, säger Hon räknar inte med några stora utgifter på och alla elever vid 140 grundskolor och 28
längre utbildning på själva datorn. möten med IT­pedagogen Kerstin Linke. I – bland annat prövade vi att använda datorerna Maria Hägnefelt. personalutbildning. gymnasieskolor.
slutet av maj levererades sedan de nya da­ kontinuerligt i en förstaklass vid deras läs­ och Lärarna ville behålla de vanliga tavlorna – Lärarna här har en hög IT­kompetens och Syftet med en gemensam IT-service är att höja
I stället får biblioteket, som ligger i rummet torerna och samtidigt tog Volvo IT med sig skrivinlärning där vi hämtade inspiration från också när de nya sattes upp. I vissa klassrum den utbildning som kan behövas ordnar vi i så kvaliteten samtidigt som kostnaderna minskas.
bredvid, växa in i datorsalen. De få fasta dato­ de gamla. den norske forskaren Arne Trageton. Hans me­ gick det bara att lösa genom att den interaktiva fall internt eller via webben. Däremot planerar
34 35

19. Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@utbildning.stockholm.se
nÄMnD & nytt Monika Sidén, 08-508 33 059, monika.siden@utbildning.stockholm.se nÄMnD & nytt
notIser med legitimationer kommer att kosta
ungefär en kvarts miljard om året kom-
2009, har nu följts upp. Representanter
från utbildningsförvaltningen och Husby- Friluftsliv i skolan
Glad
Lästips till hängmattan
ses som exklusivt
nya arbetssätt stimuleras
mande år.
Läs mer under rubriken Reformer
gårdsskolan fanns på plats i Husby i april
tillsammans med stadens övriga berörda I Skandinavien är friluftsliv en utbredd somma
En partssammansatt grupp med företrä-
dare från arbetsgivaren och facken har
diskuterat utvecklingsfrågor inom sko-
på Pedagog Stockholm, www.pedagog-
stockholm.se.
förvaltningar och bostadsbolag.
– Många av frågorna och synpunk-
terna handlade om våra skolor och vi
och populär fritidssysselsättning som
man har valt att föra in i skolan genom
att uttrycka det som ett mål inom lä-
Sommaren är här och med den förhoppningsvis många r!
lan. Gruppen har enats om en definition berättade vad som görs konkret för att roplaner och kursplaner. I Sverige sker lediga dagar. Här tipsar LÄRA Stockholms redaktion och
av läraruppdraget och en målformule- Många ansökningar områdets skolor ska vara i världsklass det inom ämnet idrott och hälsa men
ring för gemensamma lönekriterier.
via webben och självklara alternativ när man väljer det ger litet avtryck i den egentliga
utbildningsförvaltningens kommunikationsgrupp om bra
Lärarorganisationerna och grund- Det var populärt att ansöka till förskole- skola, säger cathrine Önnestam, pro- undervisningen, enligt Erik Backmans böcker och läsupplevelser att fylla dem med.
