SlideShare a Scribd company logo

6 år med jordhammars växtkraft

•
•
R
Rick Mulder
1 of 140
Download to read offline
I6 år med Jordhammars Växtkraft En process från frö till frukt En sammanställning av alla ansökningar, rapporter, reflektioner och intressant bildmaterial mellan 2007-2013
2 nnehållsförteckning Inledning................................................................................................................................................. 4 Slutrapport Förprojektering Växthus Stenungsund nov 2008 - april 2009................................... 6 Bakgrund............................................................................................................................................ 6 Ansökan ............................................................................................................................................. 6 Projektbeskrivning ............................................................................................................................ 7 Mål med projektet............................................................................................................................. 7 Lärdomar och rekommendationer................................................................................................ 16 Ansökan om genomförandet augusti 2009..................................................................................... 21 Bakgrund till projektet .................................................................................................................... 21 Jämställdhetsintegrering................................................................................................................ 22 Målgrupper som omfattas av projektet........................................................................................ 24 Uppföljning, utvärdering och lärande........................................................................................... 27 Årsrapport 2010 .................................................................................................................................. 39 Från presumtiv till aktiv.................................................................................................................. 41 Grupprocesser ................................................................................................................................ 41 Nivåer i projektet............................................................................................................................. 41 Utbildningar.......................................................................................................................................... 42 Mentorsutbildning: coach 4 change, Eva Dahlström Theandersson...................................... 42 Socialt företagsutbildning .............................................................................................................. 45 Ekologisk odling Nösnäsgymnasiet ............................................................................................. 45 Personal i projektet............................................................................................................................. 46 Frida Ericsson: Hortonom.............................................................................................................. 46 Annika Sörensen: Pedagog .......................................................................................................... 47 Administratör: Maritha Dison......................................................................................................... 48 Handledare: Anette Westerberg & Eivor Nelsing ...................................................................... 49 Medfinansiärer .................................................................................................................................... 49 Arbetsförmedlingen ........................................................................................................................ 49 Försäkringskassan ......................................................................................................................... 50 Stenungsunds kommun Stöd och Försörjning........................................................................... 50 Samordningsförbundet .................................................................................................................. 50 Resultat ................................................................................................................................................ 51
3 Tillgänglighet ................................................................................................................................... 52 En resa med blogg och hemsida.................................................................................................. 53 Resultat i siffror............................................................................................................................... 54 Implementering ............................................................................................................................... 55 Verksamhetsberättelse 2012 Jordhammars Växtkraft.................................................................. 56 Socioekonomisk rapport, Jordhammars Växtkraft......................................................................... 60 Inledning........................................................................................................................................... 60 Ekonomiska aspekter avseende projektgruppen....................................................................... 60 Hur har vi räknat ............................................................................................................................. 62 Socioekonomi.................................................................................................................................. 62 Det sociala företaget ...................................................................................................................... 65 Försörjningsstöd ............................................................................................................................. 66 Projekt Jordhammars växtkraft och långsiktiga offentliga besparingar.................................. 68 Framtiden......................................................................................................................................... 71 Sammanfattande utvärderingsrapport............................................................................................. 72 Jordhammars Handelsträdgård...................................................................................................... 116 Socialt företag, vad är det? ......................................................................................................... 116 Egils föredrag på spridningskonferensen ..................................................................................... 117 Slutrapport till ESF September 2013 Sammanfattning............................................................... 120 Projektets Resultat ....................................................................................................................... 121 Grupper:............................................................................................................................................. 127 Personalgrupp............................................................................................................................... 127 Projektteam.................................................................................................................................... 127 Styrgruppen ................................................................................................................................... 127 Jämställdhetsintegrering.................................................................................................................. 127 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ............................................................ 128 Spridning och påverkansarbete...................................................................................................... 129 Extern utvärdering ............................................................................................................................ 131 Egenutvärdering................................................................................................................................ 131 Till slut: ............................................................................................................................................... 139
4 Inledning En vacker morgon i april 2007 skulle innebära startskottet för en process som kom att påverka en hel del människors liv. Den dagen var ingen av oss medvetna över vad som var på väg att hända, vad det skulle leda till eller vem som skulle vara delaktig. Vägen dit skulle påverkas av alla som var inblandade. Denna rapport är en liten glimt över hur man kan gå från frö till planta och så småningom över till frukt. En process med människan i fokus, där vi vågar ifrågasätta oss själva som kommun eller som professionella inom socialt arbete. I våra tappra försök till att hjälpa människor vidare i livet har vi kanske missat en liten men så viktig del i processen. Tillit till att personen har en egen förmåga att vilja, våga och kunna förändra vardagen utifrån sin egen förmåga. De allt högre krav samhället ställer och som spottar ut människor i allt högre hastighet åt fel håll. Om du nu är funktionshindrad, lider av utmattning, har ett missbruk eller har en psykisk ohälsa spelar inte så stort roll. Vi hamnar allt oftare i ett så kallat ”utanförskap” ett uttryck som är ogillat av så många som räknas in i den kategorin. Denna här morgonen skulle bli något annat än vad vi gjort innan. Den 2 april 2007 hade nästan hela Individ och Familjeomsorgen samlats på Fregatten i Stenungsund för en inspirerande workshop om hur vi skulle tackla morgondagens problem med att få ut människor i egen försörjning. Uppemot 150 personer hade samlats och det sprudlade av idéer och initiativ om hur vi skulle kunna göra bättre. Möjligheter diskuterades om sysselsättning för alla och vad som händer när personer har arbetstränat klart. Om detta inte har lett till det ”innanförskap” som samhället eftersträvar. Vad gör man då? En kort omvärldsanalys gav möjligheter på hur andra länder så som Italien men även uppkomsten av olika kooperativ i Göteborg med omnejd. Kan vi bidra med en process där vi avvecklar oss själva? Alla var överens om att detta skulle vara i den bästa av världar när vi inte längre behövs. Workshopen avslutades med att vi i Stenungsund skulle initiera en sådan process där deltagaren själv styr. Samverkan med ESF (den nystartade programperioden) skulle kunna bli en ekonomisk samverkanspartner. Undertecknad fick uppdraget att göra verklighet av den processen. Vi hade en liten initiativgrupp till att börja med. Bilden sammanfattar workshopen. Våren 2008 gjorde ESF sin första utlysning för den nya programperioden. Här söktes förprojektering och genomförande i separata utlysningar, en grupp på 5 personer hade tagit på sig uppdraget att skriva ansökan och efter 6 månader var första steget igång.
5 Open Space 2 och 3 april 2007
6 Slutrapport Förprojektering Växthus Stenungsund nov 2008 - april 2009 Bakgrund Förarbete inför ansökan Redan i april 2007 diskuterades möjligheten att utveckla sociala arbetskooperativ i Stenungsund. En ”openspace” träff med hela Individ och Familjeomsorgen i Stenungsunds kommun resulterade i en initiativgrupp för att utveckla sociala arbetskooperativ i Stenungsund. Gruppen träffades vid ett flertal tillfällen som koncentrerades på att införskaffa kunskap runt arbetsmetoder och nödvändiga förutsättningar. I februari, 2008 samlades tre avdelningar inom IFO för att hitta ett gemensamt startprojekt runt idéerna. Drivkraften bakom projektet var framförallt att hitta nya former och arbetsmetoder för personer, vilka vi från tidigare erfarenhet visste att våra egna verksamheter inte ”räckte till för”. Individerna var i behov av andra organisationsformer för att uppnå empowerment på individnivå. Den gemensamma projektidén där vi alla kunde se att respektive målgrupp kunde dra nytta av, hamnade på ett växthusprojekt. Under våren 2008 skrev vi en ansökan till ESF för att kunna förprojektera växthusprojektet. Ansökan 1. Projektdeltagare Under förprojekteringsfasen utgörs projektdeltagarna av projektledning, enhetschefer, handledare m fl. samt representanter från samverkansparter och från den tänkta målgruppen under genomförandefasen. Under förprojekteringsfasen får projektdeltagarna möjlighet att bilda en effektiv projektorganisation som kan forma ett konkret och genomförbart projekt i genomförandefasen. 2. Mottagare av projektresultat Målgruppen under genomförandefasen av det tänkta projektet består av människor som är arbetsföra, men för dagen inte anställningsbara, på grund av någon form av funktionshinder och som har en eller flera stödinsatser från kommunen. Olika kategorier av funktionshinder handhas idag av olika enheter inom Individ- och Familjeomsorgsenheten och för att nå bättre resultat vill vi arbeta tillsammans och gränsöverskridande med målgruppen. Deltagaren under genomförandefasen av det tänkta projektet kan vara en person som under en längre period har gått runt hos olika myndigheter och där insatsernas innehåll inte har varit anpassade efter behov och förutsättningar. Det kan också vara personer som aldrig har fått chansen att pröva sina möjligheter i reell miljö. Projektdeltagarnas funktionshinder kan exempelvis vara normalbegåvad med Aspergers syndrom, lättare utvecklingsstörning med tilläggshandikapp, förvärvad hjärnskada, personer som är lågbegåvade på gränsen till utvecklingsstörning mm. men det kan lika gärna handla om personer med enbart fysiska eller psykiska funktionshinder. En tänkbar framtida målgrupp kan utgöras av de många som kommer att förlora sin ersättning från försäkringskassan och så småningom kommer att falla under Arbetsförmedlingens och de kommunala arbetsmarknadsenheternas ansvarsområde. I det tänkta projektet vill vi förmedla ansvarstagande och bidra till ökad självkänsla för att göra det möjligt för deltagarna att ge sig ut på den öppna marknaden i form av en riktig anställning eller en lönebidragsanställning, allt efter förmåga. Under förprojekteringsfasen får målgruppen i det tänkta projektet möjlighet att vara med och påverka riktningen på projektet och forma det efter sina förutsättningar.
7 Projektbeskrivning Behov och problem I en kartläggning om daglig verksamhet (SoS 2008-131-22) konstaterar Socialstyrelsen att det övergripande målet med daglig verksamhet för funktionshindrade, att den enskilde på sikt skall få möjlighet till lönearbete, inte uppfylls. Man konstaterar vidare att övergångar till lönearbete är näst intill obefintliga. Den dagliga verksamheten (vars verksamhet ofta definieras som god) riskerar istället att bidra till en inlåsningseffekt, då kartläggningen visar att samverkan mellan arbetsmarknadspolitiska aktörer och daglig verksamhet brister. Socialstyrelsen menar att denna samverkan måste utvecklas för att målet skall nås. Med vårt projektförslag vill vi utveckla nya möjligheter för personer med olika typer av funktionshinder att komma ut i arbete. Vi vill skapa ett långsiktigt hållbart koncept där målgruppen ska kunna garanteras stadigvarande sysselsättning även efter projekttiden. Vi vill utforma projektidén med hänsyn till miljömässighet och demokratiska värderingar där brukarmedverkan står i fokus. Vår idé är att skapa ett växthus som efter projekttidens slut ska drivas som ett socialt företag. Växthuset ska producera grönsaker enligt ekologiska odlingsprinciper. Det som produceras skall framförallt säljas till kommunens olika kök men också gärna till lokala handlare och matställen. För att värma upp växthuset vill vi använda biogas från djurhållning i lantbruket. Ett bärande tema i vår idé är att ha ett demokratiskt förhållningssätt. Den som väljer att vara med i växthuset ska också beredas möjligheter till utbildning i kooperativt företagande och ekologisk odling samt erbjudas möjligheten att bli medlem i den kooperativa föreningen som ska driva växthuset vidare efter projekttiden. Representanter för målgruppen ska vara med hela vägen, från planering till genomförande. Idag är ansvaret för sysselsättning för människor med funktionshinder uppdelat på olika enheter inom kommunens individ och familjeomsorg - social psykiatri, daglig verksamhet samt arbetsmarknadsenheten. Vi vill arbeta gränsöverskridande för att nå bättre resultat och har fullt stöd för detta hos samtliga enheter inom förvaltningen. I en förprojekteringsfas vill vi undersöka möjligheterna att realisera vårt projekt. Vi vill formera ett partnerskap kring idén, utbyta erfarenheter med befintliga verksamheter inom den sociala ekonomin samt undersöka intresset hos den tänkta målgruppen att vara med i ett kommande genomförande av projektidén. Andra viktiga delar i en förprojektering blir att ta kontakt med nätverk av ekologiska odlare samt undersöka intresset hos, och helst få till en formaliserad överenskommelse med, dem som är ansvariga för kommunens inköp av livsmedel så att vi kan säkra att de inhandlar det som produceras. Även intresset hos lokala livsmedelshandlare, restauranger och matställen ska undersökas. Vi vill också planera för utbildningar för kommande deltagande kooperatörer och odlare både vad gäller socialt företagande och ekologiskt odlande. När det gäller de kommunala handledare som ska arbeta som handledare i sociala företag har Stenungsunds kommun redan nu planerat in anpassade utbildningar under hösten, i samarbete med Coompanion. Vi vill också utforska möjligheterna till samarbete med lokala lantbrukare och högskolan när det gäller energiförsörjningen till odlingarna samt börja titta på den fysiska placeringen av växthuset. Mål med projektet Förprojekteringen ska resultera i: - ett partnerskap som förstår och stöder idén om socialt företagande - en styrgrupp med representanter för samarbetspartners och framtida kooperatörer - 20 deltagare som vill ingå i den första gruppen för uppbyggnaden av ett socialt företag - en genomarbetad handlingsplan för genomförandet av projektet - en formaliserad överenskommelse med kommunens inköpare av livsmedel om köp av producerade varor från det sociala företaget
8 - en utbildningsplan avseende ekologisk odling och demokratiskt företagande för deltagarna i Kooperativet - ett förslag till hållbar energilösning för uppvärmning av växthuset med förnyelsebar energi - en ansökan till ESF om genomförande av projektet Jämställdhetsintegrering Bakgrund Jämställdhetsfrågorna kommer att integreras i alla aktiviteter som sker under förprojekteringsfasen eftersom vi är övertygade om att det är en förutsättning för att kunna skapa en väl fungerande projektorganisation. Vid ett inledande möte kring projektidén görs en kartläggning med hjälp av en enkätundersökning (SWOT) som besvaras av representanter för samtliga berörda projektpartners för att skapa medvetenhet och uppmärksamhet inom området jämställdhet och för att definiera utvecklingsbehov. Enkäten ska också belysa om det kan finnas skillnader mellan målgruppens kvinnor och män att ta till sig det tänkta projektets resultat och om man i så fall kan parera och ändra inriktning för att ge bägge könen samma förutsättningar. Vi strävar naturligtvis efter att få en jämn könsfördelning bland dem som så småningom ska ingå i det sociala företaget som ska bli slutprodukten av genomförandefasen. Resultaten från kartläggningen utgör dessutom referensvärden för att följa upp och utvärdera resultat och effekter i det fortsatta projektet. Tillgänglighet Frågor om tillgänglighet för funktionshindrade kommer att integreras i alla aktiviteter som sker under förprojekteringsfasen. Bl. a kommer en SWOT-analys att genomföras bland representanter för samverkansparter och presumtiva deltagare i det tänkta projektet för att belysa eventuella svagheter och hot mot projektets genomförande. Analysen ska ligga till grund för rutiner för att säkra alla aspekter på tillgängligheten i projektet. Syfte Syftet med förprojekteringen är att undersöka förutsättningarna för att genomföra ett projekt som ska resultera i ett socialt företag, kring ett växthus inriktat på ekologisk odling som ska ge sysselsättning och arbetsträning för funktionshindrade som idag är beroende av kommunalt stöd. Under förprojekteringen vill vi: - forma ett partnerskap och förankra projektidén - bilda en styrgrupp med representanter från partnerskap och framtida brukare - informera om projektet och undersöka intresset hos deltagare i målgruppen att delta i ett socialt företag - undersöka utbildningsmöjligheter och behov bland deltagarna avseende ekologisk odling och socialt företagande - ta inledande kontakter med ekologiska odlare för att lära mer om vad som krävs för denna typ av verksamhet - kontakta verksamheter som bedrivs inom social ekonomi och lära mer om dessa - undersöka möjligheterna att sälja producerade varor - bygga upp ett nätverk för det sociala företaget - undersöka möjligheten till en hållbar energilösning för uppvärmning av växthuset med förnyelsebar energi - undersöka och dra lärdom av tidigare samarbetsprojekt mellan berörda enheter och deras respektive målgrupper
9 Resultat Projektgruppen: Arbetet med projektgruppen började den 6 november 2008 med en planering för sex projektgruppträffar och fokuserade direkt på vilka samverkanspartners målgruppen har kontakt med idag. En informationsbroschyr sammanställdes och trycktes upp i 1500 exemplar. För att presumtiva deltagare skulle involveras så tidigt som möjligt i utformning av projektet organiserades två informationsträffar i mindre skala där projektidéer presenterades och diskuterades. Broschyrerna distribuerades till olika avdelningar inom socialtjänsten samt psykiatrimottagningar, biblioteket, kommunhusets reception och publicerades även på kommunens hemsida. Broschyren inkluderade en anmälningsblankett. I december 2008 gjorde representanter från Arbetsförmedlingen sitt inträde i projektgruppen. Vi arbetade successivt mot ett gemensamt synsätt runt projektet. Här upptäckte vi framförallt avsaknad av kunskaper runt varandras målgrupper, varför vi beslöt oss att organisera föreläsningar runt teman som Aspergers syndrom och självskadebeteende. Vi utförde en SWOT analys på jämställdhet och koncentrerade oss på förankring hos olika samarbetspartners. Under hela förprojekteringsperioden har ett parallellt arbete pågått med det fysiska växthuset som vid förprojekterings start inte fanns. För att titta närmare på erfarenheter av tidigare samarbete gjordes intervjuer med deltagare, handledare, och enhetschefer, vilka med olika variation varit involverade i verksamheten Mariagården (se nedan).
10 Mariagården Mariagården har med sin idag unika inriktning och uppbyggnadsprocess av verksamheten tillfört en viktig ingrediens avseende kommunens arbete med utveckling och utbildning. Renovering av byggnader efter tidsbestämda metoder har medfört en utbildning i ”att lära sig nya saker” i verksamheten. Detta viktiga moment har fungerat som en motiverande drivkraft samt i hög grad medverkat till personlig utveckling för deltagaren. Samverkan runt målgrupperna har medfört att handledare inte längre arbetar specifikt med den målgrupp de tidigare arbetade med. Detta har medfört en utökad kunskap för handledarna runt andra målgruppers specifika problematik. Grundläggande kunskap i den yrkesinriktning som verksamheten går ut på (snickeri) har varit väsentlig för att verksamheten ska kunna fungera. Samverkan med övriga delar av kommunen (kulturenheten) har varit en positiv erfarenhet för verksamheten både för deltagare, handledare och på ledningsnivå. Att kunna tillgodose deltagarens önskan om en varierad sysselsättning har varit positiv. Dels för att verksamheten dagligverksamhet syns mer i positiv bemärkelse och för att deltagaren lättare får kontakt med andra delar i samhället. Delar så som utbildning inom nya områden (historisk timmerteknik) genom yrkeskunniga handledare, har varit viktigt för arbetet med deltagarnas motivation. Förkunskap om ”nya” deltagares bakgrund har reglerats genom deras egna berättelser eller från nyfikenhet på den nykomna deltagaren. Här har andra nätverk såsom ”onsdagscafé” påverkat slutsatsen. I projektet har det varit tydligt vilken aktör som betalat vad, vilket har upplevts som positivt för samverkan. Utifrån deltagarperspektiv har inflytande samt möjligheten till avkoppling upplevts som avgörande inslag i verksamheten. Detta är något som Mariagårdens deltagare rekommenderat oss att ta med i växthusprojektet. Detaljplanering på Mariagården har genomförts vid start på den aktuella arbetsdagen. Detta beror enligt handledare på osäkerhetsfaktorn gällande hur många deltagare som är på plats inför aktuell arbetsdag. Mariagården har en hög närvaro på sina deltagare (över 85%) detta gör att deras arbetsmetoder samt gruppsammanställningar är en bra förebild över fungerande samarbete båda runt målgrupper och respektive avdelningar.
11 Utbildningar För att kunna genomföra projektet behövs en utbildningsplan för deltagarna. Utifrån Mariagårdens intervjuer visade det sig att framförallt utbildningsdelen motiverar deltagare. En översikt gjordes på befintliga utbildningar men eftersom målgruppen är i behov av mer skräddarsydda utbildningar koncentrerade vi arbetet på kontakt med institutioner där detta behov kan säkerställas. Ekologisk odling Geografiskt ligger Dingle naturbruk i ”närheten av” Stenungsund. Behov av utbildning diskuterades med ansvariga på Dingle naturbruk och offert för uppdragsutbildning levererades. Utbildningen är på totalt 80 timmar varav den största delen kan genomföras i egna befintliga växthus. Länsstyrelsen har egna utbildningar i ekologisk odling. Vid studiebesök hos Multikult (se nedan under rubriken studiebesök) diskuterades dessa utbildningar som enligt Multikult ansågs vara lämpligt för målgruppen. Kontakter har funnits mellan länsstyrelsens utbildningsansvariga och projektgruppen om utbildningar. Detta är dock enstaka dagskurser som kan behöva kompletteras. Socialt företagande Här finns två organisationer som har långvarig erfarenhet av att utbilda deltagare till sociala företagare; Kooperatörshuset Göteborg och Coompianion Göteborg. Vi har begärt in offerter från båda. Kontakter har funnits regelbundet med Pär Olofsson Coompanion runt utbildningars innehåll och om vad och hur utbildningen ska se ut vidare. Utbildningen beräknas på 40 veckor med 3 timmar per vecka. Mentorskap Eftersom vi som arbetsmetod kommer att använda oss av mentorskap för deltagare kommer vi att behöva utbilda deltagare i mentorskap. Utbildningar kommer att arrangeras i egen regi i samverkan med vuxenutbildning Stenungsund. Förankringsarbetet hos samverkanspartners För att projektet ska få en så bred spridning som möjligt har arbetet med samarbetspartners haft mycket fokus. Projektpresentationer har tagit plats hos; - Arbetsförmedlingen och dess handläggare - Ledningsgruppen IFO Stenungsund - Enhetschefen IFO med politikerna Stenungsund med medverkan av Coompanion - Öppen psykiatrimottagning Stenungsund VG region - Samordningsförbundets ledningsgrupp FELICIA - Arbetsgrupp enhetschefen arbetsmarknadsenheten GR Överenskommelse om medfinansiering har genomförts med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och IFO Stenungsund. Vid dagens datum pågår förhandling med VG regionen.
12
13 SWOT på jämställdhet Utfördes vid projektgruppsmöte i februari 2008 med representanter från såväl operativ som strategisk organisationsnivå. Framtida projektdeltagares påverkan i avsedd aktivitet säkerställdes via medarbetare som arbetar i direkt samverkan med tilltänkta aktörer/deltagare och diskussioner om jämställdhet har alltså först i forum dem emellan. Den viktigaste samt direkta hotbilden som framkommer gällande jämställdhet - då syftet med projektet bygger på delaktighet och demokrati - visar sig i vår SWOT genom tillåtande av hierarkier och hierarkiskt tänkande/tillåtande. Till detta hör bland annat att någon grupp kan komma att dominera, såväl utifrån könsperspektiv som i grupperspektiv. Ojämn fördelning mellan män och kvinnor samt att vissa delar av verksamheten riskerar att isoleras om någon grupp ”tränger ut” den andra, varpå ”tysta” strukturer skapas till förmån för dominanterna. Denna hotbild är naturligtvis avgörande för hela projektet och skall genomgående säkerställas via vårt arbete med intern processbaserad mentorskaps utbildning, vilket under hela projekttiden kommer att följa varje deltagare, samt i vissa fall också ”skräddarsys” för enskilda deltagare. Vi vet att flera personer i målgruppen har behov av individuell anpassning för att möjliggöra positionering i riktning mot arbetsmarknaden såväl från praktisk erfarenhet och teori som av socialstyrelsens senaste rapport om dagligverksamhet, vilken påvisar detta faktum. Förutom att väva in demokratiserande utbildningsinslag kommer även mötesstrukturerna att utformas i samverkan med deltagarna genom deltagardemokratiska mötesmodeller, såsom framtidsverkstäder, sökkonferenser och dialogmöten m.fl. och alltid under devisen att en person är att likställt med en röst. Storforum kommer att äga rum flera gånger per år, då viktiga frågeställningar däribland jämställdhetsintegrering, kontinuerligt skall hanteras. I detta storforum deltar alla aktörer, inklusive ”stödgrupperna” (se nedan). Vi kommer också att plocka bort diverse olika styrorgan, såsom styrgrupp, samverkansgrupp osv. avseende dess traditionella hierarkiska position och istället låta dem agera som stödsystem, vilka i praktiken och med tiden kommer att kunna användas fritt och vid behov av växthuset och i det framtida sociala företaget. I varje stödgrupp kommer dessutom 1-2 platser att beredas för deltagare i det sociala företaget, dessa kommer att följa principerna för jämställdhet mellan könen, så långt det är möjligt (se bild av tilltänkt organisering sid 20). Andra risker som framkommer är stuprörstänkande mellan enheterna/medfinansierande verksamheter vilket skulle kunna vara en osäkerhetsfaktor i spridnings samt förankringsarbetet med jämställdhet genom den ”konserverade” effekten detta skulle kunna innebära. Vi säkerställer hotet genom organisationsstrukturen samt de demokratiska mötesmodellerna (se ovan) vilka även kommer att gälla för inblandade i projektet, utöver deltagarna. Naturligtvis uppmärksammar arbetet med jämställdhet flertalet svagheter med bland annat skör grundproblematik hos flera deltagare som tidigare upplevt utanförskap samt stigmatiseringens repressiva effekter för individen såsom upplevd dålig självkänsla osv. är också påtagliga risker i sociala sammanhang. Likaså framträder risker gällande osäkerhetskänslor inför möten med ”nya miljöer” och ”nya personer”. Genom val av medvetna och erfarna handledare kommer vi dagligen att arbeta för att motverka projektets samlade risker angående jämställdhet och likaberättigande på arbetsplatsen. Detta kommer att tillförses genom fokus på mångfald och genom arbete med värdegrundsskapande aktiviteter samt genom kännedom av och utbildning kring kommunens handlingsplan för våld i nära relationer, med fokus på såväl män som kvinnor. Kommunens handlingsplan för våld i nära relationer införlivar dessutom delar av nödvändig kunskap inom ramen för mentorsprogrammet vilket skall utvecklas parallellt med projektet och utformas unikt för varje deltagare. Projektdeltagare erhåller även möjlighet att medverka i en kommunal utformad utbildning om kvinnofrid och våld i nära relationer vilket vissa av kommunens medarbetare nu utbildas inom med syfte att sprida vidare i hela den kommunala organisationen. Projektet har flertalet styrkor angående att underbygga jämställdhet inom det samma till dessa hör utöver tidigare
