1. Stöd
Ensamstående fäder är i högre utsträckning Självklart ligger det i allas intresse att skapa
delaktiga i fritidsaktiviteter, sportar och läser ett samhälle med plats och utrymme för alla
läxor med sin tonåring. Sammantaget umgås
svenskfödda föräldrar mer och är oftare aktiva
med sina barn än utlandsfödda.
sina medborgare.
I Fosie som är ett såpass heterogent område
betraktas säkerligen tonåren på olika sätt.
Ibland tänker jag
Mödrarna har mer inblick och kontakt med
tonåringarnas nätverk än fäderna och svensk-
födda har oftare inblick och kontakt än ut-
Olika kulturer har olika krav och förväntnin-
gar på hur tonåringar ska vara och uppföra
sig. Av de ca 900 personer som svarade på
att jag ska köpa en glass
landsfödda. Särskilt gäller detta kontakten frågeformuläret inför denna rapport an- Sammanfattning av en studie kring
med tonårskompisarnas föräldrar där bara mälde ungefär 200 sitt intresse för att träffa
fyra av tio utlandsfödda ensamstående för- andra tonårsföräldrar och samtala kring hur tonårsföräldrar och deras tonåringar i Fosie
äldrar tycker de har tillräcklig kontakt. det är att vara tonårsförälder i Fosie.
Den ensamstående föräldern är generellt Att använda den kraft som finns både hos
alkohol- och drogrestriktiv, vilket särskilt föräldrar och tonåringar för att göra Fosie
gäller utlandsfödda fäder. till en plats där fler känner sig trygga är en
Föräldrarna generellt känner sig lika säkra av många idéer.
som parföräldrar att tonåringen vänder sig Det behövs mer kunskap om de olika villkor
till dem om han/hon råkar ut för något eller under vilka tonårsfamiljer lever. Det behövs
gör något olovligt, men det är vanligare att analyser kring vad som är individuella prob-
utlandsfödda är tveksamma till detta. lem och vad som är inbyggt i systemet. Äger
De ensamstående föräldrarnas behov av vi denna kunskap kan vi också justera de
stöd handlar om ekonomi, samarbetssamtal, stödsystem som redan finns så att de utnyt-
stödsamtal, semesterverksamhet etc. Fram- tjas bättre och av fler som behöver dem.
förallt är det de svenskfödda, ensamstående Stöd som erbjuds men inte kan utnyttjas
mödrarna som önskar stöd. är resursslöseri och kraften skulle kunna
användas till annat.
Framtiden
Vad kan man då göra från samhällets sida
för att stödja de olika familjerna med sina
olikartade förutsättningar och behov? Och
varför?
Sveriges Makalösa Föräldrar bildades år 1996. Okunskap om vad det innebär att leva som
ensamförälder skapar negativa attityder och fördomar i samhället. Detta leder till känsla
av isolering och utsatthet. Makalösa Föräldrar arbetar för att ensamstående föräldrars
familjer ska ses som en sorts familj bland andra familjer. Vi tror att barn som växer upp
med föräldrar som har fungerande sociala nätverk, oberoende av boende- och familjeform,
har bättre förutsättningar i livet. Därför bygger vi nätverk mellan ensamföräldrar av alla
de sorter runt om i Sverige. Det är möjligt att hitta ett gott liv tillsammans med andra.
Sveriges Makalösa Föräldrar, Fatburs Brunnsgata 20, 118 28 Stockholm, 08-720 14 13,
www.makalosa.org

2. Ibland tänker jag att jag ska köpa en glass Ekonomin i tonårsfamiljer
Hösten 2006 utförde organisationen Sve- som har störst ekonomisk utsatthet bland Ekonomin är en viktig faktor som på ett Andel föräldrar som inte skulle klara att skaffa
riges Makalösa Föräldrar en enkätun- barn. tydligt vis sätter gränser eller öppnar för fram 15.000 kr på en vecka. I procent.
dersökning bland tonårsföräldrar i Fosie möjligheter i vardagen. En rimligt god
Ej klara 15000
Inkomsnivåerna är generellt mycket låga 80
i Malmö med avsikt att studera likheter bland föräldrarna i studien men variatio- ekonomi är en nödvändig förutsättning men 70
och skillnader mellan hur föräldrar i olika nerna mellan olika familjetyper när det gäller ingen garanti för välfärd. Ungefär hälften av 60
familjetyper upplever sin föräldraroll. Ofta undersökningens tonårsfamiljer faller under
50
ekonomi, utbildning och sysselsättning är 40 Series1
är stöd, råd och aktiviteter anpassat efter att ändå stora. Beroende på vilken typ av familj EU-definitionen på ekonomisk fattigdom. 30
det finns två vuxna i familjen samt att det
20
man växer upp i och vilket land föräldrarna Hushåll med två svenskfödda föräldrar har
finns en viss kunskap i det svenska språket
10
kommer ifrån skiljer sig livsvillkor, förut- betydligt större möjligheter att klara av en
0
och den svenska kulturen. Eventuellt stöd sättningar och möjligheter för tonåringarna
Trad. Omb. Ens. Ens. Sv. Mix Utl. Ens. Ens.
dräglig inkomststandard än ensamstående Fam Fam Mor Far par par Par Sv Utl
behöver anpassas utifrån de förutsättningar som växer upp i Fosie. Men på vilket sätt? och utlandsfödda föräldrar som har större
som finns. Liksom den traditionella familjen
Studiens teman har varit tonårsföräldrarnas svårigheter att få ekonomin att gå ihop. Att klara månadens utgifter
har ensamstående föräldrar sina speciella
villkor, ombildade familjer har sina, och ekonomi, tid med barnen, sociala nätverk, Medianvärdet för samtliga hushålls dis- Ett annat sätt att belysa hur den ekonomiska
utlandsfödda föräldrar sina. förhållningssätt till alkohol och droger, ponibla inkomster per k.e. (konsumtion- situationen ser ut i en familj är att fråga om
känslan av förtroende samt behov av stöd i senhet) var knappt 8.500 kr per månad. De hushållet haft svårt att klara de löpande
Förhoppningarna från Sveriges Makalösa sin föräldraroll. parfamiljer där båda föräldrarna är födda i utgifterna för hyra, mat och nödvändiga
Föräldrar är förstås även att ensamstående
Att vara tonårsförälder upplevs ofta som Sverige hade 27 procent högre disponibla räkningar under de senaste 12 månaderna.
föräldrar ska bli mer synliggjord som grupp.