skole- och gymnasiecheferna har även klass via den nya e-tjänsten Skolval jektledare på utbildningsförvaltningen. avhandling ”Friluftsliv in Swedish Phy-
träffat samtliga rektorer för att stimu- Stockholm. Av de sökande har 47 pro- sical Education – a Struggle of Values”
lera till att pröva på nya arbetssätt för cent valt att utnyttja e-tjänsten som (Stockholms universitet). Avhandlingen
att öka elevernas lärande. För skolorna introducerades i år. Resultatet visar på Museibesök visar att det inte är helt lätt att få en
finns det möjlighet att få bidrag till en ett stort intresse för att använda web-
kopplade till lärande klar bild av vad som egentligen menas
toMas bannerHeD
tas in som expertråd eller medförfat-
MIKaeL LInDberg
av sig. Då hade profes-
gemensam konferens eller föreläsa- ben för stadsrelaterade ärenden. Stockholms skolor gör varje år ett antal med friluftsliv. Intervjuerna med idrotts- tare i hennes böcker. christel Kvant har sorn drabbats av en
”Fåglarna” av tarjei Vesaas ”Kollektivt självmord” av
re. De skolor som vill söka pengar kan besök på stadens museer. För att få be- lärarna visade också att de ser skolans den passionerade amatörens perspektiv. nervsjukdom som lång-
(Lind & co, 2002) arto paasilinna (brombergs)
mejla personalchef Birgitta Elm. söken mer verksamhetsanpassade och fysiska och organisatoriska ramar som Eftersom hon inte bor i min radhuslänga samt förlamade hans
Följande frågeställningar kan an- rökfri arbetstid kopplade till lärandemålen finns nu en begränsande för möjligheterna att un- Ett litet mästerverk av den alltför bort- har jag alla hennes böcker, som jag läser Läs Arto Paasilinna, till exempel ”Kol- kropp, men dock inte
vändas som utgångspunkt för en dis- Sedan den 1 maj gäller rökfri arbetstid matris till lärarens hjälp. Matrisen har dervisa i friluftsliv. Den dominerande glömde nynorske författaren Tarjei Ves- om och om igen. Det är inte rena fakta- lektivt självmord”. För den hans briljanta sinne
kussion på skolan: för samtliga anställda i Stockholms skapats för att underlätta arbetet för synen på friluftsliv är att det är något aas (1897–1970). om Mattis, en efter- böcker utan en samling trädgårdsrepor- som är inne på manage- och hans lust att leva.
• Dokumentation, administration och stad enligt beslut i kommunfullmäkti- lärare i naturvetenskap och teknik när exklusivt som bedrivs i en avlägsen na- bliven men desto mer storhjärtad och i tage som gör gråaste november till en mentlitteratur är ”Good Mitch bestämmer sig
olika sorters möten upptar mycket ge. Beslutet gäller därmed all personal de lämnar skolsalen för undervisning i tur med viss typ av utrustning. någon mening filosofiskt grönskande oas. Ska du bara ha ett verk to Great” av Jim collins för att besöka sin
tid. Hur kan detta effektiviseras? vid utbildningsförvaltningens samtliga andra lärmiljöer. Den ska också under- – om synen på friluftsliv hade varit lagd särling som bor med väljer du ”Vår trädgårdsbok”. (Bookhouse Editions) att professor varje tis-
• Måste alla göra allt? arbetsplatser. Läs mer på utbildning. lätta för lärare att koppla museibesök mer tillåtande och inkluderande hade sin syster Hege i ett hus rekommendera. dag, precis som när han plug-
• Vilka arbetsuppgifter kräver annan intranat.stockholm.se. till kursplanens mål och till ett mer va- det också varit lättare att nå målen i vid skogen. Över huset går gade. De samtalar om kärlek, äktenskap,
MonIKa gustaFsson
kompetens än lärarens? rierat arbetssätt. kursplanen. Man bör kritiskt diskutera ett morkullsträck, i skogen känslor, förlåtelse, död och saknad. Du
MonIKa sIDén
• Finns det sätt att frigöra tid för pe- Matrisen kan laddas ner som pdf via innehållet i idrottslärarutbildningen har blixten knäckt en asp. kan läsa boken som ”vilken roman som
dagogiskt utvecklingsarbete, reflek- Medborgardialog www.pedagogstockholm.se. Gå in under om man vill att detta också ska ge Mattis dras ständigt till ”Frälst, Förmögen, Förskingrad” av helst” eller som en dokumentär om två
tion/återhämtning, för- och efterar-
om Vision järva 2030 rubriken ”Utveckling” och välj sedan avtryck i undervisningen, säger Erik naturen men är livrädd för ewonne Winblad (albert bonniers ”jag skulle vilja att någon väntade mäns vänskap och deras samtal. ”Tisda-
bete till undervisningen för att öka förlag) på mig någonstans” av anna
Medborgardialogerna i Akalla, Husby, ”Naturvetenskap och teknik”. Backman. åskan. En dag när han motvilligt börjat garna med Morrie” är en bok om glädje
kvalitet och måluppfyllelse? gavalda (albert bonniers förlag)
Rinkeby och Tensta, som ägde rum under som färjkarl får han skogshuggaren Det är en mycket och om konsten att leva.
