1. Många i politiken, få i
näringslivet: om kvinnors
möjligheter till ledande poster i
samhället
Seminarium 13 mars 2013
Anita Göransson, Uppsala universitet
Saco och stiftelsen AllBright

2. Elitstudier i Sverige
• Maktutredningen 1989 (SOU 1990:44)
• 2001: ”Kön och den sociala
reproduktionen av eliter” (Riksbankens
Jubileumsfond, Göteborgs universitet)
• SOU 2007:108 (även regionalt och lokalt)
• Pågående projekt: ”Bygga maktbas”
(Ragnar Söderbergs stiftelse, Uppsala
universitet)

3. Vad är jämställdhet?
• Kvinnor och män skall ha samma
möjlighet att forma sina liv och samhället
(Sveriges Riksdag).
• Ett sätt att ta reda på detta är att
undersöka om alla grupper är lika
representerade på maktpositioner.

4. Undersökta områden
• Näringsliv
• Politik
• Offentlig förvaltning
• Organisationsliv
• Massmedier
• Kultur
• Vetenskap

5. Resultat
• Generellt sett är skillnaden mellan
kvinnors och mäns tillgång till makt på en
övergripande nationell nivå subtil men
systematisk.
• Det finns dock stora variationer mellan
olika områden, olika nivåer och olika typer
av positioner. På sina håll är skillnaden
dramatisk.

6. Andel kvinnor på maktpositioner Källa:
Anita Göransson, Martin Gustafsson & Ida Lidegran: Projektet Bygga maktbas, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier,
Uppsala universitet. 2012 års siffror är preliminära.
60
50
40
1990
30 2001
2012
20
10
0
g
liv
liv
lt
an
r
p
er
k
ltu
in
ta
ka
liti
gs
ns
i
rk
tn
ed
To
Ku
Po
ns
ky
in
io
al
sm
te
at
är
rv
Sv
Ve
is
fö
N
as
an
ff
M
O
rg
O

7. Vilka mönster fann vi?
• Jämställdhet på de synligaste politiskt
influerade maktpositionerna på riksplanet.
• En tredjedel kvinnor där man strävar efter
jämställdhet men inte granskas.
• Massiv mansdominans på lokal och regional
nivå – och i akademier och storföretag med
kollegial rekrytering och låg omsättning på
ledamöter – men också i kultur och dagspress.

8. Kvinnor och män har olika sorters
makt
• Kvinnor är chefer i mindre företag och
organisationer – i vård, omsorg, skola
• Män är högre chefer – i byggnad,
tillverkning, it, affärsverk, finans
• Män är vd och ordförande, kvinnor är
ledamöter

9. Rikspolitiken mest jämställd
• Men kommunala och regionala toppchefer
är män
• Partier till vänster mer jämställda än de
borgerliga – särskilt på distriktsnivå och i
ungdomsförbunden. Särskilt m och kd har
många män i ledningen.

10. Näringslivet är minst jämställt
• Knappt 10 % kvinnor på toppen, drygt 90
% män
• Fler kvinnor i kooperativa bolag och
statliga bolag – hälften kom från
förvaltningskarriär

11. Könsarbetsdelning bland chefer
• Flest kvinnor i rikspolitiken – och på
politiskt influerade/offentligstyrda
positioner på andra områden: public
service-medier, statliga forskningsråd,
statliga företag
• Flest män i det privata näringslivet och i
dagspressen – och kommersiella
etermedier och privata forskningsstiftelser

12. Vald eller utsedd?
• Kvinnor är oftare valda och bestämmer
oftare över offentliga resurser
• Män är oftare utsedda (av högre chefer
eller av varandra) och bestämmer över
privata resurser och symboliska värden
(nobelpriset!)

13. I offentlig förvaltning finns också
fler kvinnor på toppen
• Men kommunchefer och regionchefer är
män
• I försvaret finns kvinnor främst bland civila
• Kvinnor finns bland höga domare men 80
% av tingsrättsdomarna är män
• Tvärtom bland åklagarna: 52 % kvinnor
bland kammaråklagarna, men främst män
som högre åklagare

14. Kultur
• På riksnivå finns könsbalans bland museichefer
och teaterchefer
• På länsnivå leds teater, musik och museer
nästan bara av män
• Bibliotekscheferna är kvinnor
• Musikliv och opera har flest manliga chefer

15. Vetenskap
• Tills nyligen styrde män universitet och
kvinnor de nya högskolorna.
• Nu är de flesta rektorerna vid de stora
universiteten kvinnor (2012).
• Mellancheferna (dekanerna) är män.
• Fler kvinnor studerar, men efter
doktorsexamen tar männen över.
• Från 17 % kv professorer 2007 till 23 %
2012. – Adm karriär – forskarkarriär?