Dessa föräldrars speciella villkor blir ofta att balansera på slak lina. Man ska både inkomster än hushållen i stort. Föräldrar Andel föräldrar som någon gång under de
individualiserade och osynliggjorda trots att stötta, kontrollera och hjälpa men också födda utomlands och ensamstående föräld- senaste 12 månaderna haft svårigheter att
de idag utgör en stor grupp i samhället. våga uppmuntra barnen till frigörelse och rar hade ca 20 procent lägre inkomst än klara de löpande utgifterna. I procent.
egna erfarenheter. För detta krävs kunskap, medianen. De ensamstående fäderna är den Svårt m löpande utg.
Frågeformuläret som skickades ut besvara- insikt och samtal om förutsättningar, villkor grupp med allra lägst inkomster.
60
des av 908 föräldrar med barn mellan 13 och behov som gäller för den tid och det
50
och 17 år. 613 av dessa levde i parhushåll samhälle som finns här och nu.
40
varav 494 i familjer med tonåringens båda Kontantbuffert 30 Series1
biologiska föräldrar och 119 i ombildade Hur upplever tonårsföräldrar i Fosie sin 20
familjer. 240 var ensamstående mödrar föräldraroll? Har utbildningsnivå, sys- Att veta att man inte har ekonomisk bered- 10
och 51 ensamstående fäder. 51 procent av selsättning, kön och ursprung inverkan på skap för oförutsedda utgifter är problema- 0
föräldrarna var födda utanför Sverige. hur man förhåller sig? Vad påverkar hur tiskt i akuta situationer, men framförallt Trad. Omb. Ens.
Fam Fam Mor
Ens.
Far
Sv.
Par
Mix
par
Utl.
Par
Ens.
Sv
Ens.
Utl
delaktig, tillitsfull och ansvarstagande man skapar det en generell oro i vardagen och
Barnfattigdomen är stor jämfört med andra är som tonårsförälder? en ständig känsla av bekymmer.
kommuner och Fosie är en av de stadsdelar Ensamstående föräldrar har svårare att klara
På frågan om möjlighet att skaffa fram 15 000 ekonomin varje månad men trots att de som
kronor på en vecka har de allra flesta föräldrar är födda utomlands har lägre inkomster är
(86 procent) i de traditionella familjerna med det vanligare bland de som är födda i Sve-
svenskfödda föräldrar svarat ”ja” medan rige att ha problem med löpande utgifter.
bara 35 procent av de ensamstående fäderna
skulle klara det. Ekonomin skapar hinder eller möjligheter
för aktiviteter och sysselsättningar. För ung-
Bland parföräldrar födda utomlands skulle domar handlar det ofta om att inte ofrivilligt
71 procent klara av det och bara 41 procent hamna utanför och att kunna delta i aktivi-
av utlandsfödda ensamstående föräldrar. teter tillsammans med sina vänner.

3. Ekonomin i tonårsfamiljer Ekonomin i tonårsfamiljer
För föräldrar handlar det om att kunna skapa Vad avstår föräldrarna? boende där 24 procent har avstått. Bland netuppkoppling hemma. Med tanke på hur
en livssituation för sin tonåring där han/hon parfamiljer där båda föräldrarna är födda viktigt kommunikation och information
Om valmöjligheten finns avstår de flesta
kan delta i kreativa, trygga och hälsosamma i Sverige är det betydligt färre, 13 procent. via nätet är för ungdomar idag och även
föräldrar själva från saker i stället för att
aktiviteter tillsammans med sina vänner. Det är också vanligt, särskilt bland ensamstå- att mycket kunskapssökning till skolarbete
låta barnen göra det. Ofta väljer föräldrar
Detta kan vara svårt då man måste göra ende föräldrar, att avstå från kursavgifter, trä- sker via internet medför detta förmodligen
bort förhållandevis nödvändiga behov till
hårda ekonomiska prioriteringar. ningsutrustning och bio eller andra nöjen. en del svårigheter.
förmån för tonåringens, till synes, mindre
Detta leder fram till nästa fråga: Tvingas man i nödvändiga behov. Ungefär två tredjedelar Namnet på rapporten ”Ibland tänker jag att Sammanfattning
familjen avstå från något och i så fall vad? av samtliga föräldrar i Fosie har avstått från jag ska köpa en glass” är ett drömmande ci- Sammanfattningsvis ser vi att familjerna i
inköp för egen del det senaste året. tat från en ensamstående förälder i ett samtal Fosie överlag lever i hushåll med begrän-
Vad avstår tonåringarna? I de traditionella familjerna är det ingen med andra föräldrar. Fortsättningen på cita- sade hushållsekonomier. Den ekonomiska
I familjer med två vuxna har varannan ton- större skillnad mellan hur mycket tonår- tet lyder: ”Men...! Det gör jag inte. För man situationen för de flesta tonårsfamiljer un-
åring behövt avstå från någonting medan två ingen och föräldern avstått ifrån medan kan faktiskt få minst ett halvt kilo fläskkött derstiger vad som är vanligt förekommande
tredjedelar av tonåringarna i familjer med det i de övriga familjekonstellationerna är till samma pris som två kulor glass” i Sverige. Hushållens ekonomiska begrän-
en vuxen avstått från något. En tredjedel betydligt fler föräldrar än tonåringar som Detta är ett litet exempel på de hårda pri- sningar går att spåra i många föräldrars
av tonåringar i ensamförälderhushåll har behövt avstå från något. oriteringar som krävs i vardagen för att svaga eller obefintliga position på arbets-
avstått ifrån tre eller fler av enkätens alter- Ensamstående föräldrar tenderar att i större ekonomin ska gå ihop. marknaden, låga ersättningsnivåer i offentli-
nativ medan hälften så många i hushåll med utsträckning avstå från mer för egen del än ga trygghetssystem, tung försörjningsbörda
två föräldrar har avstått från lika mycket. Vad avstår hela hushållet? gentemot många barn i hushållen etc.