Läs hela dokumentet på intranätet ge- Jörgen som passagerare. Jörgen be- intressant bok om Novellformen är utmärkt för hängmat-
nom att söka på: Partssamarbete för höver tak över huvudet och efter den Hanna Lindmarks tan, stranden eller när sommarregnet
MartIn troKenHeIM
skolutveckling. dagen blir ingenting sig likt för vare väg från fattig flicka slår mot taket. Du läser en historia, läg-
sig Mattis eller Hege. till företagsledare. ger boken över ansiktet en stund och
Vesaas skriver med värme och ab- ”jag, robot” av Isaac asimov
Det är också ett låter tankarna vandra.
ungdomsmottagningen solut gehör och menade själv att skild- stycke utbildnings- Franska Anna Gavalda (natur & Kultur)
på pride ringen av Mattis kan ses som ”ett slags historia om något berörde mig med sina om man vill lämna hängmattan för ett
Stockholms skolors ungdomsmot- självporträtt”. ”Fåglarna” utkom första man kan likna vid noveller om vanliga ögonblick och se framåt mot nya ho-
tagning (Skum) kommer att delta i gången 1957. Nu i nätbokhandeln el- lärlingsutbildning/ människor, flirter, risonter är novellsam-
Prideveckan i sommar. Detta via ett er- ler på ett bibliotek eller antikvariat nära husmorsskola/ hämnd, äktenskap- lingen ”Jag, robot” av
bjudande från Landstinget förebygger dig. restaurangskola. lig kyla, tillfälligt Isaac Asimov god läs-
aids (Lafa). Information om att ungdo- Margaretaskolan växte och sex, förälskelser, ning. De nio berättel-
mar under 23 år kan hivtesta sig med blev till ett stort företag med många sko- förhoppningar och sernas gemensamma
agnes-MarIa brenner
snabbsvar på Skum kommer att finnas lor över landet och den levde in på sena besvikelser. Flera av no- nämnare är de problem
i samband med festivalen. 1960-talet. Jag hade aldrig hört talas om vellerna är överraskande och drastiska som kan uppstå när vi
”Vår trädgårdsbok” av
– åtagandet stämmer väl in i det Margaretaskolan innan jag läste boken men samtidigt finstämda. Favoriten är umgås med våra vän-
projekt som mottagningen har att nå
unga män som utsätter sig för sexuella
besök Stockholmspaviljongen christel Kvant (norstedts)
Tänk om du hade en granne som var
som vidgade vyerna. Det är dessutom en
bok om kvinnliga ledare och om hur tro
den om den förhoppningsfulle, ännu
opublicerade författaren som … Hon
ner robotarna. För att
göra detta samspel
under LOVe 2010
risker, säger Marianne wiksten-Alm- lika trädgårdsintresserad som du. Inte och moral styr oss. berörde mängder av fransmän också säkert programmeras
strömer på Stockholms skolors ung- en besserwisser som hummade och och följde sedan upp med romansuc- robotar alltid med Ro-
domsmottagning. sneglade på dina konstiga beskärningar cén ”Tillsammans är man mindre en- botikens lagar:
aLexanDra HeMpeL
Den 19 juni 2010 äger vigseln mellan kronprin­ bjuds dagligen på intressanta föreläsningar och du eller ens någon som ville ge dig förnum- sam”. 1. En robot får aldrig skada en män-
sessan Victoria och Daniel Westling rum. Stock­ får veta hur stadens långsiktiga miljöarbete lett fram stiga tips. Bara en som inte tröttnade på niska eller, genom att inte ingripa, tillå-
regeringen vill ha att snacka trädgård. Någon som tyckte ”boktjuven” av Markus Zusak ta att en människa kommer till skada.
lärarlegitimation holms stad bjuder in till ett storslaget evenemang till att Stockholm utsetts till Europas miljöhuvud­ (b Wahlströms) agnetHa styrWoLDt-aLFHeIM
det var härligt att du 2. En robot måste lyda order från en
den 6–19 juni då stockholmare och turister kan fira stad 2010. Olika dagar fokuserar vi lite extra på ett
Regeringen föreslår att en yrkeslegi- impulsköpt en ”hå- En vacker och annorlunda bok där dö- människa, förutom om sådana order
tillsammans. Temat för evenemanget är kärlek och tema och då kommer det att finnas experter på plats ”tisdagarna med Morrie” av
timation för lärare och förskollärare rig kryddbuske” till den berättar historien om Liesel Me- kommer i konflikt med första lagen.
