En riktgivande konsekvensbedömning - det är här absolut inte enbart en fråga om standardens tekniska innehåll. Rubrikerna säkert i rätt rikning men innehållet kan alltid diskuteras!

1. 1
19.10.2015
(översättning 31.10.2015)
Lasse Åkerblad kommenterar
STANDARD FÖR REVISION I SMÅ FÖRETAG
STANDARD FOR AUDITS OF SMALL ENTITIES (“SASE”)
(På svenska/I Sverige ”Förslag till Nordisk standard för revision i mindre företag”)
(Utkast 4.6.2015)
Jag betonar sammanhanget – den stora bilden. Jag utvärderar på ett kritiskt sätt vilka följder en eventuell
implementering av SASE skulle ha i Finland. Därför är slutresultatet en riktgivande konsekvensbedömning.
Jag framhåller punkter, vilka i min mening är relevanta och som klart är en del av helheten; det är här inte
enbart en fråga om standardens tekniska innehåll eller dess goda eller dåliga sidor. - Mina slutsatser
framgår av mellanrubrikerna och motiveringen finns i texten.
Mina svar på NRF:s direkta frågor finns under punkt 17. I bilagan visar jag hur revisionen ser ut i Europa
och Norden.
1. En ”standard” behöver en standard setter – nu och i framtiden
NRF uppfyller inte de krav som man kan ställa på en standard setter vad gäller auktoritativ ställning och
resursser. I Finlands finns inte heller något officiellt instans som skulle ha ansvaret för standarden och dess
fortsatta utveckling.
2. Det finns inget fönster för SASE i EU-direktivet
I varje EU-medlemsland pågår just nu implementeringen av EU-revisionsdirektiv och -förordning.
NRF:s representant har låtit förstå att direktivets artikel 26.1, dess andra sats, betyder ett ”öppet fönster” för
SASE. En användning av detta betyder dock bara en temporär användning av SASE. Att använda denna
medlemsoption för en helt ny standard är inte heller förenlig med den ursprungliga avsikten, d.v.s. att en
medlemsstat tillåts använda sina nuvarande standarder fram till att kommissionen har godkänt ISA-
standarderna.
EU-direktivets ”småföretagsfönster” kunde vara 26.5 gällande en proportionell användning av ISA i det fall
att medlemslandet inte tror att ISA ”per automatic” böjer sig enligt verksamhetens storlek och komplexitet.
Även detta fönster har en annan NRF representant föreslagit. SASE är här dock inte samma som ISA.
Finlands Revisorer rf. å sin sida anser att fönstret är innehållet i finsk god revisionssed som åsidosätter
direktivet. Enlig föreningen skulle SASE – bara den skulle erhålla tillräckligt med understöd i medlemskåren
– få en status som en av många källor för god revisionssed i Finland. Att använda detta ”fönster” bör nog
anses tillhöra en epok då inga standarder eller rekommendationer överhuvudtaget fanns.
3. ISA är i praktiken redan nu EU:s godkända revisionsstandard
Att i revisionsbranschen klamrar sig fast vid att ”kommissionen har ännu inte godkänt en enda internationell
revisionsstandard” är ”juridiskt hårklyveri” men visar på vilket rättsväsendet grundar sin tolkning av god
revisionssed i Finland.
Detta faktum öppnar ändå inte vägen för en helt ny revisionsstandard. I revisionslagen sägs att i revisionen
skall revisorn följa i EU:s revisionsdirektiv inskrivna internationella revisionsstandarder. Ändringsdirektivet
fastslår nu att med dessa menas uttryckligen IAASB:s ISA-standarder. Ett eventuellt ibruktagande av SASE
borde därför förutsätta samma lagstiftningsprocess och demokratiska beslutsfattande samt en egen
paragraf eller notering i lagen, alldeles på samma sätt som ISA i tiderna.
Även i Finland sker revisionen och revisorernas kvalitetsgranskning enlig ISA-standarden. Av EU:s
medlemsländer använder 25 länder direkt, samt ett par indirekt, ISA som sin revisionsstandard. Globalt sett
är siffran nu 110.
I Finland kör således revisionsbranschen på ”dubbla spår”. Grovt taget, den ena grundar sig på juridik, den
andra på revisionens kvalitet (ISA). Detta är inte i någons intresse, åtminstone inte revisorns, och gör hens
G R M - R E V I S O R
L A S S E Å K E R B L A D
Kivilu oman tie 12 , 647 00 Teu va
0400 760 756 lasse.akerblad@gmail.com

2. 2
verksamhetsmiljö speciell och kontradiktorisk. Ett införande av en ny standard kommer i denna miljö betyda
ett utökat hot mot revisorns rättssäkerhet.