vad föräldrar i parfamiljer gör. Drygt hälften
av de ensamstående mödrarna har tvingats I 57 procent av familjerna med två vuxna
Drygt en tredjedel av tonåringarna i fa- De tonåringar som lever i en svensk tradi-
avstå för egen del jämfört med 22 procent och i 86 procent av familjer med en vuxen
miljer med en ensamstående utlandsfödd tionell parfamilj har de bästa ekonomiska
för tonårsfamiljer med båda biologiska har hela hushållet avstått från någonting.
förälder har avstått från tre eller fler av förutsättningarna. Ensamstående och ut-
föräldrarna boende med tonåringen. Det vanligaste är att familjen har avstått
alternativen medan bara drygt 5 procent av landsfödda föräldrar är de som tydligast
från semester utomlands och det näst mest
tonåringarna med två svenskfödda föräldrar Sammantaget har 80 procent av de ensam- avviker med markant lägre inkomster. Detta
vanliga är kapitalvaror till hemmet. Bland
som avstått såpass mycket. Det vanligaste stående föräldrarna jämfört med 53 procent innebär att man tvingas göra hårda ekono-
de ensamstående föräldrarna är det även
för tonåringar att avstå ifrån är kläder och av parföräldrarna avstått från något överhu- miska prioriteringar. För både tonåringarnas
många, nästan hälften, som har avstått från
det näst vanligaste är bio samt sport- och vudtaget för egen del. och föräldrarnas del innebär detta i viss
semester i Sverige.
träningsutrustning. utsträckning att det inte finns resurser till
Det finns också stora skillnader mellan
Förälders uppfattning om hur mycket tonår- Många av de ensamstående föräldrarna fritidsaktiviteter, semestrar eller nöjen
hur mycket man har avstått ifrån beroende
ingen avstått från de senaste 12 månaderna. avstår också från dagstidning och inter- vilket påverkar livskvaliten i hög grad.
på om föräldrarna är födda i Sverige el-
I procent.
ler i ett annat land. I parfamiljer där båda
Ej avstått Avst 1-2 Avst. 3- föräldrarna är födda i Sverige är det bety-
dligt ovanligare att man har behövt avstå
Trad. Fam 54 31 15
från något än i familjer där en eller båda
Omb. Fam 49 29 22
föräldrarna är födda utomlands.
Ens. Mor 33 33 35
Ens. Far 28 47 26 Särskilt alarmerande är bl.a. att så många
Sv. Par 72 22 6 föräldrar tvingas avstå från tandvård. Detta
Mix par 51 28 22 gäller för 30 procent av alla föräldrar som
Utl. Par 38 40 22 svarat på enkäten. Dubbelt så många av de
Ens. Sv. 36 33 31 ensamstående föräldrarna (45 procent) har
Ens. Utl 28 38 34 inte råd med detta jämfört med de samman-

4. Tid tillsammans Tid tillsammans
Att känna sig trygg i sin föräldraroll och veta Även i de ombildade familjerna är det van- tonåringens kompisar och kanske även deras ut i världen. Många barn i den här åldern
vad som händer i tonåringens liv kräver att ligare att man tillbringar mindre tid tillsam- föräldrar. Att lära känna dessa kan kännas bra slutar också med fritidsaktiviteter som de
man tillbringar tid tillsammans och att det mans än i de traditionella familjerna. när ungdomarna börjar vara ute på kvällarna har sysslat med i många år.
finns utrymme för samtal. Både att inte göra Oavsett om föräldern är född i Sverige eller eftersom det ger en möjlighet att kunna prata
”något särskilt” och att ägna sig åt gemen- med andra om tider och gränssättning över- Förälderns egen tid
i något annat land och oavsett om man är
samma aktiviteter har betydelse för hur stora ensamstående eller ej så spenderar 25 till 30 huvudtaget. Att ”alla andra får” kan ibland För många småbarnsföräldrar är ”egen tid”
möjligheter det finns för kommunikation och procent av alla föräldrar mer än fyra timmar vara en bra idé att kolla upp! en sällsynt lyx. Ofta upptäcker man att det
förälderns insyn i tonåringens liv. om dagen med tonåringen. Totalt sett är det något vanligare att fäder är inte heller är lätt att få tid över till sig själv
Den som har eller har haft tonåringar vet, delaktiga i aktiviteterna än att mödrar är det. när barnen blivit tonåringar. Tonårslivet kan
Dock tillbringar så många som nästan en
att både stora funderingar kring kärleken, vara turbulent, allt ändrar sig eller utvecklas
tredjedel av de ensamstående, utlandsfödda I de traditionella familjerna deltar tre fjärde-
livet och döden och tankar som handlar om snabbt och lite oförutsägbart och det gäller
föräldrarna mindre än en timme om dagen av delar medan det i de ombildade familjerna är
knäppa lärare eller dålig skolmat ofta tas för den vuxne att hänga med i svängarna.
sin vakna tid tillsammans med tonåringen. mindre än hälften som är delaktiga. Många
upp lite i förbifarten. Det är inte alltid lätt Egen tid för den vuxne med påfyllning av
De föräldrar med lägst utbildning och lägst föräldrar i de ombildade familjerna har kraft och energi kan kännas viktigt för att
för föräldrar att vara flexibla och att kunna
inkomster spenderar mindre tid än andra gemensam vårdnad vilket kan innebära att man inte ska bli utmattad.