namnet är LOVE Stockholm 2010. Evenemanget som svarar på dina frågor. Det kommer också att Mitch albom (Månpocket)
införs den 1 juli 2012. Tanken är att exempel. christel mingers liv i Tysk- 3. En robot måste skydda sin egen
endast de som har legitimation ska ges
kommer att utspela sig på centrala ytor i innersta­ finnas en barnhörna med dagliga aktiviteter. I pa­ Kvant skulle vara land under andra Den här boken är sedan flera år min existens, såvida detta inte kommer i
fast anställning i skolan. En person kan den. Aktiviteter kommer också att äga rum i yt­ viljongen samarbetar Stockholms stad med SL, Tra­ en perfekt sådan världskriget. Det ständiga följeslagare. Jag har den med konflikt med första eller andra lagen.
enligt förslaget bli legitimerad genom terstaden. fikverket och Fortum. Paviljongen är öppen varje vän. Hon är inte jag gillar mest mig när jag reser och den finns alltid på Trots lagarna uppstår situationer
lärarexamen, men också genom annan I Kungsträdgården kan du besöka Stockholmspa­ dag klockan 11–19, utom den 19 juni då den har trädgårdsmästare är hur Markus mitt nattygsbord var jag än är. där robotar är olydiga, tycks göra fel
akademisk ämnesutbildning komplet- viljongen, där du får se hur Stockholm växer och öppet till klockan 21. utan en erfaren Zusak leker med Morrie Schwartz var författaren eller till och med mördar. Men är det
terad med praktik och ett års peda- utvecklas under fyra olika teman – den uppkopp­ Information om vad som händer i paviljongen journalist och orden. Det både Mitch Alboms favoritprofessor, hans fel på lagarna eller är det vi som inte
gogisk utbildning. Regeringen föreslår lade staden, den resande staden, den klimatsmarta och under resten av LOVE Stockholm 2010 hittar författare i äm- fascinerar och mentor och vän. På examensdagen lo- formulerat dem perfekt? Spännande
även ett nytt mentorssystem och att och hållbara staden samt den växande staden. Det du under Program på www.lovestockholm2010.se. net. Hon verkar känna alla i den svenska berör. vade Mitch att hålla kontakt, men det och tänkvärd läsning.
lektorerna återinförs. Det nya systemet trädgårdsvärlden personligen, och de kom att dröja 20 år innan Mitch hörde
36 37

20. nÄMnD & nytt sIsta orDet ➤
Livets hårda skola
ett inriktningsförslag för nybyggna-
av Linus Wallin tion för årskurs 6–9 vid Stenhagssko-
lan, dels utreda en sammanslagning
av Akallaskolan och Stenhagsskolan.
Akallaskolan är i behov av en omfat-
tande renovering. Stenhagsskolan kla-
rar inte den obligatoriska ventilations-
kontrollen, varför Sisab måste bygga
om ventilationen. Skolan måste även
tillgänglighetsanpassas.
Konsekvent utveckling
av verksamheten
Arbetet med Vision 2030 och ”En skola
i världsklass” innebär att utbildnings-
förvaltningen fortsätter att konsekvent
utveckla verksamheten på alla nivåer Ha en sommar i världsklass!
för att kunna möta nya utmaningar
och behov. Det systematiska kvalitets-
arbetet är grunden och utgångspunk- under de senaste veckorna har jag haft så kallade inspirationsplatserna med goda jag hoppas att vi tillsammans fortsätter
terna är som tidigare: förmånen att få delta i flera spännande och exempel runtom på skolorna och Pedagog att sträva efter förbättringar, sam­
• Skolan ska vara världsbäst för varje
elev.
intressanta aktiviteter. Jag tänker bland an­ Stockholm – webbplatsen för alla lärare och tidigt som vi nu ska börja ta
• Skolan ska sträva efter en utbild- nat på den internationella konferensen The pedagoger. oss an uppgiften att genom­
ningsnivå i världsklass. Stockholm Summit 2010, som lockade föra de beslut som riksdag
• Skolan ska förbereda eleverna för närmare 200 skolchefer och forskare från det är i dessa sammanhang naturligt att och regering har fattat om
att vara världsmedborgare.