16. Regionala skillnader – fler kvinnor i
storstädernas topp och längs kusten, färre
i traditionella områden som Småland och
Västerbotten
• 40-60 %-regeln: alltid kvinnor som är 40
%, männen 60 %

17. • Likheterna mellan könen är större än
skillnaderna (hög utbildning, hög social
bakgrund, födda i storstad)
• Skillnaderna är större mellan olika eliter än
mellan könen inom samma elit (även
livsstil, familjeförhållanden, åsikter)

18. Skillnader kvinnor - män på toppen
gäller främst:
• Placering i maktelitens olika delar
• Familjeförhållanden (både uppväxt och
egen)
• Åsikter om kvinnors karriärhinder
• Skillnaderna mellan könen är störst i
näringslivet

19. I näringslivet – 90 % män på
toppen
• Kvinnorna på toppen hade växt upp i
tvåförsörjarfamiljer, oftare mor med karriär
och föreningsaktivitet
• Hälften av kvinnorna i näringslivet var
ensamma med barn, hälften gifta med
man i samma karriär
• 94 % av männen var gifta, hade flest barn
men minst föräldraledighet

20. Näringslivsmännens särart
• Männen i näringslivstoppen hade i arbetet sällan
kontakt med kvinnor på samma nivå, mötte
främst underställda kvinnor.
Privat hade de en traditionell samlevnadsform:
en fjärdedel hade hemmafru (13 % bland
toppcheferna allmänt), ytterligare nästan en
tredjedel hade deltidsarbetande fru. De trodde
också att könen har olika medfödda egenskaper,
till skillnad från andra toppmän.

21. Varför så få kvinnor på toppen?
• Enligt kvinnorna på toppen: Rekrytering
sker ofta genom informella nätverk,
kvinnor förbigås, många män vill inte
samarbeta med kvinnliga chefer
• Enligt männen på toppen: Kvinnor söker
inte dessa poster tillräckligt ofta. Kvinnor
har också ofta omsorgsuppgifter som
hindrar dem att satsa helt på jobbet.

22. Jämställdhet och mångfald tycks
kräva:
• Representativ ambition
• Genomskinlig rekryteringsprocess
• Synliga positioner
• Att positionen inte är unik (för då blir det
en man)

23. Jämställdhet – en tidsfråga?
• Delvis kanske kvinnor klättrar.
• Men frapperande att den motsatta tendensen är
så vanlig: fler kvinnor utnämns på toppen där de
syns.
• Däremot är det svårt bli chef lokalt – som
tingsrättsdomare, kommunchef, länsteaterchef
eller chefredaktör.
• Viktigt med synliga föregångare – motverkar
stereotypiska idéer. Ett argument för kvotering?

24. Om materialproblem:
• Folk- och Bostadsräkningarna har slopats sedan länge.
• SIS Ägarservice ger inte längre ut sin kartläggning av
näringslivschefer (finns dock som betaltjänst på nätet).
• Statskalendern ges inte längre ut som förut.
Motsvarande uppgifter finns inte komplett på nätet.
• Medieguiden ges heller inte ut längre.
• Företagens hemsidor är ofta utmärkta men saknar ibland
viktig information. Ännu mer så andra organisationer.

25. Att göra:
• Förbättra statistiken. Den bör vara överskådlig, tillgänglig
och jämförbar (gärna internationellt).
• Redovisa den årligen.
• Kartlägg mellancheferna (rekryteringsbasen), t ex
affärsområdeschefer, dekaner, prefekter.
• För upp den lokala makten på dagordningen.
• Pressen är särskilt viktig eftersom mediernas makt ökar
hela tiden. (Enligt 2001 års toppchefer har medierna
störst makt.)
• Utnyttja generationsskiftet när 40-talisterna går i
pension!
• Agera internationellt!

26. Källor:
• SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige (Kapitlet om
makteliten)
• Anita Göransson (2004) Kvinnor, män och karriärer.
Visioner och verklighet i näringslivet. Stockholm: SNS
Förlag
• SOU 2007:108 Kön, makt och statistik
• Maktens kön. Kvinnor och män i den svenska makteliten
(2007) Anita Göransson, red. Nora: Nya Doxa Bokförlag)

27. • Anita Göransson
• Professor i genus, organisation och
ekonomisk förändring, Linköpings
universitet, och gästprofessor vid Uppsala
universitet
anita.goransson@edu.uu.se