ta sig tid vid de ”rätta tillfällena”.
föräldrar tillsammans med tonåringen. den andre föräldern är delaktig i tonåringens
aktiviteter. En annan orsak kan vara att det Dock uppger drygt en tredjedel av parföräld-
Tonåringens boende Åldern påverkar inte så mycket som man
i ombildade familjer är vanligt att det finns rar i traditionella familjer, drygt 40 procent
De allra flesta som har svarat på enkäten har skulle tro mellan hur mycket vaken tid för-
yngre syskon vilket gör det svårare att få tid av föräldrarna i ombildade familjerna och
sina tonåringar boende hos sig permanent. äldrar spenderar tillsammans med sina tonår-
till tonåringens fritidssysselsättningar. så många som hälften av de ensamstående
Ett fåtal av de ensamstående fäderna har ingar. 17-åringar är dock mindre tillsammans
mödrarna, att de inte har någon tid för egen
sin tonåring boende hos sig 7 dagar eller med föräldrarna än de som är yngre. Bland föräldrar med de allra lägsta inkom- fritidssysselsättning eller hobby.
mindre per månad. sterna är det betydligt vanligare att man ald-
Delaktighet i fritidsaktiviteter
rig är delaktiga i tonåringens fritidsaktiviteter Ca 80 procent umgås någon gång med släkt
Gemensam vaken tid Vad förälder och tonåring gör tillsammans jämfört med de som har lite högre inkomster. eller vänner. Så många som en av tio fäder
Den ”vakna tiden” är all tid som man är skiftar naturligtvis beroende på ålder, int- Möjligen kan detta bero på att man inte har gör det dock aldrig. För många ensamstående
tillsammans med tonåringen. Det kan vara ressen, kultur o.s.v och går inte att värdera på råd med fritidsaktiviteter som kostar något. föräldrar är det viktigt att ha människor runt
”passiva” aktiviteter som att titta på TV eller ett generellt plan. Att ”bara umgås och prata” omkring sig som man kan prata med om stort
Om föräldern kommer från Sverige eller och smått. Att inte ha ett sådant nätverk upp-
att äta och utföra hushållsaktiviteter men kan vara minst lika värdefullt för relationen
något annat land inverkar inte på hur mycket levs av många som en stor saknad. Att inte
även eventuella gemensamma fritids- eller som att ha gemensamma fritidsintressen.
man är delaktig. ha någon att dela glädje med kan kännas
kulturaktiviteter. De flesta föräldrar äter middag, tittar på TV,
Den är något vanligare att föräldrar är de- som en lika stor brist som att inte ha någon
Drygt hälften av föräldrarna tillbringar 1–4 träffar släkt och vänner eller bara pratar och
laktiga i pojkars fritidsaktiviteter än flickors. att samtala med i krissituationer.
timmar/dag med sin tonåring. Det är vanliga- umgås oftast eller ibland tillsammans med
re bland mödrar än bland fäder att tillbringa sin tonåring. Det är vanligare att pappor är delaktiga i Bland utlandsfödda föräldrar är det vanligare
mycket tid tillsammans med tonåringen. aktiviteterna och det är sannolikt att detta att man inte har något umgänge med släkt
Om man på ett eller annat sätt är delaktig framförallt gäller pojkarnas aktiviteter.
Det är lika vanligt bland ensamstående för- eller vänner. Nästan hälften av de ensam-
i tonåringens fritidsaktiviteter bidrar dock
äldrar som bland parföräldrar att vara med Delaktighet från föräldrarnas sida minskar stående utlandsfödda spenderar mindre än
detta ofta till flera olika positiva ”sidoeffek-
sin tonåringar mer än 4 timmar per dag. Det i takt med att tonåringen blir äldre. Det är två timmar i veckan på socialt umgänge.
ter”. Många tonårsföräldrar tycker både att
är dock också vanligare att ensamstående för- det är roligt och att det känns tryggt att på dock ett stort hopp mellan 13 år och 14 år. 16 procent av alla föräldrar har heller inget
äldrar spenderar mindre än en timme per dag ett eller annat sätt vara delaktiga i fritidsak- Just 14 års ålder brukar av många föräldrar utrymme för socialt umgänge på jobbet.
med tonåringarna. Så många som en tredjedel tiviteterna. Dels får man inblick i tonåringens beskrivas som en händelserik och ibland Bland ensamstående mödrar är det ännu
av de ensamstående fäderna tillbringar såpass intressevärld och dels träffar man en del av turbulent tid där tonåringen tar rejäla kliv fler: en fjärdedel.
lite tid per dag med tonåringen.

5. Nätverk Nätverk
Många tonåringar har många och stora so- rade fritidsaktiviteter ser olika ut och många gens lärare. Det är dock något vanligare att
Föräldrar med utländsk härkomst tycker i
ciala nätverk. ofta drastiskt under tonårsti- måste avstå för att de inte har råd. ensamstående mödrar har svarat att de inte
betydligt högre utsträckning än svenskfödda
den. För föräldrarna kan detta vara en källa har någon kontakt alls med lärarna.
föräldrar att de har för lite kontakt med
till både glädje och fasa. Om man känner Kontakt med tonåringens nätverk Också föräldrar som är födda utomlands
tonåringens kompisar och deras föräldrar.
kompisarna och har en bra relation med dem Två tredjedelar av föräldrarna tycker att de är också lite mindre nöjda med sin kontakt
Mer än dubbelt så många av föräldrarna i
är det många som tycker det är roligt. Om har tillräckligt bra kontakt med tonåringens med skolan och ungefär en tredjedel tycker
en parfamilj där båda föräldrarna är födda
man däremot inte vet vem tonåringen är ute kompisar medan en tredjedel inte känner att de har för lite kontakt.
utomlands tycker att de har för lite kontakt
med så kan det kännas väldigt oroligt och sig nöjda. jämfört med familjer där föräldrarna är Nästan alla föräldrar har svarat att de alltid
osäkert. Förälderns eget sociala nätverk är
Familjekonstellationen tycks inte ha någon födda i Sverige. Förmodligen bidrar detta eller för det mesta vet vart tonåringen är
också viktigt då man behöver råd, hjälp och
stor betydelse för hur bra eller dålig denna till otrygghet i föräldrarollen. på fritiden.
kraft att vara en bra förälder.
kontakt upplevs. Totalt så tycker dock Tre fjärdedelar av alla föräldrar tycker att Endast 4 procent får otydliga svar eller vet
Organiserade fritidsaktiviteter fäder i större utsträckning än mödrar att de har tillräckligt bra kontakt med tonårin- aldrig var tonåringen befinner sig.
kontakten med tonårskompisarna inte är
Om tonåringen deltar i någon organiserad
tillfredsställande.
fritidsaktivitet kan detta ge föräldern möj-
lighet till att få inblick i tonåringens värld. Knappt hälften av föräldrarna är dock nöjda Alkohol och droger
Har barnen haft ett fritidsintresse sen de var med sin kontakt med tonårskompisarnas
små har föräldern i många fall lärt känna de föräldrar. Även när det gäller detta är Även om alkoholkonsumtionen har minskat Bara 8 procent av föräldrarna i undersök-
andra barnen och deras föräldrar vilket av fäderna mindre nöjda. något de senaste åren så dricker svenska ningen har svarat att de tycker det är okej
många upplevs som en stor trygghet. Föräldrar med grundskoleutbildning eller ungdomar mer alkohol än andra europeiska att tonåringen dricker alkohol före 18 års
56 procent av de ensamstående föräldrarna “annan” utbildning är i högre grad än andra ungdomar. . ålder men 22 procent har svarat att de tycker
och 66 procent av parfamiljerna har svarat att missnöjda med sin kontakt med både tonårs- det är okej att tonåringen smakar alkohol
kompisar och deras föräldrar. Andelen ungdomar som dricker alkohol
deras tonåring deltar i minst en organiserad hemma innan de fyller 18 år.
minst en gång i månaden ökar drastiskt i
fritidsaktivitet per vecka. I de ombildade Det visar sig att, precis som när det han- årskurs 8 och 9 jämfört med i årskurs 7. Fäderna är betydligt mer restriktiva än
familjerna och i familjerna med en ensam- dlar om utbildningsnivå så har förälderns mödrarna både i parfamiljer och bland en-
stående mor är det dock betydligt vanligare ekonomi betydelse för i vilken utsträckning I Sverige finns en del regionala skillnader
samstående. 54 procent av fäderna och 35
att tonåringen inte har någon organiserad man har kontakt med tonårskompisar och som visar att den högsta genomsnittliga
procent av mödrarna tycker aldrig att det är
fritidsaktivitet. deras föräldrar. Ju sämre ekonomi desto alkoholkonsumtionen finns bland pojkarna
okej för tonåringen att dricka. Fäderna är
mindre kontakt. i Skåne och bland flickorna i Skåne och
De ekonomiska förutsättningar för tonåringars också mer restriktiva kring när tonåringen
Stockholms län.
möjligheter att kunna ägna sig åt organise- kan få smaka hemma.
Många undersökningar visar att det finns ett
Familjekonstellationen innebär inga stora
klart samband mellan föräldrars inställning
skillnader för när föräldern tycker att
till alkohol och hur mycket och ofta deras
tonåringen kan få dricka alkohol. Det är
tonåringar dricker.
något vanligare att föräldrar i de ombildade
I Fosie bor det många föräldrar vars kultur familjerna tycker att det är okej för tonårin-
helt och hållet tar avstånd från alkohol. Det gar under 17 år att dricka.
visar sig i undersökningen bl.a. genom att 40
En svag tendens till att föräldrar i familjer
procent har svarat att de aldrig tycker det är
med medelinkomst tycker det är mer okej
okej för tonåringen att dricka och 35 procent
för tonåringar under 17 år att få smaka
har svarat att tonåringen aldrig kommer att
hemma.
få smaka alkohol hemma.

6. Alkohol och droger Förtroende
Att få smaka alkohol hemma Den lilla grupp av föräldrar som inte vet födda föräldrar känner sig mindre säkra på Utbildnings- och inkomstnivån hos föräl-
vart tonåringen finns på sin fritid är mer att tonåringen berättar om det har hänt något dern spelar roll så tillvida att de som har
I familjer där föräldrar har högskole- eller restriktiva än andra kring att tonåringen kan eller om de gjort något olovligt. lägst utbildnings- och inkomstnivå är be-
universitetsutbildning är det vanligare än få smaka alkohol hemma före 18 års ålder. tydligt mer osäkra än andra föräldrar på att
i andra familjer att man är restriktiv kring Även den stora skillnaden mellan hur fäder
tonåringen vänder sig till dem om de varit
att tonåringen ska få smaka alkohol hemma De allra flesta föräldrarna svarar nej på och mödrar har svarat kan vi bara spekulera
inblandade i brottslighet eller använt alkohol
före 18 års ålder. frågan om deras tonåring har druckit sig be- kring.
eller narkotika.
rusad någon gång. 12 procent av föräldrarna
Andra samband som kan noteras är att de Fäderna är betydligt mer restriktiva, eller
vet att deras tonåring har varit berusad och Tonåringens kön inverkar inte mycket på
föräldrar som inte har någon egen fritidssys- ”stränga” när det gäller alkohol vilket kan
6 procent svarade ”vet ej”. Mer än dubbelt hur säkra föräldrarna är på att de får veta om
selsättning eller hobby och de som ägnar förklara att de i lägre utsträckning än mödrar
så många mödrar svarar ja på frågan. Om något har hänt. Åldern har däremot större
lite eller ingen tid alls åt umgänge med tror att tonåringen skulle berätta för dem att
detta överensstämmer med verkligheten el- betydelse. 14–15 år är den ålder då flest
vänner och släkt i lite högre utsträckning de druckit. Huruvida detta gäller även i andra
ler ej är svårt att veta. Fäder är betydligt mer föräldrar är tveksamma till om de får höra
har svarat att det är okej både att tonåringen sammanhang kan vi inte veta. Vi vet dock
restriktiva än mödrar när det gäller alkohol från tonåringen vad och om det hänt något.
dricker alkohol och får smaka hemma före att fäderna är mindre tillfreds med kontakten
vilket möjligen kan betyda att tonåringen är
18 års ålder. med tonåringens vänner och deras föräldrar Det som föräldrarna är mest tveksamma till
mer förtegna gentemot sina fäder.
samt med lärare på skolan. De har också i är om tonåringarna skulle vända sig till dem
lägre utsträckning än mödrarna någon annan ifall de använt narkotika.
vuxen som de pratar med om tonåringen.
De som tillbringar mycket av sin vakna tid
Förtroende Generellt finns ett samband mellan hur tillsammans med sin tonåring och de som är
föräldrarna tycker att deras inblick i ton- nöjda med sina kontakter med tonårskompi-
åringens nätverk fungerar och hur stort sar, deras föräldrar och lärare känner större
Många tonårsföräldrar känner att de balan- osäkra på om tonåringen skulle berätta är förtroende de tror att tonåringen har för tillit till att tonåringen berättar hemma om
serar på slak lina. Hur kan man å ena sidan om de har använt alkohol eller narkotika. föräldern. något har inträffat.
sätta gränser för vad som är tillåtet och å
Tabellen på nästa sida visar hur många
andra sidan vara såpass öppen och tolerant Andel föräldrar som inte tror att tonåringen skulle vända sig till dem för att få stöd och
procent av föräldrarna som inte tror att
att tonåringen vågar berätta vad som händer hjälp. Fördelat efter familjekonstellation och härkomst. I procent.
tonåringen skulle berätta saker hemma. Som
i deras liv? Särskilt svårt är detta naturligtvis
vi ser så skiljer sig svaren generellt inte så
om tonåringen hittar på saker som de vet Föräldern som inte tror Mödrar Fäder Trad. Omb Ens Ens Sv Mix Utl Ens Ens Totalt
mycket åt beroende på familjekonstella- att tonåringen berättar fam fam mor far par par par Sv. utl.
inte är tillåtna av föräldern.
tion. Det finns inga stora skillnader mellan om följande inträffar:
Vilket förtroende tror då föräldrarna i Fosie om föräldern lever i en parfamilj eller är
Inblandad i olycka 4 9 6 8 6 7 1 13 7 2 9 5
att deras tonåringar har för dem? Tror man ensamstående. Däremot är det stora skill-
att tonåringen vänder sig till dem för att få nader beroende på om det är modern eller Blivit rånad 5 12 6 12 5 13 2 13 10 1 11 7
stöd och hjälp om de råkar illa ut på olika fadern som svarat. Skillnaderna är också Misshandl/sex trakass. 9 16 10 13 11 15 5 16 14 7 16 11
sätt eller om de gör något otillåtet? stora beroende på om föräldern är född i Misslyckats i skolan 10 21 11 14 13 22 7 20 15 11 17 12
Sverige eller i ett annat land. Mår psyk. dåligt 14 23 17 16 14 22 10 18 22 15 17 17
De flesta föräldrar vet eller tror att tonårin- Saknar kamrater 17 24 20 14 18 24 12 16 25 16 22 18
gen vänder sig till dem om de har råkat ut för Många föräldrar som är födda utanför Sve-
Hivsmittas 16 24 18 21 15 25 8 23 28 10 22 18
en olycka, blivit rånade eller misshandlade. rige har berättat om att deras tonåringar inte Är/Har gjort ngn gravid 19 28 20 22 18 30 10 19 30 11 29 20
Cirka 8 av 10 föräldrar tror att tonåringen tycker att “de förstår hur det är i Sverige”
Inbl. i brottslighet 18 23 18 19 19 26 13 23 23 17 23 19
berättar om de mår psykiskt dåligt, saknar vilket gör att föräldrarna känner sig oerhört
Druckit alkohol 20 29 21 21 21 41 17 28 21 21 28 22
kamrater eller har varit inblandad i något frustrerade och otrygga. Detta kan möjligen
Anv. narkotika 29 36 32 29 29 41 25 32 35 34 23 30
brottsligt. Det som föräldrarna är mest vara en av förklaringarna till att utlands-

7. Stöd Stöd
De flesta tonårsföräldrar behöver någon att pra- land är man mer nöjd med samarbetet med Det stöd som flest föräldrar totalt har önskat Förälderns ursprung påverkar på olika vis
ta med ibland. Behovet av stöd ser naturligtvis den andre föräldern än i de familjer där en är föräldrautbildning och ekonomiskt stöd. hur mycket och vilket stöd man önskar. Trots
olika ut beroende på en mängd olika faktorer. förälder kommer från Sverige och den andre Många har också önskat semesterverksam- att många ensamstående föräldrar som är
Ekonomi och/eller tid är bristvaror för de flesta. från ett annat land. het och stöd från skolan. födda utanför Sverige har en knapp ekonomi
De två vanligaste önskemålen om stöd bland I familjer med en ensamstående förälder och inte är tillfreds med de nätverk som
Mödrar önskar i högre grad än fäder någon
tonårsföräldrar i Fosie handlar om ekonomiskt är det stor skillnad mellan hur man tycker finns kring sig själva och sin tonåring är det
form av stöd. När det gäller föräldrautbildning
stöd och föräldrautbildning. Men även annat att samarbetet fungerar. Hälften av ensam- vanligare bland svenskfödda ensamstående
är det dock fler fäder som har önskat detta.
kan behövas. Någon att prata med om stora och stående föräldrar födda i Sverige tycker att föräldrar att man behöver stöd. Dubbelt så
små saker, hjälp att se till att sommarlovet inte samarbetet fungerar dåligt eller inte alls. När det gäller vissa former av önskat stöd är många ensamstående svenskfödda föräldrar
blir en mardröm utan något positivt att se fram Bland utlandsfödda föräldrar är det 21 skillnaden stor beroende på om man lever i önskar t. ex. ekonomiskt stöd.
emot, stöd från skolan så att man känner sig procent som tycker så. en parfamilj eller i en familj med en vuxen.
Däremot är det mindre vanligt i parfamiljer
trygg i att få veta om något inte står rätt till. I ensamstående familjer har man i betydligt
Bland de föräldrar som uppgett att det där båda föräldrarna är födda i Sverige att
högre utsträckning önskat ekonomiskt stöd,
finns en annan förälder är det totalt 17 man önskar stöd. När det gäller ett flertal av
Föräldrarnas samarbete avlastning i hemmet, semesterverksamhet,
procent som svarat att samarbetet fungerar enkätens alternativ är föräldrar i de mixade
stödsamtal och att det skulle finnas en kon-
Att föräldrarna har en bra relation, oavsett om dåligt eller inte alls. I familjerna i de lägsta familjerna de som i störst utträckning har
taktperson eller kontaktfamilj. Flera ensam-
man lever tillsammans eller inte, och stöttar inkomstklasserna är det vanligare att man önskat stöd.
stående mödrar har i kommentarer skrivit att
varandra i föräldrarollen är förmodligen det inte tycker det fungerar.
barnet hade behövt en manlig förbild. Många Behov och önskemål om stöd ökar markant
bästa stödet en förälder kan ha. De föräldrar som tillbringar mindre vaken föräldrar har också önskat att det fanns om föräldern inte tror att det finns andra
I de traditionella familjerna tycker de flesta tid med sin tonåring uppger i högre grad än någonstans att ringa eller någon att prata med vuxna för tonåringen att prata med utanför
(83 procent) att samarbetet med den andre de som spenderar mer tid att samarbetet med när man är i konflikt med tonåringen. hemmet och om man inte är tillfreds med
föräldern fungerar relativt bra. Det är dock den andre föräldern fungerar dåligt. Dubbelt
värt att påpeka att endast 56 procent av så många av de föräldrar som inte spenderar
föräldrarna i dessa familjer tycker att sa- någon tid alls med tonåringen tycker att sa- Vilken typ av stöd föräldern önskar. Fördelat efter kön, familjekonstellation och
marbetet fungerar mycket bra och 4 procent marbetet fungerar dåligt eller inte alls. ursprung. I procent.
tycker inte alls att det fungerar
Önskat stöd Mödrar Fäder Trad. Omb Ens Ens Sv Mix Utl Ens Ens Tot
För de föräldrar som har separerat ser det Behov av stöd
fam fam mor far par par par Sv. utl.
dock annorlunda ut. De som inte har ett fungerande samarbete Avlastning i hemmet 10 5 4 8 15 10 4 2 7 16 13 8
För några finns det ingen annan förälder. med den andre föräldern är i betydligt större Stöd från skolan 13 14 13 16 13 16 10 12 17 10 9 13
I de ombildade familjerna är det drygt en utsträckning i behov av stöd än andra. Föräldrautbildning 16 19 16 20 16 21 13 22 18 19 16 17
av tio föräldrar och bland de ensamstående Andel föräldrar som behöver någon typ av Ekonomiskt stöd 19 12 7 8 38 20 5 16 10 48 24 17
ungefär 2 av 10 som har svarat att det inte stöd. Fördelat efter hur de upplever samar- Samarbetssamtal 8 5 4 14 10 6 5 11 6 11 7 7
finns någon annan förälder. betet med den andre föräldern. I procent. Stödsamtal 12 6 7 14 16 10 5 15 9 16 14 10
Nästan 40 procent av de ensamstående Egenterapi 7 0 3 7 9 2 3 5 4 7 9 5
Mötesplatser 8 7 6 10 8 1 5 9 8 9 9 8
mödrarna och en fjärdedel av de ensam- Tillr. bra Dåligt/inget Finns ingen för vuxna
stående fäderna tycker att samarbetet med samarb. m. samarb. m. annan Semesterverksamhet 15 11 8 13 28 14 2 12 15 29 23 14
tonåringens andre förälder fungerar dåligt den andre den andre förälder
föräldern föräldern Juridisk hjälp 2 2 1 2 3 4 0 2 1 3 4 2
eller inte alls. I de ombildade familjerna är Kontaktperson 7 2 2 5 13 6 1 4 4 11 12 6
det en tredjedel som tycker så. Behöver Anhöriggrupp 2 2 1 2 3 2 1 2 2 4 1 2
I parfamiljer där båda föräldrarna är födda ngn typ av 49 73 82 Personligt skydd 1 0 1 0 3 2 0 1 1 3 3 1
föräldrastöd
i Sverige eller där båda är födda i ett annat Annat 2 3 2 1 3 4 1 0 6 0 4 2

8. Stöd Sammanfattning
kontakten med tonåringens kompisar eller andra sidan ser vi att många av de föräldrar När det gäller alkohol tycks föräldrarna i denna Behov av stöd är i dessa fall överlag vanligare
deras föräldrar. Om föräldern inte vet vart som tillbringar mycket tid tillsammans med familjeform vara något mer liberala än andra än i familjer där båda föräldrarna är födda i
tonåringen är på fritiden, vilket är en liten tonåringen är i behov av avlastning i hem- och ungefär var femte förälder uppger att deras Sverige. I de mixade familjerna önskar man
grupp, så är behovet av stöd i många fall met och mötesplatser för vuxna. tonåringar någon gång druckit sig berusade. i högre utsträckning än andra hjälp med sam-
exeptionellt mycket större än för andra Förutom föräldrautbildning och stöd från arbets- och stödsamtal och har även något
När det gäller en del former av stöd,t.ex.
föräldrar. skolan önskar många samarbets- och stöd- större behov av ekonomisk hjälp än i familjer
avlastning i hemmet, stöd från skolan,
samtal, mötesplatser för vuxna samt semester- där båda föräldrarna är födda utomlands.
De föräldrar som tillbringar lite tid med föräldrautbildning och stödsamtal, så har
tonåringen önskar mer stöd än andra. Å fler med högre utbildning önskat stöd än verksamhet.
de med lägre. Ensamstående föräldrar
Parfamiljer m utlandsfödda föräldrar
Familjer med ensamstående föräldrar
Parfamiljerna där båda föräldrarna är födda lever under mycket knappa ekonomiska
Sammanfattning omständigheter. Utlandsfödda föräldrar
utomlands har betydligt sämre ekonomi än
de familjer där föräldrarna är födda i Sverige. har generellt lägre inkomster än svensk-
Även i de mixade familjerna, där en förälder födda och framförallt bland ensamstående
Traditionella familjer Ombildade familjer fäder är det många som har mycket låga
är född utomlands, är inkomsterna lägre.
Många tonåringar i dessa familjer kan inte inkomster. Det är dock något vanligare att
Traditionella familjer (med tonåringens biolo- Var åttonde tonåring bor i en ombildad
betala kursavgifter eller träningsutrustning, mödrar, framförallt svenskfödda, har svårt
giska föräldrar) där båda föräldrarna är födda familj varav merparten av föräldrarna är
en tredjedel avstår från tandvård och ungefär att klara månadens löpande utgifter. 70 pro-
i Sverige är de som har minst problem med födda i Sverige. I dessa familjer är den
var femte familj har ingen dagstidning. cent av tonåringar i ensamförälderhushåll
ekonomin. I dessa familjer är det ovanligt disponibla inkomsten lägre än i de traditio-
har avstått från någonting av ekonomiska
att tonåringen behöver avstå från något av nella familjerna med svenskfödda föräldrar. Det är vanligare att föräldrarna tillbrin-
skäl. En femtedel har inte haft råd med
ekonomiska skäl. De flesta som vill kan delta En fjärdedel av dessa familjer har svårt att gar mindre vaken tid tillsammans med
kursavgifter och en tredjedel har inte kunnat
i olika fritidsaktiviteter och har råd med t.ex. klara de löpande utgifterna. Exempelvis kan sin tonåring än i de familjer där båda för-
skaffa sport- eller träningsutrustning.
den sport- och träningsutrustning som krävs. drygt var femte tonåring inte köpa sport- och äldrarna är födda i Sverige, men ungefär
Det vanligaste dessa familjer tvingats avstå träningsutrustning, mer än var tredje vuxen två tredjedelar är delaktiga i tonåringarnas Tonåringen påverkas dock något mindre
ifrån utlandssemestrar. avstår från tandvård och nästan lika många fritidsaktiviteter på något sätt. än föräldern av bristen på pengar. Nästan
har inte råd att semestra inom Sverige. hälften av föräldrarna har avstått från tand-
Ungefär tre fjärdedelar av föräldrarna är Kontakten med tonåringarnas nätverk är
vård. Trots att de ensamstående mödrarna
delaktiga i tonåringarnas fritidsaktiviteter Föräldrar i dessa familjer tillbringar mindre det som skiljer sig mest åt beroende på vart
generellt har en något bättre ekonomi än
på något sätt och har en jämförelsevis god tid med tonåringarna och mer än hälften del- man är född. Nästan hälften av föräldrarna i
fäderna är det fler som uppger att de avstått
inblick i, och kontakt med, tonåringens värld tar aldrig i tonåringarnas fritidsaktiviteter. familjer med två utlandsfödda föräldrar har
från saker av ekonomiska skäl.
och sociala nätverk. Jämfört med traditionella familjer med inte tillräcklig kontakt med tonåringarnas
svenskfödda föräldrar är det dock ingen kompisar och ännu fler har inte kontakt med En tiondel av hushållen med ensamstående
Mindre än en femtedel av tonåringarna i
skillnad mellan hur man upplever kontakten kompisarnas föräldrar. mödrar och dubbelt så många fäder saknar
familjerna uppges ha druckit sig berusade och
med tonåringarnas nätverk. internetuppkoppling. De flesta åker sällan
föräldrarna tycks vara trygga i sin föräldraroll Många är också tveksamma till om tonårin-
på semesterresor eller investerar i kapi-
och vet eller tror att tonåringen vänder sig till En tredjedel av föräldrarna tycker att samar- gen skulle vända sig till dem om de råkat ut
talvaror till hemmet. Många utlandsfödda
dem om de råkar ut för något. betet med den andre biologiske föräldern för något eller gjort något olovligt. Mer än
föräldrar har ingen hemförsäkring och hälf-
Önskemål om stöd utifrån är ovanligt men fungerar otillfredsställande. var tionde förälder i de mixade familjerna är
ten av de svenskfödda föräldrarna har ingen
i den mån det finns så handlar det om att Det finns en svag tendens till att föräldrarna osäkra på om tonåringen skulle berätta om de
dagstidning, vilket är något mindre vanligt
man skulle vilja ha föräldrautbildning och känner sig mer osäkra än andra på att ton- varit med om en olycka eller blivit rånade.
bland utlandsfödda.
stöd från skolan. åringarna vänder sig till dem för att få hjälp Föräldrarna är mycket restriktiva när det
Precis som i parfamiljer spenderar mödrar mer
i problematiska situationer. gäller alkohol och få uppger att deras
tid tillsammans med tonåringarna än fäder.
tonåringar varit berusade.