Kommunikation och uppföljning är vik-
hela världen, och på det Nordiska direktörs­ tala om en skola i världsklass. Det betyder nya skolreformer.
tiga verktyg för att säkerställa att alla mötet, där skolcheferna från de nordiska inte att vi är perfekta eller bäst i allt. Men vi Ha en skön och avkopp­
utbILDnIngsnÄMnDen
är delaktiga och för att mäta resulta- huvudstäderna samlades i Stockholm i slutet har en verksamhet som förbättras och som lande sommar och tack för
inte utbildningsnämnden ställa krav ten av det arbete som görs. av maj. syns och märks internationellt. din insats under läsåret!
på annan skolhuvudman att tillgäng- Kvalitetsprogram för Läs referat av samtliga nämndären-
exploatering av skolgårdar lighetsanpassa sina lokaler. Det kan
elevhälsoarbetet den på utbildning.intranat.stockholm.se
Jag tänker också på Stockholms stads Denna positiva utveckling och exponering Vi ses och hörs i
Yildiz Kafkas och cecilia obermüller däremot byggnadsnämnden. Ett kvalitetsprogram för elevhälso- under rubriken Utbildningsnämnden. och utbildningsförvaltningens deltagande hade inte varit möjlig utan insatser från utbild­ augusti.
(båda MP) kräver i en motion att kom- arbetet i Stockholms skolor är framta- i Världsutställningen Expo 2010 i Shang­ ningsförvaltningens alla ledare och medarbe­
munfullmäktige tar ställning för att stop- get. Avsikten är att garantera likvärdig- hai nu i juni. Där visar vi vår förmåga att tare. Det spelar ingen roll vilken funktion eller
pa exploateringen av Stockholms skol- Insatser för elever med het och hög kvalitet inom elevhälsan.
VI gratuLerar
gårdar. De är positiva till en förtätning
ofullständiga betyg Programmet, som är gemensamt för
utveckla innovationer och globalt konkur­ vilket yrke det gäller, utan alla – lärare, fritids­
av stadens bebyggelse men menar att Stadsrevisionen har överlämnat en professionerna inom elevhälsoarbetet, pris till ”Mattecoach renskraftiga företag bland annat genom ett pedagoger, administratörer, servicepersonal
på nätet”
den sker på bekostnad av skolgårdarna. revisionsrapport, ”Skolans insatser för omfattar specialpedagogiska, psyko- skolväsende som försöker bidra till kreativi­ med flera – gör en viktig insats för att skolan i
Utbildningsförvaltningen anser inte att elever med ofullständiga betyg”, för sociala, psykologiska och medicinska Stefan Knutsson, projektledare på KTH tet och internationella perspektiv. Stockholm ska fungera bra.
ett totalt stopp för exploatering av skol- yttrande. Den visar att skolornas pe- insatser. Utbildningsnämnden har för ”Mattecoach på nätet”, har be-
gårdar är nödvändigt. Vid nybyggnation dagoger i huvudsak har arbetssätt och godkänt kvalitetsprogrammet och ett lönats i den globala tävlingen ”årets
Skolan i Stockholm får vid dessa till­ På samma sätt som alla bidrar till den
eller större ombyggnationer av skolor verktyg för att identifiera de elever ledningssystem för skolhälsovård och mest innovativa lärare”. Tjänsten er- fällen visa upp sig. Och vårt sätt att arbeta positiva utveckling vi nu befinner oss i,
tar förvaltningen tillvara de pedagogiska som behöver stöd, men att informa- skolpsykologverksamheten i stadens bjuder elever hjälp med matematik- väcker uppmärksamhet och drar till sig måste alla vara beredda att kavla upp är­
intressena. När det gäller till exempel tionen till rektor ofta kommer för sent. kommunala skolor. läxorna via nätet. Dessutom belönades många intresserade. Jag kan konstatera att marna när kurvorna pekar nedåt. Verksam­
tillgänglighet, buller och trafiksäkerhet En samlad elevdokumentation och åt- Anna Karlsson från Viktor Rydbergs
har förvaltningen rutiner för att tillvarata gärdsprogram saknas i många fall och Samskola för sin innovativa inlärnings-
skolverksamheten i Stockholm syns och heten blir inte bättre – eller sämre – än vad
stadens samlade kompetens för hur en uppfyller inte alltid nationella krav på ny för- och grundskola i metod. Priserna delades ut under ut- håller en god kvalitet. I vissa avseenden är alla medarbetare tillsammans är beredda att THoMAS PERSSoN ÄR UTBILDNINGSDIREKTÖR
södra Hammarbyhamnen
god skolmiljö ska utformas. utformning och innehåll. Alla skolor bildningskonferensen The Microsoft vi föregångare, till exempel när det gäller de bidra till. I STocKHoLMS STAD
upprättar inte någon IUP (individuell Utbildningsnämnden har beslutat att European Innovative Education Forum
utvecklingsplan) för varje elev, och en bygga en ny förskola och grundskola i i Berlin. Läs mer om mattecoacherna
tillgänglighet i del skolor saknar system för att fånga kvarteret Innanhavet i Södra Hammar- på Pedagog Stockholm, www.pedagog-
stadens skolor upp elever med psykosociala besvär. byhamnen. Den stora inflyttningen av stockholm.se.
Kommunstyrelsen har remitterat en mo- Utbildningsförvaltningen håller delvis barnfamiljer i området har lett till ett
tion av Abdo Goriya (S) om tillgänglighet med om de påtalade bristerna men har stort behov av platser för förskolebarn
på nya jobb
till utbildningsnämnden. Han föreslår att planer för att avhjälpa dem. omgående och skolelever på sikt.
tillgänglighetsarbetet ska fortsätta efter Johan Berken, vikarierande lokalstrateg
2010 och att en översyn av tillgänglig- på gymnasieavdelningen till och med I nästa nummer...
heten i stadens skolor ska genomföras. samlad dansarutbildning i stenhagsskolan byggs till juni 2012.
Han föreslår också att man bör se över
Münchenbryggeriet I stället för att bygga om och rusta upp Ingalill Hägglund, rektor på Rågsveds- • Adolf Fredriks musikklasser har ett skolbibliotek värt namnet.
på vilka sätt staden kan ställa krav på till- Nu har en lokal hittats i Münchenbryg- både Akallaskolan och Stenhagsskolan skolan från och med den 26 juli.
• Professor Pasi Sahlberg, Finland, om skolan och globaliseringen.
gängligheten i fristående skolor. geriet för att samla dansarutbildningen har ett om- och tillbyggnadsförslag Eije Lagesson, handläggare på gymna-
Utbildningsförvaltningen instäm- till en enda skola. Syftet är att öka ut- tagits fram där såväl årskurs 0–9 som sieavdelningen. • Vi möter återvandringskontorets samordnare på plats i Bosnien.
LÄRA
mer i motionärens förslag. Inventering bildningens kvalitet. Att flytta ut dans- obligatorisk särskola, som nu finns i Caretina Magnuson, rektor på Abrahams-
• Fyllig rapport från konferensen Framtidens lärande i Nacka.
av tillgängligheten är gjord för gymna- klasserna från Högalidsskolan innebär Sveaborgsskolan, inryms i Stenhags- bergsskolan.
sieskolor och vuxenutbildning medan också att denna skola kan utöka sin skolan. Bakgrunden är att utbildnings- Gunilla Olsson, ny rektor på Rålambs-
grundskolorna redovisas under 2010. intagning av elever från närområdet. nämnden 2008 gav utbildningsförvalt- hovsskolan.
S TO C K H O L M … och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 28 september.
När det gäller fristående skolor kan ningen i uppdrag att dels presentera
38 39

21. Siffrorna anger statisktik en månad efter lanseringen den 15 april.
10 000 335
nya besökare nya Facebookvänner
3 Välkommen!
nya bloggare
pedagogstockholm.se växer
I knappt två månader har den funnits, webbplatsen för Stockholms lärare. Och den växer på
alla håll och kanter. Besökare, Facebookvänner, bloggare, reportage och nyttigt innehåll har
blivit fler och mer. Gör pedagogstockholm.se till favorit du också.