Coop Dagligvaruhandel är ett affärsområde inom Kooperativa Förbundet (KF). Coop bedriver dagligvaruhandel inom butikskedjorna Coop Forum, Coop Extra, Coop Konsum, Coop Nära samt Mataffären.se och Daglivs
Innehåll Detta är Coop Norden
Verksamhetsbeskrivning Coop Norden bedriver detaljhandel i Danmark, Norge och
2005 i korthet 1 Sverige i 16 olika kedjekoncept. Tillsammans med de brugs
Vd ord 2 foreninger/samvirkelag/konsumentföreningar som också
Verksamhet och driver detaljhandel har Coop Norden över 5,6 miljoner
organisation 3
medlemmar och 11 miljoner kunder.
Butikskedjor 4
Varuförsörjning/EVM 5 Coop Norden bygger på kooperativa värden och principer.
Marknadsbeskrivning 6
Tillsammans ska de nordiska konsumentkooperationerna
Ekonomi i korthet 7
skapa värden för medlemmar, andra kunder och medarbe
Etik och ekologi i korthet 8
tare. Coop Norden är ett svenskt aktiebolag med säte
Socialt i korthet 9
i Stockholm.
Årsredovisning
Förvaltningsberättelse 10
Koncernens resultaträkningar 14
Koncernens balansräkningar 15
Förändringar i koncernens
Vision
eget kapital 16
Kassaflödesanalyser
för koncernen 18
Moderbolagets En bättre och tryggare vardag genom lönsamma, medlems
resultaträkningar 19
ägda butiker.
Moderbolagets
balansräkningar 20
Förändringar i moderbolagets
eget kapital 22
Kassaflödesanalyser
för moderbolaget
Noter
23
24
Affärsidé
Revisionsberättelse 64 Vi ska med motiverade och engagerade medarbetare
Definitioner 65 erbjuda medlemmar och kunder ett brett sortiment varor
Styrelsens ordförande så att effektivitet, pris, kvalitet, service och omtanke
har ordet 66
gör vårt erbjudande konkurrenskraftigt.
Om styrelsen 67
Styrelse 68
Koncernledning 69
Läs mer
Per den 31 december 2005 motsva Läs gärna vår fördjupade verksamhetsbeskrivning på
rade 1 SEK 1,25 DKK och 1,17 NOK www.coopnorden.com
3.
2005 i korthet
Under 2005 återinfördes operativa ledningsgrupper i Ekologi och omtanke är fortfarande viktiga områden
Sverige och Danmark, och Coop Norden är därmed på i Coop Norden. Under 2006 skapar Coop Norden ett
väg att finna den nödvändiga balansen mellan centra tredje gemensamt varumärke inom food med namnet
lisering och nationell närhet till marknad och leveran Coop Änglamark.
törer. Detta ger nya möjligheter för vidareutvecklingen
Lågpriskedjan Fakta i Danmark öppnade ytterligare 33
av Coop Norden samt dotterbolagen Coop Danmark,
butiker. Stora förbättringar har skapats i SuperBrugsen
Coop Norge och Coop Sverige.
och Kvickly. Irma redovisar sitt bästa resultat någonsin.
Stora effektiviseringar har genomförts både i Coop
2005 inledde Coop Sverige sin offensiva satsning på att
Sverige och i Coop Danmark under året. Ett stort pro
etablera nya butiker och stormarknader. Coop Sverige
jekt för ytterligare ökad effektivisering, ”Coop Norden
letar nya attraktiva lägen för samtliga koncept, men i
2007” har under det andra halvåret 2005 startat en
första hand är det inom storbutikskedjan Coop Extra
mängd aktiviteter för att åstadkomma bättre lönsamhet
och stormarknadskedjan Coop Forum som de nya eta
inom de olika koncepten.
bleringarna ska ske.
Rörelsens intäkter ökade med 3,4 (0,5) procent jäm
Coop i Norge stärkte under fjolåret sin ställning ytterli
fört med 2004 till 89 491 (86 525) MSEK. Störst var
gare på den norska dagligvarumarknaden. Framgång
ökningen i Norge. Den kooperativa detaljhandeln i 1
arna kan framförallt hänföras till fortsatt goda effekter
Norge förbättrade sin position ytterligare 2005. Totalt
av det nordiska inköpssamarbetet, interna kostnads
sett var butiksförsäljningen i Coop Danmark oföränd
effektiviseringar samt en offensiv marknadsbearbetning.
rad. I Sverige var butiksförsäljningen lägre jämfört med
föregående år, vilket medförde en reducerad marknads Coop i Norge passerade för första gången en miljon
andel. medlemmar.
Ekonomiska nyckeltal 2005 2004 2003 2)
Rörelsens intäkter, MSEK 89 4911) 86 525 86 054
Rörelseresultat exklusive engångsposter, MSEK 11 205 713
Rörelseresultat, MSEK 1 325 175 457
Resultat efter finansiella poster, MSEK 1 274 –228 22
Resultat efter skatt, MSEK 1 113 –423 29
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 5 563 4 235 3 818
Riskbärande kapital, MSEK 5 589 4 247 4 718
Operativt kapital, MSEK 5 488 8 830 8 168
Nettofordran/skuld, MSEK 102 –4 617 –3 451
Rörelsekapital, MSEK –217 –770 –2 636
Nettoinvesteringar inkl förvärv, MSEK –3 474 594 475
Avkastning på operativt kapital, % 18,5 2,11 4,71
Soliditet, % 27,3 20,1 20,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,02 1,09 0,73
Räntetäckningsgrad, ggr 11,72 3,69 3,61
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK 1 271 –401 2 905
Antal butiker Coop Norden 1 091 1 081 1 074
1) Rörelsens intäkter är reducerade med en reavinst om 2 167 MSEK från avvecklad verksamhet
2) Ej omräknad enligt IFRS. IFRS se Byte av redovisningsprincip sid 13.
4.
Verksamhetsbeskrivning 2005 /Vd ord
Min tro på Coop Norden har förstärkts
Det resultat vi levererade för året är långt ifrån
tillfredsställande, men vi kan tydligt se att effek-
terna av samarbetet inom Coop Norden är goda
och bidrar till en positiv utveckling som sprider sig
i koncernen.
I Coop Norge kom vändningen först och där är utvecklingen
fortsatt positiv. Coop Danmark gör ett mycket bra resultat
2005. Därmed har två av koncernens tre dotterbolag nu,
genom den nordiska samverkan och ett gott arbete på den
egna marknaden, skapat både kundnytta och lönsamhet.
Våren 2005 återinförde vi de nationella dotterbolagen och
vi är på väg mot att finna en nödvändig balans mellan centra Det är långa ledtider när det handlar om att vända en
lisering och nationell närhet till marknad och leverantörer. utveckling i vår bransch – att etablera nytt, ställa om och nå
Det ger nya möjligheter för vidareutvecklingen av Coop en marknad tar tid. Omställningen kräver stora insatser och
Norden samt dotterbolagen Coop Danmark, Coop Norge uthållighet av alla.
och Coop Sverige. Få branscher är så medarbetarintensiva och så beroende av
2
2006 kommer ändå att bli ett omställningens år. Det gäller sina anställda som dagligvaruhandeln. Coops medarbetare är
naturligtvis främst i Coop Sverige, där vändningen ännu lojala och kunniga, men vi måste alla bli ännu bättre på att
återstår. I alla tre dotterbolagen handlar det om att förenkla, leverera det som våra kunder, medlemmar och ägare kräver
tydliggöra och effektivisera, samtidigt som det är viktigt att av oss.
inte rasera sådant som redan idag fungerar väl. Förändringar Det är ytterst kunderna som bestämmer om de vill handla
i Sverige kommer också att påverka Danmark och Norge, det hos oss och konkurrensen är stenhård. Coop konkurrerar
gäller framförallt inom varuförsörjningen. med produkter, priser och lägen samt med ett kraftfullt och
Tidigt i höstas startade det stora omställningsprojektet kompetent lokalt affärsmannaskap där butikschefen tillsam
”Coop Norden 2007”. Det är ett samlande namn för många mans med sina medarbetare skapar det avgörande kund
genomgripande och strategiska insatser på både kort och lång mötet.
sikt. I vissa fall har det handlat om omedelbara aktiviteter Under 2005 har min redan starka övertygelse om det nord
t.ex. i den svenska Coop Forumkedjan och inom den iska samarbetets möjligheter förstärkts och med fokus på
svenska varuförsörjningen. Ett förbättrat resultat mot slutet genomförande är jag övertygad om att vi kommer att kunna
av året och de första månaderna 2006 visar att åtgärderna möta både kundernas, medlemmarnas och ägarnas förvänt
haft effekt. ningar under de närmaste åren.
Inom ramen för ”Coop Norden 2007” får vi också bra
långsiktiga effekter i form av t.ex. mer samverkan. Vi överför Februari 2006
kompetens och lär av varandra. Coop Norden blir ett enda
företag med flera delar.
Svein E. Skorstad
Vd och koncernchef
5.
Verksamhetsbeskrivning 2005 /Verksamhet och organisation
Coop täcker hela Norden
Coop har, tillsammans med föreningarna, mer än Det är första gången Coop Norden gör en total översyn av
2000 butiker på landsorten och i storstäderna i verksamheten efter att organisationen startade sin verksam
Danmark, Norge och Sverige och möter mer än het på allvar för fem år sedan. ”Coop Norden 2007” arbetar
11 miljoner kunder varje dag. utifrån ett helhetsperspektiv på de verksamheterna och arbe
tar med möjligheter till både kostnadsminskningar och
Samarbetet med kooperationen i Finland ger totalt 15 miljo intäktsökningar. Helhetssynen krävs för att garantera en
ner kunder i hela Norden. Coop Norden är med sina cirka långsiktigt hållbar framtid för kedjorna och verksamheterna i
25 000 medarbetare Nordens största detaljhandelsföretag de olika länderna och därigenom en trygg framtid för hela
och 2005 var omsättningen 89,5 miljarder svenska kronor. Coop Norden.
Coop Norden återinförde förra året operativa nationella
ledningar i Danmark och Sverige. Målet är att skapa en Vårt gemensamma nordiska masterbrand
bättre balans i det nordiska samarbetet och fokusera starkare Under 2005 utvecklades en gemensam masterbrandstrategi
på ländernas marknader och driften av kedjorna. för Coop Norden. Coops masterbrand ska tydliggöra vad
Coop står för och vart vi är på väg samt bidra till att skapa en
Coop Norden 2007 – ett tvärnationellt projekt vikänsla inom Coop Norden. Coop strävar efter att skapa en
Förra året startade också det stora tvärnationella projektet starkare marknadsposition i Norden genom tydligare profile
”Coop Norden 2007”. Förmågan att samarbeta över grän ring och effektivare kommunikation.
3
serna och utnyttja den gemensamma styrkan inom Coop är En styrka hos Coop Norden är att vi har olika butiker som
nyckeln till en fortsatt positiv utveckling. Medarbetare från uppfyller olika kundbehov. Men samtidigt ska alla varumär
Danmark, Norge och Sverige har knutits till projektet, som ken, från butiker till egna produkter under Coops varu
är ett långsiktigt program för att utveckla och förbättra den märke, kunna förmedla vad Coop står för. Våra kunder ska
framtida lönsamheten. veta att de gjort ett bra val. Ekonomi och kvalitet ska förenas
”Coop Norden 2007” utnyttjar i hög grad den erfarenhet med en tydlig omtanke om våra kunder.
och kunskap som finns hos medarbetarna i alla tre länderna.
Samarbetet stärker Coops gemensamma identitet och skapar
optimala förutsättningar för bolagets verksamhet.
Organisation
FDB Coop NKL KF
Coop Norden
Coop Danmark Coop Sverige Coop Norge
Kvickly xtra Dagli'Brugsen Coop Forum Coop Konsum Coop Marked Coop Prix
Kvickly SuperBrugsen Coop Nära Coop Extra Coop Mega Coop Obs! Bygg
LokalBrugsen Irma Coop Obs!
Fakta
Förutom ovanstående finns bakomliggande led, till exempel varuförsörjning, affärsstödsfunktioner och stabsfunktioner.
6.
Verksamhetsbeskrivning 2005 /Butikskedjor
Butikskedjor
Butikskedjor Coop Danmark Butikskedjor Coop Sverige
Kvickly Dagli’Brugsen
Kvickly erbjuder kunderna ett brett och varie Dagli´Brugsen är lokala närbutiker, med bredd,
rat kvalitetssortiment till attraktiva priser: tradition, kvalitet, trygghet och ständigt färska Coop Nära
• bassortiment inom food och nonfood med varor. Personlig service och öppet alla dagar Lättillgängliga närbutiker som med kunnig och
ständigt låga priser. i veckan. engagerad personal sparar tid åt kunden. Kon
• brett och säsongsanpassat sortiment med Antal butiker: 115 (+227 ägda av brugsfore ceptet lanserades under 2004.
färskvaror och vissa torrvaror. ninger). Antal butiker: 107 (+6 DDF=Detaljhandels
Antal varuhus: 56 (+14 ägda av brugsforeninger) drivande föreningar)
LokalBrugsen
Kvickly xtra LokalBrugsen är lokala närbutiker, med bredd, Coop Forum
Kvickly xtra erbjuder kunderna ett brett och tradition, kvalitet, trygghet och ständigt färska Coop Forum – Sveriges största stormark
varierat kvalitetssortiment till attraktiva priser: varor. Personlig service och öppet alla dagar nadskedja erbjuder det bredaste sortimentet
• bassortiment inom food och nonfood med i veckan. av dagligvaror, nonfood samt bygg och träd
ständigt låga priser. Antal butiker: 20 (+39 ägda av brugsforeninger) gårdsartiklar.
• brett och säsongsanpassat sortiment med + 6 Brugsen. Antal butiker: 42 (+16 DDF)
färskvaror och utvalda torrvaror.
Kvickly xtra har dessutom kompetens på
utvalda nonfoodkategorier.
Antal varuhus: 14 SuperBrugsen
Danmarks största snabbköpskedja med brett Coop Konsum
4 utbud av livsmedel och fokus på färskvaror, Sveriges största integrerade dagligvarukedja.
bra kundservice och säsongsanpassat varusor Kedjan har ett av Europas bredaste utbud av
Fakta
timent. ekologiska produkter och ledstjärnan i företa
Fakta har ett fast sortiment som omfattar
Antal butiker: 124 (+144 ägda av brugsforeninger). get är matmästeri och ekologi.
ca 1 350 produkter. Profilområdena är frukt
Antal butiker: 189 (+350 DDF)
och grönsaker, färskvaror och vin. Dessutom
saluför Fakta varje vecka Her og Nuvaror, dvs.
aktivitetsvaror, ofta inom nonfood. Utöver pri Irma
set fokuserar Fakta på hög kvalitet och snabb Snabbköp, minimarkets och närbutiker, pri
service. märt i Storköpenhamn. Dagligvaror med hög
Antal butiker: 325 kvalitet, bra service och spännande butiker. Coop Extra
Har ett brett sortiment och stor marknadsan Storbutiker som med kunniga och engagerade
del på området ekologiska produkter. medarbetare ska särskilja sig genom priserna
Antal butiker: 70 och kundbemötandet. Kedjan lanserades 2004
och ska växa kraftigt under de närmaste åren.
Antal butiker: 23 (+6 DDF)
Butikskedjor i Coop Norge
Coop Marked Coop Mega
Norges största närbutikskedja med fokus på Norges största supermarknadskedja, Coop Coop Obs! Bygg
personlig service och lokal anpassning. Sor Mega, är livsmedelsbutiken som har specialise Coop Obs! Bygg är Norges första och hittills
timentet täcker behovet av dagligvaror och rat sig på goda råd om kost och recept. enda aktör på gördetsjälvmarknaden med
utvalda produkter inom nonfood. Antal butiker: 157 ett renodlat konsumentkoncept, stora ratio
Antal butiker: 393 nella butiker och fasta låga priser.
Antal butiker: 16
Coop Obs!
Coop Prix Coop Obs! är Norges enda landsomfattande Det är samvirkelagen som äger och driver
Lågprisbutiker över hela Norge med alla tänk stormarknadskedja med alltifrån dagligvaror till butikerna, Coop Norge äger koncepten.
bara dagligvaror till låga priser hela året. kläder och sportartiklar.
Antal butiker: 309 Antal butiker: 24
7.
Verksamhetsbeskrivning 2005 /Varuförsörjning/EVM
Inköp till hela Norden
Stora gemensamma inköp ger lägre pris
En viktig fördel med Coop Nordens tvärnationella samarbete område som Coop Norden var först med att utveckla och
är möjligheten att köpa in varor till en gemensam nordisk som vi även fortsättningsvis kommer att fokusera starkt på.
marknad. Det garanterar kvalitetsvaror till fördelaktigt pris Det svenska ekologiska varumärket Änglamark blir under
för mer än 11 miljoner kunder. Inköpsfunktionerna är upp 2006 Coop Nordens tredje gemensamma varumärke inom
delade på områdena Food, Nonfood samt Bygg och Träd Food, under namnet Coop Änglamark.
gård. Vår nordiska inköpsstyrka gör det möjligt att erbjuda kon
Coop Norden Food sköter inköpen på livsmedelsområdet. sumenterna lägre priser utan att kompromissa med kvaliteten.
Organisationen ska under 2006 ha fokus på att stärka den Coop Norden Varusäkring garanterar hög kvalitet i hela
lokala marknadsnärvaron. I framtiden ska verksamheten utvecklingsfasen.
inom Coop Norden Food ha en central nordisk enhet som Mot årsslutet 2005 hade 55 procent av varorna under de
ansvarar för att realisera stordriftsfördelarna genom gemen ursprungliga nationella märkena konverterats till gemen
samma nordiska leverantörsavtal samt för utvecklingen av de samma nordiska märken. Den processen kommer att öka i
egna varumärkena (EVM) och varusäkring. De nationella tempo under 2006.
dotterbolagen kommer dock även fortsättningsvis att ansvara Inom Coop Norden Nonfood fortsatte det målmedvetna
för hur de gemensamma avtalen ska utnyttjas inom respek arbetet med att sammanföra och vidareutveckla Coops nord
tive land. iska varumärken under 2005. Målet är att matcha de kända
5
Coop Norden Nonfood ansvarar för inköp av produkter varumärkenas kvalitet och design till lägre pris.
utanför livsmedelsområdet, dvs. allt från dvdspelare till På textilsidan har utvecklingen varit stark. Tre gemen
cyklar och kläder. Organisationen befinner sig just nu i en samma nordiska varumärken med en tydlig profil har ersatt
förändringsprocess som innebär att Nonfood får bolagsstatus en lång rad olika märken. De nya varumärkena är Friends
och blir en självständig resultatenhet. Den nya driftmodellen serien med barnkläder och två helt nya märken med kläder,
betyder att Coop Norden Nonfood blir ett renodlat sorti skor och tillbehör för barn och ungdomar: Units för vardags
ments och inköpsbolag samt att vissa arbetsuppgifter garderoben och NowOn för modekläder.
kommer att överföras från Nonfood till kedjorna. En Alla cykeltillbehör har samlats under varumärket Cycle
mottagarorganisation enligt den norska modellen kommer track och sortimentet innehåller redan 199 produkter. I Sve
att utvecklas inom de nationella bolagen i Danmark och Sverige. rige och Norge är Cycletrack också varumärket för cyklar. På
Bygg & Trädgård levererar till alla kedjekoncepten, men den danska marknaden behölls det tidigare märket Mustang,
är störst i Norge och Sverige, där Coop har egna gördet eftersom det har mycket hög kundlojalitet och lång tradition.
självvaruhus. Från och med 2006 blir svenska Coop Forum Nya produkter, som uppfyller nya behov hos konsumenterna,
Bygg & Trädgård en självständig kedja. Förra året introduce lanseras ständigt under de befintliga nordiska varumärkena.
rade Coop Bygg & Trädgård en serie högkvalitativa hand Det gäller området heminredning och i synnerhet elektriska
verktyg, under varumärket Kellen. Verktygsserien har fem års hushållsprodukter, där Hugin har breddat sitt sortiment
garanti och en prissättning som konkurrerar med välkända kraftigt.
varumärken. Coops produktkrav om konsumenttrygghet och etik är en
integrerad del av inköpsfunktionen. Vi kräver att våra leve
Egna varumärken rantörer tar hänsyn till miljön och garanterar bra arbetsvill
Coop Norden Food har hittills lanserat två gemensamma kor inom produktionen.
nordiska varumärken, Coop och Xtra. Coop marknadsför
högkvalitativa dagligvaror med lägre pris än andra ledande
varumärken. Xtra är Coop Nordens lågprissortiment. Under
2005 lanserades cirka 750 nya produkter under egna varu Läs mer om våra egna varumärken på
märken, fördelade på Danmark, Sverige och Norge. Det är www.coop.se
mer än två nya produkter per dag! Ekologi och omsorg är ett
8.