4. SASE är inte rätt bidrag till att förbättra den ekonomiska situationen i Finland
Revisionsbranschens förslag SASE medför inget nytt som skulle ha betydelse för de finska företagens
konkurrenskraft eller till minskning av deras administrativa börda. Den nya standarden stöder inte heller
stadsmaktens målsättning att utöver ovan nämnda mål även att minska antalet normer inom den offentliga
administrationen.
Det är uppenbart att SASE rentav motverkar dessa mål. Nedan presenteras en del motiveringar till detta.
5. SASE cementerar rådande strukturer och förhindra nya innovativa lösningar
Det att revisionsbranschen stenhårt håller fast vi en enda tjänst för bestyrkande av årsredovisningar
förhindrar ibruktagandet av andra mera innovativa och till företagets aktuella situation anpassade
bestyrkandetjänster.
Färdiga och ändamålsenliga globala IAASB:s standarder finns redan i dag för detta ändamål. På nära håll
finner vi goda och exemplariska lösningar i länder med en liberal och målinriktad lagstiftning; Danmark och
Estland, båda har tagit i bruk review-standarden (översiktlig granskning).
6. SASE ökar branschens egen byråkrati
Implementeringen av SASE leder till två parallella revisionsstandarder. Revisionsbranschens byråkrati och
administrativa börda kommer därför att öka. Den nya standarden kommer bl.a. att av hela revisionskåren
kräva SASE-utbildning, en omställning av nuvarande revisionsverktyg samt en omplanering av byråns
kvalitetssystem.
Implementeringen ökar branschens kostnader, något som direkt kommer att överföras i priset på
revisionstjänsterna.
7. SASE tränger ut ISA-revisionen
Enligt NRF är SASE-revisionen effektivare, kräver mindre resursser än ISA-revisionen. Revisorerna
kommer därför att tona ner sin ISA och övergå till SASE. I en tuff offertrunda kommer ISA-revisionen alltid
att förlora då SASE har ett lägre pris.
Detta kommer i praktiken att betyda att bara några procent av Finlands företag (medelstora och stora)
kommer att bli föremål för en ISA-revision. En dylik utveckling måste ses som mycket oönskad ur flera
synvinklar.
8. Leder SASE till en minskning revisorskårens kunnande?
Allt vad revisorerna i dag kan om revision har sin grund i deras ISA-kunnande. I en framtida SASE-revision
blir det inte mera nödvändigt att kunna ISA eller hålla sig ajour med dess utveckling. Faran är mycket stor
att inhemskt undervisningsmaterial inte kommer att finnas tillgängligt ens i samma utsträckning som om ISA
idag.
Avsaknaden av litteratur, undervisningsmaterial, tidningsartiklar osv. kan vad gäller ISA kompenseras med
utländskt material. Däremot vad gäller SASE bör man utgå ifrån att sådant inte överhuvudtaget kommer att
finnas.
Den starka betoningen av användandet av professionellt omdöme som grund för revisionskvaliteten
kommer att åtskilja de erfarna ”seniora revisorerna” från ”juniora revisorer”, som just startat sin
revisorsbana. Är det därför möjligt att användningen av SASE måste begränsas till ”seniora revisorer” för att
uppnå hög revisionskvalitet?
9. SASE kommer att orsaka förvirring bland intressenterna
Utifrån sett två identiska revisionsstandarder men med olika revisionsberättelser och olika
revisionsprocesser kommer att ge upphov till oklarheter bland kunder, finansiärer, leverantörer och andra
intressenter.
Denna förvirring kommer inte endast att begränsa sig bara till Finland då SASE-revisionstandarden är
okänd och inget kunnande om den finns annanstans. En förvirring kommer även att finnas inom
revisionsbyråer med internationell verksamhet och deras interna kvalitetskontroll.

3. 3
10.SASE är inte förenlig med branschens utvecklingstrender
Globalt sett finns det inte någon revisionsstandard som är avsedd enbart för små företag, trots att en sådan
har efterlysts allt emellanåt. Kraven har dock kommit från enskilda revisorers håll. IAASB:s syn att ISA-
standarderna kan proportionellt användas vid alla företagsstorlekar har godtagits av
branschorganisationerna och regulatorerna.
Den allmänna utvecklingen har under de senaste årtiondena gått från nationella standarder mot en
användning av IAASB framtagna globala standarder som sådana eller med små nationella tillägg.
Av USA:s två revisionsstandarder har den för privata företag redan harmoniserats med ISA och den för
noterade bolag, håller man som bäst på med att konvergera med ISA.