14 nämnda också driftsmässiga sådana, såsom flera olika enkla och spännande arbetsuppgifter som skall utföras och som alla deltagare på ett kompetensuppbyggande vis kommer att kunna arbeta med, dock i olika sekvenser och utifrån ett gemensamt utformat schemaupplägg. Här kommer jämställdhetsaspekten naturligtvis att noggrant beaktas. Processen från frö till planta ger en tydlig verksamhetslinje och tydliga mål för deltagarna som också med tiden kommer att kunna se såväl den lilla delen som helheten. Växtlighet kan även relateras till den växande människan och likaså den växande samt värdegrundsbaserade omvärlden vilket dagligen möter såväl kvinna som man och som är en viktig del i projektets framtida målbild. SWOT på tillgänglighet Utfördes vid studiebesöket i Thunbergs Handelsträdgård. Växthusen har som tradition att så mycket utrymme som möjligt ska kunna nyttjas av odlingar detta innebär att rörelsefriheten mellan olika odlingsutrymmen är minimalt. Vid mätningar utgick gångarna mellan borden till 60 cm och att arbetshöjden på borden var 90 cm. För att rörelsehindrade ska få tillgång till växthusen behöver vi anpassa dem till 130 cm gångbred och 70 till 90 cm i bordshöjd. Den handelsträdgård som vi disponerar under genomförandet har totalt sex växthus. Ett av de större växthusen kommer att vara funktionshinderanpassat med gångbredd och bordshöjd på de rätta nivåerna. Information och kommunikation kommer att ske via kommunens webbplats som är anpassad för funktionshindrade. Presumtiva deltagarna Workshops Arbetet med deltagarna påbörjades i december 2008 med de första presentationerna om projektidén. Här hade alla möjlighet att anmäla sig direkt eller vid senare tillfälle. Den 10:e februari 2009 träffades hela gruppen för första gången och nu var 30 personer anmälda. Vi genomförde en workshop om vilka arbetsuppgifter som möjligtvis förekommer i ett växthus och vilka möjligheter som finns för att utveckla verksamheten. Många visioner om framtiden kom fram under workshopen. 27 personer deltog i träffen. Den 10 mars 2009 genomfördes en workshop enligt OPERA modellen med syfte att diskutera ”vad tror du behövs för att projektet ska fungera bra?” Workshopen gav en bra bild angående var deltagarnas fokus ligger i dagsläget. 34 personer deltog. Studiebesök Ekologisk odling/växthus Den 3:e april 2009 genomfördes ett studiebesök till Thunbergs ekologiska Handelsträdgård. 27 personer deltog samt 4 personer från projektgruppen. Besöket gav en bra bild över hur en vardag på en handelsträdgård ser ut. Sociala företag Totalt besöktes fyra sociala företag i Göteborg i mindre grupper på 6-8 personer. Besöken var väldigt givande för deltagarna som ställde många frågor. De företag som besöktes var:
15 Grimbo Bilvård: Ett företag som har kommit långt på den kommersiella sidan av verksamheten och bedriver bilvårds verksamhet i samverkan med övriga näringslivet. Klippan: Är ett papperstillverknings företag som drivs av fysiskt funktionshindrade. 21ans hörna: Som driver ett café i Majorna med många äldre gäster och diverse kursverksamhet. Multikult: Ett växthus som drivs av psykiskt funktionshindrade. Detta företag har många likheter med projekt Växthus Stenungsund och har i ett tidigt stadium varit en förebild för projektet. Överenskommelse om framtida samarbete manifesterades. Totalt har 40 deltagare anmält sitt intresse att aktivt ta del i projektet. Individuella samtal har hållits med samtliga. Arbetet med att rekrytera personer med Aspergers syndrom pågår fortlöpande. Produktion av varor Enkäter till restauranger Under januari månad 2009 sammanställde vi sex frågor som vi skickade till restauranger i Stenungsundsområdet där vi frågade om deras inköp av grönsaker och om vad som är viktigt med deras leveranser idag. Vi skickade enkäten till 27 registrerade företag varav 14 driver aktiv näringsverksamhet. 10 företag svarade. Resultatet blev att det finns ett intresse av närproducerade produkter. Det visade sig att priset och kvalitén är avgörande, likaså att alla var intresserade av närproducerade produkter. Hälften var villiga att köpa varor av ett socialt företag och andra hälften var också intresserade med förbehållet för rätt pris och kvalitet. Måltidsenheten Stenungsund Kontakt togs med den ansvarige för måltidsenheten i Stenungsund. I dialog fastställde vi kommunens totala inköpsomfång av grönsaker till skolor och äldreboende. Här blev det tydligt att kommunens samlade behov av grönsaker långt överstiger vad projekt Växthus Stenungsund kan producera på 1000m2. Överenskommelse genomfördes avseende 3 stycken förskolor omgående vid projektets start. Innan projektstarten tar vi åter kontakt med respektive ansvariga på förskolor över vilka produkter som ska odlas. Vi diskuterade vidare krav på leverans, miljö och hälsosynpunkter. För att också förskoleelever ska kunna ha ett utbyte av projektet kommer vi att anordna studiebesök för förskolegrupper under hela genomförandet. Kontakter med andra ekologiska odlare Kontakter har funnits med andra ekologiska odlare. Thunbergs Handelsträdgård i Skepplanda berättade om sin ekologiska bekämpning av skadedjur vid studiebesöket. För övrigt finns det få ekologiska odlare direkt i närheten av Stenungsund. Tjörn har ett nätverk av odlare som vid tiden för undersökningen var relativt inaktiva. Kontakten återupptas senare under året. Likvärdiga projekt håller på att utvecklas i Kungälv och på Tjörn. Ett framtida samarbete har diskuterats vid flera tillfällen. Hållbar Energilösning för projektet Undersökningen gällande hållbar energilösning stannade vid en orientering över vilka lösningar som finns. Detta mycket på grund av geografiska förutsättningar som påverkar möjligheterna av hållbara lösningar. Följande alternativ har studerats: Biogas: Ett bra alternativ men kräver stora anläggningsinvesteringar tekniken är bra utvecklad. Närheten till höga metanhalter är en förutsättning för denna teknik. Vindkraft: Kan sättas upp i mindre anläggningar och tekniken är bra utvecklad, höga investeringskostnader
16 Bergvärme: Ett billigare alternativ som inte är heltäckande för värmekostnader vid Växthusodling men enkelt att komplettera. Fjärvärme: Stenungsund har fjärrvärme, vilken står för 90% av värmeåtervinningen och är ett bra alternativ men den geografiska situationen påverkar då man är beroende av stamledningar till växthuset. Växthusen För att kunna genomföra projektet behöver vi ett fysiskt växthus. Under hela förprojekteringen har arbetet med detta pågått. Det finns tre möjliga alternativ; 1- Att bygga nytt: höga investeringskostnader, mycket förarbete med mark och tillgång till vatten 2- Att köpa begagnat: lägre investeringskostnader, markarbete kvarstår 3- Att köpa befintligt: beroende på tillgång men den billigaste lösning utifrån de andra alternativen. I december 2008 blev en äldre Handelsträdgård i Ödsmål till salu. Fastigheten jämfördes med de andra alternativen. Här diskuterades alternativen även med sakkunniga personer inom länsstyrelse som rekommenderade alternativ nr 3. Förhandlingen har pågått med fastighetsägaren och priset är överenskommet. Kommunen förväntas förvärva fastigheten vid sammanträde den 1 juni 2009 och överlåtelse är planerad till den 1 augusti 2009. Samhällsbyggnad fick redan i mars 2009 uppdraget att skapa förutsättningar för projektet. Lärdomar och rekommendationer Deltagaren Utifrån arbetet som har pågått med presumtiva projektdeltagare har det bland annat framkommit att vi bör ”skynda långsamt” vad gäller mellanmänskliga gruppkonstellationer och att i avvaktan på projektstart arbetar aktivt och med kontinuitet med olika deltagardemokratiska gruppaktiviteter. Den presumtiva deltagargruppen har visat ett stort engagemang för arbetsmiljöfrågor vilket också låtit sig prioriteras i förhållande till ekonomiska frågor. Samtidigt bör sägas att intresset för marknaden och val av produkt engagerat flera av deltagarna dock inte i samma paritet som intresset för arbetsmiljöfrågor. Vi tolkar därför in stora möjligheter gällande uppbyggnad av strukturer vilka underbygger socialt samspel på arbetsplatsen och tillika viljan att förankra demokratiska processer och dess uppbyggnad för gruppen generellt. Genomförda intervjuer med Mariagårdens deltagare har i högre utsträckning än vi tidigare var medvetna om understrukit vikten av den sociala arbetsmiljön som ett helhetskoncept och om vilken förmåga att individuellt anpassa samt erbjuda såväl arbete som social ”avkoppling” tillsammans med andra i projektet involverade deltagare. Samma intervjuer har även bidragit till kunskapen om vikten av handledarnas breda kompetens om mångfaldsarbete samt uppfattning gällande den demokratiskapande värdegrund som framöver kommer att bygga upp och säkerställa projekt växthus unika ställning på ”marknaden” och i arbetslivet generellt. Medvetenhet samt beredskap avseende
17 detta faktum leder oss osökt in i rekryteringsfasens domäner och dess absolut avgörande betydelse för utfallet av projektet, där vi över förväntan medvetandegjorts om nödvändigheten i att enligt beprövad erfarenhet och professionellt handlande säkerställa rekryteringsprocessen i alla avseenden. Vi har även genom intervjuresultatet fått bekräftat att handledarens kompetens samt erfarenhetsbredd kommer att vara avgörande avseende förväntat utfall, utformande av lärande/stödjande arbetsgrupper och dess personella konstellation, inriktning samt arbetsinnehåll. En synlig integrering samt medvetenhet kring vikten av den samma i samhällets övriga delar har haft en positiv effekt på verksamheten på Mariagården vilket har medfört upprättande av en handlingsplan över hur verksamheten i projektet ska integreras i samhället och därmed synliggöras. Vid individuella samtal med presumtiva deltagare så framkom det att för 80% så var självstyre i form av det sociala företaget ett av den viktigaste motiven för att anmäla sig till projektet. Studiebesöken lärde oss att arbetsgruppen inte får bli alltför stor dock kan detta påverkas av att nuvarande situation innebär att deltagaren hittills bara har träffats en gång i månaden. Studiebesöken har varit bra för att få en inblick i deltagarnas ”dagsform” gällande utvecklingspotential och arbetskapacitet. Samt hur de idag ser på möjligheterna kring hur aktiva de själva uppfattar att de kommer att kunna vara under genomförandefasen. De lärdomar vi här av gjorde är att kapaciteten i första hand består av engagemanget för projektet samt viljan att medverka vilket vi utifrån organisationsupplägg samt interna styrsystem – avseende lärandenivå/potential - anser vara de viktigaste såväl egenskaperna som motorerna för att sjösätta projektet. Blandningen av bakgrund och problematik har inte upplevts som ett hinder mer som en tillgång till variation i förutsättningar och skapandet av möjligheter. För att kunna möta individuella behov hos individen kommer vi att införa ett mentorsprogram vilket kommer att utformas såväl efter individuella förutsättningar som efter projektets värdegrund vilken bygger på likaberättigande, mångfald, jämställdhet samt demokrati i såväl organisationsstrukturer som i samhällsinriktning och dagligverksamhet. Mentorskapet bygger på tre lär- och förståelsenivåer, där alla har såväl en uppdragsinriktning som en mottagarinriktning. Genomförandet av såväl utbildning som process kommer att ske parallellt med projektgenomförandet och underbyggas genom formativ utvärdering av såväl deltagare som stödsystemgrupper och externa utvärderare. Modell projektgenomförandes tre faser, enligt nedan; 1-Prova på fasen: Låg tröskel för inträde. Intresse och frivillighet är centralt och deltagaren tilldelas en mentor som befinner sig i fas 2. Arbetar här med enklare trädgårds- och odlingsarbeten. 2-Utbildning och förberedande fas: Utbildning i yrkeskunskap och socialt företagandet ges externt. Övrig tid på växthusen och utbildning i mentorskap. Individen tilldelas en mentor från fas 3 och blir mentor för en deltagare i fas 1. 3-Sociala företagare: Här tar man ett övergripande ansvar för verksamheten och är delaktig i arbetet med ledning och styrgrupp. Dessutom tar aktiv del i planering, ekonomi och företagsprofilerings frågor. Individen blir mentor för någon i fas 2 och har individuell handledning från personal. Har kontakt med näringslivet externt. För att försäkra oss om att deltagarna själva har valt att medverka i projektet kommer det inte finnas någon möjlighet till ”remisser” från samarbetspartners eller övriga myndigheten. Under hela genomförandet kommer vi att stimulera arbetet med utveckling av nya (mindre)sociala företag allt eftersom affärsidéer kommer från deltagarna själva och vilka som upptäcker att de har ett gemensamt intresse samt en affärsidé. Härmed blir projektet en grogrund för nya sociala företag som behåller sitt stöd – under utvecklingsfasen - från den nya organisationen.
18 Produktion av varor Enkäten till restauranger lärde oss att kvalitet och pris är viktiga faktorer i leveransmöjligheterna till närliggande restauranger. En hortonom kommer under genomförandet att ha den kvalitetskontrollerade faktorn i projektet. Produktionsinriktade utbildningsaktiviteter kommer på sådant sätt att skötas inom projektet. Kontakter och överenskommelse med måltidsenheten lärde oss att jordprodukter måste kunna rensas och tvättas innan leverans enligt miljö och hälsovårds krav på produkter. Handelsträdgården i Ödsmål erbjuder bra förutsättningar för att kunna leva upp till kraven. Kontakter med andra ekologiska odlare lärde oss att efterfrågan är betydlig större än tillgången på ekologiska varor. Detta kan delvis bero på lönsamheten men med all sannolikhet mer på att det traditionella jordbruket inte har ställt om till ekologisk odling. Undersökningen till hållbara energilösningar lärde oss att det medför höga investeringskostnader. Växthuset i Ödsmål erbjuder bergvärme som bästa möjlighet och ett borrhål finns på 200m. Det betyder att enbart kostnader för pumpinstallation tillkommer. Kompletteringsenergi kommer på sikt vara ett mindre vindkraft eller fjärrvärme. SWOT på tillgänglighet vid studiebesöken lärde oss att de traditionella växthusen inte är funktionshinderanpassade men med relativ enkla medel kan de anpassas. Vi har upprättat en handlingsplan för anpassningen av ett av växthusen i Ödsmål. Växthus i befintlig skick augusti 2009
19 Informationsbroschyr som spreds under förprojektering
20 Projekt Jordhammars växtkraft (projekt växthus) Organisationen Nivå 3: det Sociala företaget Är mentor för någon i nivå 2 Nivå 2 : förberedande och utbildningsnivå Har utbildning i Yrkeskunskap, sociala företagandet, mentorskap Är mentor för någon i nivå 1 Nivå 1: Prova på eller introduktion nivå Har mentor i nivå 2 Utvecklings och strategigrupp Utvecklings- ledare Projektledning Projektledare Referens Grupp Repr. från Kommunen Näringslivet Intresseorg Styrgrupp Samverk. partners ansvariga Projektledare Repr. Soc.företaget Projekt team Enhetschefer Projektledare Repr. Soc.företaget Samverkans- grupp Samverkans Partners handläggare Projektledare Repr. Soc. Föret.
21 Ansökan om genomförandet augusti 2009 Bakgrund till projektet Behov och problem I en kartläggning om dagligverksamhet (SoS 2008-131-22) konstaterar Socialstyrelsen att det övergripande målet med dagligverksamhet för funktionshindrade är - att den enskilde på sikt skall få möjlighet till lönearbete, inte uppfylls. Man konstaterar vidare att övergångar till lönearbete är näst intill obefintliga. Den dagliga verksamheten (vars verksamhet ofta definieras som god) riskerar istället att bidra till en inlåsningseffekt, då kartläggningen också påvisar att samverkan mellan arbetsmarknadspolitiska aktörer och dagligverksamhet brister samt att hänsynstagande avseende avgörande framgångsfaktorer med betoning på lärande miljöer för funktionshindrade ej tillgodoses (FoU i Väst-rapport 1-2009). Socialstyrelsen menar att denna samverkan mellan arbetsmarknaden och den dagliga verksamheten för funktionshindrade måste utvecklas för att målet skall nås. Likaså måste en för ändamålet relevant lärande miljö utformas. Såväl Stenungsunds kommuns tidigare erfarenheter i praktiken som via genomförd förprojektering bekräftar det som aktuell forskning samt nationella utredningar och kartläggningar säger enligt ovan. Brister i det flöde vilket förväntas understödja samt öka graden av tillgänglighet till arbetsmarknaden för aktuell målgrupp är avgörande och behov av att utveckla nya inträdesstrukturer samt interna stöd och utvecklingssystem - vilka i första hand bygger på individens förmågor och inte problem samt svårigheter - bör uppfattas som angeläget. Att i realiteten pröva nya strukturer och/eller att luckra upp de rådande samt med individen i fokus är ett av de behov vi vill understryka vikten av, om vi fortfarande står fast vid det övergripande målet (att den enskilde på sikt ska kunna få möjlighet till lönearbete) för dagligverksamhet, vilket vi onekligen gör. Speciellt som diagnoserna tenderar att öka i antal avseende unga funktionshindrade samt att tillgängligheten till dagligverksamhet tycks följa behovet och alltså har ökat, medan kostnaden för dagligverksamhet har sjunkit (enl. socialstyrelsens senaste rapport) med 10% per person mellan 2000 till 2006. Vidare uppmärksammas - i FoU i Väst rapport 1-2009 att arbetsmarknadens krav och behov är det som styr och bestämmer innehållet i begreppet arbetsförmåga och att den samma minimeras i takt med marknadens rationaliserings- och effektiviseringskrav. Detta perspektiv inskränker ytterligare möjligheterna för aktuell målgrupp att enligt det övergripande målet med dagligverksamhet för funktionshindrade att nå ut på den reguljära arbetsmarknaden. Med ovan i åtanke vill vi med vårt projektförslag möjliggöra en annorlunda och till sin karaktär innovativ arena för att öka såväl tillgängligheten till arbetsmarknaden för de funktionsnedsatta och/eller arbetshandikappade som att långsiktigt förändra inställningen till arbetshandikapp och istället rikta den samma mot att olikheter och mångfald inom området berikar och ökar den gemensamma kreativa förmågan. Vilket innebär nya och förmodligen mer intressanta förutsättningar för den moderna arbetsmarknaden. Vi bör även ha ett miljörelaterat perspektiv i åtanke då en funktionsnedsättning eller det vi idag definierar som arbetshandikapp i rätt anpassad miljö istället för att vara ett hinder kan vara en avgörande möjlighet för att lyckas. Här vill vi referera till FoU i Västs rapport 1-2009 kring vikten av klimatet och kulturen på arbetsplatsen, att de arbetsplatser som karaktäriseras av att vara vänliga också utvecklar personer från vår målgrupp genom att de bl.a. kännetecknas av öppenhet, tillåtande och vänskaplig kultur dels att olikheter snarare betraktas som en tillgång än en svårighet. Med vårt projektförslag vill vi i samverkan utveckla nya möjligheter för personer med olika typer av funktionshinder och arbetshandikapp att komma ut i arbete. I syfte att motverka de av socialstyrelsen påvisade samverkansbristerna mellan arbetsmarknadspolitiska aktörer, marknaden och dagligverksamhet vill vi skapa ett projekt vilket ger direkt access för den funktionshindrade/arbetshandikappade till arbetsmarknaden genom ett socialt företag samt
22 vidare att via ett möjlighetsorienterat förhållningssätt understödja individens förändrings och utvecklingsprocess fram till den reguljära arbetsmarknaden. Detta menar vi kommer att tillförsäkras genom metodologisk formsäkerhet och noga genomtänkt idébas om vad som kan komma att göra skillnad. Vi vill utforma projektidén med hänsyn till miljömässighet och demokratiska värderingar där brukarmedverkan står i fokus. I ett dagligt samarbete mellan människor med sociala, psykiska och fysiska funktionshinder kan en unik, kreativ och reflekterande miljö uppstå. I en sådan miljö växer egenmaktprocesser lättare. En av egenmaktens förutsättningar är insikten om konsekvenserna av den egna situationen i förhållande till en mångfacetterad omgivning. Här nedan vill vi återge ett exempel kring hur känslan av ett arbete har gjort avtryck hos oss kommunala aktörer. Under förprojekteringen har vi om igen kunnat såväl utvärdera som med våra egna ögon bevittna hur väl ovan resonemang stämmer överens med det verkliga livet. Vi har kunnat beskåda en växtkraft utan dess like gällande gruppen brukare/användare och deras engagemang/förmåga att gå från ett till synes reaktivt handlande och flerårig bortavaro från arbetsmarknaden till en definitiv vändning och proaktivitet i sitt agerande. Vår idé är att skapa ett socialt företag i form av ett växthus där personer vilka under lång tid befunnit sig utanför arbetsmarknaden kan växa och utvecklas i sin egen takt med fokus på sina resurser. Växthuset ska producera grönsaker enligt ekologiska odlingsprinciper. Det som produceras skall framförallt säljas till kommunens olika kök men också till lokala handlare och restauranger. I förlängningen ser vi naturligtvis även att privata konsumenter på olika sätt kommer att utgöra en del av kundgruppen. Ett bärande tema i vår idé är att ha ett demokratiskt och prestigelöst förhållningssätt där en person oavsett position är/har en röst. Alla skall enligt demokratins grundprinciper medvetande göras om samt utifrån egna önskemål kunna påverka såväl utveckling som mål med det sociala företaget. Den som väljer att vara med i växthuset ska också beredas möjligheter till utbildning i kooperativt företagande och ekologisk odling samt erbjudas möjligheten att bli medlem i den kooperativa förening som ska driva växthuset vidare efter projekttiden. Idag är ansvaret för sysselsättning för människor med funktionshinder uppdelat på tre olika enheter inom kommunens Individ och Familjeomsorg, social psykiatri, dagligverksamhet samt arbetsmarknadsenhet. Externa samverkansparter och tillika medfinansiärer i projektet är försäkringskassan och arbetsförmedlingen. I dag är vi medvetna om att såväl internt som externt föreligger vad vi skulle benämna stuprörstänkande. Varje enhet/organisation fjärmar sig för den problematik vilken inte hör hemma i den egna organisationen allt förmodligen med goda avsikter men vari individen riskerar att försvinna. Med projektet vill vi skapa annorlunda förutsättningar för att arbeta gränsöverskridande och komma bort från stuprörstänkande samt fullt ut lägga fokus på kunden/brukaren och dennes önskemål/inriktning. Genom att samarbeta via projekt Växthus och för deltagaren dennes underbyggande organisationsstrukturer så kommer även ordinarie verksamheter att lära nytt samt förmodligen också nå bättre resultat och kunna fokusera på lösningar vilka bygger på individens egna mål och tankar om framtiden. Alla ovan nämnda verksamheter har under förprojekteringen visat på kraftfullhet gällande nytänkande och avsaknaden av prestigetänkande har varit ytterst påtagligt. Jämställdhetsintegrering SWOT på jämställdhet Utfördes vid projektgruppsmöte i februari 2008 och med representanter från såväl operativ som strategisk organisationsnivå. Framtida projektdeltagares påverkan i avsedd aktivitet säkerställdes via medarbetare som arbetar i direkt samverkan med tilltänkta aktörer/deltagare och diskussioner om jämställdhet har alltså först förts i forum dem emellan. Den viktigaste samt direkta hotbilden som framkommer gällande jämställdhet - och då syftet med projektet bygger på delaktighet och demokrati - visar sig i vår SWOT genom tillåtande av hierarkier och hierarkiskt tänkande/tillåtande. Till
23 detta hör bl.a. att någon grupp kan komma att dominera såväl utifrån könsperspektiv som i grupp perspektiv. Ojämn fördelning mellan män och kvinnor samt att vissa delar av verksamheten riskerar att isoleras om någon grupp tränger ut den andra varpå tysta strukturer skapas till förmån för dominanterna. Denna hotbild är naturligtvis avgörande för hela projektet och skall genomgående säkerställas via vårt arbete med intern processbaserad mentorskaps utbildning vilken under hela projekttiden kommer att följa varje deltagare samt i vissa fall också skräddarsys för enskilda deltagare. Vi vet att flera personer i målgruppen har behov av individuell anpassning för att möjliggöra positionering i riktning mot arbetsmarknaden såväl från praktisk erfarenhet och teori som av socialstyrelsens senaste rapport om dagligverksamhet vilken påvisar detta faktum. Förutom att väva in demokratiserande utbildningsinslag kommer även mötesstrukturerna att utformas i samverkan med deltagarna genom deltagardemokratiska mötesmodeller såsom framtidsverkstäder, sökkonferenser och dialogmöten m.fl. och alltid under devisen att en person är att likställa med en röst. Storforum kommer att äga rum flera gånger per år då viktiga frågeställningar däribland jämställdhetsintegrering kontinuerligt skall hanteras. I detta storforum deltar alla aktörer inklusive stödgrupperna. Vi kommer också att plocka bort diverse olika styrorgan såsom styrgrupp, samverkansgrupp och så vidare avseende dess traditionellt hierarkiska position och istället låta dem agera som stödsystem vilka i praktiken och med tiden kommer att kunna användas fritt och vid behov av växthuset och i det framtida sociala företaget. I varje stödgrupp kommer dessutom 1-2 platser att beredas deltagare i det sociala företaget dessa kommer att följa principerna för jämställdhet mellan könen så långt det är möjligt. Andra risker som framkommer är stuprörstänkande mellan enheterna/medfinansierande verksamheter vilket skulle kunna vara en osäkerhetsfaktor i spridnings samt förankringsarbete med jämställdhet genom den konserverade effekt detta skulle kunna innebära. Vi säkerställer hotet genom organisationsstrukturen samt de demokratiska mötesmodellerna vilka även kommer att gälla för inblandade i projektet utöver deltagarna. Naturligtvis uppmärksammar arbetet med jämställdhets SWOTen flertalet svagheter med bl.a. skör grundproblematik hos flera deltagare som tidigare upplevt utanförskap samt stigmatiseringens repressiva effekter för individen såsom upplevd dålig självkänsla o.s.v. är också påtagliga risker i sociala sammanhang. Likaså framträder risker gällande osäkerhetskänslor inför möten med nya miljöer och nya personer. Genom val av medvetna och erfarna handledare kommer vi dagligen att arbeta för att motverka projektets samlade risker angående jämställdhet och likaberättigande på arbetsplatsen. Detta kommer att tillförses genom fokus på mångfald och genom arbete med värdegrundsskapande aktiviteter samt genom kännedom av och utbildning kring kommunens handlingsplan för våld i nära relationer med fokus på såväl män som kvinnor. Kommunens handlingsplan för våld i nära relationer införlivar dessutom delar av nödvändig kunskap inom ramen för mentorprogrammet vilket skall utvecklas parallellt med projektet och utformas unikt för varje deltagare. Projektdeltagare erhåller även möjlighet att medverka i en kommunal utformad utbildning om kvinnofrid och våld i nära relationer vilket vissa av kommunens medarbetare nu utbildas inom med syfte att sprida vidare i hela den kommunala organisationen. Projektet har flertalet styrkor angående att underbygga jämställdhet inom det samma till dessa hör utöver tidigare nämnda också driftsmässiga sådana såsom flera olika enkla och spännande arbetsuppgifter som skall utföras och som alla deltagare på ett kompetensuppbyggande vis kommer att kunna arbeta med dock i olika sekvenser och utifrån gemensamt utformat schemaupplägg. Här kommer jämställdhetsaspekten naturligtvis noggrant beaktas. Processen från frö till planta ger en tydlig verksamhetslinje och tydliga mål för deltagarna som också med tiden kommer att kunna se såväl den lilla delen som helheten. Växtlighet kan även relateras till den växande människan och likaså den växande samt värdegrundsbaserade omvärlden vilken dagligen möter såväl kvinna som man och som är en viktig del i projektets framtida målbild.
24 Målgrupper som omfattas av projektet Målgruppen är funktionsnedsatta samt arbetshandikappade personer vilka under lång tid närmat sig den reguljära arbetsmarknaden men ändå inte nått fram. Förutom prioriteringar av ungdomar vill vi också klargöra att en genomgripande prioritering föreligger avseende utländsk härkomst. Målgruppen under genomförandefasen av det tänkta projektet består av människor som är intresserade av att delta i projektet och som är arbetsföra men för dagen inte anställningsbara på grund av någon form av funktionsnedsättning eller arbetshandikapp och som har en eller flera stödinsatser från kommunen. Prioriteringsordning är enligt följande: Unga med fysiskt och/eller psykiskt funktionshinder 18-25 år, övriga ungdomar 18-25 år, övriga med fysiskt och/eller psykiskt funktionshinder och som är arbetsföra. Personer med långvarig bortavaro från arbetsmarknaden med olika kategorier av funktionshinder idag hanteras av olika enheter inom Individ- och Familjeomsorgen och för att nå bättre resultat vill vi arbeta tillsammans och gränsöverskridande med målgruppen. Organisatoriskt ligger arbetsmarknadsenheten inom Individ och Familjeomsorgens verksamhet (IFO) vilket redan i organisationsförändringen våren 2008 skulle underlätta övergången för målgruppen till arbetsmarknad med AME som ny aktör inom IFO organisationen. Vi har sedan nämnd organisationsförändring initierat och i praktiken börjat använda nya strukturer med syfte att förenkla inträdet för IFO:s kunder till arbetsmarknaden. Detta visar sig även som tidigare gällande målgruppen mest bli arbetsmarknadsmässiga konstruktioner vilka under viss tid möjliggör sysselsättning dock inte för dem som idag har dagligverksamhet enligt LSS samt daglig sysselsättning biståndslöst enligt SoL. I första hand vill vi prioritera gruppen unga funktionsnedsatta/funktionshindrade, vilken vi inom IFO upplever har behov av direkta och väl anpassade arbetsplatser och vilken vi upplever blir större och där idag relevanta inkluderingsstrukturer ut på arbetsmarknaden saknas (FoU väst rapport). Deltagaren under genomförandefasen av det tänkta projektet kan vara en person som under en längre period har lotsats runt inom olika myndigheter och där insatsernas innehåll inte har varit anpassade efter behov, önskemål och förutsättningar. Det kan också vara personer som aldrig har fått chansen att pröva sina möjligheter i rätt miljö. Projektdeltagarnas funktionsnedsättningar kan exempelvis vara en normalbegåvad person med Aspergers syndrom, en person med lättare utvecklingsstörning och tilläggshandikapp, förvärvad hjärnskada eller personer som är lågbegåvade på gränsen till utvecklingsstörning mm. Men det kan lika gärna handla om personer med enbart fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. En tänkbar framtida målgrupp kan utgöras av de många som kommer att förlora sin ersättning från försäkringskassan och så småningom kommer att falla under arbetsförmedlingens och den kommunala arbetsmarknadsenhetens ansvarsområden likaså de som rör sig inom försäkringskassans domäner. Utöver projektdeltagare som aktörer i projektet kommer kommunen att gå in med en arbetsmarknadskonsulent, handledare samt coacher, vilka initialt kommer att ha en hög medverkandegrad men som efter hand samt ju mer projektet utvecklas kommer att minskas i antal och/eller frekvens. Lika så kommer handledare samt pedagogisk personal att i enlighet med sina ordinarie uppdrag finnas med vissa deltagare också initialt. Det finns ett stort politiskt intresse för projektet och naturligtvis blir de såväl som andra samhällsrepresentanter/aktörer involverade i projektet genom det strategiska påverkansarbetet men även genom kunskapsspridning och organisationsmodell. Redan initierade samverkansparter/målgrupper Vuxenpsykiatrin, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Samordningsförbundet VG regionen, Växjö Universitet och lokala privata arbetsgivare där redan etablerade kontakter finns. Kundgrupper, redan definierade och ännu inte definierade. Resonemang samt inriktning gällande övriga målgrupper/samverkansparter Utifrån arbetet som har pågått med presumtiva projektdeltagare har det bl.a. framkommit att vi bör skynda långsamt gällande att strukturera mellanmänskliga relationer varför vi i avvaktan på projektstart väljer att arbeta aktivt och med kontinuitet med olika