Verksamhetsbeskrivning 2005 /Marknadsbeskrivning
Marknadsbeskrivning
Danmark Norge Sverige
Dagligvarumarknaden fortsätter att präglas Lågprissegmentet fortsätter att dominera I fasta priser ökade detaljhandeln med totalt
av massiv expansion inom lågprissektorn. i Norge och ”mer för pengarna” är den 6,9 procent under 2005. Priset på dagligvaror
Varje år startas omkring 100 nya lågprisbu viktigaste drivkraften. Nu finns det 44 hard sjönk med 0,5 procent. Sällanköpspriserna
tiker och sektorns marknadsandel, som nu discountbutiker (Lidl) på marknaden med sjönk med nästan 2,5 procent.
har nått ca 28,6 procent, fortsätter att öka. stenhårt fokus på lågpriser och expansionen Inom dagligvaruhandeln fortsätter hard
Lidl öppnade sina första butiker i september fortsätter. Trots detta har Norge den högsta discountbutiker (låga priser på ett mycket
2005 och kedjan förväntas öppna en rad nya prisnivån i Europa. begränsat sortiment av i stort sett enbart
butiker de närmaste åren. Det ger ändrade Utöver tillväxten inom lågprissegmentet egna eller okända varumärken) att ta ökad
förutsättningar för lågprissektorn och sätter är den norska trenden butiksetablering inom försäljning. Marknadsandelen beräknas ha
ytterligare prispress på hela dagligvarumark segmentet storbutiker/stormarknader. Ica pla fördubblats för dessa butiker under året.
naden. Priset står i centrum och flera kedjor nerar exempelvis att öppna 35–40 Ica Maxi Den snabba ökningen förklaras främst av ett
har infört lågprisprogram för att möta kon butiker, Norgesgruppen satsar inom storbu offensivt etableringsprogram.
kurrensen från lågprisbutikerna. tikssegmentet med Ultra, Rema etablerar en En annan tydlig tendens är framgångar för
Kvalitetsinriktade supermarkets som Irma storbutik och Smart Club expanderar med stora dagligvarubutiker och stormarknader.
har valt en annan strategi och erbjuder istället både stormarknader och storbutiker. Dessa butiker är det naturliga inköpsstället
ett alternativ till lågprisbutikerna. Man satsar Coop Norge kontrar med att öppna fler för konsumenter som vill handla rationellt.
bl.a. på partnerskap med små livsmedelspro Coop Obs! och utveckla en ny storbutiksked Generellt kan konstateras att tydlighet i
ducenter som levererar unika kvalitetsproduk ja. Storbutiker med fokus på låga priser håller profil är en förutsättning för att framgångs
ter som kunderna är villiga att betala mer för. därmed på att ta en allt större marknadsandel rikt kunna konkurrera. Konsumenterna väljer
Dansk Supermarked driver på tillväxten samtidigt som många småbutiker tvingas inköpsställe beroende på vilken köpsituation
6 inom varuhus och stormarknadssegmenten lägga ner. man befinner sig i, samtidigt som lågpristren
och har nu en total marknadsandel på ca Alla aktörer i Norge satsar på EVM, egna den blir allt tydligare.
29,9 procent. varumärken, för att skapa ett prisalibi på Den negativa försäljningstrenden för
Coop Danmarks marknadsandel har marknaden. Resultatet har blivit en ökning av kooperationen fortsatte under förra året.
genom en medveten strategi med minskad EVMandelen under 2005 med 1,1 procent Coop Sverige beräknas ha förlorat cirka 1
marknadsföring och fokus på lönsammare enheter, till en volym på 19,1 procent. Den är procentenhet av dagligvarumarknaden under
försäljning minskat under 2005. ändå bland det lägsta i Europa. året, även DDF hade ett försäljningsbortfall.
Handelssektorn konsoliderades ytterligare Siffror från ACNielsen visar att produkter Ica har under förra året haft en bättre
under 2005 genom Dagrofas förvärv av för sund kosthållning, viktminskning och aktiv försäljningsutveckling än marknaden totalt.
snabbköpskedjan Dreisler. livsstil ökar mest i dagligvarubutikerna. Främst för Ica Maxi och Icas storbutiker Kvan
Under 2005 infördes en ny ”lukkelov”, en tum. Däremot har Ica försäljningsproblem
lag om butikernas öppethållande, som tillåter med de traditionella supermarknaderna samt
butikerna att hålla öppet 20 söndagar om Ica Nära.
året mot tidigare 12. Det driver försäljningen
från närbutikerna till varuhusen.
Konsumentkooperationens Konsumentkooperationens Konsumentkooperationens
marknadsandel av dagligvaror marknadsandel av dagligvaror marknadsandel av dagligvaror
i Danmark i Norge i Sverige
36,3% 24,5% 22%
Position Position Position
Konsumentkooperationen har en mark Konsumentkooperationen i Norge hade Enligt det traditionella beräkningssättet har
nadsandel på 36,3 procent genom kedjorna under 2005 en uppskattad marknadsandel på konsumentkooperationen 16,2 procent av
Kvickly, Kvickly xtra, SuperBrugsen, Dagli/ 24,5 procent. Alla kedjor – Coop Mega, Coop dagligvarumarknaden. Ica 35,7 procent och
LokalBrugsen, Irma och Fakta. Prix, Coop Obs! och Coop Marked – har Axfood 13,3 procent. Ica ökar sin andel,
De tre största grupperna, Coop, Dansk starka positioner i Norge. De fyra största kooperationen och Axfood förlorar.
Supermarked och Supergros (Dagrofa), står aktörerna i Norge – NorgesGruppen, Coop, Likt Danmark och Norge tillämpas i dia
för ca 86,8 procent av omsättningen inom Ica Norge och Rema 1000 – har tillsammans grammet en snävare definition av totalmark
dagligvarusektorn. över 98 procent av marknaden i Norge. naden där t.ex. kiosk torg och ambulerande
handel inte ingår.
9.
Verksamhetsbeskrivning 2005 /Ekonomi i korthet
Ekonomi i korthet
Verksamhetsåret 2005 var det fjärde kalenderåret En utökning av antalet butiker har skett i Fakta med 33 nya
med gemensam drift i Coop Norden-koncernen. butiker och Irma med 2 nya butiker.
Coop Norges resultat utvecklades bra i både handels och
Ett projekt för ytterligare ökad effektivisering (Coop Norden industriverksamheten. Rörelseresultatet före strukturkost
2007) har under det andra halvåret av 2005 satt igång en nader, 213 (214) MNOK, är nästan oförändrat jämfört med
mängd aktiviteter för att åstadkomma ökad lönsamhet inom föregående år. Samtliga butikskedjor, som drivs av samvirke
de olika marknadskoncepten. lagen, visade försäljningsökningar jämfört med fjolåret.
Rörelsens intäkter ökade med 3,4 (0,5) % jämfört med Coop Sveriges rörelseresultat före strukturkostnader och
2004 till 89 491 (86 525) MSEK. Starkast var ökningen i engångsintäkter minskade till –513 (–119) MSEK, vilket
försäljning till samvirkelagen i Norge. jämfört med föregående år till stor del förklaras av både
Koncernens resultat efter finansiella poster var 1 274 minskad försäljning och genomförda prissänkningar. Ett
(–228) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 1 325 (175) antal supermarkets har lagts ned under 2005 och det bidrar
MSEK. Resultatet för år 2005 är belastat med kostnader av också till omsättningsminskningen. I början på juli invigdes
struktur och engångskaraktär om 855 (30) MSEK samt för den enskilt största butiksinvesteringen under året, Coop Forum
bättrat med vinster från fastighetsförsäljningen och verksam i Sisjön utanför Göteborg.
hetsförsäljning om totalt 2 227 (46) MSEK.
Coop Danmark visade en resultatökning jämfört med
2004. Rörelseresultatet före strukturkostnader ökade till 7
312 (149) MDKK. Irma redovisar sitt bästa resultat någonsin.
500
375
250 1500
500
125 1250
500
375
0 1000
375
Koncernens resultat
250
efter finansnetto
750
Rörelseresultat före strukturkostnader per geografisk marknad
250
500 125 500
125
375 0 250
0
Danmark, MDKK 250 Norge, MNOK Sverige, MSEK Koncernen, MSEK 0
500 125 500 500 1 500
0 1 274*
375 375 375 1 250
312
275
214 213 225
250 250 250 1 000
500 177
149
125 125 125
375 750
312
275
0 500
250
149
–125 250
125 –119
22
2003 2004 2005 2005 2004 2003 –250 0
–375 250
–228
–500
2003 2004 2005 2005 på 2,2 2003
*inklusive en reavinst2004 miljarder SEK
–513
10.
Verksamhetsbeskrivning 2005 /Etik och ekologi i korthet
Etik och ekologi i korthet
Coop Norden har sedan slutet av 2004 gemen- Etik
samma policies för miljö, hälsa och produktsäker- En uppförandekod baserad på FNs och ILOs konventioner togs
het respektive etisk handel. Dessa ger en gemen- fram under året. Den biläggs alla samhandelskontrakt som
sam grund för vårt arbete, såväl i butikerna som undertecknas av våra leverantörer, oavsett var i världen de verkar.
för inköp. Uppförandekoden som leverantörerna måste följa ställer
krav på bland annat arbetsvillkor, löner och arbetsmiljö.
Försäljningen av ekologiska produkter ökade i Danmark och Under året har kritik riktats mot arbetsförhållandena hos
tog ett stort steg framåt i Norge. I Sverige minskade den Coops kinesiska leverantörer av leksaker efter en rapport från
totala butiksförsäljningen men trots det visar försäljningen av Swedwatch. För att följa upp kritiken besökte Coop Norden,
ekologiska varor en liten ökning. Framförallt är det försälj tillsammans med representanter för Coops inköpspartner,
ningen av ekologiska färskvaror som ökar: mejerivaror, frukt, Intercoop och utomstående revisorer de utpekade fabrikerna.
grönt och kött. Uppföljningen ledde till ålägganden om förbättringar till
Antalet ekologiska artiklar har också ökat i alla tre län företagen.
derna. I Sverige från 1 228 artiklar till 1 254 artiklar, i
Danmark från 1 289 artiklar till 1 388 artiklar och i Norge Läs mer om Coop Nordens arbete på
från 353 till 408. www.coopnorden.com
8
Förändring Förändring Förändring
Ekologiskt Danmark* från 2004 Norge från 2004 Sverige från 2004
Total försäljning av
miljömärkta/ekologiska livsmedel 54 400 ton 2% 5 888 ton 31% 543 688 SEK 2,9%
Antal miljömärkta/ekologiska
livsmedelsprodukter 1 388 7% 408 16% 1 254 2%
Försäljningsandel av miljömärkta
kemtekniska produkter i % av total
försäljning i kemtekniska produkter 21 41 59
Antal miljömärkta kemtekniska produkter 59 49 383
Försäljningsandel av miljömärkta
hygienprodukter i % av total
försäljning hygienprodukter 9 22 26
Antal miljömärkta hygienprodukter 27 32 189
Antal miljömärkta
(Svanen, EUblomman), övriga varor 167 44 937
Antal FSCmärkta produkter 39 18 118
Återvunnen plast på terminal/lager i ton iu 574 863
Återvunnen well på terminal/lager i ton iu 4 679 12 263
Mängd koldioxidutsläpp från
lager/terminal till butik i ton iu 13 926 23 804
* Plus Fakta
11.
Verksamhetsbeskrivning 2005 /Socialt i korthet
Socialt i korthet
Coop Norden startade en hälsokampanj för att Tack vare det aktiva arbetet minskade sjukskrivningarna i
inspirera kunderna att äta och leva lite sundare Sverige för tredje året i rad under 2005. Sjukskrivningarna
i vardagen. minskade påtagligt också i Norge medan Danmark låg kvar
på sin redan mycket låga nivå.
Temat för hälsokampanjen var frukt och grönt. Kampanjen
innehöll både extrapriser på frukt och grönsaker och broschy Nordiska detaljhandelshögskolan
rer som under rubriken ”Bra att veta” berättade om hur man Engagemanget i Nordiska Detaljhandelshögskolan, där Coop
kan äta gott och samtidigt nyttigt. Sverige är en av flera stiftare, fortsatte. Vid Nordiska Detalj
Frukt och grönt är en viktig del av Coops försäljning och handelshögskolan i Norrtälje utbildas civilekonomer med
standarden på avdelningen är viktig när kunderna väljer fokus på detalj och partihandel. Studenterna rekryteras från
butik. Målet för kampanjen var att öka Coops försäljning av hela Norden. Syftet med Coops, och branschens, engage
frukt och grönsaker och dessutom att få människor att i ännu mang i Nordiska Detaljhandelshögskolan är att säkra fram
högre utsträckning förknippa Coop med hälsa. tida rekrytering av kompetent arbetskraft.
Att verka för en bättre hälsa är också mycket viktigt
internt. Coop arbetar aktivt för att minska sjukskrivningarna
i alla de tre länderna. Det omfattar en mängd aktiviteter och Läs mer om Coop Nordens arbete på
kraftigt ökad uppmärksamhet på frågan från chefernas sida. www.coopnorden.com
9
Fördelning kvinnor respektive män i ledningsgrupper
Coop Norden Danmark Norge Sverige
10% 14% 27% 10%
Kvinnor Män
Frånvaro*, % Danmark Norge Sverige
Sjukfrånvaro 3,3 7,0 8,1
Föräldraledighet 0,76 1,2 2,1
Vård av sjukt barn 0,06 0,3 0,4
Summa Coop
Socialt* Norden Danmark Norge Sverige Norden
Antal brugsforeninger/samvirkelag/föreningar 386 184 58 —
Antal medlemmar, miljoner 5,6 1,6 1,0 3,0 —
Medeltal anställda 23 245 12 093 1 635 9 007 375
Kvinnor 11 703 5 995 413 5 033 195
Män 11 542 6 098 1 222 3 974 180
*Bestämmelserna kring Föräldraledighet, Vård av sjukt barn samt Sjukfrånvaro skiljer sig mellan länderna varför talen ej är direkt jämförbara. Sjukfrånvaron har minskat jämfört
med föregående år både i Norge och i Sverige. I siffrorna för Danmark och Sverige ingår ej franchisebutikerna.
12.
Coop Norden Årsredovisning2005 / Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Coop Norden AB, Styrelse
organisationsnummer 556585–8585 och med säte i Stock Ledamöter
holm, Sverige, får härmed avge årsredovisning och koncern Coop Nordens styrelse består av 12 stämmovalda styrelsele
redovisning för verksamheten i moderbolaget och koncernen damöter samt två personalrepresentanter med två suppleanter
under räkenskapsåret 2005. (som kallas till alla möten). Under året hade styrelsen 13 (13)
protokollförda styrelsemöten.
Verksamheten
Styrelsens arbete
Coop Norden är en detaljhandelskoncern som agerar på den
Styrelsens arbete regleras bl.a. av styrelsens arbetsordning,
svenska, danska och norska marknaden och har drivits som
som ger anvisningar och riktlinjer för styrelsens eget arbete.
en gemensam koncern sedan 1 januari 2002.
I arbetsordningen finns också instruktioner om arbetsfördel
Verksamheten består i Sverige och Danmark i huvudsak av
ningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan vd och
detaljhandelsdrivande butiker under kedjenamnen Coop
de andra organ som styrelsen inrättat, samt instruktioner för
Forum, Coop Konsum, Coop Extra, Coop Nära, Kvickly xtra,
när och hur sådana uppgifter som styrelsen behöver för sitt
Kvickly, SuperBrugsen, Dagli’/LokalBrugsen, Irma och
arbete skall samlas in och rapporteras till styrelsen.
Fakta med tillhörande logistikverksamhet. Dessutom består
verksamheten av partihandel genom försäljning av varor till Revisionskommitté
detaljhandelsdrivande föreningar. I Norge består verksamhe Ett av styrelsens organ är Revisionskommittén, som har som
10 huvudsaklig uppgift att övervaka koncernens redovisnings
ten av ägandet av kedjekoncepten, distributions och logistik
verksamhet samt industriproduktion genom tillverkning av och rapporteringsprocesser samt revisionsprocessen.
bland annat bröd, juice och sylt. Coop Norden AB är moder Revisionskommitténs ledamöter utses av styrelsen och
bolag i Coop Nordenkoncernen. Koncernen omfattar dotter består för närvarande av tre styrelseledamöter. Kommittén
bolagen Coop Sverige AB, Coop Danmark A/S, Coop Norge skall regelbundet rapportera till styrelsen. Kommittén har
AS och Coop Trading A/S. haft 2 (4) möten under 2005.
Coop Norden skapades för att möta utvecklingen i daglig
Beredningskommitté
varuhandeln i Europa med allt större aktörer bland såväl
En beredningskommitté tillsattes i slutet av 2005. Kommittén
leverantörer som detaljister. Genom att slå samman den
utses årligen av styrelsen och består av 5 medlemmar samt
kooperativa dagligvaruverksamheten i de tre skandinaviska
2 arbetstagarrepresentanter. Kommittén är ett beredande
kooperationerna skapades Nordens största dagligvaruföretag.
utskott med uppgift att vid behov förbereda frågor för
Syftet med Coop Norden är att förbättra kunderbjudandet
behandling i styrelsen samt hantera de övriga frågor som sty
och öka intjäningsförmågan genom att utnyttja koncernens
relsen hänskjuter till kommittén.
storlek och alla de kunskaper som finns i koncernens bolag.
Därför har Coop Norden byggt upp gemensamma funktio Ersättningskommitté
ner för bland annat Varuförsörjning, Affärsutveckling, IT Ersättningskommittén tillsattes under hösten 2005. Den
och Finans. utses av styrelsen och består av 3 styrelseledamöter. Ledamöterna
Under hösten har en återföring skett av operativa lednings utses på två år. Kommittén skall arbeta utifrån fastställd
grupper i de nationella bolagen. Den nordiska integrationen ersättningspolicy för koncernledningsrepresentanter inom
med sina samordningsfördelar kombineras med nationellt Coop Norden.
fokus på drift och genomförande.
Marknaden
Ägarförhållanden En fortsatt hög konkurrens inom detaljhandeln i Norden
Coop Norden AB ägs av svenska KF till 42 %, danska FDB ställer ytterligare krav på effektiviseringar i de befintliga
till 38 % och norska Coop NKL till 20 %. Bolagets operativa butikskedjorna. Under 2004 och 2005 har det skett en ökad
verksamhet startade 2002–01–01. etablering av lågprisbutiker i samtliga nordiska länder.
13.
Utvecklingen fortsätter meden ökad konkurrens inom låg i december 2005 vilket har gett upphov till det goda resulta
prissegmentet. Coop Norden genomför ett antal nyetable tet för året. Avyttringen omfattar både fastigheter som inne
ringar samt ombyggnationer inom främst koncepten lågpris, håller butikslokaler och fastigheter som innehåller lager. Nya
storbutik och stormarknad. Med en bättre anpassning av hyreskontrakt är tecknade med köparen vilket möjliggör fort
butiker och varuutbud utifrån kundernas önskemål kommer satt drift i de tidigare ägda lokalerna.
man att kunna öka försäljning, marknadsandelar och lön Koncernens resultat efter finansiella poster var 1 274
samhet inom kedjorna. (–228) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 1 325 (175)
MSEK. Resultatet för år 2005 är belastat med kostnader av
Koncernen struktur och engångskaraktär om 855 (76) MSEK samt för
Omsättning och resultat bättrat med vinster från fastighetsförsäljningen och verksam
Verksamhetsåret 2005 var det fjärde kalenderåret med hetsförsäljning om totalt 2 227 (46) MSEK.
gemensam drift i Coop Nordenkoncernen. Coop Danmark visade en resultatökning jämfört med
Under året har koncernens struktur förändrats i samband 2004. Huvudorsaken till det högre resultatet är effekter av
med att en stor del av koncernens svenska fastighetsbestånd kostnadsbesparingar och effektivisieringar gjorda under inne
har avyttrats. Köpeskillingen på 4 245 MSEK kommer till varande och tidigare år. Rörelseresultatet före strukturkost
stor del att användas till fortsatta investeringar i koncernens nader inkl valutakursdifferenser ökade till 312 (149) MDKK,
kärnverksamhet samt lösen av lån till externa långivare. förklaras av att de större kedjorna Fakta, Dagli´Brugsen och
Utöver koncerngemensamma struktursatsningar har stora SuperBrugsen har genererat ett bra resultat 2005. Irma har
effektiviseringar genomförts i både Sverige och Danmark haft det bästa resultatet i Irmas historia. En utökning av
under verksamhetsåret 2005. Ett stort projekt för ytterligare antalet butiker har skett i Fakta med 33 nya butiker och Irma
ökad effektivisering (Coop Norden 2007) har under det med 2 nya butiker.
andra halvåret av 2005 startat upp en mängd aktiviteter för Coop Norges resultat utvecklades bra i både handels och
11
att åstadkomma bättre lönsamhet inom de olika marknads industriverksamheten. Rörelseresultatet före strukturkostna
koncepten. der inkl valutakursdifferenser är nästan oförändrat mot före
Verksamheten i Norge har presterat ett fortsatt starkt gående år 213 (214) MNOK. Samtliga butikskedjor, som
resultat. Kedjedriften i Danmark genererade ett bättre resul drivs av samvirkelagen, visade försäljningsökningar jämfört
tat än föregående år. Verksamheten i Sverige har genererat med fjolåret. Ett gott samarbete mellan Coop Norge och
ett stort överskott främst beroende på en stor reavinst vid samvirkelagen har präglat 2005 där samvirkelagen upplever
avyttringen av delar av fastighetsbeståndet. Den underlig att de fått en betydande nytta av det nordiska inköpssam
gande butiksdriften i Sverige genererar dock ett betydande arbetet
underskott beroende på prissänkningar och minskade voly Coop Sveriges rörelseresultat före strukturkostnader inkl
mer. valutakursdifferenser och före vinst från fastighetsförsälj
Rörelsens intäkter (exklusive reavinst vid fastighetsförsälj ningen minskade till –513 (–119) MSEK, vilket jämfört med
ning 2 167 MSEK) ökade med 3,4 (0,5) % jämfört med 2004 föregående år till stor del förklaras av både minskad försälj
till 89 491 (86 525) MSEK. ning och genomförda prissänkningar. Ett antal supermarkets
Starkast var ökningen i försäljning till samvirkelagen har lagts ned under 2005 och bidrar till omsättningsminsk
i Norge, speciellt till Coop Obs! som har öppnat tre nya ningen. I början på juli invigdes den enskilt största butiksin
stormarknader sedan november 2004 och till lågpriskedjan vesteringen under året, Coop Forum i Sisjön utanför Göteborg.
Coop Prix. Tack vare en hög försäljning ökar den kooperativa
detaljhandeln i Norge sina marknadsandelar även 2005. Personal
Totalt sett var butiksförsäljningen i Coop Danmark oför Medelantalet årsanställda uppgick under året till 23 245
ändrad gentemot föregående år. Fakta, Irma och Kvickly (24 300) personer. Antal anställda personer vid årets slut
xtra hade en positiv utveckling medan Kvickly och uppgick till 27 603 ( 27 361) personer. Skillnaden mot medel
SuperBrugsen tappade i försäljning mot fjolåret. Minsk antalet anställda beror på många extraanställda deltidsperso
ningen berodde bl.a. på större prisjusteringar än övriga mark ner vid slutet av året.
naden samt en nedläggning av butiker.
I Sverige var försäljningen lägre gentemot föregående år, Likvida medel och finansiell ställning
vilket medförde en reducerad marknadsandel. En stor del av Koncernens kassaflöde förbättrades jämfört med föregående
fastighetsbeståndet i den svenska verksamheten har avyttrats år. Det positiva kassaflödet jämfört med föregående år
14.
Coop Norden Årsredovisning2005 / Förvaltningsberättelse
förklaras främst av försäljningen av fastigheter. Koncernens lik Finansiella instrument och finansiell riskhantering
vida medel vid årsskiftet uppgick till 2 223 (1 032) MSEK. Av Verksamheten inom koncernen bedrivs utifrån en finanspo
koncernens totala checkräkningskredit om 2 312 (3 840) MSEK licy som är fastställd av styrelsen. Finanshanteringen skall
var 9 (1 396) MSEK utnyttjad den 31 december 2005. vara inriktad på att tillföra ett bestående värde för hela kon
Koncernens nettofordran uppgick till 102 MSEK att jäm cernen. Kapital och processeffektivitet skall uppnås i sam
föra med en nettoskuld på 4 617 MSEK föregående år. Netto band med kapitalbindning i verksamheten och vid samman
skuldsättningsgraden uppgick till –0,02 (1,09). sättning av kapitalstrukturen. Hanteringen av finansiella
Koncernens eget kapital uppgick till 5 589 ( 4 247) MSEK. risker och flöden skall centraliseras för att uppnå ändamåls
Vid apportemissionen 2002 tillfördes 3 936 MSEK i eget enlig kontroll, dra nytta av stordriftsfördelar och erhålla för
kapital och 1 100 MSEK i lån från ägarna. Ökning av eget månliga villkor på finansmarknaden. Negativa effekter i
kapital om 900 MSEK har skett per 2004–12–31 genom resultat och balansräkning till följd av prisförändringar på
konvertering av skuldebrev. de finansiella marknaderna skall begränsas genom hedging.
Soliditeten, mätt som ägarnas andel av riskbärande kapital En grundläggande princip är att ha en tillräcklig betal
i förhållande till total balansomslutning, uppgick vid årets ningsreserv i form av likvida medel samt outnyttjade krediter.
slut till 27,3 (20,1) %. Koncernen har såväl finansiell som kommersiell kreditrisk.
Koncernens operativa sysselsatta kapital uppgick till 5 488 Den finansiella kreditrisken är främst mot de nordiska
(8 830) MSEK och avkastningen på operativt kapital uppgick bankerna och ett antal elleverantörer. Den kommersiella
till 18,50 ( 2,11) %. kreditrisken består av fordringar på koncernens närstående
bolag. Valutarisk uppstår i de kommersiella betalningsflö
Investeringar dena. Transaktionsexponering uppstår vid varuinköp som
Koncernens nettoinvesteringar uppgick under 2005 till –3 474 ofta sker i utländsk valuta. Valutasäkring för dessa transak
(594) MSEK. Under året har försäljningar av fastigheter skett i tioner sker med hjälp av valutaterminer och valutaoptioner.
12
Sverige, vilka kraftigt har påverkat nettoinvesteringarna. Invest Samtliga valutaderivat värderas till verkligt värde och redovi
eringarna är hänförbara till utveckling av varuförsörjning sas löpande som förändringar i finansiella intäkter och
system samt ombyggnationer och nyetableringar av butiker. kostnader och säkringsredovisning tillämpas ej.
Omräkningsexponering i koncernens balansräkning är
Övriga väsentliga händelser under året inte föremål för kurssäkring. Koncernens elförbrukning är
Inom Coop Nordenkoncernen har omfattande effektivise betydande. Elderivat värderas till verkligt värde och säkrings
ringsprogram bedrivits under året vilket kommer att på kort redovisas enligt IAS 39. Säkringshorisonten sträcker sig tre år
sikt innebära stora kostnadsbesparingar. framåt i tiden. För en mer detaljerad beskrivning av koncer
Utdelningar från dotterbolag i Holland till Coop Sverige nens finansiella instrument och riskhantering hänvisas till
AB som en följd av försäljning av fastigheter har skett i not 22.
december 2005 med sammantaget 3 070,6 MSEK.
Utdelningen har inte föranlett någon skattebelastning. Framtida utveckling
Koncernens långfristiga finansiering utgörs i huvudsak av Strategin att sänka priserna påverkar resultatet negativt på
lån i det danska realkreditssystemet med löptider översti kort sikt men är viktig för Coops konkurrenskraft på lång
gande 10 år. Därutöver finns en kompletterande revolverande sikt. I samtliga verksamheter har vi kunnat tillgodogöra oss
kredit med förfall per 2009–09–30. fördelarna av gemensamma nordiska inköp. Arbetet med att
Den del av den långfristiga finansieringen som fanns hos införa lägre permanenta priser på stora delar av sortimentet i
koncernens relationsbanker har under året återbetalats. samtliga länder har pågått under hela 2005 och fortsätter
även kommande år. Tack vare samverkan inom Coop Norden
Miljö finns det en bra möjlighet att få bättre inköpspriser och villkor.
Coop Norden koncernen bedriver ingen tillståndsskyldig Utvecklingstakten inom egna varumärken har under året
eller anmälningspliktig verksamhet. varit fortsatt hög. Inom food är Xtra nu ett väl etablerat
alternativ inom lågprissegmentet. Under varumärket Coop
Forskning och utveckling har det lanserats en mängd nyheter inom såväl bas som
Coop Norden koncernen bedriver ingen egen forskning. profilkategorier. Många nyheter och flera nya varumärken
Utveckling av egna programvaror sker kontinuerligt inom har också lanserats inom nonfood området.
koncernen. Programvarorna är avsedda som stöd för varu
försörjningsprocessen samt ekonomistyrning.
15.
Byte av redovisningsprincip lerna i IFRS 1, att inte tillämpa IAS 19 retroaktivt vilket
I enlighet med IAS förordningen som antogs av EU 2002 överensstämmer med tillämpade övergångsregler i RR 29.
upprättar Coop Norden från och med 2005 sin koncernredo
• Ackumulerade omräkningsdifferenser (IAS 21)
visning i enlighet med International Financial Reporting
Coop Norden har valt att nollställa ackumulerade omräk
Standards (IFRS). IFRS innefattar tillämpningen av
ningsdifferenser per den 1 januari 2004 vilket innebär att
International Accounting Standards (IAS) samt de av EU
resultatet vid efterföljande avyttringar av utlandsverksam
antagna tolkningar av dessa standards som publiceras av
heter exkluderar omräkningsdifferenser före det datumet.
International Financial Reporting Standards Committee
(IFRIC) och Standards Interpretation Committee (SIC). • Finansiella instrument (IAS 39)
Eftersom IFRS kräver omräkning av ett jämförelseår är Coop Norden har valt att tillämpa IAS 39 från och med
datum för övergången till IFRS den 1 januari 2004. 1 januari, 2005 och nyttjar det undantag som medges i
Övergången till IFRS redovisas i enlighet med IFRS 1 IFRS 1 att inte omräkna jämförelsesiffror/information
”Firsttime Adoption of International Financial Reporting avseende 2004.
Standards”. I övrigt hänvisas till Not nr 2.
Moderbolaget tillämpar från 2005–01–01 RR 32 Redo
visning för juridiska personer innebärande att man följer Moderbolaget
bestämmelserna i IFRS men med tillägg och undantag enligt Omsättning och resultat
svensk redovisningssed. För moderbolaget har det inneburit Omsättningen uppgick till 838,1 (496,0) MSEK och bestod
att man säkringsredovisar elderivat. Förändringarna redovi av utvecklingsbidrag från butiker, vidarefakturerade kostna
sas till verkligt värde. Valutaderivat säkringsredovisas inte der samt management fees från dotterbolagen. Resultatet
från 2005–01–01. Valutaderivatens förändringar redovisas efter finansnetto uppgick till 385,2 (–61,1) MSEK. Resultatet
direkt mot eget kapital. I moderbolaget fortsätter man också efter skatt uppgick till 385,2 (–125,7) MSEK. Likvida medel 13
med avskrivning på goodwill enligt svenska redovisningsregler. uppgick till 1 264,1 (1,2) MSEK. Omsättningsökningen är
Coop Norden har arbetat med anpassning till IFRS sedan hänförlig till interna omorganisationer inom koncernen.
2004. Samtliga IFRS standarder har analyserats för att fast Resultatet efter finansnetto innehåller en anteciperad utdel
ställa deras påverkan på koncernens redovisning. Coop ning från ett av dotterbolagen om 340 MSEK.
Norden har tidigare tillämpat redovisningsprinciper som
Personal
överensstämmer med rekommendationer och uttalande från
Medelantal anställda uppgick till 375 (157) under år 2005.
Redovisningsrådet och FAR samt i vissa avseenden även
Antal anställda vid årets slut uppgick till 356 (160) personer.
Bokföringsnämnden (tidigare tillämpade redovisnings
Ökningen beror på omorganisationer inom koncernen.
principer).
Förslag till disposition av årets vinst
Tillämpning av övergångsregler (IFRS 1)
Till bolagsstämman disponeras följande resultat i moder
Övergången till IFRS redovisas i enlighet med IFRS 1 ”First
bolaget (kr):
time Adoption of IFRS”. Huvudregeln i IFRS 1 kräver att ett
bolag tillämpar vissa av IFRS rekommendationer retroaktivt Balanserat resultat –224 275 603
vid fastställandet av öppningsbalansen enligt IFRS. Vissa Årets resultat 385 173 620
undantag från den retroaktiva tillämpningen är dock tillåtna. Summa 160 898 017
De relevanta undantag som Coop Norden valt att tillämpa är Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinsten
följande: disponeras på följande sätt (kr).
• Företagsförvärv (IFRS 3) Utdelning till ägarna 150 001 250
Reglerna i IFRS 3 Business Combinations tillämpas fram I ny räkning överförs 10 896 767
åtriktat på förvärv och samgåenden som genomförs från
Beträffande koncernens och moderbolagets resultat och ställ
och med övergångsdatum den 1 januari 2004.
ning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat och balans
• Ersättningar till anställda (IAS 19) räkningar, eget kapitalrapport samt kassaflödesanalyser jämte
Coop Norden införde RR 29 Ersättningar till anställda noter med redovisningsprinciper.
den 1 januari 2004. RR 29 överensstämmer i allt väsentligt
med IAS 19. Coop Norden har valt, enligt undantagsreg
Coop Norden Årsredovisning2005 / Koncernens räkningar
Kassaflödesanalyser för koncernen
(indirekt metod)
1 januari – 31 december, MSEK Not 2005 2004
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster 1 273,6 –228,3
Justering för ej kassaflödespåverkande poster 30 –484,3 1 185,2
Betald inkomstskatt –80,3 –26,2
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapitalet 709,0 930,7
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager –168,9 218,0
Ökning (–)/Minskning (+) av kundfordringar –520,0 –171,2
Ökning (–)/Minskning (+) av övriga rörelsefordringar 100,7 237,7
Ökning (+)/Minskning (–) av leverantörsskulder 1 228,4 –852,5
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder –78,4 –763,7
Förändringar i rörelsekapital 561,8 –1 331,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 270,8 –401,0
Investeringsverksamheten
18
Förvärv av materiella/immateriella anläggningstillgångar –913,2 –832,6
Försäljning av materiella/immateriella anläggningstillgångar 20 327,4 238,5
Förvärv dotterbolag –1,4 —
Försäljning verksamhet 20 3 998,8 —
Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 62,0 —
Kassaflöde från investeringsverksamheten 3 473,6 –594,1
Finansieringsverksamheten
Kortfristig räntebärande in- och utlåning koncernkonton och liknande 74,4 1 972,3
Förändring av skuld till kreditinstitut –3 667,0 –2 709,1
Upptagande av lån — 605,8
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 29 –3 592,6 –131,0
ÅRETS KASSAFLÖDE 1 151,8 –1 126,1
Avstämning av årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början 1 031,9 2 159,3
Omräkningsdifferenser i likvida medel 39,3 –1,3
Likvida medel vid årets slut 2 223,0 1 031,9
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 1 151,8 –1 126,1
21.
Coop Årsredovisning 2005/ Moderbolagets räkningar
Moderbolagets resultaträkningar
1 januari – 31 december, MSEK Not 2005 2004
Övriga rörelseintäkter 6 838,1 496,0
Övriga externa kostnader 11, 15 –489,7 –213,3
Personalkostnader 8, 9,10 –337,7 –172,7
Avskrivningar och nedskrivningar 13,14 –13,5 –4,9
Summa rörelsens kostnader –841,0 –390,9
Rörelseresultat 16 –2,9 105,1
Finansiella intäkter och kostnader
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 17 659,4 135,5
Räntekostnader och liknande resultatposter 18 –271,4 –301,7
Summa finansiella intäkter och kostnader 388,0 –166,2
Resultat efter finansiella poster 385,2 –61,1
Skatt 19 — –64,6
Årets resultat 31 385,2 –125,7
19
22.
Coop Norden Årsredovisning2005 / Moderbolagets räkningar
Moderbolagets balansräkningar
Per den 31 december, MSEK
TILLGÅNGAR Not 2005 2004
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar 13 27,5 3,0
Immateriella anläggningstillgångar 14 10,2 11,4
Aktier och andelar i koncernföretag 21 5 778,2 4 774,5
Fordringar hos koncernföretag 939,4 3 059,4
Andelar i joint ventures — 3,7
Summa anläggningstillgångar 6 755,3 7 852,0
Omsättningstillgångar
Kundfordringar 3,6 2,4
Fordringar hos koncernföretag 202,0 1 452,7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 8,9 11,4
Övriga fordringar ej räntebärande 349,2 —
Derivatinstrument 22 74,8 —
Kortfristiga placeringar 19,8 19,7
20 Kassa och bank 1 264,1 1,2
Summa omsättningstillgångar 1 922,4 1 487,4
SUMMA TILLGÅNGAR 8 677,7 9 339,4
23.
Per den 31december, MSEK
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not 2005 2004
Eget kapital
Aktiekapital (612 500 aktier à nom 1 000 kr) 612,5 500,0
Pågående ej registrerad nyemission genom
konvertering av konvertibla förlagslån — 900,0
Reservfond 4 253,2 —
Överkursfond — 3 465,7
Bundet eget kapital 4 865,7 4 865,7
Balanserad förlust –224,3 –159,6
Årets resultat 385,2 –125,7
Fritt eget kapital 160,9 –285,3
Totalt eget kapital 5 026,6 4 580,4
Avsättningar
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 6,7 7,6
Övriga avsättningar 26 18,9 9,5 21
Avsättningar 25,6 17,1
Långfristiga skulder räntebärande 22, 25 — 605,8
Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder till koncernföretag 3 403,4 1 088,6
Kortfristiga skulder räntebärande 22, 25 1,9 2 890,1
Kortfristiga skulder ej räntebärande 16,3 6,2
Leverantörsskulder 70,3 7,8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 57,8 93,8
Övriga avsättningar 26 47,7 19,5
Derivatinstrument 22 28,1 30,1
Kortfristiga skulder 3 625,5 4 136,1
Summa skulder 3 625,5 4 741,9
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 8 677,7 9 339,4
Poster inom linjen 28
Ställda säkerheter 20 20
Ansvarsförbindelser 6 011 6 644
24.
Coop Norden Årsredovisning2005 / Moderbolagets räkningar
Förändringar i moderbolagets eget kapital
Totalt eget
Bundet eget kapital Fritt eget kapital kapital
Aktie- Reserv- Överkurs- Säknings- Verkligt Övriga Balanserat Årets
MSEK Not kapital fond fond reserv värde reserv reserver resultat resultat
Ingående eget kapital
2004–01–01 500,0 — 3 465,7 — — — –67,8 –91,8 3 806,1
Disposition av föregående års resultat — — — — — — –91,8 91,8 —
Pågående ej registrerad nyemission genom
konvertering av konvertibla förlagslån — — — — — 900,0 — — 900,0
Årets resultat — — — — — — — –125,7 –125,7
Utgående eget kapital
2004–12–31 500,0 0,0 3 465,7 — — 900,0 –159,6 –125,7 4 580,4
IFRS-anpassning av ingående
eget kapital 2005–01–01;
Finansiella instrument 2 — — — 1,0 28,9 — — — 29,9
Justerat ingående eget kapital 2005–01–01 500,0 0,0 3 465,7 1,0 28,9 900,0 –159,6 –125,7 4 610,3
Förändring kassaflödessäkring
säkringsinstrument — — — 31,1 — — — — 31,1
Registrerad nyemission, omföring 112,5 — 787,5 — — –900,0 — — —
Omföring av överkursfond till reservfond — 4 253,2 –4 253,2 — — — — — —
Summa förmögenhetsförändringar
redovisade direkt mot eget kapital 112,5 4 253,2 –3 465,7 31,1 — –900,0 — — 31,1
22
Disposition av föregående års resultat — — — — — — –125,7 125,7 —
Årets resultat — — — — — — — 385,2 385,2
Summa förmögenhetsförändringar 112,5 4 253,2 –3 465,7 31,1 0,0 –900,0 –125,7 510,9 416,3
Utgående eget kapital 2005–12–31 612,5 4 253,2 0,0 32,1 28,9 0,0 –285,3 385,2 5 026,6
25.