Under årens lopp har länderna successivt befriat sina minsta företag från en lagstadgad revision. Inom EU
är gränsen runt 1 milj. € i omsättning och 10 anställda. Flertalet av länderna har gränser vid 4-6 milj. € och
50 anställda. Orsaken till högre gränser är inte själva ISA-standarderna utan motiven är tillgången till
alternativa bestyrkandetjänster och – standarder och en mera liberal lagstiftning.
11.Processen bakom SASE har dålig transparens
NRF har inte presenterat information om processen och motiveringar varför man stannat just vid det här
förslaget. Att ta ställning till förslagets detaljer blir därför mycket svårare.
12.SASE har ingen teorigrund (Är ett ”samlingsverk”)
SASE bygger inte på något ramverk på samma sätt som ISA-standarderna gör. Därför kommer användaren
av SASE i praktiken att stöta på områden eller förhållanden som SASE inte alls eller bara ytligt behandlar. I
SASE finns ingen egen tolkningsgrund eller -källa angivna.
SASE ”ser ut som ISA” utan att vara kompatibel med den. Därför kan inte ISA inklusive dess förtydliganden
fungera som källa för revisorns professionella omdöme. Problem uppstår för både kvalitetskontollen och i
framtiden även för rättsväsendet.
På grund av SASE:s ”rotlöshet” är all den information som nu finns om ISAs, vad som skrivs om dem och
hur de vidare utveckas, irrelevant för SASE-revisionen och -revisorerna.
13.SASE har sitt ursprung i IAASB:s ISA-standarder (trots NRF:s förnekande)
En ord för ord gjord jämförelse visar att allt som finns i SASE är lånat från ISA-standarderna, det allra mesta
ordagrant. Detta lånande bestyrks av att SASE förses med IFAC:s upphovsrättsklausul.
SASE är i praktiken en avskalad version av ISA-standarderna. Allt som finns i ISAs finns inte i SASE. NRF
ha a) tagit bort alla de standarder som förbundet har klassificerat som irrelevanta, b) från de kvarvarande
tagit bort förtydliganden och ”självklarheter” samt c) lämnat bort de krav som förbundet inte ansett
relevanta.
En avskalning enligt ovan gör inte SASE till en självständig standard, slutresultatet följer i allt väsentligt ISA.
Utvändigt är slutprodukten dock ett kompakt paket, som på ett enkelt sätt beskriver revisionsprocessen.
Detta är dock inget nytt, på samma sätt framskrider ISA-revisorn arbetsprocessen i dagens
revisionsverktyg.
En proportionellt utförd ISA-revision betyder att det är revisorn med sitt professionella omdöme som själv
avgör vilka de relevanta kraven är just i ifrågavarande revision.
14.SASE vs. ISAs, några jämförelser
Att få ett grepp om SASE förutsätter en mycket detaljerad jämförelse med ISA-standarderna. NRF själv har
inte själv gjort någon, då förbundet förnekar allt samband mellan dem båda. Här är några jämförelser jag
själv gjort:
­ SASE rensar i ”kringåtgärderna”: ISA:s obligatoriska uppdragsbrev blir föremål för revisorns
övervägande, likaså ledningens skriftliga uttalanden. Detta kan ses som ett utryck för att SASE ”kör
ner” en klart uttryckt ansvarsfördelningen (revisor-ledning), tvärt emot vad ISA gör. Detta syns även
i bortlämnandet av kapitlet om denna ansvarsfördelning i revisionsberättelsen.
­ Av ovan kan man få den uppfattningen att i SASE är graden av revisorns skepticism lägre. Att
utbyta ”förfrågan hos ledningen” mot ”diskussioner med ledningen” stöder denna tolkning.

4. 4
­ I SASE planerar revisorn men han gör ingen plan. Vad det betyder i praktiken, förblir oklart.
­ SASE sätter klart och tydligt den interna kontrollen i bakgrunden. En värdenedgradering sker då
den interna kontrollen inte som en elementär del av riskvärderingen. T.ex. obligatorisk närvaro vid
lagerinventeringen är borta. Vad gäller den interna kontrollens ställning verkar SASE återvända till
början av 2000-talets versioner av standarder och rekommendationer.
­ Revisionsberättelsen är mycket minimal. Här återvänder man till 90-talets berättelse. Att jämföra
den med den nuvarande revisionsberättelsen är missvisande till SASE:s fördel.
­ Revisorns professionella omdöme betonas men att verifiera dess praktiska tillämpning jämförd med
ISA är mycket svårt. Dess ”överanvändning” begränsas dock alldeles på samma sätt som i ISA.