25 deltagardemokratiska gruppaktiviteter varför vi förmodligen också utöver redan preciserade deltagare i projektet kan komma att upptäcka fler funktioner som kan vara intressanta för projektets utveckling. Den presumtiva deltagargruppen har visat stort engagemang för hela växthusidén vilket såväl i känsla som i tanke förmodligen redan ägs av flera deltagare. Intresset för marknaden samt val av produkt har engagerat flera av deltagarna. Här av tolkar vi in goda förutsättningar för deltagarna att redan nu vidga vyerna kring flera aktuella privata såväl som offentliga målgrupper i och kring projektet. Genomförda intervjuer med presumtiva deltagare har i hög utsträckning understrukit vikten av den sociala arbetsmiljön som ett helhetskoncept, vilken har förmåga att individuellt anpassa samt erbjuda såväl arbete som social avkoppling tillsammans med andra i projektet involverade deltagare. Samma intervjuer har även bidragit till kunskapen om vikten av handledarnas breda kompetens om mångfaldsarbete samt uppfattning gällande den demokratiskapande värdegrund som framöver kommer att bygga upp och säkerställa projekt växthus unika ställning på marknaden och i arbetslivet generellt. Medvetenhet samt beredskap avseende detta faktum leder oss osökt in i rekryteringsarbetets domäner och dess absolut avgörande betydelse för utfallet av projektet där vi (delvis under förprojekteringen) medvetandegjorts om nödvändigheten i att enligt beprövad erfarenhet och professionellt handlande säkerställa rekryteringsprocessen i alla avseenden. Detta kommer att innebära att fullkomlig överensstämmelse mellan projektidé och de professionella vilka rekryteras in i projektet skall säkerställas. Vi har även genom intervjuresultatet fått bekräftat att handledarens kompetens samt erfarenhetsbredd kommer att vara avgörande avseende förväntat utfall utformande av lärande/stödjande arbetsgrupper med dess personella konstellation, inriktning samt arbetsinnehåll. Vid individuella samtal med presumtiva deltagare så framkom det att för 80% så var självstyre i form av det sociala företaget ett av de viktigaste motiven för att anmäla sig till projektet. Studiebesöken (för projektdeltagarna, till andra kooperativ) har ytterligare bekräftat det vi redan trodde oss veta nämligen att arbetsgruppen/arbetsgrupperna inte får bli alltför stora och att det är enklare att känna gemenskap initialt om gruppen är lite mindre dock kan detta påverkas av att nuvarande situation innebär att deltagarna hittills bara har träffats en gång i månaden. Längre fram i höst (2009) samt vid starten av genomförandet kommer förutsättningarna att lära känna varandra såväl som att känna delaktighet till hela projektidén att vara annorlunda. Studiebesöken har dessutom varit bra för att få inblick i deltagarnas dagsform gällande utvecklingspotential och arbetskapacitet. Samt hur de idag ser på möjligheterna kring hur aktiva de själva uppfattar att de kommer att kunna vara under genomförandefasen. De lärdomar vi här av gjort är att kapaciteten i första hand består av engagemang för projektet samt viljan att medverka vilket vi utifrån organisationsupplägget samt interna styrsystem avseende lärandenivå/potential anser vara de viktigaste såväl egenskaperna som motorerna för att sjösätta projektet. Syfte Att arbeta långsiktigt med attitydförändringar och producera tillgängliga strukturer i syfte att förenkla för individen att nå ut på den reguljära arbetsmarknaden. Likaså att den funktionsnedsatta individen/ungdomen - samt övriga inom målgruppen skall uppfattas utifrån sina kvaliteter i första hand och inte vilket det finns risk för diskvalificeras in i dagligverksamhet vilken långsiktigt har en inlåsningseffekt (SoS 2008-131-22) såväl avseende relationen målgrupp och/eller till det så kallade normsamhället. Att genom demokratiska metoder och handlingssätt understödja utvecklingsprocessen avseende attitydförändring initialt, inom den kunskapsproducerande arenan vilken vi benämner projekt växthus. Vidare förväntar vi oss att resultatet av kunskapsförmedlingen skall inspirera till samt underbygga det mångfald samhälle vilket vi naturligtvis ytterst arbetar för. Vilket vi gör genom att utifrån individperspektiv och med salutogenes (de hälsobringande faktorernas ursprung) som värdegrund vidareutveckla förutsättningar för medskapande av den goda och
26 lärande och jämställda arbetsplatsen genom att framkalla fler och nya perspektiv att använda - i synen på sig själv - som funktionsnedsatt och arbetshandikappad samt öppna upp för fler individuella förändrings och - utvecklingsmöjligheter av lösningsfokuserad proaktiv karaktär. I praktiken handlar detta om att använda den organisationsmodell vi arbetat fram i förprojekteringen med projekt växthus nivå 3 (se bilaga 3, organisation) som spetsaktör samt avsatt plats i såväl den initialt tillsatta kommunal och regionala styrgrupp, strategi och utvecklingsgruppen och övriga grupper i projektets stödsystem. Vidare har alla deltagare i projektet en röst oavsett var i projektorganiseringen man hör hemma. Att skapa en lärande miljö med fokus på att utveckla och använda morgondagens lösningar på morgondagens problem (avseende målgruppen) varför såväl ett kunskapsunderbyggande mentorsprogram (läs mer om mentorprogrammet under bilaga 1, lärande miljöer) vilket i hög grad skall understödja och generera arbete med jämställdhetsintegrering samt övrigt värdegrundsarbete - som att ett internt innovationscenter (för nya projekt och idéer) kommer att planeras och implementeras inom växthuset. Den lärande miljön kommer naturligtvis också i hög grad att understödjas genom planerad grönsaksproduktion och de processer vilka här måste ta form också till stor del inom ramen för mentorsprogrammet. Syftet är med andra ord att under projekttiden parallellt med växthantering och produktion arbeta fram en miljö för varje individ att växa i och vars tydliga kännetecken likaberättigande och jämställdhet mellan män och kvinnor såväl som delaktighet, nyfikenhet, och långsiktigt lärande är det som genererar en god och tillåtande atmosfär och där alla människor fyller en viktig funktion och uppmuntras att växa och vara kreativa i sina dagliga handlingar. Att utvidga/utveckla våra (offentliga strukturer) tankebanor kring begreppet arbetsförmåga och formen är ett växthus med arbete som den viktigaste metoden och med möjlighet att arbeta vidare och vara aktör i växthuset även efter projekttiden. Att kommunen, regionen samt riket som offentlig aktör anammar samt lär nytt genom all den kunskap som utvecklas genom implementeringen samt arbetet med mentor programmet men även den enkla och understödjande organisationsstrukturen vilken ytterst bör förenkla tillträdet till arbetsmarknaden men även genom sin demokratiska form underbygger alla de hälsofrämjande processer vilka om förutsättningarna finns kan optimeras på arbetsplatsen. Målsättning Att genom organisatoriska och strukturella förändringar såväl som attitydförändringar skapa snabbare och direkta kanaler ut på den reguljära arbetsmarknaden för målgruppen samt genom demokratiska kommunikationsmönster sprida resultatet. Att deltagare i projektet oavsett funktionshinder kan erhålla en återkommande arbetsvecka där meningsfullhet och social gemenskap bidrar till att uppnå egenmakt och vidare kollektiv social mobilisering och att på individnivå processmäta detta med KASAM (mäter känsla av sammanhang och är utvecklat av Aron Antonowsky) formuläret. Att projektets spjutspets nivå tre skall vara ytterst beslutande vid mitten av år tre och att samverkanspartners samt övriga organisatoriska styrverktyg enbart fyller en understödande funktion i verksamheten (fullt ut) och inte är beslutande. Att kunskapen om utvecklingsprocessen sprids vidare. Att skapa ett socialt företag med för varje individ anpassad men också på rätt nivå utvecklat arbete som modell. En viktig målsättning blir därför att i förlängningen öka målgruppens anställningsbarhet. Att utveckla det sociala företaget genom odling på ekologiska grunder och med en arbetsplatsplattform som bygger på mångfald och demokratiskt förhållningssätt. Att vidareutveckla förutsättningar för medskapande av den goda och lärande arbetsplatsen genom att i samverkan vidareutveckla det mentorsprogram vilket kommer att ligga till grund för de värdeskapande arbetsstrukturella processerna och att använda KASAM-formuläret som vägledande utvecklingsinstrument i detta syfte. Att inom ramen för växthuset skapa ett innovationscenter där nya friska idéer skall ges utrymme att växa och prövas i realiteten för
27 att tillvarata alla resurser/möjligheter som finns inom målgruppen och för att understödja utveckling inom den samma. Att vetenskapligt utvärdera (formativ och summativ) alla förekommande demokratiseringsprocesser (såväl organisatoriska som individuella) samt sprida resultatet i samverkan med universitet och högskolor. Att skapa ett långsiktigt hållbart koncept där målgruppen ska kunna garanteras stadigvarande sysselsättning i projektet även efter projekttiden. Mätbara mål är att minst 75% av deltagarna i projektet ska ha ökat sin arbetsförmåga med minst 50%. Att det sociala företaget har tillräckligt med kundunderlag och inkomster för att kunna finansiera merkostnader för minst 5 lönebidragsanställningar vid projektens slut. Att 100% av deltagarna vid projektets slut upplever sin vardag mer meningsfull än innan projektstarten. Att organisationen har skapat rutiner och handlingsutrymme/möjligheter för deltagarna att kunna fortsätta att utveckla nya sociala företag genom ett innovativt utvecklingscentrum inom ramen för projektet. Såväl avseende metod och modellutveckling som verksamhetsutveckling. Efter projektets avslut skall minst ett nytt socialt företag ha byggts upp. En SWOT analys på tillgänglighet gjordes vid studiebesöken i Thunbergs Handelsträdgård. Vi lärde oss att de traditionella växthusen inte är funktionsnedsättningsanpassade men kan med relativ enkla medel anpassas. Vi har upprättat en handlingsplan för anpassningen av växthusen i Ödsmål i samråd med kommunens ansvariga för tillgänglighet av fastigheter. Handlingsplanen innehåller 47 rekommendationer för åtgärder på parkeringsplats, gångväg mellan parkering och entré, ramp, toalett, och inomhusmiljö. Kommunen kommer att få tillträde till fastigheten från och med den första oktober 2009. Innan projektstart förväntas arbete med anpassningen enligt rekommendationer har kommit igång. Presumtiva deltagare kommer att vara aktivt delaktiga i arbetet med anpassningen vilket förväntas motivera förståelse och medvetenhet av projektdeltagare. Tillgänglig verksamhet: Hela projektet genomsyras av att skapa möjligheter, oavsett funktionsnedsättning, för att kunna delta i arbetet. Arbetet med den förståelse och medvetenhet om andra människors behov kommer att återkomma som ämne i mentorsutbildning under de två första åren av projektet (Bilaga 1 om lärande miljöer och mentorprogram). Under förprojekteringen visade några presumtiva deltagare sitt intresse för arbetsmiljöfrågor och relaterade ämnen. Vi vill under genomförandet utöka möjligheterna att utveckla intresseområdet till ett ansvarsområde som är återkommande och rutinmässigt inlagt i arbetsplatsträffar. Tillgänglig information och kommunikation: Projektet kommer att marknadsföra sig på en egen hemsida och kommunens hemsida. Internationella riktlinjer framtagna av WAI (Web Accessibility Initiative) kommer att tillämpas på båda. Möjligheter om att kunna införa talfunktioner kommer under det första projektåret att undersökas. Information som produceras under projekt tiden kommer i samråd med avdelning funktionshinder verksamhet multimedia att produceras i lättläst exemplar. Uppföljning, utvärdering och lärande Det första av projektets genomgripande mål är att genom organisatoriska förändringar såväl som attitydförändringar skapa snabbare och direkta kanaler ut på den reguljära arbetsmarknaden för målgruppen samt att genom demokratiska kommunikationsmönster sprida resultatet. För att såväl utveckla dessa former som söka svar på vilka effekter processen haft avseende individen och kollektivet kommer denna del att utvärderas både formativt och summativt av universitet och/eller högskola. Denna del avser såväl projektets organisering som det mentorprogram vilket finns beskrivet under rubriken lärande miljöer. För att i största möjliga mån hitta forskningsfält där ingången är vidsynt samt förståelsen för deltagardemokrati är självklar och att produkten förväntas bli egenmakt för individen, har kontakt tagits med professor Tapio Salonen på institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete i Växjö. Forskningsfältet är här tvärvetenskapligt och den gemensamma inriktningen är människan och hennes situation i det moderna samhället hennes behov av socialt stöd och
28 samhällets sätt att möta dessa behov vilket är just det fält som projekt Växthus vill synliggöra. Tapio Salonen har även tidigare varit ledamot i granskningskommittén av svenska beviljningar till Equal-programmet och alltså medverkat i svenska ESF-rådet. Tapio finner projektidén väl genomtänkt, seriös samt uthållig varför han gärna medverkar i utvärderingsprocessen och emotser offertförfrågan längre fram i processen. Enligt överenskommelse skall en detaljerad utvärderingsplan göras i samverkan mellan Stenungsunds kommun med såväl utvecklings och strategigruppen för projekt Växthus som ett antal deltagare (brukare) - vilka redan nu är involverade och har arbetat i förprojekteringen - och Tapio Salonen tillsammans med för insatsen utvalda doktorander. Den andra genomgripande målsättningen berör direkt individnivå och innebär att deltagare i projektet oavsett funktionshinder ska kunna genomföra en arbetsvecka där meningsfullhet och social gemenskap bidrar till att uppnå individuell utveckling och stärka självkänslan i syfte att hela tiden kunna ta sig an högre individuella utmaningar. Produkten skulle kunna sägas vara att vi arbetat med empowerment i syfte att understödja processer som ökar individens egenmakt och därmed också underbygger aktiviteter som ger upphov till ansvarstagande och engagemang kring det vardagliga arbetet. Parallellt med samt som del av mentorprogrammet kommer Kasam-formuläret att användas, med halvårsfrekvens. Här kommer vi att kunna processmäta huruvida känslan av sammanhang ökar med tiden i projektet likaså görs en separat för- och eftermätning. Eftermätningen görs i samband med projektavslut (i vissa fall tidigare) eftersom den sociala entreprenören förväntas driva verksamheten vidare efter projektslut. Mätningen kommer att tillhöra deltagaren och fungera som dennes processdokument med tillhörande portfolio där också övriga meriter samlas. För att även upprätta en gemensam sammanställning av KASAM-formulären kommer dessa att avidentifieras och sammanställas internt för att i kunskapsutvecklingssyfte spridas som ett samlat dokument. Det tredje och sista genomgripande målsättningen är naturligtvis marknadsaspekten med arbete som metod. Målsättningen är att skapa ett socialt företag som odlar på ekologiska grunder i ett växthus med handelsträdgård och som efter projekttidens slut i största möjliga mån skall fungera som ett marknadsmässigt stabilt företag i form av ett socialt företag vilket överlever på sin odlingsverksamhet men också sitt innovationscenter och sin organisationsfilosofi. Genom att internt processutvärdera de värdeskapande verksamheterna inom projektet så säkerställs också den gemensamma värdegrunden för företaget vilket i sig blir en försäkring för dess fortlevnad. Här skall brukaruppföljningar och utvärderingar göras. Tillika skall samverkansforum för utveckling av delverksamheter genomföras tillsammans med alla relevanta externa aktörer såväl som med politiker och med projektets stödsystem. Initialt kommer projektets utvecklings - och strategigrupp att ansvara för och initiera utvärderingar och uppföljningar inom området. Härefter kommer detta via såväl mentorsprogrammet samt förväntade organisationsförändringar att föras över till projekt Växthus och nivå 3 vilket också skall implementeras i övriga nivåer och omvärlden. Att inom ramen för projektet skapa ett innovationscenter där nya friska idéer skall ges utrymme att växa och prövas i realiteten är också en målsättning inom projektet. Syftet med detta är att tillvarata de personliga resurser vilka finns hos varje individ samt att använda andra såväl privata som kommunala aktörer vilka är nyfikna på samt kan komplettera växthuset med kunskaper, och som naturligtvis även är intresserade av de kunskapsspektra som växthuset har samt kommer att kunna frammana. Då vi tror att människor som tillåts växa och klara utmaningar också är beredda att genom ökad självkänsla ta mer ansvar och ställa sig inför nya utmaningar. Detta leder till ökad egenmakt samt personlig utveckling vilken förmodligen också ökar chanserna till framtida anställning men kanske viktigast av allt det ökar tilltron till individens egen kapacitet att skapa och lära nytt. Detta vill innovationscentret medverka till likaväl som att utveckla en innovationspolicy för hela växthuset. För att säkerställa samt utvärdera denna specifika process kommer vi att arbeta i framtidsverkstadsform (demokratisk dialogmodell för stora
29 gruppmöten utformad av Robert Jungk framtidsforskare vid universitetet i Wien) och där med dokumentera och tillvarata de viktigaste kreativa processerna samt idéerna. Brukarrevision genom att internt och återkommande (brukarrevision genomförs under ledning av projektledaren) processutvärdera de värdeskapande verksamheterna inom projektet säkerställs också den gemensamma värdegrunden för det sociala företaget. Här kommer även en skrift om hur praktisk projektutveckling att skapas i syfte att sprida kunskaperna såsom det upplevs inifrån projektet. Externa tjänster Shaping Our Lives National User Network: kunskapsutbyte runt brukarinflytande/workshop 2012 (transnationell) Tapio Salonen/Växjö universitet: utvärdering och uppföljning samt spridning av resultat Coompanion Göteborg: sociala företags utbildning Dingle Naturbrukgymnasiet: utbildning i ekologisk odling. För det första genomsyras projektets fundament av ett innovativt grepp då val av målgrupp förutsätter stora mått av nytänkande. Med socialstyrelsens rapport i åtanke gällande tydliga inlåsnings och tillika konserveringseffekter krävs perspektivbyte såsom att välja bort problemtänkande och istället fokusera på det salutogena perspektivet (Aron Antonowsky) det vill säga det vilket har sitt ursprung i hälsotänkande och friskhet samt inbegriper vikten av ett positivt möjlighetsorienterat förhållningssätt till livet i stort och som varje människa härbärgerar oavsett grad av funktionsnedsättning/normalitet. För det andra, bör vi, som offentliga representanter och samhälleliga aktörer, i syfte att underlätta och möjliggöra för målgruppen i högre grad flytta perspektivet från den lilla individen och istället till det strukturskapande offentliga rummet vilket vi inom det offentliga såväl agerar i som utvecklar. Genom att sammanföra dessa två inriktningar och att vi beslutar oss för att det vi frågar efter faktiskt är en generell attitydförändring med inriktning mot ett mångfaldssamhälle så förutsätts också att vi inte bara tänker nytt utan faktiskt vågar göra det samma. Med en sådan övergripande grundsyn samt inriktning ökar också förutsättningarna för att grundlägga innovativa aktiviteter/miljöer vilka kommer att skapas inom ramen för projektet. Med intentioner om att vara del av samt agera i en såväl modern som proaktiv region och tillika ett modernt rike vill vi inifrån Stenungsunds kommun aktivt understödja nytänkande gällande strukturskapande aktiviteter såsom i första hand organisering kring den funktionsnedsatta personen samt fokusera på effekter av professionella och strukturella förväntningar på personen ur ett vardagligt perspektiv. Vi vet, enligt senaste FoU i Väst-rapport 1:2009 att det som offentliga samhällsaktörer förväntar sig av såväl funktionsnedsatta som arbetshandikappade är avgörande för graden av uppnåbar arbetslivsinriktad rehabilitering. Vissa forskare hävdar även att det är arbetsmarknadens behov som styr graden av arbetsförmåga (Michailakis 2002). I syfte att långsiktigt förändra och ännu bättre anpassa rådande system för målgruppen, gällande arbetsmarknadsinträdet, och alltså underlätta inträdet till den samma, samt att genom professionellt understödjande fokusera på målgruppens förtjänster, samt även alla de förtjänster som idag rör sig under ytan, gällande arbetskapacitet vill vi medverka genom att underbygga samt genomsyra hela växthusidén av ett mentorprogram - finns omnämnt detaljerat i projektrapporten, samt i ansökan om genomförande, under lärande miljöer -, som arbetats fram under förprojekteringen och kommer att utvecklas vidare i linje med projektutvecklingen i genomförandefasen, och vilket samtidigt skall säkerställa kriterier såsom värdegrund avseende jämställdhet, likaberättigande, demokratiskt handlande och mångfald. Programidén bygger på att skapa ett socialt företag genom användandet av icke etablerade strukturer och måste hanteras, såväl som utvecklas tillsammans med målgruppen, och där såväl vidsynthet som nyfikenhet måste vara vägledande, i syfte att skapa annorlunda tillvägagångssätt. Vi uppfattar att denna i korthet
30 beskrivna process i allra högsta grad måste sägas vara styrd av vad många skulle uppfatta som innovativa grepp. Vi menar att vi redan i förprojekteringen visat vårt första innovativa inslag genom att i samverka med presumtiva deltagare (under gemensam planering i gruppform med demokratiska modeller såsom framtidsverkstad och dialogmetodik samt i alla lägen, en röst för varje deltagare) vaskat fram embryo samt tillika färdiga strategier för såväl innovativa utbildnings/utvecklingsinslag som förslag på samt implementering av en ny projektorganisationsstruktur i syfte att öka graden av såväl sammanhang som känslan av delaktighet och i slutänden empowerment för deltagaren. Ett Innovativt utvecklingscenter skall säkerställa att de demokratiska processerna förankras genom att möjliggöra ett utlopp för alla de idéer och reflektioner som deltagarna erhåller under i första hand projekttiden. FOU i Väst rapporten (1:2009) säger oss att framförallt funktionsnedsatta personer behöver vistas i miljöer där i detta fall samhälleliga aktörer verkligen tror på dem. Tydliga inslag i samma rapport säger att detta har en avgörande betydelse. Med ett inom ramen för projektet - eget innovations och utvecklingscenter där vi faktiskt letar efter helt annorlunda grepp och resonemang, för att slutligen landa i det unika. Här kommer mångfald att sprudla och här kommer att vara en form av arbete vilket inte heller är så fysiskt ansträngande men är av minst lika stor vikt vilket tydligt kommer att märkas då vi ser till möjligheter och vad personen kan och vill samt är nyfiken på. Som projektaktör är det tänkt att arenan skall användas mer eller mindre, utifrån önskemål, men också om man bara är nyfiken på idé och projektutveckling. Vissa projekt kommer att kunna startas och genomföras inom ramen för växthuset och kanske inriktas på nya grepp kring odling och användande av något av växthusen andra kanske utvecklas men försvinner bort för att genomföras av andra aktörer medan vissa initiativ bara faller ifrån vilket är nödvändigt för att till slut utveckla och genomföra riktigt bra idéer. Främja samverkan Målsättningen att alla ska kunna försörja sig samt kunna delta i samhällets övriga aktiviteter uppfylls inte idag. Detta gäller inte minst människor med någon form av funktionshinder. De insatser som nu görs leder ytterst sällan till ett lönearbete utan riskerar snarare att bidra till en inlåsningseffekt (Socialstyrelsens kartläggning, SoS 2008-131-22) och vi upplever att en stor del av problematiken ligger i att samverkan mellan olika samhälleliga aktörer inte fungerar tillfredsställande. I vårt projekt vill vi öka samverkan, både mellan kommunens olika förvaltningar, och med försäkringskassa, arbetsförmedling, organisationer som samlar sociala företag och nätverk för ekonomiskt och miljömässigt hållbara odlingsmetoder etcetera, i syfte att hitta effektivare sätt att hjälpa människor ut ur bidragsberoende. Då projektet bygger på att skapa ett livskraftigt socialt företag så är det naturligtvis förhoppningen att samverkan mellan de olika parterna ska vara bestående, samt utvecklas progressivt i takt med projektets utveckling. För att kunna möjliggöra samverkan redan initialt i processen har en samverkansgrupp vilken innefattar alla medaktörer vilka medfinansierar eller har annan direkt koppling till projektet inträde till projektet på handläggarnivå och i syfte att tillsammans med varandra och projektledaren samt växthusrepresentant/representanter från nivå tre (kooperatörsnivå) i projektet effektivisera och underlätta samverkan på avsedd nivå. Samverkans gruppen ingår i projektets stödsystem. Likaså har styrgruppen samma konstruktion men agerar tillsammans med projektledaren och representanter från projektets nivå tre på ett mer övergripande och beslutande sätt. Samverkan kommer även att ske regionalt via bägge nämnda grupperingar då regionen finns representerad i dessa. Samverkan med universitet och högskola i samband med utvärdering och kunskapsspridning garanteras med anledning av nämnd process.
31 Strategiskt påverkansarbete Syftet med verksamhet för funktionsnedsatta samt arbetshandikappade personer är att aktiviteten skall förenkla övergången till den reguljära arbetsmarknaden. Utifrån Stenungsunds perspektiv ser vi att det föreligger svårigheter att nå ända fram. En kartläggning om daglig verksamhet (SoS 2008-131-22) bekräftar att gapet mellan verksamhet för funktionsnedsatta/hindrade och arbetsmarknaden inte har minskat ur den funktionsnedsattas och arbetshandikappades perspektiv. Vi tror inte att lösningen är fler konstruerade eller avgränsade arbetsuppgifter för arbetsföra funktionsnedsatta/arbetshandikappade personer. Vi anser att det behövs nya grepp för att nå varaktiga resultat varför vi använder ett socialt företag som modell. Detta förväntas i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet leda till att verksamma i projektet är delaktiga i beslutsprocessen och har ansvar och inflytande över arbetets inriktning. Då många i målgruppen har specifika behov och förutsättningar är det viktigt att vara lyhörd och fånga upp dessa samt återknyta dem till projektet för att hela tiden lära av och utveckla arbetsmodellen. I projektet vill vi blanda deltagare från de tre enheterna arbetsmarknadsenheten, socialpsykiatri samt dagligverksamhet enligt LSS, inom Individ- och familjeomsorgen i målgruppen (där individerna sinsemellan kan ha mycket olika funktionsnedsättning/arbetshandikapp). Det innebär att det uppstår kontakt mellan dem som står längst från arbetsmarknaden och dem som bara behöver lite hjälp att ta sig vidare vilket förväntas skapa mervärde för varje individ. De mellanmänskliga processerna skall här underbyggas med värdegrundsskapande utbildnings- utvecklings program vilka genomförs i samverkan mellan alla deltagare varför det också finns ett behov av att alla deltar då alla representerar en för helheten avgörande del. Vidare kommer dessa utbildningsstrukturer att i samverkan med universitet och högskola preciseras och genom mångfaldsforum, distribueras ut till övriga offentliga i projektet involverade aktörer såväl som lokala politiker som regionala och centrala sådana. Det strategiska påverkansarbetet skall inbegripa såväl tjänstemannaorganisationen som den politiska kommunala organisationen. Likaså skall förankring ske tvärsektoriellt inom berörda verksamheter. Förhoppningen är naturligtvis att detta skall avspeglas i framtida verksamhetsplaner och därmed även implementeras i kommunens värdegrundsarbete. Det tvärsektoriella arbetet kommer i praktiken innebära deltagande i Framtidsverkstäder (Modell utvecklad av Robert Jungk) vilka kommer att samla 30-40 personer på tvärs från olika involverade handläggare till kommunala och regionala politiker samt projektaktörer. Arbetet pågår oftast under två dagar. Kompetensen att genomföra Framtidsverkstäderna finns redan inom befintlig projektstruktur. Marknadsföring samt demokratiskt förankringsarbete kommer naturligtvis att pågå under hela projekttiden. Förankringsarbetet kommer att ske via mentorprogrammet och kanaler genom projektets stödsystem/stödgrupper. (Styrgrupp, Samverkansgrupp, Projektgrupp, Utvecklings- och Strategigrupp, Referensgrupper) Genom att internt (via brukarrevision, vilken genomförs under ledning av projektledaren) processutvärdera de värdeskapande verksamheterna inom projektet säkerställs också den gemensamma värdegrunden för det sociala företaget vilket i sig blir en försäkring för dess fortlevnad. Såväl brukarrevision som brukarutvärderingar kommer att genomföras och utvecklas inom ramen för mentorprogrammet men kommer också att sys in i organisationsformen. Till lika skall samverkansforum för utveckling av nya verksamheter genomföras tillsammans med alla relevanta externa aktörer såväl som politiker som med projektets stödsystem. Initialt kommer projektets utvecklings- och strategigrupp att ansvara för och initiera utvärderingar och uppföljningar inom området. Härefter kommer detta via såväl mentorprogrammet samt förväntade organisationsförändringar att föras över till projekt Växthus och nivå 3, vilken också skall implementera detta till övriga nivåer, och omvärlden. Att förändra våra (offentliga strukturer) gällande tankebanor kring begreppet arbetsförmåga, och formen är ett växthus, med arbete som den viktigaste metoden, och med möjlighet att arbeta vidare och vara aktör i växthuset efter projekttiden. Både kommunen,
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft
6 år med jordhammars växtkraft

Recommended

Gestión de la Sostenibilidad en la Empresa: Índices para Inversores y Consumi...
Gestión de la Sostenibilidad en la Empresa: Índices para Inversores y Consumi...Gestión de la Sostenibilidad en la Empresa: Índices para Inversores y Consumi...
Gestión de la Sostenibilidad en la Empresa: Índices para Inversores y Consumi...Perú 2021
 
Así quedó Veracruz
Así quedó VeracruzAsí quedó Veracruz
Así quedó VeracruzOscar Bazaldúa
 
Resume-Arun Narayanan - Copy.DOC
Resume-Arun Narayanan - Copy.DOCResume-Arun Narayanan - Copy.DOC
Resume-Arun Narayanan - Copy.DOCArun Narayanan.S
 
Ação Cautelar - Apenso Vol 428
Ação Cautelar - Apenso Vol 428 Ação Cautelar - Apenso Vol 428
Ação Cautelar - Apenso Vol 428 Marcelo Bancalero
 
Campanya d'avaluació dels ecosistemes aquàtics del Ripollès
Campanya d'avaluació dels ecosistemes aquàtics del RipollèsCampanya d'avaluació dels ecosistemes aquàtics del Ripollès
Campanya d'avaluació dels ecosistemes aquàtics del RipollèsMedi Ambient. Generalitat de Catalunya
 
Informe final comisión multipartidaria
Informe final comisión multipartidariaInforme final comisión multipartidaria
Informe final comisión multipartidariaProceso Digital
 
Ch 05
Ch 05Ch 05
Ch 05saurav-IT
 
Calendario republicano 2013
Calendario republicano 2013Calendario republicano 2013
Calendario republicano 2013Eowyn de Camelot
 

Recommended

Gestión de la Sostenibilidad en la Empresa: Índices para Inversores y Consumi...
Gestión de la Sostenibilidad en la Empresa: Índices para Inversores y Consumi...Gestión de la Sostenibilidad en la Empresa: Índices para Inversores y Consumi...
Gestión de la Sostenibilidad en la Empresa: Índices para Inversores y Consumi...Perú 2021
 
Así quedó Veracruz
Así quedó VeracruzAsí quedó Veracruz
Así quedó VeracruzOscar Bazaldúa
 
Resume-Arun Narayanan - Copy.DOC
Resume-Arun Narayanan - Copy.DOCResume-Arun Narayanan - Copy.DOC
Resume-Arun Narayanan - Copy.DOCArun Narayanan.S
 
Ação Cautelar - Apenso Vol 428
Ação Cautelar - Apenso Vol 428 Ação Cautelar - Apenso Vol 428
Ação Cautelar - Apenso Vol 428 Marcelo Bancalero
 
Campanya d'avaluació dels ecosistemes aquàtics del Ripollès
Campanya d'avaluació dels ecosistemes aquàtics del RipollèsCampanya d'avaluació dels ecosistemes aquàtics del Ripollès
Campanya d'avaluació dels ecosistemes aquàtics del RipollèsMedi Ambient. Generalitat de Catalunya
 
Informe final comisión multipartidaria
Informe final comisión multipartidariaInforme final comisión multipartidaria
Informe final comisión multipartidariaProceso Digital
 
Ch 05
Ch 05Ch 05
Ch 05saurav-IT
 
Calendario republicano 2013
Calendario republicano 2013Calendario republicano 2013
Calendario republicano 2013Eowyn de Camelot
 
Toma de decisiones (Carlos Lago)
Toma de decisiones (Carlos Lago)Toma de decisiones (Carlos Lago)
Toma de decisiones (Carlos Lago)fiebrefutbol .es
 
Fonvalmed presentacion-obras
Fonvalmed presentacion-obrasFonvalmed presentacion-obras
Fonvalmed presentacion-obrasJuan Dapena
 
Alejandro concepcion 4 car
Alejandro concepcion 4 carAlejandro concepcion 4 car
Alejandro concepcion 4 caralejandrorcc
 
Blue Bite Media Kit (January 2013)
Blue Bite Media Kit (January 2013)Blue Bite Media Kit (January 2013)
Blue Bite Media Kit (January 2013)eBay
 
UAVs, nuevos dispositivos para la captura de información ambiental
UAVs, nuevos dispositivos para la captura de información ambiental UAVs, nuevos dispositivos para la captura de información ambiental
UAVs, nuevos dispositivos para la captura de información ambiental Argongra Gis
 
Imvu 3d chat
Imvu 3d chatImvu 3d chat
Imvu 3d chatbeeenegen
 
Aprendemos a darnos los buenos días
Aprendemos a darnos los buenos díasAprendemos a darnos los buenos días
Aprendemos a darnos los buenos díasMFatimaGS
 
Avantcraft collection 2007
Avantcraft collection 2007Avantcraft collection 2007
Avantcraft collection 2007PCGóis Consultores, Unipessoal Lda
 
Comunicado Oxfam ddhh2013
Comunicado Oxfam ddhh2013Comunicado Oxfam ddhh2013
Comunicado Oxfam ddhh2013Oliver Molano
 
Boletin 2010
Boletin 2010Boletin 2010
Boletin 2010Gustavo Martín
 
Hsg vortrag design thinking and garage
Hsg vortrag design thinking and garageHsg vortrag design thinking and garage
Hsg vortrag design thinking and garageWalter Strametz
 
FGXpress en ForeverGreen bedrijfspresentatie
FGXpress en ForeverGreen bedrijfspresentatieFGXpress en ForeverGreen bedrijfspresentatie
FGXpress en ForeverGreen bedrijfspresentatieFGXpress Powerstrips Powerteam Belgium
 
Fundamentos en el diseño de bases de datos con MS SQL Server 2012
Fundamentos en el diseño de bases de datos con MS SQL Server 2012Fundamentos en el diseño de bases de datos con MS SQL Server 2012
Fundamentos en el diseño de bases de datos con MS SQL Server 2012Joseph Lopez
 
Museos y sostenibilidad: argumentos para la convergencia Esther Aparicio Raba...
Museos y sostenibilidad: argumentos para la convergencia Esther Aparicio Raba...Museos y sostenibilidad: argumentos para la convergencia Esther Aparicio Raba...
Museos y sostenibilidad: argumentos para la convergencia Esther Aparicio Raba...SLoW Projects
 
Fascinating Nigeria Issue 1
Fascinating Nigeria Issue 1 Fascinating Nigeria Issue 1
Fascinating Nigeria Issue 1 Uche Enyi
 
Alltid uppkopplad aldrig avkopplad
Alltid uppkopplad aldrig avkoppladAlltid uppkopplad aldrig avkopplad
Alltid uppkopplad aldrig avkoppladUnionen
 
Bachelor thesis
Bachelor thesisBachelor thesis
Bachelor thesisJulia Larsson
 
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014Socialdemokraterna
 
Regeringsplattform med-tabeller
Regeringsplattform med-tabellerRegeringsplattform med-tabeller
Regeringsplattform med-tabellerSocialdemokraterna i Sörmland
 
Verksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv seniorVerksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv seniorPierre Ringborg
 
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheter
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheterAlliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheter
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheterHenriks Göran
 
Dorrarna stangs-innan-alla-fatt-plats
Dorrarna stangs-innan-alla-fatt-platsDorrarna stangs-innan-alla-fatt-plats
Dorrarna stangs-innan-alla-fatt-platsLika Unika
 

More Related Content

Viewers also liked

Toma de decisiones (Carlos Lago)
Toma de decisiones (Carlos Lago)Toma de decisiones (Carlos Lago)
Toma de decisiones (Carlos Lago)fiebrefutbol .es
 
Fonvalmed presentacion-obras
Fonvalmed presentacion-obrasFonvalmed presentacion-obras
Fonvalmed presentacion-obrasJuan Dapena
 
Alejandro concepcion 4 car
Alejandro concepcion 4 carAlejandro concepcion 4 car
Alejandro concepcion 4 caralejandrorcc
 
Blue Bite Media Kit (January 2013)
Blue Bite Media Kit (January 2013)Blue Bite Media Kit (January 2013)
Blue Bite Media Kit (January 2013)eBay
 
UAVs, nuevos dispositivos para la captura de información ambiental
UAVs, nuevos dispositivos para la captura de información ambiental UAVs, nuevos dispositivos para la captura de información ambiental
UAVs, nuevos dispositivos para la captura de información ambiental Argongra Gis
 
Imvu 3d chat
Imvu 3d chatImvu 3d chat
Imvu 3d chatbeeenegen
 
Aprendemos a darnos los buenos días
Aprendemos a darnos los buenos díasAprendemos a darnos los buenos días
Aprendemos a darnos los buenos díasMFatimaGS
 
Comunicado Oxfam ddhh2013
Comunicado Oxfam ddhh2013Comunicado Oxfam ddhh2013
Comunicado Oxfam ddhh2013Oliver Molano
 
Hsg vortrag design thinking and garage
Hsg vortrag design thinking and garageHsg vortrag design thinking and garage
Hsg vortrag design thinking and garageWalter Strametz
 
Fundamentos en el diseño de bases de datos con MS SQL Server 2012
Fundamentos en el diseño de bases de datos con MS SQL Server 2012Fundamentos en el diseño de bases de datos con MS SQL Server 2012
Fundamentos en el diseño de bases de datos con MS SQL Server 2012Joseph Lopez
 
Museos y sostenibilidad: argumentos para la convergencia Esther Aparicio Raba...
Museos y sostenibilidad: argumentos para la convergencia Esther Aparicio Raba...Museos y sostenibilidad: argumentos para la convergencia Esther Aparicio Raba...
Museos y sostenibilidad: argumentos para la convergencia Esther Aparicio Raba...SLoW Projects
 
Fascinating Nigeria Issue 1
Fascinating Nigeria Issue 1 Fascinating Nigeria Issue 1
Fascinating Nigeria Issue 1 Uche Enyi
 

Viewers also liked (15)

Toma de decisiones (Carlos Lago)
Toma de decisiones (Carlos Lago)Toma de decisiones (Carlos Lago)
Toma de decisiones (Carlos Lago)
 
Fonvalmed presentacion-obras
Fonvalmed presentacion-obrasFonvalmed presentacion-obras
Fonvalmed presentacion-obras
 
Alejandro concepcion 4 car
Alejandro concepcion 4 carAlejandro concepcion 4 car
Alejandro concepcion 4 car
 
Blue Bite Media Kit (January 2013)
Blue Bite Media Kit (January 2013)Blue Bite Media Kit (January 2013)
Blue Bite Media Kit (January 2013)
 
UAVs, nuevos dispositivos para la captura de información ambiental
UAVs, nuevos dispositivos para la captura de información ambiental UAVs, nuevos dispositivos para la captura de información ambiental
UAVs, nuevos dispositivos para la captura de información ambiental
 
Imvu 3d chat
Imvu 3d chatImvu 3d chat
Imvu 3d chat
 
Aprendemos a darnos los buenos días
Aprendemos a darnos los buenos díasAprendemos a darnos los buenos días
Aprendemos a darnos los buenos días
 
Avantcraft collection 2007
Avantcraft collection 2007Avantcraft collection 2007
Avantcraft collection 2007
 
Comunicado Oxfam ddhh2013
Comunicado Oxfam ddhh2013Comunicado Oxfam ddhh2013
Comunicado Oxfam ddhh2013
 
Boletin 2010
Boletin 2010Boletin 2010
Boletin 2010
 
Hsg vortrag design thinking and garage
Hsg vortrag design thinking and garageHsg vortrag design thinking and garage
Hsg vortrag design thinking and garage
 
FGXpress en ForeverGreen bedrijfspresentatie
FGXpress en ForeverGreen bedrijfspresentatieFGXpress en ForeverGreen bedrijfspresentatie
FGXpress en ForeverGreen bedrijfspresentatie
 
Fundamentos en el diseño de bases de datos con MS SQL Server 2012
Fundamentos en el diseño de bases de datos con MS SQL Server 2012Fundamentos en el diseño de bases de datos con MS SQL Server 2012
Fundamentos en el diseño de bases de datos con MS SQL Server 2012
 
Museos y sostenibilidad: argumentos para la convergencia Esther Aparicio Raba...
Museos y sostenibilidad: argumentos para la convergencia Esther Aparicio Raba...Museos y sostenibilidad: argumentos para la convergencia Esther Aparicio Raba...
Museos y sostenibilidad: argumentos para la convergencia Esther Aparicio Raba...
 
Fascinating Nigeria Issue 1
Fascinating Nigeria Issue 1 Fascinating Nigeria Issue 1
Fascinating Nigeria Issue 1
 

Similar to 6 år med jordhammars växtkraft

Alltid uppkopplad aldrig avkopplad
Alltid uppkopplad aldrig avkoppladAlltid uppkopplad aldrig avkopplad
Alltid uppkopplad aldrig avkoppladUnionen
 
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014Socialdemokraterna
 
Verksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv seniorVerksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv seniorPierre Ringborg
 
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheter
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheterAlliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheter
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheterHenriks Göran
 
Dorrarna stangs-innan-alla-fatt-plats
Dorrarna stangs-innan-alla-fatt-platsDorrarna stangs-innan-alla-fatt-plats
Dorrarna stangs-innan-alla-fatt-platsLika Unika
 
Folder_ArbetsplatsnäraFoU_HR
Folder_ArbetsplatsnäraFoU_HRFolder_ArbetsplatsnäraFoU_HR
Folder_ArbetsplatsnäraFoU_HRUlrika Harlin
 

Similar to 6 år med jordhammars växtkraft (8)

Alltid uppkopplad aldrig avkopplad
Alltid uppkopplad aldrig avkoppladAlltid uppkopplad aldrig avkopplad
Alltid uppkopplad aldrig avkopplad
 
Bachelor thesis
Bachelor thesisBachelor thesis
Bachelor thesis
 
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
 
Regeringsplattform med-tabeller
Regeringsplattform med-tabellerRegeringsplattform med-tabeller
Regeringsplattform med-tabeller
 
Verksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv seniorVerksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv senior
 
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheter
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheterAlliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheter
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheter
 
Dorrarna stangs-innan-alla-fatt-plats
Dorrarna stangs-innan-alla-fatt-platsDorrarna stangs-innan-alla-fatt-plats
Dorrarna stangs-innan-alla-fatt-plats
 
Folder_ArbetsplatsnäraFoU_HR
Folder_ArbetsplatsnäraFoU_HRFolder_ArbetsplatsnäraFoU_HR
Folder_ArbetsplatsnäraFoU_HR
 

More from Rick Mulder

behovsanalys för för-rehabilitering
behovsanalys för för-rehabiliteringbehovsanalys för för-rehabilitering
behovsanalys för för-rehabiliteringRick Mulder
 
bilströmska växthus projekt
bilströmska växthus projektbilströmska växthus projekt
bilströmska växthus projektRick Mulder
 
Slutrapport Hälsans hus förstudien
Slutrapport Hälsans hus förstudienSlutrapport Hälsans hus förstudien
Slutrapport Hälsans hus förstudienRick Mulder
 
Slutrapport förprojektering Växthus Stenungsund
Slutrapport förprojektering Växthus StenungsundSlutrapport förprojektering Växthus Stenungsund
Slutrapport förprojektering Växthus StenungsundRick Mulder
 
Slutrapportering § 37
Slutrapportering § 37Slutrapportering § 37
Slutrapportering § 37Rick Mulder
 
Slutrapport genomförande jordhammar 2.0
Slutrapport genomförande jordhammar 2.0Slutrapport genomförande jordhammar 2.0
Slutrapport genomförande jordhammar 2.0Rick Mulder
 

More from Rick Mulder (6)

behovsanalys för för-rehabilitering
behovsanalys för för-rehabiliteringbehovsanalys för för-rehabilitering
behovsanalys för för-rehabilitering
 
bilströmska växthus projekt
bilströmska växthus projektbilströmska växthus projekt
bilströmska växthus projekt
 
Slutrapport Hälsans hus förstudien
Slutrapport Hälsans hus förstudienSlutrapport Hälsans hus förstudien
Slutrapport Hälsans hus förstudien
 
Slutrapport förprojektering Växthus Stenungsund
Slutrapport förprojektering Växthus StenungsundSlutrapport förprojektering Växthus Stenungsund
Slutrapport förprojektering Växthus Stenungsund
 
Slutrapportering § 37
Slutrapportering § 37Slutrapportering § 37
Slutrapportering § 37
 
Slutrapport genomförande jordhammar 2.0
Slutrapport genomförande jordhammar 2.0Slutrapport genomförande jordhammar 2.0
Slutrapport genomförande jordhammar 2.0
 

6 år med jordhammars växtkraft

  • 1. I6 år med Jordhammars Växtkraft En process från frö till frukt En sammanställning av alla ansökningar, rapporter, reflektioner och intressant bildmaterial mellan 2007-2013
  • 2. 2 nnehållsförteckning Inledning................................................................................................................................................. 4 Slutrapport Förprojektering Växthus Stenungsund nov 2008 - april 2009................................... 6 Bakgrund............................................................................................................................................ 6 Ansökan ............................................................................................................................................. 6 Projektbeskrivning ............................................................................................................................ 7 Mål med projektet............................................................................................................................. 7 Lärdomar och rekommendationer................................................................................................ 16 Ansökan om genomförandet augusti 2009..................................................................................... 21 Bakgrund till projektet .................................................................................................................... 21 Jämställdhetsintegrering................................................................................................................ 22 Målgrupper som omfattas av projektet........................................................................................ 24 Uppföljning, utvärdering och lärande........................................................................................... 27 Årsrapport 2010 .................................................................................................................................. 39 Från presumtiv till aktiv.................................................................................................................. 41 Grupprocesser ................................................................................................................................ 41 Nivåer i projektet............................................................................................................................. 41 Utbildningar.......................................................................................................................................... 42 Mentorsutbildning: coach 4 change, Eva Dahlström Theandersson...................................... 42 Socialt företagsutbildning .............................................................................................................. 45 Ekologisk odling Nösnäsgymnasiet ............................................................................................. 45 Personal i projektet............................................................................................................................. 46 Frida Ericsson: Hortonom.............................................................................................................. 46 Annika Sörensen: Pedagog .......................................................................................................... 47 Administratör: Maritha Dison......................................................................................................... 48 Handledare: Anette Westerberg & Eivor Nelsing ...................................................................... 49 Medfinansiärer .................................................................................................................................... 49 Arbetsförmedlingen ........................................................................................................................ 49 Försäkringskassan ......................................................................................................................... 50 Stenungsunds kommun Stöd och Försörjning........................................................................... 50 Samordningsförbundet .................................................................................................................. 50 Resultat ................................................................................................................................................ 51
  • 3. 3 Tillgänglighet ................................................................................................................................... 52 En resa med blogg och hemsida.................................................................................................. 53 Resultat i siffror............................................................................................................................... 54 Implementering ............................................................................................................................... 55 Verksamhetsberättelse 2012 Jordhammars Växtkraft.................................................................. 56 Socioekonomisk rapport, Jordhammars Växtkraft......................................................................... 60 Inledning........................................................................................................................................... 60 Ekonomiska aspekter avseende projektgruppen....................................................................... 60 Hur har vi räknat ............................................................................................................................. 62 Socioekonomi.................................................................................................................................. 62 Det sociala företaget ...................................................................................................................... 65 Försörjningsstöd ............................................................................................................................. 66 Projekt Jordhammars växtkraft och långsiktiga offentliga besparingar.................................. 68 Framtiden......................................................................................................................................... 71 Sammanfattande utvärderingsrapport............................................................................................. 72 Jordhammars Handelsträdgård...................................................................................................... 116 Socialt företag, vad är det? ......................................................................................................... 116 Egils föredrag på spridningskonferensen ..................................................................................... 117 Slutrapport till ESF September 2013 Sammanfattning............................................................... 120 Projektets Resultat ....................................................................................................................... 121 Grupper:............................................................................................................................................. 127 Personalgrupp............................................................................................................................... 127 Projektteam.................................................................................................................................... 127 Styrgruppen ................................................................................................................................... 127 Jämställdhetsintegrering.................................................................................................................. 127 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ............................................................ 128 Spridning och påverkansarbete...................................................................................................... 129 Extern utvärdering ............................................................................................................................ 131 Egenutvärdering................................................................................................................................ 131 Till slut: ............................................................................................................................................... 139
  • 4. 4 Inledning En vacker morgon i april 2007 skulle innebära startskottet för en process som kom att påverka en hel del människors liv. Den dagen var ingen av oss medvetna över vad som var på väg att hända, vad det skulle leda till eller vem som skulle vara delaktig. Vägen dit skulle påverkas av alla som var inblandade. Denna rapport är en liten glimt över hur man kan gå från frö till planta och så småningom över till frukt. En process med människan i fokus, där vi vågar ifrågasätta oss själva som kommun eller som professionella inom socialt arbete. I våra tappra försök till att hjälpa människor vidare i livet har vi kanske missat en liten men så viktig del i processen. Tillit till att personen har en egen förmåga att vilja, våga och kunna förändra vardagen utifrån sin egen förmåga. De allt högre krav samhället ställer och som spottar ut människor i allt högre hastighet åt fel håll. Om du nu är funktionshindrad, lider av utmattning, har ett missbruk eller har en psykisk ohälsa spelar inte så stort roll. Vi hamnar allt oftare i ett så kallat ”utanförskap” ett uttryck som är ogillat av så många som räknas in i den kategorin. Denna här morgonen skulle bli något annat än vad vi gjort innan. Den 2 april 2007 hade nästan hela Individ och Familjeomsorgen samlats på Fregatten i Stenungsund för en inspirerande workshop om hur vi skulle tackla morgondagens problem med att få ut människor i egen försörjning. Uppemot 150 personer hade samlats och det sprudlade av idéer och initiativ om hur vi skulle kunna göra bättre. Möjligheter diskuterades om sysselsättning för alla och vad som händer när personer har arbetstränat klart. Om detta inte har lett till det ”innanförskap” som samhället eftersträvar. Vad gör man då? En kort omvärldsanalys gav möjligheter på hur andra länder så som Italien men även uppkomsten av olika kooperativ i Göteborg med omnejd. Kan vi bidra med en process där vi avvecklar oss själva? Alla var överens om att detta skulle vara i den bästa av världar när vi inte längre behövs. Workshopen avslutades med att vi i Stenungsund skulle initiera en sådan process där deltagaren själv styr. Samverkan med ESF (den nystartade programperioden) skulle kunna bli en ekonomisk samverkanspartner. Undertecknad fick uppdraget att göra verklighet av den processen. Vi hade en liten initiativgrupp till att börja med. Bilden sammanfattar workshopen. Våren 2008 gjorde ESF sin första utlysning för den nya programperioden. Här söktes förprojektering och genomförande i separata utlysningar, en grupp på 5 personer hade tagit på sig uppdraget att skriva ansökan och efter 6 månader var första steget igång.
  • 5. 5 Open Space 2 och 3 april 2007
  • 6. 6 Slutrapport Förprojektering Växthus Stenungsund nov 2008 - april 2009 Bakgrund Förarbete inför ansökan Redan i april 2007 diskuterades möjligheten att utveckla sociala arbetskooperativ i Stenungsund. En ”openspace” träff med hela Individ och Familjeomsorgen i Stenungsunds kommun resulterade i en initiativgrupp för att utveckla sociala arbetskooperativ i Stenungsund. Gruppen träffades vid ett flertal tillfällen som koncentrerades på att införskaffa kunskap runt arbetsmetoder och nödvändiga förutsättningar. I februari, 2008 samlades tre avdelningar inom IFO för att hitta ett gemensamt startprojekt runt idéerna. Drivkraften bakom projektet var framförallt att hitta nya former och arbetsmetoder för personer, vilka vi från tidigare erfarenhet visste att våra egna verksamheter inte ”räckte till för”. Individerna var i behov av andra organisationsformer för att uppnå empowerment på individnivå. Den gemensamma projektidén där vi alla kunde se att respektive målgrupp kunde dra nytta av, hamnade på ett växthusprojekt. Under våren 2008 skrev vi en ansökan till ESF för att kunna förprojektera växthusprojektet. Ansökan 1. Projektdeltagare Under förprojekteringsfasen utgörs projektdeltagarna av projektledning, enhetschefer, handledare m fl. samt representanter från samverkansparter och från den tänkta målgruppen under genomförandefasen. Under förprojekteringsfasen får projektdeltagarna möjlighet att bilda en effektiv projektorganisation som kan forma ett konkret och genomförbart projekt i genomförandefasen. 2. Mottagare av projektresultat Målgruppen under genomförandefasen av det tänkta projektet består av människor som är arbetsföra, men för dagen inte anställningsbara, på grund av någon form av funktionshinder och som har en eller flera stödinsatser från kommunen. Olika kategorier av funktionshinder handhas idag av olika enheter inom Individ- och Familjeomsorgsenheten och för att nå bättre resultat vill vi arbeta tillsammans och gränsöverskridande med målgruppen. Deltagaren under genomförandefasen av det tänkta projektet kan vara en person som under en längre period har gått runt hos olika myndigheter och där insatsernas innehåll inte har varit anpassade efter behov och förutsättningar. Det kan också vara personer som aldrig har fått chansen att pröva sina möjligheter i reell miljö. Projektdeltagarnas funktionshinder kan exempelvis vara normalbegåvad med Aspergers syndrom, lättare utvecklingsstörning med tilläggshandikapp, förvärvad hjärnskada, personer som är lågbegåvade på gränsen till utvecklingsstörning mm. men det kan lika gärna handla om personer med enbart fysiska eller psykiska funktionshinder. En tänkbar framtida målgrupp kan utgöras av de många som kommer att förlora sin ersättning från försäkringskassan och så småningom kommer att falla under Arbetsförmedlingens och de kommunala arbetsmarknadsenheternas ansvarsområde. I det tänkta projektet vill vi förmedla ansvarstagande och bidra till ökad självkänsla för att göra det möjligt för deltagarna att ge sig ut på den öppna marknaden i form av en riktig anställning eller en lönebidragsanställning, allt efter förmåga. Under förprojekteringsfasen får målgruppen i det tänkta projektet möjlighet att vara med och påverka riktningen på projektet och forma det efter sina förutsättningar.
  • 7. 7 Projektbeskrivning Behov och problem I en kartläggning om daglig verksamhet (SoS 2008-131-22) konstaterar Socialstyrelsen att det övergripande målet med daglig verksamhet för funktionshindrade, att den enskilde på sikt skall få möjlighet till lönearbete, inte uppfylls. Man konstaterar vidare att övergångar till lönearbete är näst intill obefintliga. Den dagliga verksamheten (vars verksamhet ofta definieras som god) riskerar istället att bidra till en inlåsningseffekt, då kartläggningen visar att samverkan mellan arbetsmarknadspolitiska aktörer och daglig verksamhet brister. Socialstyrelsen menar att denna samverkan måste utvecklas för att målet skall nås. Med vårt projektförslag vill vi utveckla nya möjligheter för personer med olika typer av funktionshinder att komma ut i arbete. Vi vill skapa ett långsiktigt hållbart koncept där målgruppen ska kunna garanteras stadigvarande sysselsättning även efter projekttiden. Vi vill utforma projektidén med hänsyn till miljömässighet och demokratiska värderingar där brukarmedverkan står i fokus. Vår idé är att skapa ett växthus som efter projekttidens slut ska drivas som ett socialt företag. Växthuset ska producera grönsaker enligt ekologiska odlingsprinciper. Det som produceras skall framförallt säljas till kommunens olika kök men också gärna till lokala handlare och matställen. För att värma upp växthuset vill vi använda biogas från djurhållning i lantbruket. Ett bärande tema i vår idé är att ha ett demokratiskt förhållningssätt. Den som väljer att vara med i växthuset ska också beredas möjligheter till utbildning i kooperativt företagande och ekologisk odling samt erbjudas möjligheten att bli medlem i den kooperativa föreningen som ska driva växthuset vidare efter projekttiden. Representanter för målgruppen ska vara med hela vägen, från planering till genomförande. Idag är ansvaret för sysselsättning för människor med funktionshinder uppdelat på olika enheter inom kommunens individ och familjeomsorg - social psykiatri, daglig verksamhet samt arbetsmarknadsenheten. Vi vill arbeta gränsöverskridande för att nå bättre resultat och har fullt stöd för detta hos samtliga enheter inom förvaltningen. I en förprojekteringsfas vill vi undersöka möjligheterna att realisera vårt projekt. Vi vill formera ett partnerskap kring idén, utbyta erfarenheter med befintliga verksamheter inom den sociala ekonomin samt undersöka intresset hos den tänkta målgruppen att vara med i ett kommande genomförande av projektidén. Andra viktiga delar i en förprojektering blir att ta kontakt med nätverk av ekologiska odlare samt undersöka intresset hos, och helst få till en formaliserad överenskommelse med, dem som är ansvariga för kommunens inköp av livsmedel så att vi kan säkra att de inhandlar det som produceras. Även intresset hos lokala livsmedelshandlare, restauranger och matställen ska undersökas. Vi vill också planera för utbildningar för kommande deltagande kooperatörer och odlare både vad gäller socialt företagande och ekologiskt odlande. När det gäller de kommunala handledare som ska arbeta som handledare i sociala företag har Stenungsunds kommun redan nu planerat in anpassade utbildningar under hösten, i samarbete med Coompanion. Vi vill också utforska möjligheterna till samarbete med lokala lantbrukare och högskolan när det gäller energiförsörjningen till odlingarna samt börja titta på den fysiska placeringen av växthuset. Mål med projektet Förprojekteringen ska resultera i: - ett partnerskap som förstår och stöder idén om socialt företagande - en styrgrupp med representanter för samarbetspartners och framtida kooperatörer - 20 deltagare som vill ingå i den första gruppen för uppbyggnaden av ett socialt företag - en genomarbetad handlingsplan för genomförandet av projektet - en formaliserad överenskommelse med kommunens inköpare av livsmedel om köp av producerade varor från det sociala företaget
  • 8. 8 - en utbildningsplan avseende ekologisk odling och demokratiskt företagande för deltagarna i Kooperativet - ett förslag till hållbar energilösning för uppvärmning av växthuset med förnyelsebar energi - en ansökan till ESF om genomförande av projektet Jämställdhetsintegrering Bakgrund Jämställdhetsfrågorna kommer att integreras i alla aktiviteter som sker under förprojekteringsfasen eftersom vi är övertygade om att det är en förutsättning för att kunna skapa en väl fungerande projektorganisation. Vid ett inledande möte kring projektidén görs en kartläggning med hjälp av en enkätundersökning (SWOT) som besvaras av representanter för samtliga berörda projektpartners för att skapa medvetenhet och uppmärksamhet inom området jämställdhet och för att definiera utvecklingsbehov. Enkäten ska också belysa om det kan finnas skillnader mellan målgruppens kvinnor och män att ta till sig det tänkta projektets resultat och om man i så fall kan parera och ändra inriktning för att ge bägge könen samma förutsättningar. Vi strävar naturligtvis efter att få en jämn könsfördelning bland dem som så småningom ska ingå i det sociala företaget som ska bli slutprodukten av genomförandefasen. Resultaten från kartläggningen utgör dessutom referensvärden för att följa upp och utvärdera resultat och effekter i det fortsatta projektet. Tillgänglighet Frågor om tillgänglighet för funktionshindrade kommer att integreras i alla aktiviteter som sker under förprojekteringsfasen. Bl. a kommer en SWOT-analys att genomföras bland representanter för samverkansparter och presumtiva deltagare i det tänkta projektet för att belysa eventuella svagheter och hot mot projektets genomförande. Analysen ska ligga till grund för rutiner för att säkra alla aspekter på tillgängligheten i projektet. Syfte Syftet med förprojekteringen är att undersöka förutsättningarna för att genomföra ett projekt som ska resultera i ett socialt företag, kring ett växthus inriktat på ekologisk odling som ska ge sysselsättning och arbetsträning för funktionshindrade som idag är beroende av kommunalt stöd. Under förprojekteringen vill vi: - forma ett partnerskap och förankra projektidén - bilda en styrgrupp med representanter från partnerskap och framtida brukare - informera om projektet och undersöka intresset hos deltagare i målgruppen att delta i ett socialt företag - undersöka utbildningsmöjligheter och behov bland deltagarna avseende ekologisk odling och socialt företagande - ta inledande kontakter med ekologiska odlare för att lära mer om vad som krävs för denna typ av verksamhet - kontakta verksamheter som bedrivs inom social ekonomi och lära mer om dessa - undersöka möjligheterna att sälja producerade varor - bygga upp ett nätverk för det sociala företaget - undersöka möjligheten till en hållbar energilösning för uppvärmning av växthuset med förnyelsebar energi - undersöka och dra lärdom av tidigare samarbetsprojekt mellan berörda enheter och deras respektive målgrupper
  • 9. 9 Resultat Projektgruppen: Arbetet med projektgruppen började den 6 november 2008 med en planering för sex projektgruppträffar och fokuserade direkt på vilka samverkanspartners målgruppen har kontakt med idag. En informationsbroschyr sammanställdes och trycktes upp i 1500 exemplar. För att presumtiva deltagare skulle involveras så tidigt som möjligt i utformning av projektet organiserades två informationsträffar i mindre skala där projektidéer presenterades och diskuterades. Broschyrerna distribuerades till olika avdelningar inom socialtjänsten samt psykiatrimottagningar, biblioteket, kommunhusets reception och publicerades även på kommunens hemsida. Broschyren inkluderade en anmälningsblankett. I december 2008 gjorde representanter från Arbetsförmedlingen sitt inträde i projektgruppen. Vi arbetade successivt mot ett gemensamt synsätt runt projektet. Här upptäckte vi framförallt avsaknad av kunskaper runt varandras målgrupper, varför vi beslöt oss att organisera föreläsningar runt teman som Aspergers syndrom och självskadebeteende. Vi utförde en SWOT analys på jämställdhet och koncentrerade oss på förankring hos olika samarbetspartners. Under hela förprojekteringsperioden har ett parallellt arbete pågått med det fysiska växthuset som vid förprojekterings start inte fanns. För att titta närmare på erfarenheter av tidigare samarbete gjordes intervjuer med deltagare, handledare, och enhetschefer, vilka med olika variation varit involverade i verksamheten Mariagården (se nedan).
  • 10. 10 Mariagården Mariagården har med sin idag unika inriktning och uppbyggnadsprocess av verksamheten tillfört en viktig ingrediens avseende kommunens arbete med utveckling och utbildning. Renovering av byggnader efter tidsbestämda metoder har medfört en utbildning i ”att lära sig nya saker” i verksamheten. Detta viktiga moment har fungerat som en motiverande drivkraft samt i hög grad medverkat till personlig utveckling för deltagaren. Samverkan runt målgrupperna har medfört att handledare inte längre arbetar specifikt med den målgrupp de tidigare arbetade med. Detta har medfört en utökad kunskap för handledarna runt andra målgruppers specifika problematik. Grundläggande kunskap i den yrkesinriktning som verksamheten går ut på (snickeri) har varit väsentlig för att verksamheten ska kunna fungera. Samverkan med övriga delar av kommunen (kulturenheten) har varit en positiv erfarenhet för verksamheten både för deltagare, handledare och på ledningsnivå. Att kunna tillgodose deltagarens önskan om en varierad sysselsättning har varit positiv. Dels för att verksamheten dagligverksamhet syns mer i positiv bemärkelse och för att deltagaren lättare får kontakt med andra delar i samhället. Delar så som utbildning inom nya områden (historisk timmerteknik) genom yrkeskunniga handledare, har varit viktigt för arbetet med deltagarnas motivation. Förkunskap om ”nya” deltagares bakgrund har reglerats genom deras egna berättelser eller från nyfikenhet på den nykomna deltagaren. Här har andra nätverk såsom ”onsdagscafé” påverkat slutsatsen. I projektet har det varit tydligt vilken aktör som betalat vad, vilket har upplevts som positivt för samverkan. Utifrån deltagarperspektiv har inflytande samt möjligheten till avkoppling upplevts som avgörande inslag i verksamheten. Detta är något som Mariagårdens deltagare rekommenderat oss att ta med i växthusprojektet. Detaljplanering på Mariagården har genomförts vid start på den aktuella arbetsdagen. Detta beror enligt handledare på osäkerhetsfaktorn gällande hur många deltagare som är på plats inför aktuell arbetsdag. Mariagården har en hög närvaro på sina deltagare (över 85%) detta gör att deras arbetsmetoder samt gruppsammanställningar är en bra förebild över fungerande samarbete båda runt målgrupper och respektive avdelningar.
  • 11. 11 Utbildningar För att kunna genomföra projektet behövs en utbildningsplan för deltagarna. Utifrån Mariagårdens intervjuer visade det sig att framförallt utbildningsdelen motiverar deltagare. En översikt gjordes på befintliga utbildningar men eftersom målgruppen är i behov av mer skräddarsydda utbildningar koncentrerade vi arbetet på kontakt med institutioner där detta behov kan säkerställas. Ekologisk odling Geografiskt ligger Dingle naturbruk i ”närheten av” Stenungsund. Behov av utbildning diskuterades med ansvariga på Dingle naturbruk och offert för uppdragsutbildning levererades. Utbildningen är på totalt 80 timmar varav den största delen kan genomföras i egna befintliga växthus. Länsstyrelsen har egna utbildningar i ekologisk odling. Vid studiebesök hos Multikult (se nedan under rubriken studiebesök) diskuterades dessa utbildningar som enligt Multikult ansågs vara lämpligt för målgruppen. Kontakter har funnits mellan länsstyrelsens utbildningsansvariga och projektgruppen om utbildningar. Detta är dock enstaka dagskurser som kan behöva kompletteras. Socialt företagande Här finns två organisationer som har långvarig erfarenhet av att utbilda deltagare till sociala företagare; Kooperatörshuset Göteborg och Coompianion Göteborg. Vi har begärt in offerter från båda. Kontakter har funnits regelbundet med Pär Olofsson Coompanion runt utbildningars innehåll och om vad och hur utbildningen ska se ut vidare. Utbildningen beräknas på 40 veckor med 3 timmar per vecka. Mentorskap Eftersom vi som arbetsmetod kommer att använda oss av mentorskap för deltagare kommer vi att behöva utbilda deltagare i mentorskap. Utbildningar kommer att arrangeras i egen regi i samverkan med vuxenutbildning Stenungsund. Förankringsarbetet hos samverkanspartners För att projektet ska få en så bred spridning som möjligt har arbetet med samarbetspartners haft mycket fokus. Projektpresentationer har tagit plats hos; - Arbetsförmedlingen och dess handläggare - Ledningsgruppen IFO Stenungsund - Enhetschefen IFO med politikerna Stenungsund med medverkan av Coompanion - Öppen psykiatrimottagning Stenungsund VG region - Samordningsförbundets ledningsgrupp FELICIA - Arbetsgrupp enhetschefen arbetsmarknadsenheten GR Överenskommelse om medfinansiering har genomförts med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och IFO Stenungsund. Vid dagens datum pågår förhandling med VG regionen.
  • 12. 12
  • 13. 13 SWOT på jämställdhet Utfördes vid projektgruppsmöte i februari 2008 med representanter från såväl operativ som strategisk organisationsnivå. Framtida projektdeltagares påverkan i avsedd aktivitet säkerställdes via medarbetare som arbetar i direkt samverkan med tilltänkta aktörer/deltagare och diskussioner om jämställdhet har alltså först i forum dem emellan. Den viktigaste samt direkta hotbilden som framkommer gällande jämställdhet - då syftet med projektet bygger på delaktighet och demokrati - visar sig i vår SWOT genom tillåtande av hierarkier och hierarkiskt tänkande/tillåtande. Till detta hör bland annat att någon grupp kan komma att dominera, såväl utifrån könsperspektiv som i grupperspektiv. Ojämn fördelning mellan män och kvinnor samt att vissa delar av verksamheten riskerar att isoleras om någon grupp ”tränger ut” den andra, varpå ”tysta” strukturer skapas till förmån för dominanterna. Denna hotbild är naturligtvis avgörande för hela projektet och skall genomgående säkerställas via vårt arbete med intern processbaserad mentorskaps utbildning, vilket under hela projekttiden kommer att följa varje deltagare, samt i vissa fall också ”skräddarsys” för enskilda deltagare. Vi vet att flera personer i målgruppen har behov av individuell anpassning för att möjliggöra positionering i riktning mot arbetsmarknaden såväl från praktisk erfarenhet och teori som av socialstyrelsens senaste rapport om dagligverksamhet, vilken påvisar detta faktum. Förutom att väva in demokratiserande utbildningsinslag kommer även mötesstrukturerna att utformas i samverkan med deltagarna genom deltagardemokratiska mötesmodeller, såsom framtidsverkstäder, sökkonferenser och dialogmöten m.fl. och alltid under devisen att en person är att likställt med en röst. Storforum kommer att äga rum flera gånger per år, då viktiga frågeställningar däribland jämställdhetsintegrering, kontinuerligt skall hanteras. I detta storforum deltar alla aktörer, inklusive ”stödgrupperna” (se nedan). Vi kommer också att plocka bort diverse olika styrorgan, såsom styrgrupp, samverkansgrupp osv. avseende dess traditionella hierarkiska position och istället låta dem agera som stödsystem, vilka i praktiken och med tiden kommer att kunna användas fritt och vid behov av växthuset och i det framtida sociala företaget. I varje stödgrupp kommer dessutom 1-2 platser att beredas för deltagare i det sociala företaget, dessa kommer att följa principerna för jämställdhet mellan könen, så långt det är möjligt (se bild av tilltänkt organisering sid 20). Andra risker som framkommer är stuprörstänkande mellan enheterna/medfinansierande verksamheter vilket skulle kunna vara en osäkerhetsfaktor i spridnings samt förankringsarbetet med jämställdhet genom den ”konserverade” effekten detta skulle kunna innebära. Vi säkerställer hotet genom organisationsstrukturen samt de demokratiska mötesmodellerna (se ovan) vilka även kommer att gälla för inblandade i projektet, utöver deltagarna. Naturligtvis uppmärksammar arbetet med jämställdhet flertalet svagheter med bland annat skör grundproblematik hos flera deltagare som tidigare upplevt utanförskap samt stigmatiseringens repressiva effekter för individen såsom upplevd dålig självkänsla osv. är också påtagliga risker i sociala sammanhang. Likaså framträder risker gällande osäkerhetskänslor inför möten med ”nya miljöer” och ”nya personer”. Genom val av medvetna och erfarna handledare kommer vi dagligen att arbeta för att motverka projektets samlade risker angående jämställdhet och likaberättigande på arbetsplatsen. Detta kommer att tillförses genom fokus på mångfald och genom arbete med värdegrundsskapande aktiviteter samt genom kännedom av och utbildning kring kommunens handlingsplan för våld i nära relationer, med fokus på såväl män som kvinnor. Kommunens handlingsplan för våld i nära relationer införlivar dessutom delar av nödvändig kunskap inom ramen för mentorsprogrammet vilket skall utvecklas parallellt med projektet och utformas unikt för varje deltagare. Projektdeltagare erhåller även möjlighet att medverka i en kommunal utformad utbildning om kvinnofrid och våld i nära relationer vilket vissa av kommunens medarbetare nu utbildas inom med syfte att sprida vidare i hela den kommunala organisationen. Projektet har flertalet styrkor angående att underbygga jämställdhet inom det samma till dessa hör utöver tidigare
  • 14. 14 nämnda också driftsmässiga sådana, såsom flera olika enkla och spännande arbetsuppgifter som skall utföras och som alla deltagare på ett kompetensuppbyggande vis kommer att kunna arbeta med, dock i olika sekvenser och utifrån ett gemensamt utformat schemaupplägg. Här kommer jämställdhetsaspekten naturligtvis att noggrant beaktas. Processen från frö till planta ger en tydlig verksamhetslinje och tydliga mål för deltagarna som också med tiden kommer att kunna se såväl den lilla delen som helheten. Växtlighet kan även relateras till den växande människan och likaså den växande samt värdegrundsbaserade omvärlden vilket dagligen möter såväl kvinna som man och som är en viktig del i projektets framtida målbild. SWOT på tillgänglighet Utfördes vid studiebesöket i Thunbergs Handelsträdgård. Växthusen har som tradition att så mycket utrymme som möjligt ska kunna nyttjas av odlingar detta innebär att rörelsefriheten mellan olika odlingsutrymmen är minimalt. Vid mätningar utgick gångarna mellan borden till 60 cm och att arbetshöjden på borden var 90 cm. För att rörelsehindrade ska få tillgång till växthusen behöver vi anpassa dem till 130 cm gångbred och 70 till 90 cm i bordshöjd. Den handelsträdgård som vi disponerar under genomförandet har totalt sex växthus. Ett av de större växthusen kommer att vara funktionshinderanpassat med gångbredd och bordshöjd på de rätta nivåerna. Information och kommunikation kommer att ske via kommunens webbplats som är anpassad för funktionshindrade. Presumtiva deltagarna Workshops Arbetet med deltagarna påbörjades i december 2008 med de första presentationerna om projektidén. Här hade alla möjlighet att anmäla sig direkt eller vid senare tillfälle. Den 10:e februari 2009 träffades hela gruppen för första gången och nu var 30 personer anmälda. Vi genomförde en workshop om vilka arbetsuppgifter som möjligtvis förekommer i ett växthus och vilka möjligheter som finns för att utveckla verksamheten. Många visioner om framtiden kom fram under workshopen. 27 personer deltog i träffen. Den 10 mars 2009 genomfördes en workshop enligt OPERA modellen med syfte att diskutera ”vad tror du behövs för att projektet ska fungera bra?” Workshopen gav en bra bild angående var deltagarnas fokus ligger i dagsläget. 34 personer deltog. Studiebesök Ekologisk odling/växthus Den 3:e april 2009 genomfördes ett studiebesök till Thunbergs ekologiska Handelsträdgård. 27 personer deltog samt 4 personer från projektgruppen. Besöket gav en bra bild över hur en vardag på en handelsträdgård ser ut. Sociala företag Totalt besöktes fyra sociala företag i Göteborg i mindre grupper på 6-8 personer. Besöken var väldigt givande för deltagarna som ställde många frågor. De företag som besöktes var:
  • 15. 15 Grimbo Bilvård: Ett företag som har kommit långt på den kommersiella sidan av verksamheten och bedriver bilvårds verksamhet i samverkan med övriga näringslivet. Klippan: Är ett papperstillverknings företag som drivs av fysiskt funktionshindrade. 21ans hörna: Som driver ett café i Majorna med många äldre gäster och diverse kursverksamhet. Multikult: Ett växthus som drivs av psykiskt funktionshindrade. Detta företag har många likheter med projekt Växthus Stenungsund och har i ett tidigt stadium varit en förebild för projektet. Överenskommelse om framtida samarbete manifesterades. Totalt har 40 deltagare anmält sitt intresse att aktivt ta del i projektet. Individuella samtal har hållits med samtliga. Arbetet med att rekrytera personer med Aspergers syndrom pågår fortlöpande. Produktion av varor Enkäter till restauranger Under januari månad 2009 sammanställde vi sex frågor som vi skickade till restauranger i Stenungsundsområdet där vi frågade om deras inköp av grönsaker och om vad som är viktigt med deras leveranser idag. Vi skickade enkäten till 27 registrerade företag varav 14 driver aktiv näringsverksamhet. 10 företag svarade. Resultatet blev att det finns ett intresse av närproducerade produkter. Det visade sig att priset och kvalitén är avgörande, likaså att alla var intresserade av närproducerade produkter. Hälften var villiga att köpa varor av ett socialt företag och andra hälften var också intresserade med förbehållet för rätt pris och kvalitet. Måltidsenheten Stenungsund Kontakt togs med den ansvarige för måltidsenheten i Stenungsund. I dialog fastställde vi kommunens totala inköpsomfång av grönsaker till skolor och äldreboende. Här blev det tydligt att kommunens samlade behov av grönsaker långt överstiger vad projekt Växthus Stenungsund kan producera på 1000m2. Överenskommelse genomfördes avseende 3 stycken förskolor omgående vid projektets start. Innan projektstarten tar vi åter kontakt med respektive ansvariga på förskolor över vilka produkter som ska odlas. Vi diskuterade vidare krav på leverans, miljö och hälsosynpunkter. För att också förskoleelever ska kunna ha ett utbyte av projektet kommer vi att anordna studiebesök för förskolegrupper under hela genomförandet. Kontakter med andra ekologiska odlare Kontakter har funnits med andra ekologiska odlare. Thunbergs Handelsträdgård i Skepplanda berättade om sin ekologiska bekämpning av skadedjur vid studiebesöket. För övrigt finns det få ekologiska odlare direkt i närheten av Stenungsund. Tjörn har ett nätverk av odlare som vid tiden för undersökningen var relativt inaktiva. Kontakten återupptas senare under året. Likvärdiga projekt håller på att utvecklas i Kungälv och på Tjörn. Ett framtida samarbete har diskuterats vid flera tillfällen. Hållbar Energilösning för projektet Undersökningen gällande hållbar energilösning stannade vid en orientering över vilka lösningar som finns. Detta mycket på grund av geografiska förutsättningar som påverkar möjligheterna av hållbara lösningar. Följande alternativ har studerats: Biogas: Ett bra alternativ men kräver stora anläggningsinvesteringar tekniken är bra utvecklad. Närheten till höga metanhalter är en förutsättning för denna teknik. Vindkraft: Kan sättas upp i mindre anläggningar och tekniken är bra utvecklad, höga investeringskostnader
  • 16. 16 Bergvärme: Ett billigare alternativ som inte är heltäckande för värmekostnader vid Växthusodling men enkelt att komplettera. Fjärvärme: Stenungsund har fjärrvärme, vilken står för 90% av värmeåtervinningen och är ett bra alternativ men den geografiska situationen påverkar då man är beroende av stamledningar till växthuset. Växthusen För att kunna genomföra projektet behöver vi ett fysiskt växthus. Under hela förprojekteringen har arbetet med detta pågått. Det finns tre möjliga alternativ; 1- Att bygga nytt: höga investeringskostnader, mycket förarbete med mark och tillgång till vatten 2- Att köpa begagnat: lägre investeringskostnader, markarbete kvarstår 3- Att köpa befintligt: beroende på tillgång men den billigaste lösning utifrån de andra alternativen. I december 2008 blev en äldre Handelsträdgård i Ödsmål till salu. Fastigheten jämfördes med de andra alternativen. Här diskuterades alternativen även med sakkunniga personer inom länsstyrelse som rekommenderade alternativ nr 3. Förhandlingen har pågått med fastighetsägaren och priset är överenskommet. Kommunen förväntas förvärva fastigheten vid sammanträde den 1 juni 2009 och överlåtelse är planerad till den 1 augusti 2009. Samhällsbyggnad fick redan i mars 2009 uppdraget att skapa förutsättningar för projektet. Lärdomar och rekommendationer Deltagaren Utifrån arbetet som har pågått med presumtiva projektdeltagare har det bland annat framkommit att vi bör ”skynda långsamt” vad gäller mellanmänskliga gruppkonstellationer och att i avvaktan på projektstart arbetar aktivt och med kontinuitet med olika deltagardemokratiska gruppaktiviteter. Den presumtiva deltagargruppen har visat ett stort engagemang för arbetsmiljöfrågor vilket också låtit sig prioriteras i förhållande till ekonomiska frågor. Samtidigt bör sägas att intresset för marknaden och val av produkt engagerat flera av deltagarna dock inte i samma paritet som intresset för arbetsmiljöfrågor. Vi tolkar därför in stora möjligheter gällande uppbyggnad av strukturer vilka underbygger socialt samspel på arbetsplatsen och tillika viljan att förankra demokratiska processer och dess uppbyggnad för gruppen generellt. Genomförda intervjuer med Mariagårdens deltagare har i högre utsträckning än vi tidigare var medvetna om understrukit vikten av den sociala arbetsmiljön som ett helhetskoncept och om vilken förmåga att individuellt anpassa samt erbjuda såväl arbete som social ”avkoppling” tillsammans med andra i projektet involverade deltagare. Samma intervjuer har även bidragit till kunskapen om vikten av handledarnas breda kompetens om mångfaldsarbete samt uppfattning gällande den demokratiskapande värdegrund som framöver kommer att bygga upp och säkerställa projekt växthus unika ställning på ”marknaden” och i arbetslivet generellt. Medvetenhet samt beredskap avseende
  • 17. 17 detta faktum leder oss osökt in i rekryteringsfasens domäner och dess absolut avgörande betydelse för utfallet av projektet, där vi över förväntan medvetandegjorts om nödvändigheten i att enligt beprövad erfarenhet och professionellt handlande säkerställa rekryteringsprocessen i alla avseenden. Vi har även genom intervjuresultatet fått bekräftat att handledarens kompetens samt erfarenhetsbredd kommer att vara avgörande avseende förväntat utfall, utformande av lärande/stödjande arbetsgrupper och dess personella konstellation, inriktning samt arbetsinnehåll. En synlig integrering samt medvetenhet kring vikten av den samma i samhällets övriga delar har haft en positiv effekt på verksamheten på Mariagården vilket har medfört upprättande av en handlingsplan över hur verksamheten i projektet ska integreras i samhället och därmed synliggöras. Vid individuella samtal med presumtiva deltagare så framkom det att för 80% så var självstyre i form av det sociala företaget ett av den viktigaste motiven för att anmäla sig till projektet. Studiebesöken lärde oss att arbetsgruppen inte får bli alltför stor dock kan detta påverkas av att nuvarande situation innebär att deltagaren hittills bara har träffats en gång i månaden. Studiebesöken har varit bra för att få en inblick i deltagarnas ”dagsform” gällande utvecklingspotential och arbetskapacitet. Samt hur de idag ser på möjligheterna kring hur aktiva de själva uppfattar att de kommer att kunna vara under genomförandefasen. De lärdomar vi här av gjorde är att kapaciteten i första hand består av engagemanget för projektet samt viljan att medverka vilket vi utifrån organisationsupplägg samt interna styrsystem – avseende lärandenivå/potential - anser vara de viktigaste såväl egenskaperna som motorerna för att sjösätta projektet. Blandningen av bakgrund och problematik har inte upplevts som ett hinder mer som en tillgång till variation i förutsättningar och skapandet av möjligheter. För att kunna möta individuella behov hos individen kommer vi att införa ett mentorsprogram vilket kommer att utformas såväl efter individuella förutsättningar som efter projektets värdegrund vilken bygger på likaberättigande, mångfald, jämställdhet samt demokrati i såväl organisationsstrukturer som i samhällsinriktning och dagligverksamhet. Mentorskapet bygger på tre lär- och förståelsenivåer, där alla har såväl en uppdragsinriktning som en mottagarinriktning. Genomförandet av såväl utbildning som process kommer att ske parallellt med projektgenomförandet och underbyggas genom formativ utvärdering av såväl deltagare som stödsystemgrupper och externa utvärderare. Modell projektgenomförandes tre faser, enligt nedan; 1-Prova på fasen: Låg tröskel för inträde. Intresse och frivillighet är centralt och deltagaren tilldelas en mentor som befinner sig i fas 2. Arbetar här med enklare trädgårds- och odlingsarbeten. 2-Utbildning och förberedande fas: Utbildning i yrkeskunskap och socialt företagandet ges externt. Övrig tid på växthusen och utbildning i mentorskap. Individen tilldelas en mentor från fas 3 och blir mentor för en deltagare i fas 1. 3-Sociala företagare: Här tar man ett övergripande ansvar för verksamheten och är delaktig i arbetet med ledning och styrgrupp. Dessutom tar aktiv del i planering, ekonomi och företagsprofilerings frågor. Individen blir mentor för någon i fas 2 och har individuell handledning från personal. Har kontakt med näringslivet externt. För att försäkra oss om att deltagarna själva har valt att medverka i projektet kommer det inte finnas någon möjlighet till ”remisser” från samarbetspartners eller övriga myndigheten. Under hela genomförandet kommer vi att stimulera arbetet med utveckling av nya (mindre)sociala företag allt eftersom affärsidéer kommer från deltagarna själva och vilka som upptäcker att de har ett gemensamt intresse samt en affärsidé. Härmed blir projektet en grogrund för nya sociala företag som behåller sitt stöd – under utvecklingsfasen - från den nya organisationen.
  • 18. 18 Produktion av varor Enkäten till restauranger lärde oss att kvalitet och pris är viktiga faktorer i leveransmöjligheterna till närliggande restauranger. En hortonom kommer under genomförandet att ha den kvalitetskontrollerade faktorn i projektet. Produktionsinriktade utbildningsaktiviteter kommer på sådant sätt att skötas inom projektet. Kontakter och överenskommelse med måltidsenheten lärde oss att jordprodukter måste kunna rensas och tvättas innan leverans enligt miljö och hälsovårds krav på produkter. Handelsträdgården i Ödsmål erbjuder bra förutsättningar för att kunna leva upp till kraven. Kontakter med andra ekologiska odlare lärde oss att efterfrågan är betydlig större än tillgången på ekologiska varor. Detta kan delvis bero på lönsamheten men med all sannolikhet mer på att det traditionella jordbruket inte har ställt om till ekologisk odling. Undersökningen till hållbara energilösningar lärde oss att det medför höga investeringskostnader. Växthuset i Ödsmål erbjuder bergvärme som bästa möjlighet och ett borrhål finns på 200m. Det betyder att enbart kostnader för pumpinstallation tillkommer. Kompletteringsenergi kommer på sikt vara ett mindre vindkraft eller fjärrvärme. SWOT på tillgänglighet vid studiebesöken lärde oss att de traditionella växthusen inte är funktionshinderanpassade men med relativ enkla medel kan de anpassas. Vi har upprättat en handlingsplan för anpassningen av ett av växthusen i Ödsmål. Växthus i befintlig skick augusti 2009
  • 19. 19 Informationsbroschyr som spreds under förprojektering
  • 20. 20 Projekt Jordhammars växtkraft (projekt växthus) Organisationen Nivå 3: det Sociala företaget Är mentor för någon i nivå 2 Nivå 2 : förberedande och utbildningsnivå Har utbildning i Yrkeskunskap, sociala företagandet, mentorskap Är mentor för någon i nivå 1 Nivå 1: Prova på eller introduktion nivå Har mentor i nivå 2 Utvecklings och strategigrupp Utvecklings- ledare Projektledning Projektledare Referens Grupp Repr. från Kommunen Näringslivet Intresseorg Styrgrupp Samverk. partners ansvariga Projektledare Repr. Soc.företaget Projekt team Enhetschefer Projektledare Repr. Soc.företaget Samverkans- grupp Samverkans Partners handläggare Projektledare Repr. Soc. Föret.
  • 21. 21 Ansökan om genomförandet augusti 2009 Bakgrund till projektet Behov och problem I en kartläggning om dagligverksamhet (SoS 2008-131-22) konstaterar Socialstyrelsen att det övergripande målet med dagligverksamhet för funktionshindrade är - att den enskilde på sikt skall få möjlighet till lönearbete, inte uppfylls. Man konstaterar vidare att övergångar till lönearbete är näst intill obefintliga. Den dagliga verksamheten (vars verksamhet ofta definieras som god) riskerar istället att bidra till en inlåsningseffekt, då kartläggningen också påvisar att samverkan mellan arbetsmarknadspolitiska aktörer och dagligverksamhet brister samt att hänsynstagande avseende avgörande framgångsfaktorer med betoning på lärande miljöer för funktionshindrade ej tillgodoses (FoU i Väst-rapport 1-2009). Socialstyrelsen menar att denna samverkan mellan arbetsmarknaden och den dagliga verksamheten för funktionshindrade måste utvecklas för att målet skall nås. Likaså måste en för ändamålet relevant lärande miljö utformas. Såväl Stenungsunds kommuns tidigare erfarenheter i praktiken som via genomförd förprojektering bekräftar det som aktuell forskning samt nationella utredningar och kartläggningar säger enligt ovan. Brister i det flöde vilket förväntas understödja samt öka graden av tillgänglighet till arbetsmarknaden för aktuell målgrupp är avgörande och behov av att utveckla nya inträdesstrukturer samt interna stöd och utvecklingssystem - vilka i första hand bygger på individens förmågor och inte problem samt svårigheter - bör uppfattas som angeläget. Att i realiteten pröva nya strukturer och/eller att luckra upp de rådande samt med individen i fokus är ett av de behov vi vill understryka vikten av, om vi fortfarande står fast vid det övergripande målet (att den enskilde på sikt ska kunna få möjlighet till lönearbete) för dagligverksamhet, vilket vi onekligen gör. Speciellt som diagnoserna tenderar att öka i antal avseende unga funktionshindrade samt att tillgängligheten till dagligverksamhet tycks följa behovet och alltså har ökat, medan kostnaden för dagligverksamhet har sjunkit (enl. socialstyrelsens senaste rapport) med 10% per person mellan 2000 till 2006. Vidare uppmärksammas - i FoU i Väst rapport 1-2009 att arbetsmarknadens krav och behov är det som styr och bestämmer innehållet i begreppet arbetsförmåga och att den samma minimeras i takt med marknadens rationaliserings- och effektiviseringskrav. Detta perspektiv inskränker ytterligare möjligheterna för aktuell målgrupp att enligt det övergripande målet med dagligverksamhet för funktionshindrade att nå ut på den reguljära arbetsmarknaden. Med ovan i åtanke vill vi med vårt projektförslag möjliggöra en annorlunda och till sin karaktär innovativ arena för att öka såväl tillgängligheten till arbetsmarknaden för de funktionsnedsatta och/eller arbetshandikappade som att långsiktigt förändra inställningen till arbetshandikapp och istället rikta den samma mot att olikheter och mångfald inom området berikar och ökar den gemensamma kreativa förmågan. Vilket innebär nya och förmodligen mer intressanta förutsättningar för den moderna arbetsmarknaden. Vi bör även ha ett miljörelaterat perspektiv i åtanke då en funktionsnedsättning eller det vi idag definierar som arbetshandikapp i rätt anpassad miljö istället för att vara ett hinder kan vara en avgörande möjlighet för att lyckas. Här vill vi referera till FoU i Västs rapport 1-2009 kring vikten av klimatet och kulturen på arbetsplatsen, att de arbetsplatser som karaktäriseras av att vara vänliga också utvecklar personer från vår målgrupp genom att de bl.a. kännetecknas av öppenhet, tillåtande och vänskaplig kultur dels att olikheter snarare betraktas som en tillgång än en svårighet. Med vårt projektförslag vill vi i samverkan utveckla nya möjligheter för personer med olika typer av funktionshinder och arbetshandikapp att komma ut i arbete. I syfte att motverka de av socialstyrelsen påvisade samverkansbristerna mellan arbetsmarknadspolitiska aktörer, marknaden och dagligverksamhet vill vi skapa ett projekt vilket ger direkt access för den funktionshindrade/arbetshandikappade till arbetsmarknaden genom ett socialt företag samt
  • 22. 22 vidare att via ett möjlighetsorienterat förhållningssätt understödja individens förändrings och utvecklingsprocess fram till den reguljära arbetsmarknaden. Detta menar vi kommer att tillförsäkras genom metodologisk formsäkerhet och noga genomtänkt idébas om vad som kan komma att göra skillnad. Vi vill utforma projektidén med hänsyn till miljömässighet och demokratiska värderingar där brukarmedverkan står i fokus. I ett dagligt samarbete mellan människor med sociala, psykiska och fysiska funktionshinder kan en unik, kreativ och reflekterande miljö uppstå. I en sådan miljö växer egenmaktprocesser lättare. En av egenmaktens förutsättningar är insikten om konsekvenserna av den egna situationen i förhållande till en mångfacetterad omgivning. Här nedan vill vi återge ett exempel kring hur känslan av ett arbete har gjort avtryck hos oss kommunala aktörer. Under förprojekteringen har vi om igen kunnat såväl utvärdera som med våra egna ögon bevittna hur väl ovan resonemang stämmer överens med det verkliga livet. Vi har kunnat beskåda en växtkraft utan dess like gällande gruppen brukare/användare och deras engagemang/förmåga att gå från ett till synes reaktivt handlande och flerårig bortavaro från arbetsmarknaden till en definitiv vändning och proaktivitet i sitt agerande. Vår idé är att skapa ett socialt företag i form av ett växthus där personer vilka under lång tid befunnit sig utanför arbetsmarknaden kan växa och utvecklas i sin egen takt med fokus på sina resurser. Växthuset ska producera grönsaker enligt ekologiska odlingsprinciper. Det som produceras skall framförallt säljas till kommunens olika kök men också till lokala handlare och restauranger. I förlängningen ser vi naturligtvis även att privata konsumenter på olika sätt kommer att utgöra en del av kundgruppen. Ett bärande tema i vår idé är att ha ett demokratiskt och prestigelöst förhållningssätt där en person oavsett position är/har en röst. Alla skall enligt demokratins grundprinciper medvetande göras om samt utifrån egna önskemål kunna påverka såväl utveckling som mål med det sociala företaget. Den som väljer att vara med i växthuset ska också beredas möjligheter till utbildning i kooperativt företagande och ekologisk odling samt erbjudas möjligheten att bli medlem i den kooperativa förening som ska driva växthuset vidare efter projekttiden. Idag är ansvaret för sysselsättning för människor med funktionshinder uppdelat på tre olika enheter inom kommunens Individ och Familjeomsorg, social psykiatri, dagligverksamhet samt arbetsmarknadsenhet. Externa samverkansparter och tillika medfinansiärer i projektet är försäkringskassan och arbetsförmedlingen. I dag är vi medvetna om att såväl internt som externt föreligger vad vi skulle benämna stuprörstänkande. Varje enhet/organisation fjärmar sig för den problematik vilken inte hör hemma i den egna organisationen allt förmodligen med goda avsikter men vari individen riskerar att försvinna. Med projektet vill vi skapa annorlunda förutsättningar för att arbeta gränsöverskridande och komma bort från stuprörstänkande samt fullt ut lägga fokus på kunden/brukaren och dennes önskemål/inriktning. Genom att samarbeta via projekt Växthus och för deltagaren dennes underbyggande organisationsstrukturer så kommer även ordinarie verksamheter att lära nytt samt förmodligen också nå bättre resultat och kunna fokusera på lösningar vilka bygger på individens egna mål och tankar om framtiden. Alla ovan nämnda verksamheter har under förprojekteringen visat på kraftfullhet gällande nytänkande och avsaknaden av prestigetänkande har varit ytterst påtagligt. Jämställdhetsintegrering SWOT på jämställdhet Utfördes vid projektgruppsmöte i februari 2008 och med representanter från såväl operativ som strategisk organisationsnivå. Framtida projektdeltagares påverkan i avsedd aktivitet säkerställdes via medarbetare som arbetar i direkt samverkan med tilltänkta aktörer/deltagare och diskussioner om jämställdhet har alltså först förts i forum dem emellan. Den viktigaste samt direkta hotbilden som framkommer gällande jämställdhet - och då syftet med projektet bygger på delaktighet och demokrati - visar sig i vår SWOT genom tillåtande av hierarkier och hierarkiskt tänkande/tillåtande. Till
  • 23. 23 detta hör bl.a. att någon grupp kan komma att dominera såväl utifrån könsperspektiv som i grupp perspektiv. Ojämn fördelning mellan män och kvinnor samt att vissa delar av verksamheten riskerar att isoleras om någon grupp tränger ut den andra varpå tysta strukturer skapas till förmån för dominanterna. Denna hotbild är naturligtvis avgörande för hela projektet och skall genomgående säkerställas via vårt arbete med intern processbaserad mentorskaps utbildning vilken under hela projekttiden kommer att följa varje deltagare samt i vissa fall också skräddarsys för enskilda deltagare. Vi vet att flera personer i målgruppen har behov av individuell anpassning för att möjliggöra positionering i riktning mot arbetsmarknaden såväl från praktisk erfarenhet och teori som av socialstyrelsens senaste rapport om dagligverksamhet vilken påvisar detta faktum. Förutom att väva in demokratiserande utbildningsinslag kommer även mötesstrukturerna att utformas i samverkan med deltagarna genom deltagardemokratiska mötesmodeller såsom framtidsverkstäder, sökkonferenser och dialogmöten m.fl. och alltid under devisen att en person är att likställa med en röst. Storforum kommer att äga rum flera gånger per år då viktiga frågeställningar däribland jämställdhetsintegrering kontinuerligt skall hanteras. I detta storforum deltar alla aktörer inklusive stödgrupperna. Vi kommer också att plocka bort diverse olika styrorgan såsom styrgrupp, samverkansgrupp och så vidare avseende dess traditionellt hierarkiska position och istället låta dem agera som stödsystem vilka i praktiken och med tiden kommer att kunna användas fritt och vid behov av växthuset och i det framtida sociala företaget. I varje stödgrupp kommer dessutom 1-2 platser att beredas deltagare i det sociala företaget dessa kommer att följa principerna för jämställdhet mellan könen så långt det är möjligt. Andra risker som framkommer är stuprörstänkande mellan enheterna/medfinansierande verksamheter vilket skulle kunna vara en osäkerhetsfaktor i spridnings samt förankringsarbete med jämställdhet genom den konserverade effekt detta skulle kunna innebära. Vi säkerställer hotet genom organisationsstrukturen samt de demokratiska mötesmodellerna vilka även kommer att gälla för inblandade i projektet utöver deltagarna. Naturligtvis uppmärksammar arbetet med jämställdhets SWOTen flertalet svagheter med bl.a. skör grundproblematik hos flera deltagare som tidigare upplevt utanförskap samt stigmatiseringens repressiva effekter för individen såsom upplevd dålig självkänsla o.s.v. är också påtagliga risker i sociala sammanhang. Likaså framträder risker gällande osäkerhetskänslor inför möten med nya miljöer och nya personer. Genom val av medvetna och erfarna handledare kommer vi dagligen att arbeta för att motverka projektets samlade risker angående jämställdhet och likaberättigande på arbetsplatsen. Detta kommer att tillförses genom fokus på mångfald och genom arbete med värdegrundsskapande aktiviteter samt genom kännedom av och utbildning kring kommunens handlingsplan för våld i nära relationer med fokus på såväl män som kvinnor. Kommunens handlingsplan för våld i nära relationer införlivar dessutom delar av nödvändig kunskap inom ramen för mentorprogrammet vilket skall utvecklas parallellt med projektet och utformas unikt för varje deltagare. Projektdeltagare erhåller även möjlighet att medverka i en kommunal utformad utbildning om kvinnofrid och våld i nära relationer vilket vissa av kommunens medarbetare nu utbildas inom med syfte att sprida vidare i hela den kommunala organisationen. Projektet har flertalet styrkor angående att underbygga jämställdhet inom det samma till dessa hör utöver tidigare nämnda också driftsmässiga sådana såsom flera olika enkla och spännande arbetsuppgifter som skall utföras och som alla deltagare på ett kompetensuppbyggande vis kommer att kunna arbeta med dock i olika sekvenser och utifrån gemensamt utformat schemaupplägg. Här kommer jämställdhetsaspekten naturligtvis noggrant beaktas. Processen från frö till planta ger en tydlig verksamhetslinje och tydliga mål för deltagarna som också med tiden kommer att kunna se såväl den lilla delen som helheten. Växtlighet kan även relateras till den växande människan och likaså den växande samt värdegrundsbaserade omvärlden vilken dagligen möter såväl kvinna som man och som är en viktig del i projektets framtida målbild.
  • 24. 24 Målgrupper som omfattas av projektet Målgruppen är funktionsnedsatta samt arbetshandikappade personer vilka under lång tid närmat sig den reguljära arbetsmarknaden men ändå inte nått fram. Förutom prioriteringar av ungdomar vill vi också klargöra att en genomgripande prioritering föreligger avseende utländsk härkomst. Målgruppen under genomförandefasen av det tänkta projektet består av människor som är intresserade av att delta i projektet och som är arbetsföra men för dagen inte anställningsbara på grund av någon form av funktionsnedsättning eller arbetshandikapp och som har en eller flera stödinsatser från kommunen. Prioriteringsordning är enligt följande: Unga med fysiskt och/eller psykiskt funktionshinder 18-25 år, övriga ungdomar 18-25 år, övriga med fysiskt och/eller psykiskt funktionshinder och som är arbetsföra. Personer med långvarig bortavaro från arbetsmarknaden med olika kategorier av funktionshinder idag hanteras av olika enheter inom Individ- och Familjeomsorgen och för att nå bättre resultat vill vi arbeta tillsammans och gränsöverskridande med målgruppen. Organisatoriskt ligger arbetsmarknadsenheten inom Individ och Familjeomsorgens verksamhet (IFO) vilket redan i organisationsförändringen våren 2008 skulle underlätta övergången för målgruppen till arbetsmarknad med AME som ny aktör inom IFO organisationen. Vi har sedan nämnd organisationsförändring initierat och i praktiken börjat använda nya strukturer med syfte att förenkla inträdet för IFO:s kunder till arbetsmarknaden. Detta visar sig även som tidigare gällande målgruppen mest bli arbetsmarknadsmässiga konstruktioner vilka under viss tid möjliggör sysselsättning dock inte för dem som idag har dagligverksamhet enligt LSS samt daglig sysselsättning biståndslöst enligt SoL. I första hand vill vi prioritera gruppen unga funktionsnedsatta/funktionshindrade, vilken vi inom IFO upplever har behov av direkta och väl anpassade arbetsplatser och vilken vi upplever blir större och där idag relevanta inkluderingsstrukturer ut på arbetsmarknaden saknas (FoU väst rapport). Deltagaren under genomförandefasen av det tänkta projektet kan vara en person som under en längre period har lotsats runt inom olika myndigheter och där insatsernas innehåll inte har varit anpassade efter behov, önskemål och förutsättningar. Det kan också vara personer som aldrig har fått chansen att pröva sina möjligheter i rätt miljö. Projektdeltagarnas funktionsnedsättningar kan exempelvis vara en normalbegåvad person med Aspergers syndrom, en person med lättare utvecklingsstörning och tilläggshandikapp, förvärvad hjärnskada eller personer som är lågbegåvade på gränsen till utvecklingsstörning mm. Men det kan lika gärna handla om personer med enbart fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. En tänkbar framtida målgrupp kan utgöras av de många som kommer att förlora sin ersättning från försäkringskassan och så småningom kommer att falla under arbetsförmedlingens och den kommunala arbetsmarknadsenhetens ansvarsområden likaså de som rör sig inom försäkringskassans domäner. Utöver projektdeltagare som aktörer i projektet kommer kommunen att gå in med en arbetsmarknadskonsulent, handledare samt coacher, vilka initialt kommer att ha en hög medverkandegrad men som efter hand samt ju mer projektet utvecklas kommer att minskas i antal och/eller frekvens. Lika så kommer handledare samt pedagogisk personal att i enlighet med sina ordinarie uppdrag finnas med vissa deltagare också initialt. Det finns ett stort politiskt intresse för projektet och naturligtvis blir de såväl som andra samhällsrepresentanter/aktörer involverade i projektet genom det strategiska påverkansarbetet men även genom kunskapsspridning och organisationsmodell. Redan initierade samverkansparter/målgrupper Vuxenpsykiatrin, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Samordningsförbundet VG regionen, Växjö Universitet och lokala privata arbetsgivare där redan etablerade kontakter finns. Kundgrupper, redan definierade och ännu inte definierade. Resonemang samt inriktning gällande övriga målgrupper/samverkansparter Utifrån arbetet som har pågått med presumtiva projektdeltagare har det bl.a. framkommit att vi bör skynda långsamt gällande att strukturera mellanmänskliga relationer varför vi i avvaktan på projektstart väljer att arbeta aktivt och med kontinuitet med olika
  • 25. 25 deltagardemokratiska gruppaktiviteter varför vi förmodligen också utöver redan preciserade deltagare i projektet kan komma att upptäcka fler funktioner som kan vara intressanta för projektets utveckling. Den presumtiva deltagargruppen har visat stort engagemang för hela växthusidén vilket såväl i känsla som i tanke förmodligen redan ägs av flera deltagare. Intresset för marknaden samt val av produkt har engagerat flera av deltagarna. Här av tolkar vi in goda förutsättningar för deltagarna att redan nu vidga vyerna kring flera aktuella privata såväl som offentliga målgrupper i och kring projektet. Genomförda intervjuer med presumtiva deltagare har i hög utsträckning understrukit vikten av den sociala arbetsmiljön som ett helhetskoncept, vilken har förmåga att individuellt anpassa samt erbjuda såväl arbete som social avkoppling tillsammans med andra i projektet involverade deltagare. Samma intervjuer har även bidragit till kunskapen om vikten av handledarnas breda kompetens om mångfaldsarbete samt uppfattning gällande den demokratiskapande värdegrund som framöver kommer att bygga upp och säkerställa projekt växthus unika ställning på marknaden och i arbetslivet generellt. Medvetenhet samt beredskap avseende detta faktum leder oss osökt in i rekryteringsarbetets domäner och dess absolut avgörande betydelse för utfallet av projektet där vi (delvis under förprojekteringen) medvetandegjorts om nödvändigheten i att enligt beprövad erfarenhet och professionellt handlande säkerställa rekryteringsprocessen i alla avseenden. Detta kommer att innebära att fullkomlig överensstämmelse mellan projektidé och de professionella vilka rekryteras in i projektet skall säkerställas. Vi har även genom intervjuresultatet fått bekräftat att handledarens kompetens samt erfarenhetsbredd kommer att vara avgörande avseende förväntat utfall utformande av lärande/stödjande arbetsgrupper med dess personella konstellation, inriktning samt arbetsinnehåll. Vid individuella samtal med presumtiva deltagare så framkom det att för 80% så var självstyre i form av det sociala företaget ett av de viktigaste motiven för att anmäla sig till projektet. Studiebesöken (för projektdeltagarna, till andra kooperativ) har ytterligare bekräftat det vi redan trodde oss veta nämligen att arbetsgruppen/arbetsgrupperna inte får bli alltför stora och att det är enklare att känna gemenskap initialt om gruppen är lite mindre dock kan detta påverkas av att nuvarande situation innebär att deltagarna hittills bara har träffats en gång i månaden. Längre fram i höst (2009) samt vid starten av genomförandet kommer förutsättningarna att lära känna varandra såväl som att känna delaktighet till hela projektidén att vara annorlunda. Studiebesöken har dessutom varit bra för att få inblick i deltagarnas dagsform gällande utvecklingspotential och arbetskapacitet. Samt hur de idag ser på möjligheterna kring hur aktiva de själva uppfattar att de kommer att kunna vara under genomförandefasen. De lärdomar vi här av gjort är att kapaciteten i första hand består av engagemang för projektet samt viljan att medverka vilket vi utifrån organisationsupplägget samt interna styrsystem avseende lärandenivå/potential anser vara de viktigaste såväl egenskaperna som motorerna för att sjösätta projektet. Syfte Att arbeta långsiktigt med attitydförändringar och producera tillgängliga strukturer i syfte att förenkla för individen att nå ut på den reguljära arbetsmarknaden. Likaså att den funktionsnedsatta individen/ungdomen - samt övriga inom målgruppen skall uppfattas utifrån sina kvaliteter i första hand och inte vilket det finns risk för diskvalificeras in i dagligverksamhet vilken långsiktigt har en inlåsningseffekt (SoS 2008-131-22) såväl avseende relationen målgrupp och/eller till det så kallade normsamhället. Att genom demokratiska metoder och handlingssätt understödja utvecklingsprocessen avseende attitydförändring initialt, inom den kunskapsproducerande arenan vilken vi benämner projekt växthus. Vidare förväntar vi oss att resultatet av kunskapsförmedlingen skall inspirera till samt underbygga det mångfald samhälle vilket vi naturligtvis ytterst arbetar för. Vilket vi gör genom att utifrån individperspektiv och med salutogenes (de hälsobringande faktorernas ursprung) som värdegrund vidareutveckla förutsättningar för medskapande av den goda och
  • 26. 26 lärande och jämställda arbetsplatsen genom att framkalla fler och nya perspektiv att använda - i synen på sig själv - som funktionsnedsatt och arbetshandikappad samt öppna upp för fler individuella förändrings och - utvecklingsmöjligheter av lösningsfokuserad proaktiv karaktär. I praktiken handlar detta om att använda den organisationsmodell vi arbetat fram i förprojekteringen med projekt växthus nivå 3 (se bilaga 3, organisation) som spetsaktör samt avsatt plats i såväl den initialt tillsatta kommunal och regionala styrgrupp, strategi och utvecklingsgruppen och övriga grupper i projektets stödsystem. Vidare har alla deltagare i projektet en röst oavsett var i projektorganiseringen man hör hemma. Att skapa en lärande miljö med fokus på att utveckla och använda morgondagens lösningar på morgondagens problem (avseende målgruppen) varför såväl ett kunskapsunderbyggande mentorsprogram (läs mer om mentorprogrammet under bilaga 1, lärande miljöer) vilket i hög grad skall understödja och generera arbete med jämställdhetsintegrering samt övrigt värdegrundsarbete - som att ett internt innovationscenter (för nya projekt och idéer) kommer att planeras och implementeras inom växthuset. Den lärande miljön kommer naturligtvis också i hög grad att understödjas genom planerad grönsaksproduktion och de processer vilka här måste ta form också till stor del inom ramen för mentorsprogrammet. Syftet är med andra ord att under projekttiden parallellt med växthantering och produktion arbeta fram en miljö för varje individ att växa i och vars tydliga kännetecken likaberättigande och jämställdhet mellan män och kvinnor såväl som delaktighet, nyfikenhet, och långsiktigt lärande är det som genererar en god och tillåtande atmosfär och där alla människor fyller en viktig funktion och uppmuntras att växa och vara kreativa i sina dagliga handlingar. Att utvidga/utveckla våra (offentliga strukturer) tankebanor kring begreppet arbetsförmåga och formen är ett växthus med arbete som den viktigaste metoden och med möjlighet att arbeta vidare och vara aktör i växthuset även efter projekttiden. Att kommunen, regionen samt riket som offentlig aktör anammar samt lär nytt genom all den kunskap som utvecklas genom implementeringen samt arbetet med mentor programmet men även den enkla och understödjande organisationsstrukturen vilken ytterst bör förenkla tillträdet till arbetsmarknaden men även genom sin demokratiska form underbygger alla de hälsofrämjande processer vilka om förutsättningarna finns kan optimeras på arbetsplatsen. Målsättning Att genom organisatoriska och strukturella förändringar såväl som attitydförändringar skapa snabbare och direkta kanaler ut på den reguljära arbetsmarknaden för målgruppen samt genom demokratiska kommunikationsmönster sprida resultatet. Att deltagare i projektet oavsett funktionshinder kan erhålla en återkommande arbetsvecka där meningsfullhet och social gemenskap bidrar till att uppnå egenmakt och vidare kollektiv social mobilisering och att på individnivå processmäta detta med KASAM (mäter känsla av sammanhang och är utvecklat av Aron Antonowsky) formuläret. Att projektets spjutspets nivå tre skall vara ytterst beslutande vid mitten av år tre och att samverkanspartners samt övriga organisatoriska styrverktyg enbart fyller en understödande funktion i verksamheten (fullt ut) och inte är beslutande. Att kunskapen om utvecklingsprocessen sprids vidare. Att skapa ett socialt företag med för varje individ anpassad men också på rätt nivå utvecklat arbete som modell. En viktig målsättning blir därför att i förlängningen öka målgruppens anställningsbarhet. Att utveckla det sociala företaget genom odling på ekologiska grunder och med en arbetsplatsplattform som bygger på mångfald och demokratiskt förhållningssätt. Att vidareutveckla förutsättningar för medskapande av den goda och lärande arbetsplatsen genom att i samverkan vidareutveckla det mentorsprogram vilket kommer att ligga till grund för de värdeskapande arbetsstrukturella processerna och att använda KASAM-formuläret som vägledande utvecklingsinstrument i detta syfte. Att inom ramen för växthuset skapa ett innovationscenter där nya friska idéer skall ges utrymme att växa och prövas i realiteten för
  • 27. 27 att tillvarata alla resurser/möjligheter som finns inom målgruppen och för att understödja utveckling inom den samma. Att vetenskapligt utvärdera (formativ och summativ) alla förekommande demokratiseringsprocesser (såväl organisatoriska som individuella) samt sprida resultatet i samverkan med universitet och högskolor. Att skapa ett långsiktigt hållbart koncept där målgruppen ska kunna garanteras stadigvarande sysselsättning i projektet även efter projekttiden. Mätbara mål är att minst 75% av deltagarna i projektet ska ha ökat sin arbetsförmåga med minst 50%. Att det sociala företaget har tillräckligt med kundunderlag och inkomster för att kunna finansiera merkostnader för minst 5 lönebidragsanställningar vid projektens slut. Att 100% av deltagarna vid projektets slut upplever sin vardag mer meningsfull än innan projektstarten. Att organisationen har skapat rutiner och handlingsutrymme/möjligheter för deltagarna att kunna fortsätta att utveckla nya sociala företag genom ett innovativt utvecklingscentrum inom ramen för projektet. Såväl avseende metod och modellutveckling som verksamhetsutveckling. Efter projektets avslut skall minst ett nytt socialt företag ha byggts upp. En SWOT analys på tillgänglighet gjordes vid studiebesöken i Thunbergs Handelsträdgård. Vi lärde oss att de traditionella växthusen inte är funktionsnedsättningsanpassade men kan med relativ enkla medel anpassas. Vi har upprättat en handlingsplan för anpassningen av växthusen i Ödsmål i samråd med kommunens ansvariga för tillgänglighet av fastigheter. Handlingsplanen innehåller 47 rekommendationer för åtgärder på parkeringsplats, gångväg mellan parkering och entré, ramp, toalett, och inomhusmiljö. Kommunen kommer att få tillträde till fastigheten från och med den första oktober 2009. Innan projektstart förväntas arbete med anpassningen enligt rekommendationer har kommit igång. Presumtiva deltagare kommer att vara aktivt delaktiga i arbetet med anpassningen vilket förväntas motivera förståelse och medvetenhet av projektdeltagare. Tillgänglig verksamhet: Hela projektet genomsyras av att skapa möjligheter, oavsett funktionsnedsättning, för att kunna delta i arbetet. Arbetet med den förståelse och medvetenhet om andra människors behov kommer att återkomma som ämne i mentorsutbildning under de två första åren av projektet (Bilaga 1 om lärande miljöer och mentorprogram). Under förprojekteringen visade några presumtiva deltagare sitt intresse för arbetsmiljöfrågor och relaterade ämnen. Vi vill under genomförandet utöka möjligheterna att utveckla intresseområdet till ett ansvarsområde som är återkommande och rutinmässigt inlagt i arbetsplatsträffar. Tillgänglig information och kommunikation: Projektet kommer att marknadsföra sig på en egen hemsida och kommunens hemsida. Internationella riktlinjer framtagna av WAI (Web Accessibility Initiative) kommer att tillämpas på båda. Möjligheter om att kunna införa talfunktioner kommer under det första projektåret att undersökas. Information som produceras under projekt tiden kommer i samråd med avdelning funktionshinder verksamhet multimedia att produceras i lättläst exemplar. Uppföljning, utvärdering och lärande Det första av projektets genomgripande mål är att genom organisatoriska förändringar såväl som attitydförändringar skapa snabbare och direkta kanaler ut på den reguljära arbetsmarknaden för målgruppen samt att genom demokratiska kommunikationsmönster sprida resultatet. För att såväl utveckla dessa former som söka svar på vilka effekter processen haft avseende individen och kollektivet kommer denna del att utvärderas både formativt och summativt av universitet och/eller högskola. Denna del avser såväl projektets organisering som det mentorprogram vilket finns beskrivet under rubriken lärande miljöer. För att i största möjliga mån hitta forskningsfält där ingången är vidsynt samt förståelsen för deltagardemokrati är självklar och att produkten förväntas bli egenmakt för individen, har kontakt tagits med professor Tapio Salonen på institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete i Växjö. Forskningsfältet är här tvärvetenskapligt och den gemensamma inriktningen är människan och hennes situation i det moderna samhället hennes behov av socialt stöd och
  • 28. 28 samhällets sätt att möta dessa behov vilket är just det fält som projekt Växthus vill synliggöra. Tapio Salonen har även tidigare varit ledamot i granskningskommittén av svenska beviljningar till Equal-programmet och alltså medverkat i svenska ESF-rådet. Tapio finner projektidén väl genomtänkt, seriös samt uthållig varför han gärna medverkar i utvärderingsprocessen och emotser offertförfrågan längre fram i processen. Enligt överenskommelse skall en detaljerad utvärderingsplan göras i samverkan mellan Stenungsunds kommun med såväl utvecklings och strategigruppen för projekt Växthus som ett antal deltagare (brukare) - vilka redan nu är involverade och har arbetat i förprojekteringen - och Tapio Salonen tillsammans med för insatsen utvalda doktorander. Den andra genomgripande målsättningen berör direkt individnivå och innebär att deltagare i projektet oavsett funktionshinder ska kunna genomföra en arbetsvecka där meningsfullhet och social gemenskap bidrar till att uppnå individuell utveckling och stärka självkänslan i syfte att hela tiden kunna ta sig an högre individuella utmaningar. Produkten skulle kunna sägas vara att vi arbetat med empowerment i syfte att understödja processer som ökar individens egenmakt och därmed också underbygger aktiviteter som ger upphov till ansvarstagande och engagemang kring det vardagliga arbetet. Parallellt med samt som del av mentorprogrammet kommer Kasam-formuläret att användas, med halvårsfrekvens. Här kommer vi att kunna processmäta huruvida känslan av sammanhang ökar med tiden i projektet likaså görs en separat för- och eftermätning. Eftermätningen görs i samband med projektavslut (i vissa fall tidigare) eftersom den sociala entreprenören förväntas driva verksamheten vidare efter projektslut. Mätningen kommer att tillhöra deltagaren och fungera som dennes processdokument med tillhörande portfolio där också övriga meriter samlas. För att även upprätta en gemensam sammanställning av KASAM-formulären kommer dessa att avidentifieras och sammanställas internt för att i kunskapsutvecklingssyfte spridas som ett samlat dokument. Det tredje och sista genomgripande målsättningen är naturligtvis marknadsaspekten med arbete som metod. Målsättningen är att skapa ett socialt företag som odlar på ekologiska grunder i ett växthus med handelsträdgård och som efter projekttidens slut i största möjliga mån skall fungera som ett marknadsmässigt stabilt företag i form av ett socialt företag vilket överlever på sin odlingsverksamhet men också sitt innovationscenter och sin organisationsfilosofi. Genom att internt processutvärdera de värdeskapande verksamheterna inom projektet så säkerställs också den gemensamma värdegrunden för företaget vilket i sig blir en försäkring för dess fortlevnad. Här skall brukaruppföljningar och utvärderingar göras. Tillika skall samverkansforum för utveckling av delverksamheter genomföras tillsammans med alla relevanta externa aktörer såväl som med politiker och med projektets stödsystem. Initialt kommer projektets utvecklings - och strategigrupp att ansvara för och initiera utvärderingar och uppföljningar inom området. Härefter kommer detta via såväl mentorsprogrammet samt förväntade organisationsförändringar att föras över till projekt Växthus och nivå 3 vilket också skall implementeras i övriga nivåer och omvärlden. Att inom ramen för projektet skapa ett innovationscenter där nya friska idéer skall ges utrymme att växa och prövas i realiteten är också en målsättning inom projektet. Syftet med detta är att tillvarata de personliga resurser vilka finns hos varje individ samt att använda andra såväl privata som kommunala aktörer vilka är nyfikna på samt kan komplettera växthuset med kunskaper, och som naturligtvis även är intresserade av de kunskapsspektra som växthuset har samt kommer att kunna frammana. Då vi tror att människor som tillåts växa och klara utmaningar också är beredda att genom ökad självkänsla ta mer ansvar och ställa sig inför nya utmaningar. Detta leder till ökad egenmakt samt personlig utveckling vilken förmodligen också ökar chanserna till framtida anställning men kanske viktigast av allt det ökar tilltron till individens egen kapacitet att skapa och lära nytt. Detta vill innovationscentret medverka till likaväl som att utveckla en innovationspolicy för hela växthuset. För att säkerställa samt utvärdera denna specifika process kommer vi att arbeta i framtidsverkstadsform (demokratisk dialogmodell för stora
  • 29. 29 gruppmöten utformad av Robert Jungk framtidsforskare vid universitetet i Wien) och där med dokumentera och tillvarata de viktigaste kreativa processerna samt idéerna. Brukarrevision genom att internt och återkommande (brukarrevision genomförs under ledning av projektledaren) processutvärdera de värdeskapande verksamheterna inom projektet säkerställs också den gemensamma värdegrunden för det sociala företaget. Här kommer även en skrift om hur praktisk projektutveckling att skapas i syfte att sprida kunskaperna såsom det upplevs inifrån projektet. Externa tjänster Shaping Our Lives National User Network: kunskapsutbyte runt brukarinflytande/workshop 2012 (transnationell) Tapio Salonen/Växjö universitet: utvärdering och uppföljning samt spridning av resultat Coompanion Göteborg: sociala företags utbildning Dingle Naturbrukgymnasiet: utbildning i ekologisk odling. För det första genomsyras projektets fundament av ett innovativt grepp då val av målgrupp förutsätter stora mått av nytänkande. Med socialstyrelsens rapport i åtanke gällande tydliga inlåsnings och tillika konserveringseffekter krävs perspektivbyte såsom att välja bort problemtänkande och istället fokusera på det salutogena perspektivet (Aron Antonowsky) det vill säga det vilket har sitt ursprung i hälsotänkande och friskhet samt inbegriper vikten av ett positivt möjlighetsorienterat förhållningssätt till livet i stort och som varje människa härbärgerar oavsett grad av funktionsnedsättning/normalitet. För det andra, bör vi, som offentliga representanter och samhälleliga aktörer, i syfte att underlätta och möjliggöra för målgruppen i högre grad flytta perspektivet från den lilla individen och istället till det strukturskapande offentliga rummet vilket vi inom det offentliga såväl agerar i som utvecklar. Genom att sammanföra dessa två inriktningar och att vi beslutar oss för att det vi frågar efter faktiskt är en generell attitydförändring med inriktning mot ett mångfaldssamhälle så förutsätts också att vi inte bara tänker nytt utan faktiskt vågar göra det samma. Med en sådan övergripande grundsyn samt inriktning ökar också förutsättningarna för att grundlägga innovativa aktiviteter/miljöer vilka kommer att skapas inom ramen för projektet. Med intentioner om att vara del av samt agera i en såväl modern som proaktiv region och tillika ett modernt rike vill vi inifrån Stenungsunds kommun aktivt understödja nytänkande gällande strukturskapande aktiviteter såsom i första hand organisering kring den funktionsnedsatta personen samt fokusera på effekter av professionella och strukturella förväntningar på personen ur ett vardagligt perspektiv. Vi vet, enligt senaste FoU i Väst-rapport 1:2009 att det som offentliga samhällsaktörer förväntar sig av såväl funktionsnedsatta som arbetshandikappade är avgörande för graden av uppnåbar arbetslivsinriktad rehabilitering. Vissa forskare hävdar även att det är arbetsmarknadens behov som styr graden av arbetsförmåga (Michailakis 2002). I syfte att långsiktigt förändra och ännu bättre anpassa rådande system för målgruppen, gällande arbetsmarknadsinträdet, och alltså underlätta inträdet till den samma, samt att genom professionellt understödjande fokusera på målgruppens förtjänster, samt även alla de förtjänster som idag rör sig under ytan, gällande arbetskapacitet vill vi medverka genom att underbygga samt genomsyra hela växthusidén av ett mentorprogram - finns omnämnt detaljerat i projektrapporten, samt i ansökan om genomförande, under lärande miljöer -, som arbetats fram under förprojekteringen och kommer att utvecklas vidare i linje med projektutvecklingen i genomförandefasen, och vilket samtidigt skall säkerställa kriterier såsom värdegrund avseende jämställdhet, likaberättigande, demokratiskt handlande och mångfald. Programidén bygger på att skapa ett socialt företag genom användandet av icke etablerade strukturer och måste hanteras, såväl som utvecklas tillsammans med målgruppen, och där såväl vidsynthet som nyfikenhet måste vara vägledande, i syfte att skapa annorlunda tillvägagångssätt. Vi uppfattar att denna i korthet
  • 30. 30 beskrivna process i allra högsta grad måste sägas vara styrd av vad många skulle uppfatta som innovativa grepp. Vi menar att vi redan i förprojekteringen visat vårt första innovativa inslag genom att i samverka med presumtiva deltagare (under gemensam planering i gruppform med demokratiska modeller såsom framtidsverkstad och dialogmetodik samt i alla lägen, en röst för varje deltagare) vaskat fram embryo samt tillika färdiga strategier för såväl innovativa utbildnings/utvecklingsinslag som förslag på samt implementering av en ny projektorganisationsstruktur i syfte att öka graden av såväl sammanhang som känslan av delaktighet och i slutänden empowerment för deltagaren. Ett Innovativt utvecklingscenter skall säkerställa att de demokratiska processerna förankras genom att möjliggöra ett utlopp för alla de idéer och reflektioner som deltagarna erhåller under i första hand projekttiden. FOU i Väst rapporten (1:2009) säger oss att framförallt funktionsnedsatta personer behöver vistas i miljöer där i detta fall samhälleliga aktörer verkligen tror på dem. Tydliga inslag i samma rapport säger att detta har en avgörande betydelse. Med ett inom ramen för projektet - eget innovations och utvecklingscenter där vi faktiskt letar efter helt annorlunda grepp och resonemang, för att slutligen landa i det unika. Här kommer mångfald att sprudla och här kommer att vara en form av arbete vilket inte heller är så fysiskt ansträngande men är av minst lika stor vikt vilket tydligt kommer att märkas då vi ser till möjligheter och vad personen kan och vill samt är nyfiken på. Som projektaktör är det tänkt att arenan skall användas mer eller mindre, utifrån önskemål, men också om man bara är nyfiken på idé och projektutveckling. Vissa projekt kommer att kunna startas och genomföras inom ramen för växthuset och kanske inriktas på nya grepp kring odling och användande av något av växthusen andra kanske utvecklas men försvinner bort för att genomföras av andra aktörer medan vissa initiativ bara faller ifrån vilket är nödvändigt för att till slut utveckla och genomföra riktigt bra idéer. Främja samverkan Målsättningen att alla ska kunna försörja sig samt kunna delta i samhällets övriga aktiviteter uppfylls inte idag. Detta gäller inte minst människor med någon form av funktionshinder. De insatser som nu görs leder ytterst sällan till ett lönearbete utan riskerar snarare att bidra till en inlåsningseffekt (Socialstyrelsens kartläggning, SoS 2008-131-22) och vi upplever att en stor del av problematiken ligger i att samverkan mellan olika samhälleliga aktörer inte fungerar tillfredsställande. I vårt projekt vill vi öka samverkan, både mellan kommunens olika förvaltningar, och med försäkringskassa, arbetsförmedling, organisationer som samlar sociala företag och nätverk för ekonomiskt och miljömässigt hållbara odlingsmetoder etcetera, i syfte att hitta effektivare sätt att hjälpa människor ut ur bidragsberoende. Då projektet bygger på att skapa ett livskraftigt socialt företag så är det naturligtvis förhoppningen att samverkan mellan de olika parterna ska vara bestående, samt utvecklas progressivt i takt med projektets utveckling. För att kunna möjliggöra samverkan redan initialt i processen har en samverkansgrupp vilken innefattar alla medaktörer vilka medfinansierar eller har annan direkt koppling till projektet inträde till projektet på handläggarnivå och i syfte att tillsammans med varandra och projektledaren samt växthusrepresentant/representanter från nivå tre (kooperatörsnivå) i projektet effektivisera och underlätta samverkan på avsedd nivå. Samverkans gruppen ingår i projektets stödsystem. Likaså har styrgruppen samma konstruktion men agerar tillsammans med projektledaren och representanter från projektets nivå tre på ett mer övergripande och beslutande sätt. Samverkan kommer även att ske regionalt via bägge nämnda grupperingar då regionen finns representerad i dessa. Samverkan med universitet och högskola i samband med utvärdering och kunskapsspridning garanteras med anledning av nämnd process.
  • 31. 31 Strategiskt påverkansarbete Syftet med verksamhet för funktionsnedsatta samt arbetshandikappade personer är att aktiviteten skall förenkla övergången till den reguljära arbetsmarknaden. Utifrån Stenungsunds perspektiv ser vi att det föreligger svårigheter att nå ända fram. En kartläggning om daglig verksamhet (SoS 2008-131-22) bekräftar att gapet mellan verksamhet för funktionsnedsatta/hindrade och arbetsmarknaden inte har minskat ur den funktionsnedsattas och arbetshandikappades perspektiv. Vi tror inte att lösningen är fler konstruerade eller avgränsade arbetsuppgifter för arbetsföra funktionsnedsatta/arbetshandikappade personer. Vi anser att det behövs nya grepp för att nå varaktiga resultat varför vi använder ett socialt företag som modell. Detta förväntas i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet leda till att verksamma i projektet är delaktiga i beslutsprocessen och har ansvar och inflytande över arbetets inriktning. Då många i målgruppen har specifika behov och förutsättningar är det viktigt att vara lyhörd och fånga upp dessa samt återknyta dem till projektet för att hela tiden lära av och utveckla arbetsmodellen. I projektet vill vi blanda deltagare från de tre enheterna arbetsmarknadsenheten, socialpsykiatri samt dagligverksamhet enligt LSS, inom Individ- och familjeomsorgen i målgruppen (där individerna sinsemellan kan ha mycket olika funktionsnedsättning/arbetshandikapp). Det innebär att det uppstår kontakt mellan dem som står längst från arbetsmarknaden och dem som bara behöver lite hjälp att ta sig vidare vilket förväntas skapa mervärde för varje individ. De mellanmänskliga processerna skall här underbyggas med värdegrundsskapande utbildnings- utvecklings program vilka genomförs i samverkan mellan alla deltagare varför det också finns ett behov av att alla deltar då alla representerar en för helheten avgörande del. Vidare kommer dessa utbildningsstrukturer att i samverkan med universitet och högskola preciseras och genom mångfaldsforum, distribueras ut till övriga offentliga i projektet involverade aktörer såväl som lokala politiker som regionala och centrala sådana. Det strategiska påverkansarbetet skall inbegripa såväl tjänstemannaorganisationen som den politiska kommunala organisationen. Likaså skall förankring ske tvärsektoriellt inom berörda verksamheter. Förhoppningen är naturligtvis att detta skall avspeglas i framtida verksamhetsplaner och därmed även implementeras i kommunens värdegrundsarbete. Det tvärsektoriella arbetet kommer i praktiken innebära deltagande i Framtidsverkstäder (Modell utvecklad av Robert Jungk) vilka kommer att samla 30-40 personer på tvärs från olika involverade handläggare till kommunala och regionala politiker samt projektaktörer. Arbetet pågår oftast under två dagar. Kompetensen att genomföra Framtidsverkstäderna finns redan inom befintlig projektstruktur. Marknadsföring samt demokratiskt förankringsarbete kommer naturligtvis att pågå under hela projekttiden. Förankringsarbetet kommer att ske via mentorprogrammet och kanaler genom projektets stödsystem/stödgrupper. (Styrgrupp, Samverkansgrupp, Projektgrupp, Utvecklings- och Strategigrupp, Referensgrupper) Genom att internt (via brukarrevision, vilken genomförs under ledning av projektledaren) processutvärdera de värdeskapande verksamheterna inom projektet säkerställs också den gemensamma värdegrunden för det sociala företaget vilket i sig blir en försäkring för dess fortlevnad. Såväl brukarrevision som brukarutvärderingar kommer att genomföras och utvecklas inom ramen för mentorprogrammet men kommer också att sys in i organisationsformen. Till lika skall samverkansforum för utveckling av nya verksamheter genomföras tillsammans med alla relevanta externa aktörer såväl som politiker som med projektets stödsystem. Initialt kommer projektets utvecklings- och strategigrupp att ansvara för och initiera utvärderingar och uppföljningar inom området. Härefter kommer detta via såväl mentorprogrammet samt förväntade organisationsförändringar att föras över till projekt Växthus och nivå 3, vilken också skall implementera detta till övriga nivåer, och omvärlden. Att förändra våra (offentliga strukturer) gällande tankebanor kring begreppet arbetsförmåga, och formen är ett växthus, med arbete som den viktigaste metoden, och med möjlighet att arbeta vidare och vara aktör i växthuset efter projekttiden. Både kommunen,