Kassaflödesanalyser för moderbolaget
(indirektmetod)
1 januari – 31 december, MSEK Not 2005 2004
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster 385,2 –61,1
Justering för ej kassaflödespåverkande poster 30 –289,8 16,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapitalet 95,4 –44,3
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av kundfordringar 1,2 0,2
Ökning (–)/Minskning (+) av övriga rörelsefordringar –118,3 –65,3
Ökning (+)/Minskning (–) av leverantörsskulder 62,5 –44,3
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder 38,6 –16,9
Förändringar i rörelsekapital –16,0 –126,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten 79,4 –170,6
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella/immateriella/finansiella anläggningstillgångar –1 036,8 –2,9
Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 036,8 –2,9 23
Finansieringsverksamheten
Kortfristig räntebärande in- och utlåning koncernkonton och liknande 5 722,4 874,0
Förändring av skuld till kreditinstitut –3 502,1 –2 275,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 29 2 220,3 –1 401,0
ÅRETS KASSAFLÖDE 1 262,9 –1 574,5
Avstämning av årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början 1,2 1 575,7
Likvida medel vid årets slut 1 264,1 1,2
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 1 262,9 –1 574,5
26.
Coop Norden Årsredovisning2005 / Noter
Noter till de finansiella rapporterna
Not 1 Allmän information
Moderbolaget Coop Norden AB är ett svenskregistrerat aktiebolag NKL). Coop Norden är Nordens största detaljhandelsverksamhet.
med säte i Stockholm och huvudkontor i Stockholm. Koncern Verksamheten i Coop Nordenkoncernen etablerades år 2002
redovisningen för år 2005 består av moderbolaget, Coop Norden genom att ägarna till Coop Norden AB (FDB i Danmark, Coop NKL
AB, och dess dotterföretag i Danmark, Norge och Sverige, tillsam i Norge och KF i Sverige) slog samman sina dagligvaruverksamheter
mans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av till en gemensam nordisk enhet.
innehaven i intresseföretag och joint venture företag.
Coop Norden AB ägs till 42 % av Kooperativa Förbundet EF
(KF), till 38 % av Faellesforeningen for Danmarks Brugsforeningar
(FDB) och till 20 % av Norges Kooperative Landsforening (Coop
Not 2 Övergång till International Financial Reporting Standards (IFRS)
Denna årsredovisning är den första fullständiga finansiella rapport Effekter vid övergång till IFRS
upprättad i enlighet med IFRS. De rekommendationer som har haft störst påverkan på Coop
Övergångsdatum för redovisning enligt IFRS är den 1 januari Norden koncernens resultat och ställning vid övergången till IFRS
2004 vilket innebär att jämförelsesiffror för 2004 är omräknade är IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 39 Finansiella
enligt de nya principerna. I samband med övergången från tidigare instrument.
24 tillämpade redovisningsprinciper till en redovisning enligt IFRS har Övergången till IFRS har medfört förändringar och krav på för
koncernen tillämpat IFRS 1, första gången IFRS tillämpas, vilken är tydliganden i vissa av COOP Nordens tillämpade redovisningsprinci
den standard som beskriver hur övergången till IFRS ska redovisas. per. I de fall införandet av IFRS inneburit förändring beskrivs de nya
Huvudregeln i IFRS 1 är att ett bolag tillämpar samtliga IFRS stan redovisningsprinciperna nedan.
dards retoraktivt vid fastställandet av öppningsbalansen enligt
IFRS. Vissa undantag från den retroaktiva tillämpningen är dock IAS 1 Utformning av finansiella rapporter
tillåtna. Coop Norden koncernen har valt att tillämpa följande De finansiella rapporterna är från och med den 1 januari 2005
undantag: uppställda enligt IAS 1. Det innebär att periodens resultat i resul
taträkningen och eget kapital i balansräkningen numera inkluderar
Företagsförvärv (IFRS 3) minoritetens andel.
Reglerna i IFRS 3 Business Combinations tillämpas framåtriktat på
förvärv och samgåenden som genomförs från och med övergångs IAS 16 Materiella anläggningstillgångar
datum den 1 januari 2004. Enligt IAS 16 ska materiella anläggningstillgångars väsentliga
beståndsdelar med olika nyttjandeperioder redovisas som separata
Ersättningar till anställda (IAS 19) anläggningstillgångar och skrivas av över respektive nyttjandeperi
Coop Norden införde RR 29 Ersättningar till anställda den 1 januari oder (komponentavskrivning).
2004. RR 29 överensstämmer i allt väsentligt med IAS 19. Coop En tillämpning av komponentavskrivning på Coop Nordens fast
Norden har valt, enligt undantagsreglerna i IFRS 1, att inte tillämpa igheter har inneburit en mer detaljerad komponentindelning än
IAS 19 retroaktivt vilket överensstämmer med tillämpade över tidigare vilket har påverkat fastigheternas bokförda värde. Vidare
gångsregler i RR 29. har en anpassning skett av respektive komponents nyttjandeperiod
vilket har påverkat avskrivningarna.
Ackumulerade omräkningsdifferenser (IAS 21)
Coop Norden har valt att nollställa ackumulerade omräkningsdiffe IAS 39 Finansiella instrument
renser per den 1 januari 2004 vilket innebär att resultatet vid efter Coop Norden har fram till och med 2004–12–31 tillämpat säkrings
följande avyttringar av utlandsverksamheter exkluderar omräk redovisning för valuta och elderivat som upptagits i syfte att
ningsdifferenser före det datumet. säkerställa värdet av varukostnader och kostnader för elektricitet.
Enligt tidigare redovisningsprinciper har dessa derivat ej marknads
Finansiella instrument (IAS 39) värderats. Däremot har säkrad fordran eller skuld redovisats till
Coop Norden har valt att tillämpa IAS 39 från och med 1 januari, säkrad kurs.
2005 och nyttjar de undantag som medges i IFRS 1 att inte
omräkna jämförelsesiffror/information avseende 2004.
27.
Forts Not 2
Coop Norden tillämpar säkringsredovisning för elderivat. Påverkan på redovisningen av kassaflödet
Därmed redovisas förändringar i verkligt värde för dessa säkringsin Enligt Coop Nordens bedömning föreligger ingen skillnad mellan
strument, som motsvaras av en värdeförändring för den prognosti kassaflödesanalysen enligt IFRS och kassaflödesanalysen enligt
serade elförbrukningen, mot eget kapital. När det säkrade flödet Coop Nordens tidigare redovisningsprinciper.
påverkar resultaträkningen bokas den tillhörande vinsten/förlusten
om från eget kapital till rörelseresultatet. Hantering av minoritetsintresse
Vad gäller valutaderivaten har Coop Norden från och med Enligt IAS 27 (Koncernredovisning och separata finansiella rappor
2005–01–01 valt att ej tillämpa säkringsredovisning. Förändringar ter) skall minoritetsintresse i balansräkningen särredovisas i eget
avseende dessa instrument redovisas löpande över finansnettot. kapital. I resultaträkning fördelas periodens resultat enligt IAS 1
Utestående fordringar och skulder i utländsk valuta värderas (Utformning av finansiella rapporter) på resultat hänförligt till
löpande till balansdagens kurs, varvid dessa värdeförändringar minoritetsintressen och resultat hänförligt till innehavare av ande
redovisas i rörelseresultatet. lar i moderföretaget.
Vid upprättandet av koncernens öppningsbalansräkning har
IFRS 3 Företagsförvärv belopp som redovisats enligt tidigare tillämpade redovisningsprin
IFRS 3 har inneburit att avskrivningar på goodwill har upphört från ciper justerats enligt IFRS. Förklaringar till hur övergången från tidi
och med den 1 januari 2004. Goodwillavskrivningar som redovi gare redovisningsprinciper till IFRS har påverkat koncernens finan
sats som kostnad i koncernen 2004 enligt Coop Nordens tidigare siella ställning, finansiella resultat och kassaflöden framgår av
redovisningsprinciper har justerats för 2004. Goodwill är från den följande tabeller och förklaringar till dessa.
25
1 januari 2004 föremål för årliga nedskrivningsprövningar, om det
finns någon indikation på nedskrivningsbehov görs det under
löpande år.
28.
Coop Norden Årsredovisning2005 / Noter
Forts Not 2
Avstämning av resultatet för 2004
Enligt Effekter vid
Redovisnings övergång Omräknad
rådet till IFRS enligt IFRS
Koncernen MSEK Hänvisning 2004 2004
Nettoomsättning 79 836,7 0,0 79 836,7
Övriga rörelseintäkter a) 6 688,4 0,3 6 688,7
Rörelsens intäkter 86 525,1 0,3 86 525,4
Råvaror och förnödenheter –376,6 0,0 –376,6
Handelsvaror –66 523,6 0,0 –66 523,6
Personalkostnader –9 083,1 0,0 –9 083,1
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar b,c) –1 248,5 –5,7 –1 254,2
Övriga kostnader d) –9 114,8 1,7 –9 113,1
Summa rörelsens kostnader –86 346,6 –4,0 –86 350,6
Rörelseresultat 178,5 –3,7 174,8
Finansiella intäkter 17,9 0,0 17,9
Finansiella kostnader –421,0 0,0 –421,0
Summa finansiella intäkter och kostnader h) –403,1 0,0 –403,1
Resultat före skatt –224,6 –3,7 –228,3
26
Skatt e) –190,0 –4,7 –194,7
Årets resultat –414,6 –8,4 –423,0
Hänförligt till;
Moderbolagets aktieägare –413,9 –8,4 –422,3
Minoritetsintresse –0,7 — –0,7
Årets resultat –414,6 –8,4 –423,0
Avstämning av balansräkningen
Enligt Effekter vid Enligt Effekter vid
Redovisnings övergång Omräknad Redovisnings övergång Omräknad
rådet till IFRS enligt IFRS rådet till IFRS enligt IFRS
Koncernen MSEK Hänvisning 20031231 20040101 20041231 20041231
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar c,d) 10 334,7 1,1 10 335,8 9 965,2 –6,5 9 958,7
Immateriella anläggningstillgångar b) 304,8 — 304,8 218,4 7,6 226,0
Andelar i intresseföretag 3,5 — 3,5 3,7 — 3,7
Långfristiga fordringar 21,2 — 21,2 24,8 — 24,8
Långfristiga fordringar, ej räntebärande 167,0 — 167,0 190,4 — 190,4
Uppskjutna skattefordringar e) 655,5 1,7 657,2 541,6 1,5 543,1
Summa anläggningstillgångar 11 486,7 2,8 11 489,5 10 944,1 2,6 10 946,7
29.
Forts Not 2
Enligt Effekter vid Enligt Effekter vid
Redovisnings övergång Omräknad Redovisnings övergång Omräknad
rådet till IFRS enligt IFRS rådet till IFRS enligt IFRS
Koncernen MSEK Hänvisning 20031231 20040101 20041231 20041231
Omsättningstillgångar
Varulager f) 6 104,0 — 6 104,0 5 886,0 –5,9 5 880,1
Kundfordringar 2 264,5 — 2 264,5 2 435,8 — 2 435,8
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 583,6 — 583,6 565,8 — 565,8
Förskott till leverantörer f) — — — — 5,9 5,9
Övriga kortfristiga fordringar ej räntebärande 883,5 — 883,5 267,8 — 267,8
Kortfristiga placeringar 9,9 — 9,9 24,7 — 24,7
Kassa och bank 1 801,9 — 1 801,9 1 031,9 — 1 031,9
Summa omsättningstillgångar 11 647,4 — 11 647,4 10 212,0 — 10 212,0
SUMMA TILLGÅNGAR h) 23 134,1 2,8 23 136,9 21 156,1 2,6 21 158,7
Eget kapital
Aktiekapital (612 500 aktier á nom värde 1 000 kr) 500,0 — 500,0 500,0 — 500,0
Andra reserver 3 465,7 — 3 465,7 4 372,8 — 4 372,8
Balanserat resultat –210,4 –5,2 –215,6 –625,0 –12,9 –637,9
Eget kapital hänförligt till moderbolagets
aktieägare 3 755,3 –5,2 3 750,1 4 247,8 –12,9 4 235,0
Minoritetsintresse g) 13,4 –1,0 12,4 12,0 –0,3 11,7
Summa eget kapital 3 768,7 –6,2 3 762,5 4 259,8 –13,2 4 246,7
27
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder räntebärande 6 417,1 — 6 417,1 2 731,0 — 2 731,0
Långfristiga skulder ej räntebärande 11,0 — 11,0 5,8 — 5,8
Uppskjuten skatteskuld e) — 8,9 8,9 6,2 15,8 22,0
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 189,6 — 189,6 203,6 — 203,6
Övriga avsättningar 373,0 –160,0 213,0 212,3 –200,9 11,4
Summa långfristiga skulder 6 990,7 –151,1 6 839,6 3 158,9 –185,1 2 973,8
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 7 882,2 — 7 882,2 7 030,1 — 7 030,1
Aktuella skatteskulder 49,2 — 49,2 76,7 — 76,7
Övriga kortfristiga skulder ej räntebärande 1 345,2 — 1 345,2 1 066,1 — 1 066,1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 822,4 — 2 822,4 2 392,9 –89,4 2 303,4
Förskott från kunder 151,8 — 151,8 204,6 — 204,6
Kortfristiga skulder, räntebärande 123,9 0,1 124,0 2 967,0 — 2 967,0
Övriga avsättningar i) — 160,0 160,0 — 260,2 260,2
Derivatinstrument — — — — 30,1 30,1
Summa kortfristiga skulder 12 374,7 160,1 12 534,8 13 737,4 200,9 13 938,2
Summa skulder 19 365,4 9,0 19 374,4 16 896,2 15,8 16 912,0
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER h) 23 134,1 2,8 23 136,9 21 156,1 2,6 21 158,7
a) Korrigering av resultat för avyttring av fastighet på grund av tillämpning av komponentavskrivning i enlighet med IAS 16.
b) Återläggning av goodwillavskrivningar enligt tillämpning av IFRS 3.
c) Det redovisade värdet på fastigheterna har påverkats genom tillämpning av komponentavskrivning enligt IAS 16.
d) Aktivering av tidigare kostnadsförda förbättringsåtgärder på fastigheter.
e) Avser uppskjuten skatt på IFRSjusteringar. I Coop Sverigekoncernen och Coop Norden AB finns det outnyttjade underskottsavdrag för vilka ingen uppskjuten skatte
fordran har redovisats. Detta på grund av att det råder osäkerhet om när skattepliktiga överskott att nyttja dessa mot kommer att uppstå.
f) Avser flytt av ”Förskott till leverantör”. Enligt ÅRLschemat skall ”Förskott till leverantör” ingå i värdet för Varulager men ej enligt IFRS.
g) Omklassificering av minoritetsintresset vilket enligt IAS 27 redovisas separat under eget kapital. Vidare ska årets resultat redovisas utan hänsyn till minoritetsintresset.
Istället lämnas separat upplysning om hur stor andel av årets resultat som hänför sig till minoritetsintresset.
h) Värdering av derivatinstrument till verkligt värde enligt IAS 39. IAS 39 tillämpas framåtriktat från 1 januari 2005 och någon omräkning av jämförelsesiffror har inte gjorts.
i) Avsättningarna skall enligt IFRS fördelas på långfristiga respektive kortfristiga avsättningar.
30.
Coop Norden Årsredovisning2005 / Noter
Not 3 Väsentliga Redovisningsprinciper
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International ursprungliga bokförda koncernmässiga värden och därefter har
Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) utgivna av International endast justeringar skett för anpassning till koncerngemensamma
Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från redovisningsprinciper. Koncernens egna kapital innehåller därmed
International Financial Reporting Interpretations Committee endast eget kapital från dotterbolagen till den del det kommer av
(IFRIC/SIC) som har godkänts av EGkommissionen för tillämpning förändringar som tillkommit efter samgåendet.
inom EU per den 31 december 2005. Koncernredovisningen är
vidare upprättad i enlighet med Redovisningsrådets rekommenda Intresseföretag
tion RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, vilken Ett bolag redovisas som intresseföretag då Coop Norden
specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt koncernen innehar minst 20 % och max 50 % av rösterna eller på
bestämmelserna i Årsredovisningslagen. annat sätt har ett betydande inflytande genom möjligheten att
Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats i enlighet delta i de beslut som rör verksamhetens ekonomiska och operatio
med Årsredovisningslagen, Redovisningsrådets rekommendation nella strategier och ej att betraktas som ett Joint Venture.
RR 32 Redovisning för juridiska personer och tillämpliga uttalanden I koncernredovisningen redovisas intresseföretag enligt kapital
från Redovisningsrådets Akutgrupp. Moderbolagets redovisning andelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.
överensstämmer med koncernens principer med undantag av vad Andelar i intresseföretag redovisas i balansräkningen till anskaff
som framgår nedan i avsnittet ”Moderbolagets redovisnings ningsvärde justerat för förändringar i intresseföretagets nettotill
principer”. gångar, med avdrag för eventuella värdeminskningar i verkligt
I årsredovisningen har värdering av poster skett till historiska värde på individuella andelar. Vid transaktioner mellan koncern
anskaffningsvärden, med undantag för finansiella derivatinstru företag och intresseföretag elimineras den del av orealiserade
ment och vissa finansiella instrument, vilka värderas till verkligt vinster och förluster som motsvarar koncernens andel av intresse
värde. företaget, utom då det gäller orealiserade förluster som beror på
nedskrivning av en överlåten tillgång.
Koncernredovisning
28 Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Coop Norden AB Segmentsrapportering
och samtliga dotterbolag i Danmark, Norge och Sverige. Med dot Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncer
terbolag avses juridisk person i vilken moderbolaget direkt eller nen som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (verksam
indirekt kontrollerar mer än hälften av röstetalet eller på annat sätt hetsgrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk
har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möj
att koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa stra ligheter som skiljer sig från andra segment. Segmentsinformation
tegier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Dotterbolag medtas i lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen. För Coop
koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestäm Nordenkoncernen är geografiska områden den primära indel
mande inflytandet överförs till koncernen och ingår inte i koncern ningsgrunden och rörelsegrenar den sekundära.
redovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande
inflytandet upphör. Intäkter
Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvade iden Intäkterna redovisas normalt i samband med kontant betalning.
tifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas Intäkterna redovisas till verkligt värde med avdrag för rabatter
enligt verkligt värde på förvärvsdagen. Det överskott som utgörs av och moms.
skillnaden mellan anskaffningsvärdet för de förvärvade andelarna
och skulderna redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden Försäljning varor
understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets netto Intäkter redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt
tillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen sätt och när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är för
Alla interna transaktioner mellan koncernföretagen samt knippade med ägandet övergått till köparen, vilket normalt inträf
koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncern far i samband med kontant försäljning eller vid leverans.
redovisning.
Verksamheten i Coop Nordenkoncernen etablerades år 2002 Försäljning tjänster
genom att ägarna till Coop Norden AB (FDB i Danmark, Coop NKL Intäkterna redovisas i resultaträkningen i takt med att de tjänas in.
i Norge och KF i Sverige) slog samman sina dagligvaruverksamheter
till en gemensam nordisk enhet. Detta skedde genom att respek Principer för internprissättning
tive ägare till Coop Norden AB, apporterade sina dagligvaruverk Coop Norden har en utarbetad transfer pricing policy som tilläm
samheter i utbyte mot aktier i Coop Norden AB. Samgåendet redo pas vid försäljning mellan koncernens enheter. Denna policy base
visas som ett joint venture enligt carryover principen varvid Coop rar sig på ”OECD guidelines” vilket innebär att cost plusmetoden
Norden övertar de tidigare ägarnas koncernmässiga värden på används. Genom detta får den säljande enheten täckning för
överförda tillgångar och skulder. Övertagna nettotillgångar i Coop direkta kostnader såväl som för en andel av indirekta kostnader.
Nordenkoncernen har således redovisats till de tidigare ägarnas
31.
Forts Not 3
Ränteintäkter ligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt
Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas och i den period med att avgifterna betalas och förmånerna intjänas.
de avser.
Förmånsbestämda planer
Kostnadsredovisning Alla utfästelser som inte övertagits av försäkringsbolag eller på
Kostnader kostnadsförs i de perioder de uppstår. annat sätt säkerställts genom fondering hos extern part, skuldföres
i balansräkningen.
Operationella leasar För förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda
Operationella leasingkostnader redovisas linjärt i resultaträkningen baserat på beräknad ersättning vid anställningens avslutande och
under leasingperioden. antalet tjänsteår intjänandetid maximalt 30 år inom Coop.
Koncernen bär risken för att utfästa ersättningar utbetalas. De för
Räntekostnader månsbestämda planerna är både fonderade och ofonderade. I de
Räntekostnader beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. fall planerna är fonderade har förvaltningstillgångarna avskiljts i
pensionsstiftelser. Dessa förvaltningstillgångar kan bara användas
Leasingavtal för att betala ut ersättningar enligt pensionsavtalen.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell För förmånsbestämda planer beräknas kostnaden för förpliktel
eller operationell leasing. Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker serna enligt den s.k. Project Unit Credit Method, där en aktuariell
och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt beräkning görs vid varje årsbokslut. Aktuariella vinster och förluster
väsentligt överförs till leasetagaren definieras som ett finansiellt som överstiger 10 % av det större av nuvärde av koncernens förplik
leasingavtal, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. telser och det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna periodise
Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som ras över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgörings
anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till verkligt värde tiden för de anställda som omfattas av planen. Förmånsbestämda
vid leasingperiodens början eller till nuvärdet av minimileaseavgif planer som redovisas i balansräkningen utgör nuvärdet av förmåns
terna om detta är lägre. Förpliktelserna att betala framtida leasing bestämda förpliktelser, med justering för oredovisade aktuariella 29
avgifter redovisas som långa respektive kortfristiga skulder. De vinster och förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänst
leasade tillgångarna skrivs av medan leasingbetalningarna fördelas göring under tidigare perioder reducerat för det verkliga värdet av
mellan ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaderna redo förvaltningstillgångarna. I det fall en nettotillgång uppkommer
visas i resultaträkningen. Leasingavgifter som erläggs under opera redovisas denna endast i den utsträckningen den representerar
tionella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden. framtida ekonomiska fördelar, t ex i form av återbetalningar från
Tillgångar som leasas på detta sätt är huvudsakligen bilar, datorer planen eller i form av minskningar av framtida avgifter till planen.
och annan kontorsutrustning. I resultaträkningen utgörs kostnader för förmånsbestämda pen
Merparten av hyreskontrakten inom detaljhandeln är omsätt sionsplaner av summan av kostnader avseende tjänstgöring under
ningsbaserade med varierande löptider och uppsägningstider. Den innevarande och tidigare period, ränta på förpliktelsen och förvän
stora variationen av avtal innebär att det är svårt att prognostisera tad avkastning på förvaltningstillgångarna. Kostnad avseende
lokalhyrorna med tillräcklig noggrannhet i redovisning av framtida tjänstgöring under innevarande period och tidigare perioder redo
leasingåtaganden. Vad gäller den svenska fastighetsverksamheten visas som personalkostnad.
har 130 av de närmare 400 avtalen i samband med fastighetsför
säljningen omförhandlats. Dessa hyreskontrakt har varit möjliga att Ersättningar vid uppsägning
prognostisera och redovisas i not 12. En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal
endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställ
Ersättningar till anställda ning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas
Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall
sjukfrånvaro m m samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som
Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal
anställning kan dessa klassificeras som avgiftsbestämda eller för berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori
månsbestämda pensionsplaner. Inom den svenska verksamheten eller befattning och tiden för planens genomförande.
finns det både avgiftsbestämda och förmånsbaserade ersättnings
planer. I den danska verksamheten finns endast avgiftsbestämda Utländsk valuta
planer. I den norska verksamheten finns det endast förmånsbase Transaktioner i utländsk valuta omräknas, när de tas in i redovis
rade planer. ningen, till den funktionella valutan enligt transaktionsdagens
valutakurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räk
Avgiftsbestämda planer nas om till balansdagens kurs. Valutakursdifferenserna redovisas
För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till i resultaträkningen.
en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytter
32.
Coop Norden Årsredovisning2005 / Noter
Forts Not 3
Vid upprättande av koncernredovisning omräknas koncernens Övriga immateriella tillgångar
utlandsverksamheters balansräkningar från dess funktionella valuta De övriga immateriella tillgångarna, i huvudsak bestående av akti
till svenska kronor baserat på balansdagens valutakurs. Intäkts verade ITprojekt, licenser, patent, varumärken och hyresrättigheter
och kostnadsposter omräknas till periodens genomsnittskurs. De redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för ackumulerade
omräkningsdifferenser som uppstår klassificeras som eget kapital avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
och överförs till koncernens omräkningsreserv. Den ackumulerade Internt upparbetade immateriella tillgångar redovisas endast om
omräkningsdifferensen omförs och redovisas som del i vinst eller en identifierbar tillgång har skapats, det är sannolikt att tillgången
förlust vid avyttringen. kommer att generera framtida ekonomiska fördelar och utgifterna
Orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet. för att utveckla tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om
Kursvinster och kursförluster på operativa fordringar och skulder det inte är möjligt att redovisa någon internt upparbetad immate
redovisas som övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader. Kurs riell tillgång redovisas utgifterna för utveckling som en kostnad i
differenser avseende finansiella tillgångar och skulder redovisas den period de uppkommer.
under resultat från finansiella investeringar. Avskrivning på övriga immateriella tillgångar kostnadsförs så att till
Goodwill och justeringar till verkligt värde som är hänförliga till gångens värde skrivs av linjärt över dess beräknade nyttjandeperiod.
förvärv av verksamheter med annan funktionell valuta än SEK
behandlas som tillgångar/skulder i den förvärvande verksamheten Följande procentsatser har tillämpats:
och omräknas till balansdagens valutakurser. Övriga immateriella tillgångar 10–33 %
Anläggningstillgångar som innehas Materiella anläggningstillgångar
för försäljning och avvecklade verksamheter Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräk
Anläggningstillgångar klassificeras som att de innehas för försälj ningen om det är sannolik att framtida ekonomiska fördelar kom
ning om deras bokförda värde kommer att återvinnas huvudsakli mer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för till
gen genom försäljningstransaktioner och inte genom stadig gången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella
varande bruk. Vid den tidpunkten som klassificering enligt ovan
30 anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag
sker så upphör avskrivningar att belasta resultaträkningen. för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I
Anläggningstillgångar som innehas till försäljning redovisas till det anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt direkta kostnader hän
lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försälj förliga till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att
ningskostnader, förutom avseende uppskjutna skattefordringar kunna nyttjas i verksamheten. Avskrivning på materiella anlägg
och finansiella tillgångar som värderas i enlighet med respektive ningstillgångar, med undantag av pågående nyanläggningar, kost
standard. En avvecklad verksamhet är en del av företaget som nadsförs så att tillgångens värde skrivs av linjärt över dess beräk
antingen har avyttrats eller klassificerats som att den innehas till nade nyttjandeperiod. Restvärde och nyttjandeperiod prövas vid
försäljning. Coops avvecklade verksamheter särredovisas i resultat varje bokslutstillfälle och justeras om prövningen resulterar i en ny
räkning i en egen kolumn och i not 20 där även kassaflödeseffek bedömning. Materiella anläggningstillgångar som består av delar
ten redovisas. med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponen
ter av materiella anläggningstillgångar.
Immateriella tillgångar Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrange
Goodwill ring av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset
Goodwill utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörel och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försälj
seförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara till ningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/
gångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser. Goodwill har kostnad.
bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod och redovisas till När omvärderade tillgångar säljs, överförs de belopp som ingår i
anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. andra reserver till balanserade vinstmedel.
Goodwill som uppkommer vid företagsförvärv hänförs i anslutning
till förvärvet till tillgångar som genererar ett kassaflöde som är
Följande årliga procentsatser för avskrivning har tillämpats:
oberoende från andra tillgångar och som drar nytta av förvärvet.
Byggnader 2–2,5 %
Om det redovisade värdet på den kassagenererande enhetens till
Förbättringsutgifter Skrivs av i takt med
gångar inklusive goodwill överstiger nuvärdet av det framtida kas
på annans fastighet hyresavtalets löptid
saflödet eller verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader
Markanläggningar 5%
skrivs det redovisade värdet ner till det lägre värdet.
Maskiner och andra tekniska anläggningar 6–20 %
Nedskrivningsbehovet för goodwill prövas minst en gång per år
Inventarier, verktyg och installationer 10–33 %
eller mer ofta om det finns indikationer på att en värdeminskning
har inträffat. Nedskrivning av goodwill redovisas i resultaträkningen. En tillgång som innehas under ett finansiellt leasingavtal skrivs,
Vid försäljning av ett rörelseförvärv tas beloppet för oavskriven liksom ägda tillgångar av, över tillgångens beräknade nyttjande
goodwill med i beräkning av vinst eller förlust av avyttringen. period, eller över leasingperioden om denna är kortare.
33.
Forts Not 3
Nedskrivningar fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivitetsränte
Vid varje rapporttillfälle granskar koncernen redovisade värden för metoden. Likviddagsredovisning tillämpas vid bokföring av finan
materiella och immateriella tillgångar för att bedöma om det finns siella skulder på balansräkningen. Samtliga derivatinstrument vär
indikationer på att någon tillgång har minskat i värde. Om så är fal deras till verkligt värde.
let, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att en eventuell vär
denedgång ska kunna fastställas. Om det inte är möjligt att Kundfordringar
beräkna återvinningsvärdet för den enskilda tillgången, beräknar Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter
koncernen istället återvinningsvärdet för den kassagenererande avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundford
enhet tillgången hör till. Återvinningsvärdet definieras som det rans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt
högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redo
Nyttjandevärdet definieras som nuvärdet av de uppskattade fram visas i rörelsens kostnader.
tida betalningar som tillgången genererar. Nedskrivningar återförs
endast om tillgångens redovisade värde efter återföring inte över Finansiella placeringar
stiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon Finansiella placeringar värderas till verkligt värde med värdeföränd
nedskrivning inte hade gjorts, med hänsyn tagen till de avskriv ringar redovisade i resultaträkningen.
ningar som då skulle ha gjorts.
Leverantörsskulder
Varulager Leverantörsskulders förväntade löptid är kort, varför skulden redo
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först visas till nominellt belopp utan diskontering.
in – först ut principen (FIFU) respektive nettoförsäljningsvärdet.
Nettoförsäljningsvärde utgörs av beräknat försäljningsvärde efter Derivatinstrument
avdrag för försäljningskostnader. Samtliga derivat värderas till verkligt värde. Affärsdagsredovisning
tillämpas vid bokföring av derivatinstrument på balansräkningen.
Skatter Samtliga derivat som ej säkringsredovisas är klassificerade som 31
Koncernens totala skatt utgörs av summan av aktuell skatt och ”Innehav för handel”.
uppskjuten skatt. Aktuell skatt utgörs av skatt som ska betalas eller
erhållas avseende aktuellt år samt justeringar av tidigare års aktu Valutaderivat
ella skatt. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s.k. balansräk Koncernen har väsentliga valutaflöden i utländsk valuta relaterade
ningsmetoden. Uppskjuten skatt beräknas på alla temporära skill till inköp av varor i främmande valutor. För säkring av fluktuationer
nader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga i valutakurser avseende dessa flöden används terminskontrakt,
värden på tillgångar och skulder. Det skattemässiga värdet av swappar och optioner. Coop har fram till 2004–12–31 tillämpat
underskottsavdrag aktiveras i den mån det är sannolikt att det säkringsredovisning för de valutaderivat som upptagits i syfte att
kommer att finnas framtida skattepliktiga överskott mot vilka säkerställa värdet av varukostnader i enlighet med tidigare redovis
underskottsavdragen kan nyttjas. Det redovisade värdet på upp ningsprinciper. Från och med 2005–01–01 har Coop valt att ej
skjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och redu tillämpa säkringsredovisning. Förändringar avseende dessa instru
ceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skatte ment redovisas löpande över resultaträkningen som finansiella
pliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas intäkter och kostnader. Utestående fordringar och skulder i
helt eller delvis inom en överskådlig framtid mot uppskjutna utländsk valuta värderas löpande till balansdagens kurs, varvid
skattefordringar. dessa värdeförändringar redovisas i rörelseresultatet.
Avsättningar Räntederivat
Legala eller informella förpliktelser till följd av inträffade händelser Räntederivat (ränteswapavtal), FRAkontrakt (Forward Rate
och som på balansdagen är sannolika till sin förekomst men ovissa Agreement) och Futures ingås i syfte att förändra den underlig
till belopp eller tidpunkt har redovisats som avsättningar. gande finansiella nettoskuldens räntestruktur. Räntederivat värde
Avsättningar omprövas vid varje bokslutstillfälle. ras till verkligt värde och förändringar redovisas löpande över resul
taträkningen som finansiella intäkter och kostnader,
Finansiella instrument säkringsredovisning tillämpas ej.
Införandet av IAS 39 Finansiella Instrument: Redovisning och vär
dering den 1 januari 2005 innebär att samtliga finansiella tillgångar Elderivat
och finansiella skulder, exklusive derivatinstrument, initialt redovi Finansiella elderivat används i syfte att reducera exponeringen mot
sas till verkligt värde och därefter löpande till verkligt värde alterna förändringar i elpriset. Samtliga elderivat värderas till verkligt värde.
tivt upplupet anskaffningsvärde beroende på den initiala klassifice Coop Norden har valt att tillämpa säkringsredovisning i enlighet
ringen. Återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen med IAS39. Förändringar i verkligt värde som anses effektiv
redovisas löpande mot säkringsreserven i eget kapital.
34.
Coop Norden Årsredovisning2005 / Noter
Forts Not 3
Säkringsreserven beräknas upplösas i takt med att säkrad post ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hän
träffar resultaträkningen. Ineffektiv del av säkringar redovisas i syn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
under finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall
göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbola
Kassaflödesanalys gets redovisningsprinciper framgår nedan.
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt Cash Flow Statements
IAS 7. Den indirekta metoden har använts för att redovisa kassa Immateriella anläggningstillgångar
flöden från den löpande verksamheten. Likvida medel i kassa I moderbolaget tillämpas avskrivning enligt plan på goodwill vilket
flödesanalysen består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga inte är tillåtet i koncernen se vidare not 11 (Immateriella tillgångar).
tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kort
fristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunk Ersättning till anställda
ten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obe Moderbolagets pensionsåtaganden har beräknats och redovisats
tydlig risk för värdefluktuationer. baserat på Tryggandelagen. Tillämpning av Tryggandelagen är en
förutsättning för skattemässig avdragsrätt.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Aktieägartillskott och Koncernbidrag
Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och
RR 32 Redovisning för juridiska personer samt tillämpliga uttalan aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning
den från Akutgruppen. RR 32 innebär att moderbolaget i årsredo ej behövs.
visningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU Koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt
godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom mot balanserade vinstmedel.
32
Not 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar
Företagsledningen har med revisionskommittén diskuterat utveck Pensionsantaganden
lingen, valet och upplysningarna avseende koncernens kritiska Företagsledningen har tagit del av information om en sänkning av
redovisningsprinciper och uppskattningar . beräkningsränta för stiftelseföretagens pensionsskuld avseende
Det finns inte i någon av de redovisningsprinciper som gäller förmånsbestämda pensioner i Sverige. Norge som även de har för
för koncernen, några ställningstaganden eller val som väsentligen månsbestämda pensioner har inte fått någon indikation på en rän
utgör någon risk för bedömningen av koncernen resultat och tesänkning.
finansiella ställning för extern part. Räntesänkningen medför inga ökade kostnader i år. Inför nästa
år har avkastningen på pensionsmedlen hittills varit god och
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar avkastningen kompenserar den blivande räntesänkningen varför
Nedskrivningsprövningar på anläggningstillgångar ytterligare kapitaltillskott till stiftelsen i Sverige inte bedöms som
Nedskrivningsprövning av goodwill har skett i koncernen i respek nödvändiga.
tive dotterbolag. Koncernen har inte några väsentliga goodwill
poster och de poster som finns har inte varit föremål för nedskriv Avsättningar
ning. En hårdnande konkurrens har lett till omorganisationer och föränd
Nedskrivningsprövning har företagits för en del av aktiverade ringar av befintliga kedjekoncept. Det har gett ett behov av kraf
kostnader för egenutvecklade programvaror samt aktiverade tiga omstruktureringsreserver inom koncernen främst inom Coop
anläggningstillgångar. En del av prövningarna som gjordes resulte Sverige AB. Coop Danmark har tagit en stor del av sina omstruktu
rade i nedskrivningar till följd av omstruktureringar och inrikt reringskostnader redan tidigare år. De avsättningar som är gjorda
ningsförändringar inom koncernen. De kvarvarande egenutveck per 20051231 bedöms att täcka resursbehovet för de åtgärder
lade programvarorna kommer ej att ersättas inom den närmaste som ska genomföras kommande verksamhetsår.
framtiden. Det finns inte några speciella yttre faktorer som kan för
anleda ytterligare nedskrivning.
35.
Forts Not 4
Kritiskabedömningar vid tillämpning av koncernens Komponentavskrivningar på fastigheter istället för
redovisningsprinciper marknadsvärdering
Finansiella och operationella leasingavtal Ett vägval gjordes i slutet av 2004 att ej redovisa fastigheterna till
I samband med fastighetsförsäljningen som är att betrakta som en marknadsvärde utan istället använda sig av komponentuppdel
sale and lease back affär uppstod frågan om det nya hyresförhål ningar enl IAS 16. Det har blivit en mer detaljerad komponentin
landet är att betrakta som en finansiell lease eller operationell delning av fastigheterna än tidigare med ändrade avskrivningstider
lease. Vad gäller kvalificeringen till operationell lease är den starkt mot tidigare principer. Det har totalt sett i koncernen dock haft en
kopplad till om hyretagarens löper en risk, om hyran är marknads endast marginell effekt på resultatet
anpassad och om ägandet av fastigheterna övergått till köparen.
Det är företagsledningens bedömning att samtliga ekonomiska ris Lagervärderingar
ker och fördelar som är förknippade med fastigheterna finns hos Lagervärderingen är gjord enligt koncernens fastställda regler om
leasegivaren varför hyreskontrakten klassificeras som operationell åldersfördelning med en kompletterande värdering av större varu
leasing. partier med lång liggetid. Lagervärderingen är gjord enligt princi
Tidigare år har alla hyreskontrakt på grund av det stora antalet pen om försiktighet, vilket innebär att lagret bedöms vara värderat
och olikheter i löptider och villkor ej kunnat prognostiserats på ett med tillräcklig hänsyn till risk för inkurans och med nedskrivning
tillförlitligt sätt. Prognoserna ska ligga till grund för en framtida för svinn och kassation.
bedömning av minimileaseavgifterna. De kontrakt som följer med
fastighetsförsäljningen i Coop Sverige har dock varit möjliga att
beräkna en framtida minimileaseavgift för, då de till stor del är lik
artade till längd index mm.
33
36.
Coop Norden Årsredovisning2005 / Noter
Not 5 Intäkternas fördelning
Intäkter per väsentliga intäktsslag Intäkter
Koncernen Koncernens försäljning i Danmark och Sverige utgörs huvudsakli
MSEK 1 jan–31 december 2005 2004 gen av detaljhandel, vilket avser butiksförsäljning med kontant
betalning. Intäkterna redovisas således normalt i samband med
Nettoomsättning:
kontant betalning. Intäkterna redovisas till verkligt värde med
Varuförsäljning, butiksförsäljning 47 766,0 48 747,3
avdrag för rabatter och moms.
Varuförsäljning, egen produktion 27,5 72,0
I Danmark och Sverige sker även distribution av varor till själv
Varuförsäljning, DDF 13 179,6 13 099,0 ständiga konsumentföreningar så kallade Detaljhandelsdrivande
Varuförsäljning, Coop NKL 20 340,7 17 369,0 Föreningar (DDF). Försäljning i Norge består uteslutande av pro
Grossistförsäljning 95,9 138,6 duktion och distribution av varor till Coop NKL och DDF.
Distributions och logistikintäkter 484,1 377,7
Övriga 10,1 33,0
Summa 81 903,9 79 836,7
Not 6 Övriga rörelseintäkter
Övriga rörelseintäkter
Koncernen Moderbolaget
MSEK 1 jan–31 december 2005 2004 2005 2004
Bensinförsäljning 4 739,0 4 054,8 — —
34 Fakturering av omkostnader till Coop NKL 1 361,0 1 138,8 — —
Leverantörsbonus 556,8 516,2 40,2 —
Realisationsvinst vid avveckling av verksamhet 2 167,9 –3,3 — —
Realisationsvinst 62,9 15,0 — —
Kedjeavgifter 222,1 156,3 — —
Externa hyresintäkter 126,2 99,6 — —
Utvecklingsbidrag egna butiker och DDFbutiker 94,9 99,6 183,3 181,5
FDB, medlemsadministration 29,2 30,0 — —
Tjänsteuppdrag 166,8 183,3 614,9 310,7
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär 6,6 –0,1 0,3 —
Statliga bidrag 1,4 1,8 — —
Förändring av varulager 7,2 4,9 — —
Aktiverat arbete för egen räkning –3,5 12,8 — —
Övrigt 216,4 379,1 –0,6 3,8
Summa Övriga rörelseintäkter 9 754,9 6 688,7 838,1 496,0
Varav;
Övriga rörelseintäkter från avvecklade verksamheter 2 183,3 17,0 — —
Koncernens övriga intäkter består till stor del av bensinförsälj I totala övriga intäkter ingår ett resultat från avvecklad verk
ning, samt fakturering till Coop NKL för att täcka omkostnader samhet om 15,4 (17,0) MSEK i posten externa hyresintäkter.
i enlighet med avtal. I moderbolaget har det skett en högre vidarefakturering av
Realisationsvinst från avvecklad verksamhet hänför sig till försälj kostnader då personal som tidigare varit anställd i annat kon
ning av delar av det svenska fastighetsbeståndet i koncernen. cernbolag överflyttades i början av 2005 till moderbolaget. De
Övriga realisationsvinster är till stor del hänförliga från till utför dock arbete för den gamla arbetsgivarens räkning som
läggsköpeskilling från försäljning av den danska kafferosteri medför en högre internfakturering.
verksamheten som gjordes 2004 (58,7 MSEK), övriga rea Detta sker främst i den svenska verksamheten. Se vidare
vinster (4,2 MSEK) kommer från försäljning av maskiner och not 31.
inventarier.
Coop Norden Årsredovisning2005 / Noter
Forts Not 7
Nettoomsättning per rörelsegren*
Omsättning Anläggningstillgångar Investeringar
2005 2004 2005 2004 2005 2004
Stormarknader 20 062 21 197 642 802 141 123
Supermarket 20 025 20 917 548 840 72 167
Lågpris 7 664 7 083 — 136 — 131
Grossistförsäljning 30 802 26 932 1 004 32 60 21
Industri 28 73 266 5 37 –18
Övrigt 10 895 10 307 135 352 –23 196
Summa 89 475 86 508 2 595 2 167 287 620
*Avser pågående verksamheter
Segmentsrapportering upprättas för koncernens geografiska
områden. Koncernens interna rapporteringssystem är upp
byggt utifrån uppföljning av avkastningen på koncernens verk
samheter i olika länder eller olika geografiska områden varför
geografiska områden är den primära indelningsgrunden.
Rörelsegrenar utgör koncernens sekundära segment.
36
39.
Not 8 Medelantalanställda samt upplysning om könsfördelning och sjukfrånvaro
Medelantal anställda
2005 2004
Koncernen och moderbolaget Antal anställda Varav kvinnor Varav män Antal anställda Varav kvinnor Varav män
Moderbolaget 375 195 180 157 63 94
Sverige, exklusive moderbolaget 9 007 5 033 3 974 9 866 5 597 4 269
Norge 1 635 413 1 222 1 690 409 1 281
Danmark 12 093 5 995 6 098 12 587 6 314 6 273
Övriga länder 1)
135 67 68 — — —
Koncernen totalt 23 245 11 703 11 542 24 300 12 383 11 917
1) Avser anställda i intressebolag där andelsinnehavet 2005 överstiger 50%
Könsfördelning ledande befattningshavare
2005 2004
Koncernen Totalt Varav kvinnor Varav män Totalt Varav kvinnor Varav män
Styrelseledamöter 50 5 45 38 6 32
Vd, övrig företagsledning 43 7 36 44 10 34
Koncernen totalt 93 12 81 82 16 66
2005 2004
Moderbolaget Totalt Varav kvinnor Varav män Totalt Varav kvinnor Varav män
37
Styrelseledamöter 14 4 10 15 2 13
Vd, övrig företagsledning 10 1 9 15 2 13
Totalt 24 5 19 30 4 26
Sjukfrånvaro Moderbolaget
2005 2004
Total sjukfrånvaro, helår % 3,3 1,6
– långtidssjukfrånvaro, mer än 60 dagar 1,7 0,4
– sjukfrånvaro för män 5,9 1,0
– sjukfrånvaro för kvinnor 1,1 2,4
– anställda –29 år 1,1 1,0
– anställda 30–49 år 2,9 1,5
– anställda 50 år– 4,0 1,8
40.
Coop Norden Årsredovisning2005 / Noter
Not 9 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Koncernen
MSEK per 31 december 2005 2004
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Moderbolag
Styrelse, vd och vice verkställande direktörer 33,6 11,0
Övriga anställda 168,8* 92,6
Summa löner och andra ersättningar 202,4 103,6
Sociala kostnader 133,3 67,0
Varav pensionskostnader: 48,3 30,8
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 335,7 170,6
* De ökade lönekostnaderna i moderbolaget beror främst på den organisationsförändring
som gjordes 2005 då bl a anställda flyttades från Coop Sverige till moderbolaget.
Dotterbolag i Sverige
Styrelse och vd 1,6 5,5
Övriga anställda 2 296,4 2 447,1
Summa löner och andra ersättningar 2 298,0 2 452,6
Sociala kostnader 908,2 1 003,6
Varav pensionskostnader: 183,3 214,2
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 3 206,2 3 456,2
Dotterbolag i Norge
38
Styrelse och vd 4,3 3,2
Övriga anställda 789,5 736,4
Summa löner och andra ersättningar 793,8 739,6
Sociala kostnader 170,5 211,2
Varav pensionskostnader: 59,8 66,5
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 964,3 950,8
Dotterbolag i Danmark
Styrelse och vd 10,9 30,4
Övriga anställda 4 109,2 4 165,3
Summa löner och andra ersättningar 4 120,1 4 195,7
Sociala kostnader 297,8 282,3
Varav pensionskostnader: 205,5 200,3
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 4 417,9 4 478,0
Dotterbolag i övriga länder
Styrelse och vd — —
Övriga anställda 32,1 —
Summa löner och andra ersättningar 32,1 —
Sociala kostnader 1,7 —
Varav pensionskostnader: 1,2 —
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 33,8 —
Koncernen totalt
Löner och andra ersättningar till styrelse och vd 50,4 50,1
Löner och andra ersättningar till övriga anställda 7 396,0 7 442,7
Summa löner och andra ersättningar 7 446,4 7 491,5
Summa sociala kostnader 1 511,5 1 564,1
Varav pensionskostnader: 498,1 511,8
Koncernen totalt löner, andra ersättningar och sociala kostnader 8 957,9 9 055,6
41.
Forts Not 9
Styrelse Villkor för vd och ledande befattningshavare
Enligt bolagsstämmans beslut utgår styrelsearvode intill nästa ordi Den 25 april 2005 lämnade koncernchef och verkställande direktör
narie bolagsstämma med 1 768 (1 772) KSEK, varav 250 KSEK till Svante Nilsson sin befattning och ersattes av Svein E.Skorstad.
styrelsens ordförande. Ebbe Lundgaard avgick som styrelseordfö Sammantaget utbetalades uppsägningslön och avgångsvederlag
rande i maj månad och ersattes av 1:e vice ordförande, Nina till tidigare vd med 16,4 MSEK. Pensionskostnader för tidigare vd
Jarlbäck. Ebbe Lundgaard tillträdde därefter posten som 1:e vice uppgår till 9,1 MSEK för 2005.
ordförande medan Lisbeth Bull Husby tillträdde posten som 2:e Enligt avtal har nuvarande vd lön uppgående till 7 200 KSEK per
vice ordförande. De två vice ordförandena har erhållit 150 KSEK år exklusive semestertillägg. I tillägg kan bonus utgå med högst
vardera och övriga ledamöter 100 KSEK vardera. Suppleanter 35% baserat på Coop Nordens finansiella utveckling.
erhåller ersättning om 2 KSEK per möte. Totalt har 1 407 KSEK av Koncernchefen skall gå i pension vid 60 års ålder och uppbär då
2005 års arvoden utbetalts under 2005. 17% av slutlönen livsvarigt. I bolaget görs en årlig avsättning för
vd:s pensionsförpliktelse. Bolaget har förbundit sig att ersätta kon
Ersättningskommittén cernchefen till och med juni 2008 vid uppsägning från företagets
Ersättningskommittén har utarbetat en ny ersättningspolicy som sida. Verkställande direktören har en uppsägningstid om 6 måna
innefattar lön, bonus, pension och avgångsvederlag. Policyn för der vid egen uppsägning. Inga andra ersättningar utgår vid egen
lönesättning är utformad så att koncernledning och övrig ledning uppsägning.
ska få en konkurrenskraftig ersättning med hänsyn till bolagets Övriga ledande befattningshavare har marknadsmässiga anställ
resultat, marknaden där koncernen verkar och med hänsyn tagen ningsvillkor. Med andra ledande befattningshavare avses de
till externa marknadsuppgifter. Företaget praktiserar bonusbaserad personer som tillsammans med vd utgör koncernledningen. För
lön för koncernledningen och för 2006 uppgår nivån till 35%. koncernledningens sammansättning, se sid 69. Utöver uppsäg
Vidare har beslut fattats om att framgent praktisera premie ningstid finns avtal om avgångsvederlag som omfattar mellan
bestämda pensionsavsättningar i spannet om 25–35% av pen 0–24 månadslöner. För vissa ledande befattningshavare har avtal
siongrundande lön. Den nya policyn innebär att vid uppsägning träffats om pension från 60 till 62 års ålder. Per 2005–12–31 har
från företagets sida är uppsägningstiden 6 månader. Därtill utgår Coop Norden AB 3 vice verkställande direktörer. De är anställda i 39
avräkningsbart avgångsvederlag om maximalt 12 månader. dotterbolagen Coop Norge AS, Coop Danmark A/S och i Coop
Sverige AB.
Rörliga ersättningar Coop Nordenkoncernen har både avgiftsbestämda och
Inga tantiem eller resultatbaserade ersättningar har utgått till vd förmånsbestämda pensioner. Se vidare not 10, ersättning till
eller styrelse under räkenskapsåret förutom till före detta vd och anställda. Koncernens totala omstruktureringskostnader avseende
koncernchef som erhållit 2 250 KSEK. För vd och övriga ledande personal belastade resultatet med 128,1 (47,9) MSEK.
befattningshavare gäller att en rörlig bonusersättning om 35 % av Moderbolaget har under året belastats med lönekostnader som
grundlönen utgår baserat på koncernens resultatutfall. Noll kronor följd av omstruktureringar med totalt 59,6 (0,8) MSEK.
har utbetalats för 2005 avseende nämnda bonusprogram.
Not 10 Ersättning till anställda
Coop Norden koncernen har både avgiftsbestämda och förmåns Då den aktuariella vinsten eller förlusten på pensionsförpliktelser
bestämda pensionplaner. och förvaltningstillgångar överstiger en korridor motsvarande
Enligt avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgif 10 % av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller mark
ter till en separat juridisk enhet och har inte några förpliktelser att nadsvärdet av förvaltningstillgångarna, resultatförs det översti
betala ytterligare avgifter. gande beloppet över de anställdas återstående anställningstid.
De förmånsbaserade planerna innebär att den anställde garan Familjepension och sjukpension tryggas genom KP pensions
teras en pension motsvarande en viss procentsats av slutlönen vid kassa för de svenska bolagen. Arbetsgivare har även möjlighet att
full tjänstetid. trygga ålderspension i pensionskassan. Nyintjänande av pensions
För full tjänstetid krävs 30 tjänstgöringsår mellan 28 och 65 års rätt inom den svenska delen sker huvudsakligen till en fastställd
ålder. I de förmånsbaserade planerna ska nuvärdet av pensionsför plan hos KP Pensionskassa. KP Pensionskassa klarar inte av tekniska
pliktelserna årligen beräknas enligt den så kallade Projected Unit skäl att ta fram tillräcklig information för att redovisa pensionskas
Credit Method utifrån vissa aktuariella antaganden, avseende san som en förmånsbestämd plan. Vi har därför behandlat den
löneökningar, avgångstakt, inflation, diskonteringsränta mm. som en avgiftsbestämd pensionplan.
Pensionsförpliktelserna i Coop Norden AB och Coop Norden Coop Norge AS har endast förmånsbaserade pensionsplaner.
Sverige AB avseende ålderspension tryggas genom KP pensionstif Aktuariell beräkning är gjord 2005, varför även de ingår i nedan
telse. I stiftelsen tryggas endast temporär och livsvarig ålderspen stående uppställningar. Pensionsmedlen finns hos Storebrand
sion. Stiftelsetillgångarna utgörs av förvaltningstillgångar avseende Livsforsikring.
pensioner och värderas till marknadsvärde. Coop Norden Danmark A/S har endast avgiftsbestämda pensioner.
42.
Coop Norden Årsredovisning2005 / Noter
Forts Not 10
Avsättning för pensioner
Total Total
Koncernen MSEK 2005 2004
Kostnad förmånsbestämda pensioner för perioden
Kostnad intjänade förmåner under perioden (+) 74,7 63,8
Räntekostnad (+) 153,1 156,7
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (–) –149,9 –136,1
Reduceringar/regleringar av plan (–) — –5,6
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder oantastbara förmåner (+) 0,5 —
Amortering av aktuariella vinster (–)/förluster (+) –0,1 —
Pensionskostnad för perioden 78,3 78,8
Pensionskostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner 332,4 265,3
Löneskatt på pensionskostnader 29,1 25,6
Skuld i balansräkning
Pensionsförpliktelse (+) 3 726,7 3 172,3
Förvaltningstillgångar (–) –3 286,5 –2 942,2
Oredovisade aktuariella förluster (–)/vinster (+) –327,5 –52,1
Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder antastbara förmåner 0,5 7,6
UB Skuld (+)/fordran (–) som redovisas i balansräkning 113,2 185,6
Skuld (+)/fordran (–) särskild löneskatt –6,4 –4,4
40 Skuld (+)/fordran (–) bolagsskatt 48,2 6,2
Förändring av förvaltningstillgångar
IB Förvaltningstillgångar 2 942,2 2 860,5
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (+) 149,9 136,1
Pensionsutbetalningar från förvaltningstillgångarna (–) –186,7 –199,3
Inbetalningar av bolaget (+) 140,6 85,7
Administrativa kostnader (–) –3,6 –3,5
Netto transfereringar av förvaltningstillgångar (+/–) 58,9 –6,0
Premier betalda från förvaltningstillgångar (–) –2,2 –2,9
Aktuariella vinster (+)/förluster (–) på förvaltningstillgångar 123,8 71,6
Valutakursdifferens 63,6 —
UB Förvaltningstillgångar 3 286,5 2 942,2
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar 273,7 162,8
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 149,9 91,1
Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på förvaltningstillgångar 123,8 71,7
Förändring av pensionsförpliktelse
IB Pensionsförpliktelse 3 172,3 3 051,9
Kostnad intjänade förmåner under perioden (+) 74,8 63,8
Räntekostnad (+) 153,2 156,7
Administrativa kostnader (–) –3,6 –4,8
Pensionsutbetalningar (–) –186,6 –205,0
Minskning till följd av reduceringar/reglering av plan (–) 0,0 –5,6
Netto överföringar av förpliktelse (+/–) 79,9 –8,4
Aktuariell vinst (–)/förlust (+) på pensionsförpliktelse 356,8 123,7
Valutakursdifferens 80,0 —
UB Pensionsförpliktelse 3 726,7 3 172,3
43.
Forts Not 10
Total Total
Koncernen MSEK 2005 2004
Aktuariella vinster/förluster
IB Ackumulerad vinst (+) / förlust (–) –91,5 0,0
10% av det största av IB Förpliktelse och IB Förvaltningstillgångar 333,2 206,2
Amorteringstid 27,9 11,0
Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på förvaltningstillgångar 123,8 71,6
Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på pensionsförpliktelse –356,8 –163,1
UB Ackumulerad vinst (+) /förlust (–) –324,5 –91,5
Viktiga aktuariella antaganden
Diskonteringsränta 3,6–5,0 4,3–6
Inflation 2,0–2,5 2,2–3
Ökning av pensionsutbetalningar 2,0–2,0 —
Löneökningstakt 3,0–3,0 3,0–3,2
Ökning i inkomstbasbelopp/G–regulering 3,0–3,0 3,2
Personalomsättningstakt 2,0–5,0 —
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 4,3–6,0 4,4–6,0
Livslängds/dödlighetsantaganden FFS2001:1, k1963
Övrig information Förväntad
Tillgångsallokering Tillgång avkastning 41
aktier 24–25 8,0
obligationer 59–65 3,5
fastigheter 9–10 5,8
övrigt 8
Förväntade pensionsutbetalningar nästa period –108,7 u.s.
Förväntad inbetalningar av bolaget nästa år (bolagets bästa uppskattning) 114,9 u.s.
Plan som är fonderad i Coop Norge 62,5 u.s.
Tillgångsallokeringen innefattar även en genomsnittlig fördelning av Storebrands pensionsmedel.
44.
Coop Norden Årsredovisning2005 / Noter
Forts Not 10
Framtida betalningar
Tillskott
För svenska företag tryggas en del av åtagandena även genom
kreditförsäkring. Skulle pensionsförpliktelserna öka kan respektive
företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstif
telsen eller i annat fall göra en avsättning till pensioner i balans
räkningen. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig
Coop Norden att tillskjuta 0 MSEK under 2006.
Moderbolagets pensionsförpliktelser:
Moderbolaget
2005 2004
Pensionsförpliktelser för verkställande direktör, se vidare not 9 6,7 7,6
Pensionsförpliktelser för övriga anställda 42,5 5,6
Totalt 49,2 13,2
Härav kreditförsäkrade via FPG/PRI
Koncernen Moderbolaget
2005 2004 2005 2004
Belopp i avsättningsposten som förväntas regleras
efter mer än 12 månader 3 540 2 973 49,2 13,2
42
45.
Not 11 Arvodetill revisorer
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Revision
Deloitte 6,3 5,9 0,9 0,9
NorAudit 1,2 1,3 — —
Summa revision 7,5 7,2 0,9 0,9
Andra uppdrag
Deloitte 5,4 4,0 2,9 1,5
NorAudit 1,0 0,3 — —
Summa andra uppdrag 6,4 4,3 2,9 1,5
Summa 13,9 11,5 3,8 2,4
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och vds förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor
att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
Not 12 Operationell leasing
Coop Norden koncernen innehar ett fåtal operationella leasing De varierar från ytterligheten rullande 6–månaders avtal till
avtal av väsentlig karaktär. Kontrakten avser pant och returmaski uppåt 13 år för vissa stormarknader. Den stora mängden hyreskon 43
ner med avtalspartner Tomra. I november 2003 tecknades avtal för trakt och olikheterna gör det svårt att prognostisera och bedöma
operationellt leasing med Tomra. Leasingperioden är 5 år till ett framtida hyror för merparten av kontrakten.
sammanlagt värde av 160 MSEK. Avtalet gäller fr.o.m. I december månad såldes en stor del av koncernens svenska
2004–01–01. fastighetsbestånd (ca 130 hyreskontrakt var förknippade med för
De totala kostnaderna för leasingavtalen 2005 är 92 (46) MSEK. säljningen). De sålda fastigheterna kommer fortsättningsvis att
Leasingavgifterna för avtalen är baserade på STIBOR. leasas av Coop Sverige AB från den nya ägaren. Dessa operatio
Avtalen är uppsägningsbara och bolaget kan vid slutet av leasing nella leasingkontrakt sträcker sig över en period mellan 10 och 13
perioden välja mellan att leverera tillbaka utrustningen, förlänga år och räknas upp med KPI löpande. I samband med de nya hyres
avtalen till marknadshyra eller köpa ut avtalen till marknadspris. kontrakten har det varit möjligt att göra en framtida bedömning av
De framtida leaseavgifterna inklusive service och OLP hyresåtagandet, beloppen framgår av nedanstående tabell.
(Försäkring, Asset Management och IT Option (Flexibilitet): Hyrorna avser endast de sålda fastigheterna.
Inom koncernen finns ett stort antal hyreskontrakt (ca 400 st)
som till sin karaktär skiljer sig åt vad gäller avtalstider, indexupp
räkningar, avtalslängder mm.
Koncern Hyror fastigheter Pant & returautomater
Leasingavgifter per år MSEK 2005 2005 2004
Inom ett år 281 86 48
Mellan ett till fem år 1 165 179 146
Senare än fem år 1 884 13 0
Coop Norden Årsredovisning2005 / Noter
Forts Not 13
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2005–12–31 36,1
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Ingående balans 2004–01–01 –2,5
Årets avskrivningar –0,9
Utrangering/försäljning 1,8
Utgående balans 2004–12–31 –1,6
Ingående balans 2005–01–01 –1,6
Årets avskrivningar –7,0
Utgående ackumulerade avskrivningar 2005–12–31 –8,6
Utgående planenligt restvärde 2004–12–31 3,0
Utgående planenligt restvärde 2005–12–31 27,5
Planenlig avskrivning sker med följande procentsatser: Finansiell leasing
Coop har finansiella leasingkontrakt avseende lastbilar och släp
Byggnader 2–2,5% kärror samt en mindre del butiksinventarier.
Förbättringsutgifter på annans fastighet skrivs av i takt med Leasingavgifterna och de variabla utgifterna för ränta och inte
hyresavtalens löptid rimsavgifter för samtliga ovanstående avtal är beräknade vid ränte
Markanläggningar 5% läget per angiven basdag och ränteparameter ”Stibor 30 dagar”.
Maskiner och andra tekniska anläggningar 6–20% Avtalen är uppsägningsbara, innehållande en återköpsklausul.
Efter leasingperiodens slut förlängs kontraktet automatiskt ett år
Inventarier, verktyg och installationer 10–33%
46 i sänder om uppsägning ej skett tidigast nio månader och senast
sex månader före leasingperiodens utgång. Coop Norden Sverige
Byggnation i egen regi värderas till nedlagda kostnader samt skälig
AB äger rätt att vid leasingperiodens slut, om uppsägning skett
andel av indirekt kostnad. Övriga materiella anläggningstillgångar
och under förutsättning att betalningarna enligt kontraktet rätt
redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade
eligen fullgjorts, anvisa en köpare av leasingobjektet för en kontant
avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Anskaff
köpeskilling (exkl. moms) som motsvarar det restvärde för aktuellt
ningsvärdet utgörs av inköpspriset inklusive avgifter/skatter samt
leasingobjekt som följer av leasingkontraktet.
direkta kostnader i samband med köpet direkt hänförbara till till
Totalt erlagda leaseavgifter uppgick till 37,7 (40,5) MSEK.
gången för att bringa den på plats.
Variabla avgifter har påverkat årets leaseavgifter med 3,1 (4,7) MSEK.
Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffnings
värde och beräknad ekonomisk livslängd. Understiger värdet av en
fastighet eller annan tillgång, enligt intern värdebedömning, bok
fört värde och bedöms värdenedgången varaktig, sker nedskriv
ning med erforderligt belopp.
Den vinst eller förlust som uppstår vid utrangering eller avyttring
av materiella anläggningstillgångar utgör mellanskillnaden mellan
vad som erhållits för tillgången och dess redovisade värde och
redovisas i rörelseresultatet.
Framtida minimileaseavgifter och dess nuvärde för finansiella leasingavtal gällande på balansdagen:
Koncernen, MSEK 2005 2004
Framtida minimi Nuvärde av framtida Framtida Nuvärde av framtida
Förfallotidpunkt leaseavgifter minimileaseavgifter minimileaseavgifter minimileaseavgifter
Inom 1 år 31 30 33 32
1–5 år 26 24 57 51
över 5 år — — — —
Summa 57 54 90 83
Coop Norden Årsredovisning2005 / Noter
Forts Not 14
Förskott
Balanserade Patent, avseende
utgifter för licenser samt Hyresrätter immateriella
utvecklings liknande och liknande anläggnings
Koncernen, MSEK arbeten etc 1) rättigheter rättigheter Goodwill tillgångar 2) Totalt
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2004–01–01 — — — — — —
Årets nedskrivningar –47,3 — — — — –47,3
Utgående balans 2004–12–31 –47,3 — — — — –47,3
Ingående balans 2005–01–01 –47,3 — — — — –47,3
Försäljningar/utrangeringar — — — — — —
Årets nedskrivningar –37,7 — — — — –37,7
Utgående balans ackumulerade
nedskrivningar 2005–12–31 –85,0 0,0 0,0 0,0 0,0 –85,0
Utgående restvärde 2004–12–31 149,1 35,9 0,0 30,5 10,5 226,0
Utgående restvärde 2005–12–31 98,1 27,8 5,5 29,4 1,0 161,8
1) Avser huvudsakligen aktiverade kostnader för utvecklingsarbete av ITprojekt.
2) Avser pågående utvecklingsprojekt som ännu inte färdigställts.
Patent,
licenser samt
Balanserade liknande
Moderbolaget, MSEK ITprojekt rättigheter Goodwill Totalt
48
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2004–01–01 — 0,6 19,0 19,6
Utgående balans 2004–12–31 — 0,6 19,0 19,6
Ingående balans 2005–01–01 — 0,6 19,0 19,6
Årets Inköp 4,5 0,8 — 5,3
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2005–12–31 4,5 1,4 19,0 24,9
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Ingående balans 2004–01–01 — –0,4 –3,8 –4,2
Årets avskrivningar — –0,2 –3,8 –4,0
Utgående balans 2004–12–31 — –0,6 –7,6 –8,2
Ingående balans 2005–01–01 — –0,6 –7,6 –8,2
Årets avskrivningar –1,9 –0,8 –3,8 –6,5
Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan 2005–12–31 –1,9 –1,4 –11,4 –14,7
Utgående planenligt restvärde 2004–12–31 — 0,0 11,4 11,4
Utgående planenligt restvärde 2005–12–31 2,6 0,0 7,6 10,2
Under året har utgifter i moderbolaget för utveckling av programvara aktiverats till ett värde av 4,5 MSEK.
51.
Forts Not 14
Underåret har kostnader i moderbolaget för utveckling av pro Tillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för
gramvara aktiverats till ett värde av 4,5 MSEK. ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskriv
ningar.
Planenlig avskrivning på de immateriella tillgångarna sker med Övervärde vid förvärv av verksamhet som inte går att enskilt
följande procentsatser identifiera och redovisa separat men ändå bedöms generera fram
Balanserade utgifter för utvecklingsavgifter 20% tida ekonomiska fördelar benäms goodwill. Goodwill skrivs inte av
Patent och licenser 20%–33% men prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen
Programvaror 20%–33% samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger.
Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs
Hyresrätter 10%–18%
baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Vad gäller nedskriv
ningstest har detta gjorts på den lägsta nivå där separerbara kassa
De immateriella tillgångarna består företrädelsevis av aktiverade IT
flöden identifierats. Där ett framtida kassaflöde inte kan med
projekt, licenser, patent och varumärken. Immateriella tillgångar
säkerhet prognostiseras används nettoförsäljningsvärde.
redovisas som tillgång i balansräkningen när det är sannolikt att de
Nedskrivningstester har genomförts på balanserade utgifter för
framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kom
utvecklingsarbete utifrån en mall som används i hela koncernen.
mer att tillfalla företaget och tillgångens anskaffningsvärde kan
En diskonteringränta på 4,5 % har används vid beräkningarna
beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Årets nedskrivningar i balanserade utgifter hänför sig till nya
Utveckling bedrivs i form av egna ITprojekt. I de fall det är san
riktlinjer i koncernen för det befintliga varuförsörjningssystemet
nolikt att utvecklingskostnaden leder till framtida ekonomiska för
samt nedskrivning av ett gammalt intranätsystem.
delar för företaget och anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlit
Goodwill avser dels förvärvat övervärde i varumärke samt
ligt, aktiveras utgiften för företaget såsom immateriell anläggnings
inkråmsgoodwill vid förvärv av butiker. Varumärkesinnehavet
tillgång i balansräkningen. I övrigt belastar utvecklingen rörelse
genererar framtida kassaflöden i form av minskade inköpskost
resultatet löpande.
nader som väsentligen överstiger det bokförda värdet.
49
Not 15 Övriga kostnader
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Bensininköp 4 666,5 1 492,1 — —
Marknadsföringskostnader 914,7 944,9 30,9 0,1
Konsultarvoden 216,2 210,4 138,6 83,1
ITkostnader 764,5 624,7 121,6 13,7
Hyreskostnader 2 660,0 2 597,2 16,3 19,3
FDB, åtkomst medlemsregister 29,2 30,1 — —
Realisationsförluster 33,4 10,7 — 1,5
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär 53,8 — 1,0 —
Kostnader för omstrukturering 506,6 — — —
Övrigt 3 377,4 3 203,1 181,3 95,6
Summa 13 222,3 9 113,1 489,7 213,3
52.
Coop Norden Årsredovisning2005 / Noter
Not 16 Upplysningar om närstående
Intäkter
Coop Norden AB ägs av KF till 42%, FDB till 38% och Coop NKL Intäkter från FDB hänför sig till apportavtalet mellan Coop
till 20%. Transaktioner med KF, FDB och NKL redovisas nedan vid Norden AB och FDB innebärande att Coop Danmark ska täcka del
ägare. av FDBs föreningsomkostnader.
Några transaktioner med styrelseledamöter och verkställande Kostnader till KFkoncernen avser främst tjänster inom fastig
direktörer, vice verkställande direktörer och andra ledande hetsförvaltning, hyreskostnader, administration och marknads
befattningshavande utöver lön och andra ersättningar har inte före föring av MedMerakortet, försäljning av böcker och spel etc.
kommit (se även not 9 Löner, andra ersättningar och sociala kostna Coop Norden AB har under året fakturerat en utvecklingsavgift
der). till de danska, norska och svenska detaljhandelsföreningarna på
Intäkter från Coop NKL hänför sig till apportavtalet mellan Coop totalt 99,2 (97,9) MSEK. 83,6% (79,9%) av den totala försäljningen
Norden AB och Coop NKL och påverkar specifikt verksamheten i i moderbolaget avser försäljning till övriga koncernbolag 28,7%
Coop Norge. Jämfört med Sverige och Danmark där koncernen (24,4%) av de totala rörelsekostnaderna i moderbolaget avser
bedriver butiksverksamhet, utgörs den norska verksamheten av kostnader från övriga koncernbolag.
grossistverksamhet och merparten av all försäljning är till Coop Koncernen har närståenderelation med sina dotterföretag
NKL. Coop Norge ska enligt avtalet prissätta sina varor och tjänster (se not 21 och 32), intresseföretag (se not 21) och ledande befatt
så att viss procent av omsättningen erhålls som rörelseresultat. ningshavare se nedan.
Transaktioner med närstående och ledande befattningshavare
Koncernen MSEK + Intäkter – Kostnader + Fordran – Skuld
50 Ägare 2005 21 730,9 –376,9 1 848,0 –5,4
Ägare 2004 18 537,9 –377,9 1 438,0 —
Ledande befattningshavare, antal 16 2005 — –106,0 — –31,2
Varav;
Löner och andra ersättningar –64,1
Pensionskostnader –30,5
Avgångsersättningar –11,4
Ledande befattningshavare, antal 15 2004 — –77,3 — —
Varav;
Löner och andra ersättningar –46,1
Pensionskostnader –14,5
Avgångsersättningar –16,7
53.
Not 17 Finansiellaintäkter
Finansiella Övriga ränteintäkter och
intäkter liknande resultatposter
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Räntor, koncernföretag — — 135,6 134,3
Räntor, externa 70,8 17,9 57,6 1,2
Anteciperad utdelning — — 340,0 —
Kursvinster, externa 126,8 — 126,3 —
Summa 197,6 17,9 659,4 135,5
Not 18 Finansiella kostnader
Finansiella Räntekostnader och
kostnader liknande resultatposter
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Räntor, koncernföretag — — –25,2 –20,4
Räntor, externa –224,2 –379,1 –123,2 –248,4
Kursförluster, koncernföretag — — –97,8 —
Kursförluster, externa –9,5 –32,2 –9,5 –32,9
51
Övriga finansiella poster –15,4 –9,7 –15,7 —
Summa –249,1 –421,0 –271,4 –301,7
54.
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Not 19 Skatter
Redovisad i resultaträkningen
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad –48,4 –50,0 — —
Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)
Återföring av tidigare aktiverad uppskjuten
skatt på underskottsavdrag — –183,7 — —
Uppskjuten skatt avseende övriga temporära skillnader –112,0 43,7 8,1 –64,6
Förändring av uppskjuten skatt på grund av ändrade
redovisningsprinciper, IFRS — –4,7 –8,1 —
Summa –112,0 –144,7 0,0 –64,6
Total redovisad skattekostnad –160,4 –194,7 0,0 –64,6
Avstämning av effektiv skatt
Koncernen Koncernen
2005 (%) 2005 2004 (%) 2004
Resultat före skatt 1 273,6 –228,3
Skatt enligt gällande skattesats för
moderbolaget/aktuell skatt 28,0 –356,6 28,0 63,9
52 Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag — — –0,2 –0,4
Ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt 43,3 –551,2 –6,1 –13,9
Ej skattepliktiga intäkter Skatteeffekt –69,7 887,2 1,7 3,8
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande
aktivering av uppskjuten skatt 10,5 –133,7 –79,5 –181,4
Omvärdering av tidigare års aktiverade —
underskottsavdrag — –52,2 –119,1
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag –1,6 20,2 53,7 122,7
Justering av uppskjuten skatt från tidigare år –1,0 12,4 –48,7 –111,2
Effekt av ändrade skattesatser/och skatteregler 2,7 –34,8 — —
Förändring av uppskjuten skatt på grund av ändrade
redovisningsprinciper, IFRS — — –2,1 –4,7
Övrigt 0,3 –3,9 20,0 45,6
Redovisad effektiv skatt 12,6 –160,4 –85,3 –194,7
Den gällande skattesatsen har beräknats med utgångspunkt från den skattesats som gäller för moderbolaget och har uppgått till 28%.
Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Uppskjuten skatt hänförlig till förändrade
redovisningsprinciper –7,5 –11,0 — —
I moderbolaget har ingen uppskjuten skatt bokats på IFRS-justeringar. Kvittning har gjorts mot befintliga underskottsavdrag.
55.
Forts Not 19
Redovisadi balansräkningen
Uppskjutna skattefordringar och -skulder
Uppskjutna skattefordringar och skulder hänför sig till följande:
Uppskjuten Uppskjuten
skattefordran skatteskuld Netto
Koncernen MSEK 2005 2004 2005 2004 2005 2004
Anläggningstillgångar 362,0 381,0 –17,5 –15,7 344,5 365,3
Omsättningstillgångar 19,7 2,6 –3,7 — 16,0 2,6
Långfristiga skulder 7,9 7,2 –0,6 — 7,3 7,2
Kortfristiga skulder 57,8 78,1 0,0 — 57,8 78,1
Övrigt 6,1 74,2 –17,2 –6,3 –11,1 67,9
Skattefordringar/–skulder, netto 453,5 543,1 –39,0 –22,0 414,5 521,1
Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skattefordringar
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Uppskjutna skattefordringar som förfaller inom ett år 77,5 80,7 — —
Uppskjutna skattefordringar som förfaller efter ett år 376,0 462,4 — —
Summa 453,5 543,1 — —
53
Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skatteskulder
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till
betalning efter ett år 39,0 22,0 — —
Ej redovisade uppskjutna skattefordringar
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Temporära skillnader 145,4 34,2 2,9 5,5
Skattemässiga underskott 506,8 367,9 49,6 67,3
Summa 652,2 402,1 52,5 72,8
De skattemässiga underskottsavdragen och de temporära skillnaderna saknar tidsbegränsning enligt nuvarande skatteregler. För de svenska bolagen har inga uppskjutna
skattefordringar redovisats för dessa poster, då man vid årsredovisningens avgivande inte kan bedöma när avräkning mot framtida beskattningsbara vinster kan ske.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder har kvittats när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skat-
ter avser samma skattehemvist.
56.
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Not 20 Anläggningstillgångar avvecklade verksamheter, totala köp
och försäljningar anläggningstillgångar
Den 21 december 2005 har avveckling skett av en stor del av det Nettokassaflöde från avvecklad verksamhet
svenska fastighetsbeståndet i koncernen. Under sommaren 2005 Under räkenskapsåret 2005 hade den avvecklade verksamheten
togs ett avsiktsbeslut i styrelsen att avyttra fastigheter genom en ett kassaflöde hänförligt till rörelsen om 9,6 MSEK kassaflöde hän-
sale and lease back transaktion. Syftet med försäljningen har varit förligt till investeringsverksamheten om 4 144,3 MSEK och kassa-
att frigöra kapital för investeringar i den befintliga verksamheten. flöde från finansieringsverksamheten om 0 MSEK
Försäljningsprocessen har varit kort och avslutades med slutbud i
mitten av december. Effekten på enskilda tillgångar och skulder i koncernen av
De fastigheter som såldes inrymmer till stor del lokaler för kon- avyttringen
cernens egna butiker samt en del lager. Detta innebär att en över-
Koncernen MSEK
vägande del av hyresintäkterna i de sålda fastigheterna var interna.
Verksamheten i koncernen kommer att fortsätta att bedrivas i de Materiella anläggningstillgångar 1 978,1
sålda fastigheterna via operationella leasingkontrakt som är teck- Övriga fordringar 1,1
nade med den nya ägaren, (se vidare leasing not 12). Likvida medel 10,1
Försäljningsumman för fastigheterna motsvarar 4 245 MSEK Leverantörsskulder –0,5
och har genererat en reavinst i koncernen på sammantaget Avyttrade tillgångar och skulder, netto 1 988,8
2 167,9 MSEK.
Inför försäljningen flyttades fastigheterna som skulle säljas till
Erhållen köpeskilling 4 156,1
nyinförskaffade bolag i koncernen. Köpeavtalen grundade sig på
Avgår: Likvida medel i den avyttrade verksamheten –10,1
proformabalansräkningar med ett mindre antal balansposter. Vid
själva försäljningstillfället såldes de nyinköpta bolagen innehållande
Påverkan på likvida medel 4 146,0
de reducerade balansräkningarna.
54 Köp och försäljning av anläggningstillgångar inklusive ej avvecklad verksamhet
Koncernen, MSEK 2005
Köp Försäljning
Anläggningstillgångar –914,6 2 183,3
Fordringar — 1,1
Likvida medel — 10,1
Övriga skulder och avsättningar — –0,5
Realisationsvinst — 2 132,1
Erlagd / erhållen köpeskilling –914,6 4 326,1
Likvida medel i förvärvade koncernföretag — —
Likvida medel i avgående koncernföretag — –10,1
Nettoeffekt på kassaflödet –914,6 4 316,0
Not 21 Aktier och andelar i koncernföretag
Moderbolaget
MSEK 2005 2004
Ingående balans 4 774,5 5 433,0
Andelsökning och omklassificering från Joint Venture
till dotterbolag Intergroup A.m.b.a. 3,7 —
Lämnade aktieägartillskott 1 000,0 —
Nedsättning av aktiekapital i Coop Norge AS — –658,5
Utgående balans 5 778,2 4 774,5
57.
Forts Not 21
Moderbolagets Bokfört
Andelar i koncernföretag MSEK Organisationsnr. Säte Antal andelar andel i % värde
Coop Sverige AB 556030–5921 Stockholm 110 988 100 2 502,2
Coop Danmark A/S 26 25 94 95 Köpenhamn 101 000 100 2 490,7
Coop Norge AS 961 271 460 Oslo 100 000 100 538,7
Coop Norden Trading A/S 20 40 61 94 Köpenhamn 15 100 242,9
Intergroup A.m.b.a.* 18 42 79 90 Köpenhamn 3 75 3,7
Totalt 5 778,2
* IIntergroup A.m.b.a. är under likvidation vilken beräknas vara avslutad före utgången av april 2006. Likvidationen beräknas ge ett överskott.