­ Även SASE:s påstådda färre dokumentationskrav är mycket svårt att verifiera, speciellt därför att
det generella kravet är exakt det samma som i ISA.
­ Ett avskalat dokumentationskrav skulle också kräva en helt annorlunda kvalitetskontroll än dagens.
(En principbaserad standard kräver en principbaserad kvalitetskontroll.)
­ Såsom i ISA, bör den insamlade mängden revisionsbevis vara tillräcklig för att kunna ge ett
uttalande med hög säkerhet (s.k. ”rimlig säkerhet”). Sålunda är det alldeles klart att SASE inte kan
avvika radikalt från ISA:s krav; att ”skala bort” nyckelkrav enligt ISA är inte möjlig.
­ Färre sidor text kan även ge upphov till felaktiga slutsatser. Vissa krav uttrycks i en enda sats där
samma krav i ISA spjälkas upp i flera delkrav.
­ ISA innehåller 36 olika standarder. SASE har direkta anknytningar till åtminstone 19 av dessa.
Se även bilagans jämförelse!
15.Nationella differenser mellan de nordiska länderna
Varje NRF:s medlemsland är olika. Nuvarande och kommande lagstiftning baseras på landets och dess
regerings mål, vilka härleds från bl.a. landets ekonomiska situation.
Att ge en bild av Norden som ett homogent område är missvisande. Redan revisionslagstiftningen avviker
och implementeringsmiljön blir därför helt landspecifik.
16.NRF:s marknadsföring innehåller brister i informationen
NRF:s medlemmar banar väg för SASE bl.a. genom att ställa IAASB:s ISA-standarder i ett ofördelaktigt ljus.
Påstående till SASE:s fördel är ”färgade” och för vilka NRF inte har presenterat grunder. Att objektivt
utvärdera påståendena är därför omöjligt.
NRF och dess medlemmar gör i den offentliga debatten ingen skillnad mellan revisionens lagstadgade
uppgift och revisionsfirmornas affärslogik. Detta tenderar att skymma vilka de verkliga avsikterna bakom
förslaget kan vara.
Reflekterar marknadsföringens mantra "nu ska revisionen bli roligare - igen" en strävan tillbaks till "den
gamla goda tiden när allt var enklare"? Eller kanske reflekterar det förslagets ekonomiska syfte ur revisorns
synvinkel?
---------

5. 5
17.Mina svar på NRF:s förfrågan
Är standarden är väl anpassad för revision i mindre företag?
I praktiken kommer inga förändringar att ske. En hög grad av säkerhet i rapporten förutsätter fortfarande att
granskningsåtgärder av samma nivå utförs. Redan nu i ISA-revisionen är substansinriktade åtgärder
gällande och SASE:s betoning av dessa betyder inget nytt i en revision av mindre företag.
Det är föga troligt att SASE leder till billigare revisioner. Däremot är det klart att revisorn kommer att offerera
en SASE-revision till ett lägre pris än en ISA-revision.
Hur kommer kvaliteten i revisionen att påverkas till följd av tillämpning av standarden?
Praktisk sett, alla ISA:s relevanta krav vad gäller revisionen i mindre företag återges i SASE. Att den interna
kontrollen tonas ner kommer dock att försvaga kvaliteten och öka risken för felaktigheter i de finansiella
rapporterna.
Samtidigt uteblir ett av revisorns naturliga område för rådgivning. Man bör komma ihåg, att alla trådar leder
till upphovskällan; när saker och ting görs rätt av kunnande människor i goda system och med goda rutiner,
är sannolikheten för att fel uppstår eller inte korrigeras, liten.
Vi bör notera att företagsspektrumet är stort, det granskade företaget kan ha en omsättning från 200 000 €
upp till 12 milj. euro. Det är troligt att minskningen i kvaliteten kommer att bli mera märkbar i den högre
kategorin.
Föreligger behov av kompletterande vägledning? Och om på vilka delområden?
Myndigheterna och kvalitetsgranskarna bör från första början klart meddela varifrån vägledning kan
inhämtas. Kommer de att acceptera att den tas direkt ur t.ex. ISA? Kommer de tolkningar som nu hittills har
gjorts accepteras, som sådan eller på vilket sätt modifierade?
Hur kommer SASE-revisionen i praktiken att skilja sig från ISA-revisionen? Vilka krav är helt borta, vilka
finns bakom revisorns övervägande? Hur skall dokumentationen skötas för att uppfylla
kvalitetsgranskningens krav? Hur dokumentera revisorn sitt ”övervägande”? Här bara några frågor som
behöver svar.

6. 6
Bilaga: