Från fiberbanksworkshop 2016-10-06--2016-10-07, SGU och Uppsala universitet

1. Erfarenheter från några genomförda
saneringar av fibersediment
Uppsala 2016-10-06
1
Uppsala 2016-10-06
Pär Elander
par@elandermiljoteknik.com

2. Muddringsprojekt
• Järnsjön 1993-1994
(PCB, utsläpp från ett returpappersbruk)
• Örserumsviken 2001-2004
(PCB, PAH, Hg, utsläpp från ett returpappersbruk)
2
(PCB, PAH, Hg, utsläpp från ett returpappersbruk)
• Svartsjöarna 2006-2007
(Hg, utsläpp från ett pappersbruk)

3. Pilotprojektet – muddring av Järnsjön 1993 - 1994
Siltskärm
3
Pumpledning

4. Muddringshuvudet
4

5. Anläggningen för behandling av muddermassor
5
Järnsjön 1993-1994

6. Grumling inom det avskärmade området
6

7. PCB i vatten inom det avskärmade området
7
PCB uppströms sjön under genomförandet: 1-4 ng/l
PCB nedströms sjön under genomförandet: 10-15 ng/l

8. Spridning under muddringsperioderna
30,0
35,0
40,0
45,0
50,0
PCBconcentration(ngL-1),watertemperature(C)
andwaterflow(m3s-1)
60,00
70,00
80,00
90,00
100,00
Dredgedamount(kgPCB)
Dredged amount of PCB
Temperature
Water flow
PCB concentration
Skärmen tas bort
Muddring av ”låg-
kontaminerade”
sediment utan skärm
8
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
13
17
21
25
29
33
37
41
45
49
1
5
9
13
17
21
25
29
33
37
41
45
49
Weeks 1993 and 1994
PCBconcentration(ngL-1),watertemperature(C)
andwaterflow(m3s-1)
0,00
10,00
20,00
30,00
40,00
50,00
Dredgedamount(kgPCB)

9. Omhändertagande av muddrade massor
• En deponibotten skapades genom partiell urgrävning i ett
sanddelta. Ingen bottentätning anlades.
• Avvattnade sediment deponerades och täcktes med urgrävt
sandmaterial. Täckningens mäktighet är 1 m.
• Ingen bottentätning eller lakvattenuppsamling.
• Inget tätskikt ingår i täckningen.
• Lakvattenbildningen begränsas i viss utsträckning av
9
• Lakvattenbildningen begränsas i viss utsträckning av
muddermassornas låga permeabilitet.
• Den enkla konstruktionen motiverades av att föroreningen är
partikelbunden.
• Deponin används idag som betesmark.

10. Resultat - Järnsjön
•Genom muddringen flyttades ca 150 000 m3 sediment med ca
400 kg PCB från sjöns botten till deponin.
•Efter saneringen har halterna i fisk sjunkit under åtgärdsmålet
som var 0,4 mg/kg. Tre år efter saneringen var medelhalten i
fångade gäddor kring 0,2 mg/kg. Före saneringen uppmättes 2,7
10
fångade gäddor kring 0,2 mg/kg. Före saneringen uppmättes 2,7
mg/kg i gäddmuskel och 0,8 mg/kg i abborre 1+.
•Lakvatten från deponin infiltrerar i grundvattenmagasinet som
avvattnas till sjön. Läckaget från deponin har inte varit mätbart i
grundvattnet under deponin.

11. Örserumsviken
• Muddring av fiberrika sediment förorenade med PCB, Hg och
PAH.
• Samma muddringsteknik som i Järnsjön användes.
• Muddring innan för en siltskärm (hela viken avskärmades från
utanförliggande kustområde).
• Muddermassorna lades upp bakom en invallning i den innersta
delen av viken, på en f.d. sedimentationsbassäng fylld med
11
delen av viken, på en f.d. sedimentationsbassäng fylld med
fiberslam och på en deponi med fibersediment från en tidigare
muddring.
• Ingen bottentätning anlades.
• Deponin täcktes däremot med en kvalificerad täckning
motsvarande krav på deponier för farligt avfall.

12. Avvattning och vattenrening i Örserumsviken
12

13. Örserumsviken
Inblandning av cement med
gallerskopa
Efter inblandning av stabiliseringsmedel
läggs massorna ut och härdar i deponin
Viss stabilisering av muddermassorna krävdes
13

14. Täckning av deponin
14

15. Resultat - Örserumsviken
• Genom muddringen avlägsnades ca 160 000 m3 sediment
med ca 125 kg PCB och ca 100 kg kvicksilver.
Muddermassorna placerades på en befintlig deponi som
innehöll stora mängder PCB och kvicksilver, vilken tätades
och täcktes med hög ambitionsnivå.
• Halter av Hg i abborre har minskat med 60 % och är numera i
nivå med bakgrundshalter och klarar krav för
kostrekommendationer.
15
kostrekommendationer.
• Halter av PCB har minskat med 50 % men är fortfarande
högre än i referenslokalerna.
• Fisk fångad i Örserumsviken kan numera ätas i samma
utsträckning som fisk från övriga Östersjön. Allmänna
kostrekommendationer gäller dock för hela Östersjön
(dioxiner).
• Läckaget från deponin är inte mätbart.

16. Svartsjöarna
• Kvicksilverproblematik – låga totalhalter men hög
metyleringsgrad
• Muddring av 260 000 m3 fibersediment förorenade med
kvicksilver.
• Ny avvattnings- och deponeringsteknik i geotuber.
• Höga halter av BOD7 i returvatten som leddes tillbaka till sjön
innebar krav på biologisk rening.
16
7
innebar krav på biologisk rening.
• Deponin är försedd med bottentätning (inget krav på deponin
men en konsekvens av avvattningssystemet).
• Täckning med 0,5 m jord (morän och krossmaterial), inga krav
på tätskikt (låga föroreningshalter).
• Dispens från förbudet att deponera organiskt avfall.

17. Svartsjöarna - avvattning och deponering i geotuber
17
Biologisk behandling
av returvatten (aktivt
slamanläggning)

18. Täckning av deponin
18

19. Området efter återställning
19

20. Resultat - Svartsjöarna
• Genom muddringen avlägsnades ca 260 000 m3 sediment med
ca 10 kg kvicksilver.
• Halterna av metylkvicksilver i Pauliströmsån nerströms
Svartsjöarna har halverats.
• Halterna av kvicksilver i zooplankton har minskat med 80 % och i
fisk (aborre 1+ och enkilosgädda) med 30 %.
• Inget läckage av kvicksilver från deponin har konstaterats.
20
• Inget läckage av kvicksilver från deponin har konstaterats.
Halterna i den bäck/dike till vilken deponin avvattnas var snarare
lägre nerströms deponin än halterna uppströms deponin några år
efter avslutade åtgärder.

21. Sammanfattningsvis
• Muddring med rätt teknik fungerar men kostnaderna är höga.
• Höga kostnader är främst en följd av att volymerna förorenade
sediment tenderar att vara stora.
• Externt omhändertagande av muddermassor skulle öka
kostnaderna ytterligare.
• Sen finns det ju andra utmaningar också…
21