Indirekt ägda andelar i koncernbolag och intresseföretag Koncernens Bokfört
MSEK Organisationsnr. Säte andel i % värde
Coop Sverige Fastigheter AB 556435–4453 Stockholm 100 —
Coop Sverige Distributionsfastigheter AB 556009–3808 Stockholm 100 —
Coop Sverige Holding 1 AB 556690–0394 Stockholm 100 —
Coop Sverige Holding 2 AB 556690–0493 Stockholm 100 —
Coop Sverige Holding 3 AB 556690–0501 Stockholm 100 —
Coop Sverige Holding 4 AB 556690–0097 Stockholm 100 —
Coop Sverige Hyper Holding 5 AB 556690–0402 Stockholm 100 —
Coop Sverige Hyper Holding 6 AB 556690–0451 Stockholm 100 —
Coop Sverige Hyper Holding 7 AB 556690–0154 Stockholm 100 —
Coop Sverige Hyper Holding 8 AB 556690–0170 Stockholm 100 —
55
Coop Sverige Hyper Holding 9 AB 556690–0196 Stockholm 100 —
Coop Sweden Leo Holding 1 B.V. 30057564 Holland 100 —
Coop Sweden Leo Holding 2 B.V. 24311056 Holland 100 —
Coop Norge Industri A/S 982 722 411 Norge 100 —
Coop Norge Kaffe A/S 882 722 422 Norge 100 —
Goman Bakeren Holding A/S 863 948 592 Norge 100 —
Goman Bakeriet AS, Östfold 918 828 761 Norge 100 —
Goman Bakeriet AS, Oslo 943 375 623 Norge 100 —
Goman Bakeriet AS, Hönefoss 918 233 644 Norge 100 —
Goman Bakeriet AS, Jären 933 570 649 Norge 100 —
Goman Bakeriet AS, Trondheim 918 686 681 Norge 100 —
Goman Bakeriet AS, Nord–Tröndelag 915 811 655 Norge 100 —
Goman Bakeriet AS, Sörlandet 979 580 770 Norge 100 —
Goman Lettbakt Östfold AS 980 656 292 Norge 100 —
A/S Röra Fabrikker 916 915 144 Norge 100 —
A/S Margarinfabrikken Norge 914 742 811 Norge 100 —
Fakta AS 11 51 74 98 Köpenhamn 100 —
Irma AS 43 26 47 10 Köpenhamn 100 —
Rita AS 14 72 27 93 Köpenhamn 100 —
Dansk Kaffekompagni AS 14 34 01 06 Köpenhamn 100 —
Dansk vinimport Vejle Aps 66 95 94 14 Köpenhamn 100 —
Intercoop Ltd (namnändrat från Intergroup Far East Ltd) — Hong Kong 75 —
Andelsselskabet af 20. November 2003
(NAF International A m b a) 17 14 84 19 Köpenhamn 70 —
Ejendomsaktieselskabet af 22.juni 1966 21 51 08 15 Köpenhamn 50 —
Gränby Miljö och Retur 556222–2199 Uppsala 35 0,0
Aktieselskabet af 25. april 1963, Åbenrå 63 92 31 17 Åbenrå 30,48 0,4
Totalt 0,4
Andelsselskabet af 20. November 2003 (NAF International A m b a) är under likvidation vilken beräknas vara avslutad under 2006.
Likvidationen beräknas ge ett överskott.
58.
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Not 22 Finansiell riskhantering och finansiella instrument
Coop Norden är genom sin verksamhet utsatt för olika typer av Räntebindning finansiella skulder per 2005–12–31
finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företa- MSEK < 1år 1–3 år 4–5 år > 5 år Total
gets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, Banklån — — — — 0
räntenivåer, elpriser samt refinansierings- och kreditrisker. Kon- Realkrediter 1 327 743 — — 2 069
cernens finansverksamhet och hantering av finansiella transaktio-
Checkkrediter 9 — — — 9
ner är centraliserad till Coop Nordens finansavdelning. Genom att
Finansiella leasskulder 36 33 14 20 103
centralisera finansverksamheten uppnås betydande stordriftsför-
Summa 1 372 776 14 20 2 182
delar, lägre finansieringskostnad samt bättre kontroll och hantering
av koncernens finansiella risker. Den övergripande målsättningen
I enlighet med skuldernas räntebindning skulle en momentan upp-
är att optimera hanteringen av finansiella risker, kontinuerligt
gång i marknadsräntorna med en procentenhet belasta koncernens
säkerställa en kostnadseffektiv betalningshantering samt initiera
finansnetto med 12 MSEK på 12 månader basis. Hanteringen av
kapitalrationaliseringsåtgärder. Verksamheten bedrivs utifrån en av
koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den
styrelsen fastställd finanspolicy.
centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera
denna exponering. Den underliggande upplåningen stämmer inte
Finansiering
alltid överens med den riskpolicy som redovisas i finanspolicyn.
Det är koncernens policy att uppnå stabilitet i den långsiktiga kapi-
Låneportföljens räntebindning anpassas till riskstrategin genom
talförsörjningen och att begränsa refinansieringsrisken. Upprätt-
användning av olika typer av derivat.
hållandet av en tillräcklig betalningsreserv i form av kassa och
garanterade outnyttjade kreditfaciliteter, samt en jämn förfallo-
struktur på koncernens skulder och kreditfaciliteter, är grundläg- Utestående räntederivat per 2005–12–31
gande principer. MSEK < 1år 1–3 år 4–5 år > 5 år
Coop Nordens finansiella nettofordran uppgick per den 31 Fordran
december 2005 till 102 MSEK, fördelat på låneskuld 2 181 MSEK, SEK 3 800 1 200 — —
56 l
ikvida medel och finansiella fordringar 2 283 MSEK. Per 31 decem- EUR 75 — — —
ber fanns kreditramar motsvarande 5 116 MSEK varav 2 181 MSEK Summa 3 875 1 200 — —
utnyttjades.
Koncernen har realkreditslån med fastigheter som säkerhet till Skuld
ett belopp motsvarande 2 071 MSEK på den danska marknaden. SEK –4 790 — — —
Löptiden kan till stor del bestämmas av låntagaren och en genom- EUR –47 — — —
snittlig löptid överstigande 15 år i Coop Nordens fall möjlig att Summa –4 837 — — —
uppnå. Övriga kreditramar består av bilateral bankfinansiering.
Enligt finanspolicyn är målsättningen att den genomsnittliga ränte-
Förfallostruktur kreditfaciliteter per 2005–12–31 bindningen skall vara 12 månader för de finansiella skulderna.
MSEK < 1år 1–3 år 4–5 år > 5 år Total Räntebindningen kan förändras i syfte att begränsa de negativa
Banklån — — 630 — 630 effekterna av en förändring av marknadsräntorna. Under året har
den genomsnittliga räntebindningstiden varierat mellan 6 och 20
Realkrediter — 124 54 1 892 2 071
månader. Vid utgången av 2005 uppgick den till 20 månader.
Checkkrediter 2 312 — — — 2 312
Finansiella leasskulder 36 33 14 20 103
Kreditrisk
Summa 2 348 157 699 1 912 5 115 Coop Norden är exponerad mot två typer av kreditrisker, finansiell
kreditrisk samt kommersiell kreditrisk.
Ränterisk Den finansiella kreditrisken uppstår vid placering av koncernens
Ränterisk är risken att värdet på finansiella instrument varierar på likvida medel och i handel med finansiella kontrakt. Enligt finans-
grund av förändringar i marknadsräntorna. En betydande faktor policyn skall denna risk begränsas genom val av kreditvärdiga mot-
som påverkar ränterisken är räntebindningstiden och hur snabbt en parter och användandet av ISDA avtal. Den finansiella kreditrisken
varaktig ränteförändring får genomslag på koncernens räntenetto är i huvudsak mot de stora nordiska bankerna och mot ett antal av
beror på placeringarnas och skuldernas räntebindningstid. de största elbolagen i norden.Den kommersiella kreditrisken består
nästan uteslutande av fordringar på koncernen närstående bolag.
Merparten ligger mot ägarbolaget i Norge och en mindre del mot
59.
Forts Not 22
självständiga konsumentföreningar och butiker i Danmark och Omräkningsexponering
Sverige. Det bokförda värdet på balansräkningen motsvarar den I samband med omvärdering av tillgångar och skulder i Coop
maximala kreditförlusten. Nordens utländska dotterbolag till svenska kronor kan förändrade
växelkurser påverka koncernens balansräkning.
Valutarisk
Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. De kom- Nettotillgångar utländsk valuta
mersiella betalningsflödena ger upphov till valutaväxlingar då varu- MSEK 2005–12–31 2004–12–31
inköp görs i andra valutor än de i vilka koncernen har försäljning DKK 3 169 2 868
och kostnader (transaktionsexponering). Koncernens egna kapital
NOK 1 037 770
påverkas av växelkursförändringar när tillgångar och skulder i
Summa 4 206 3 638
utländska dotterbolag räknas om till svenska kronor (omräknings-
exponering).
Huvudprincipen är att denna exponering inte kurssäkras. Kurs-
differensen från omräkningen av utländska nettotillgångar uppgick
Transaktionsexponering
under 2005 till 173,7 MSEK, som redovisas direkt mot koncernens
Coop Norden har en icke obetydlig del av varuinköpen i andra
egna kapital.
valutor än intäkterna vilket generar transaktionsexponering. Kon-
cernens transaktionsexponering fördelar sig på följande valutor:
Elrisk
Coop Norden har en elförbrukning som årligen uppgår till ca 550
Transaktionsexponering Utfall rognos
P GWh. I syfte att reducera exponeringen mot förändringar i elpriset
MSEK 2005 2006
används finansiella instrument på elmarknaden. Elmarknaden har
EUR 4 230 4 653
kännetecknats av stora prisfluktuationer medan koncernens elför-
USD 1 937 2 131
brukningen är relativt konstant över tiden. Som ett resultat av
SEK 333 366 detta föreskriver finanspolicyn en långsiktig prissäkringsstrategi.
DKK 633 696 Koncernen har en avtagande säkringsandel över säkringshorison- 57
NOK 269 296 ten, som uppgår till 4 år.
Övriga 133 146
Summa 7 535 8 288 Säkring av el 2005–12–31
Prognos
Med transaktionsexponering avses alla lagda order, dvs beställ- GWh elförbrukning Säkringar %
ningar till leverantör där pris, volym och leveranstidpunkt är fast- 2005 557 444 80
ställda. I enlighet med koncernens finanspolicy valutakurssäkras 2006 561 412 73
transaktionsexponering med valutaterminer och valutaoptioner. 2007 561 213 38
Därutöver kan valutasäkring vidtas för inköp utöver orderläggning 2008 564 149 26
för sådana leverantörsavtal där pris är fastställt med hänsyn till
produkternas lönsamhet, konkurrenskraft och valutabedömning. Elderivat värderas till verkligt värde. Coop Norden har valt att till-
lämpa säkringsredovisning i enlighet med IAS39. Förändringar i
Transaktionsexponering för 2006 verkligt värde som anses effektiva redovisas löpande mot säkrings-
12 månaders reserven/fonden för verkligt värde i Eget Kapital. Säkringsreserven
bedömda Säkrat
uppgick till 32 MSEK per 2005–12–31. Reserven beräknas upplösas
nettoflöden belopp Snittkurs
i takt med att säkrad post träffar resultaträkningen, se tabell nedan.
EUR 4 653 637 9,43
USD 2 131 608 7,85
Prognostiserad upplösning av säkringsreserv per 2005–12–31
SEK 366 145 —
År MSEK
DKK 696 60 1,27
2006 12
NOK 296 35 1,18
2007 15
Övriga 146 31 —
2008 6
Summa 8 289 1 516
2009 —
Summa 33
Samtliga valutaderivat värderas till verkligt värde med löpande för-
ändringar i finansiella intäkter och kostnader, säkringsredovisning
tillämpas ej.
60.
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Forts Not 22
Verkligt värde
Vid fastställandet av verkligt värde används officiella marknadsno- För övriga finansiella tillgångar och skulder motsvarar det bokförda
teringar på bokslutsdagen. I de fall sådana saknas görs värdering värdet en rimlig approximation av det verkliga värdet.
genom diskontering av framtida kassaflöden till noterad marknads-
ränta för respektive löptid. Kundfordringar
Kundfordringar redovisas netto efter reducering med gjorda reser-
Verkligt värde derivat per respektive årsskifte veringar för osäkra kundfordringar med 10,5 (15,4) MSEK.
2005 2004 Fordringarna är upptagna till nominella belopp efter individuell
redovisat verkligt redovisat verkligt prövning.
MSEK värde värde värde värde
Ränteswappar –6 –6 –29 –29
Ränteterminer –1 –1 0 0
FRA — — — —
Valutaterminer 16 16 — 8
Valutaoptioner 2 2 — 1
Elderivat 35 35 — –5
Summa 46 46 –29 –25
Not 23 Varulager
58 Koncernen MSEK 2005–12–31 2004–12–31
Råvaror och förnödenheter 47,3 35,6
Handelsvaror 5 961,4 5 844,5
Bokfört värde 6 008,7 5 880,1
Avdrag för inkurans och nedskrivningar gjorts med följande belopp;
Inkuransavdrag 185,6 194,7
Nedskrivning 78,3 4,3
Varulager består i Coop Norden-koncernen av råvaror och förnödenheter, färdiga varor, handelsvaror i distributionslager samt handelsvaror i butikslager.
61.
Not 24 Förutbetaldakostnader och upplupna intäkter
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Förutbetalda hyror 74,5 162,5 — —
Upplupen fakturering 202,1 143,9 0,2 —
Upplupna ränteintäkter 4,1 2,5 0,1 —
Övrigt 179,7 256,9 8,6 11,4
Summa 460,4 565,8 8,9 11,4
Not 25 Räntebärande skulder
Långfristiga räntebärande skulder
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Förfallotid mellan 1–3 år 244,5 881,3 — 605,8
Förfallotid mellan 4–5 år 227,6 — — —
Förfallotid senare än 5 år 1 622,1 1 849,7 — —
Summa 2 094,2 2 731,0 0,0 605,8
Kortfristiga räntebärande skulder 59
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Banklån 78,0 1 571,3 — 1 494,4
Checkräkningskrediter 9,2 1 395,7 1,9 1 395,7
Summa 87,2 2 967,0 1,9 2 890,1
Summan av beviljade checkräkningskrediter uppgår till 2 312 MSEK per 2005–12–31, varav 9,2 MSEK utnyttjades. De revolverande kreditfaciliteterna om 3 100 MSEK förföll
per 2005–12–31. Det beviljade lånet om 630 MSEK (varav utnyttjat 0 MSEK) är behäftat med ett finansiellt åtaganden, så kallad financial covenant. Det är definierat som
nyckeltal avseende soliditet. För mer information avseende finansiella risker se not 22, Finansiell riskhantering och finansiella instrument.
62.
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Not 26 Avsättningar
Årets förändring över resultaträkningen
2005 2005
Koncernen MSEK Ingående balans Avsättningar Återföringar Upplösningar Utgående balans
Avsättningar som är långfristiga skulder
Avsättningar för omstruktureringar 9,7 290,4 — — 300,1
Övrigt 1,7 1,1 –0,1 — 2,7
Totalt 11,4 291,5 –0,1 — 302,8
Årets förändring över resultaträkningen
2005 2005
Koncernen MSEK Ingående balans Avsättningar Återföringar Upplösningar Utgående balans
Avsättningar som är kortfristiga skulder
Avsättningar för omstruktureringar 115,4 207,4 –31,1 –77,4 214,3
Avsättning MedMera-premier 85,5 — –4,7 — 80,8
Övrigt 59,3 72,4 –3,4 –59,5 68,8
Totalt 260,2 279,8 –39,2 –136,9 363,9
Årets förändring över resultaträkningen
Moderbolaget MSEK Ingående balans Avsättningar Återföringar Upplösningar Utgående balans
Avsättningar som är långfristiga skulder
Avsättningar omstruktureringar 9,5 12,7 0,0 –3,3 18,9
60 Totalt 9,5 12,7 0,0 –3,3 18,9
Årets förändring över resultaträkningen
2005 2005
Moderbolaget MSEK Ingående balans Avsättningar Återföringar Upplösningar Utgående balans
Avsättningar som är kortfristiga skulder
Avsättningar omstruktureringar 19,5 46,9 –17,0 –1,8 47,7
Totalt 19,5 46,9 –17,0 –1,8 47,7
I moderbolaget beräknas 47,7 MSEK tas i anspråk under 2006. i huvudsak kommer att ske under 2007 i enlighet med beslut tagna
Avsättningarna utgörs av en bästa uppskattning av vad företaget i Coop Nordens styrelse i december 2005 i linje med Coop Norden
rationellt sett skulle betala för att reglera åtagandet på balansdagen 2007 projektet.
eller för att på balansdagen överföra den till en tredje part.
Coop Sverige AB har gjort nya avsättningar under 2005 på sam-
Betalningar
mantaget 501 MSEK främst avseende omstruktureringar och ned- MSEK 2005–12–31 2004–12–31
läggning av butiker. Beloppet innefattar både personalkostnader Koncernen 306,1 11,4
och ytreduceringar både inom Coop Konsum och Coop Forum.
I Coop Danmark har avsättningar gjorts på ca 42 MSEK som en Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer än tolv
följd av nedläggning av butiker. månader.
Coop Norden ABs avsättningar avser främst personalned-
dragningar till följd av ny omorganisation i koncernen. Betalningar
Coop Norges ingående balans för avsättningar består av MSEK 2005–12–31 2004–12–31
omstruktureringsavsättningar och prisjusteringar på varuinköp. Moderbolaget 18,9 9,5
Avsättningarna är fördelade mellan kort och lång skuld. De
korta skulderna beräknas att generera ett utflöde av resurser Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer än tolv
under 2006. De långa skulderna avser utflöden av resurser som månader.
63.
Not 27 Upplupnakostnader och förutbetalda intäkter
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Semesterlöneskuld 946,8 951,3 38,9 23,8
Löner 192,8 287,4 — —
Sociala avgifter 276,9 248,7 8,8 8,2
Levererat, ej fakturerat 481,1 199,3 10,1 6,7
Räntor — 55,1 — 55,1
Övriga poster 244,6 561,6 — —
Summa 2 142,2 2 303,4 57,8 93,8
Not 28 Ställda säkerheter,ansvarsförbindelser och eventualförpliktelser
Ställda säkerheter Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Bankgarantier 2 235 — —
Fastighetsinteckningar — 2 090 — —
Övriga poster 66 59 20 20
Summa 68 2 384 20 20
61
Ansvarsförbindelser Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Garantiförbindelser 19 9 3 995 4
Borgensförbindelser till förmån för extern part 4 — 4 —
— — — —
Solidariskt ansvar för Coop Norden AB med dotter-
bolag att svara för skulden mot externa långivare 2 012 6 640 2 012 6 640
Summa 2 035 6 649 6 011 6 644
Eventualförpliktelser
I moderbolaget finns det spärrade medel om totalt 2,9 MSEK vid I anslutning till fastighetsaffären så uppstod flera interna lån
årets utgång. mellan moderbolaget Coop Sverige AB och dess dotterbolag. Det
Efter förhandlingar under slutet av 2005 har ett avtal tecknats utfärdades moderbolagsgarantier från Coop Norden AB för åter-
med en ny leverantör i december 2005 avseende leveranser av betalning av lånen. Dessa garantier kommer att upphöra under
Frukt och Grönt till de svenska butikerna. Med anledning av leve- första tertialet 2006 då lånen kommer att betalas tillbaka i sam-
rantörsbytet har den tidigare leverantören under februari 2006 band med att utbetalning av anteciperade utdelningar sker.
framställt betydande krav på kompensation mot Coop Sverige AB.
Not 32 Händelserefter balansdagen
Den andra februari 2006 blev Coop Forum Bygg & Trädgård en Frukt och Grönt till de svenska butikerna. Med anledning av leve-
egen kedja inom Coop Sverige. Coop Forum och Bygg & Trädgård rantörsbytet har den tidigare leverantören under februari 2006
fortsätter sitt samarbete och hoppas genom denna åtgärd kunna framställt betydande krav på kompensation mot Coop Sverige AB.
ge bättre förutsättningar för att möta kundernas behov och profi- I övrigt har inga händelser inträffat efter balansdagen men före
lera sig på marknaden för gör-det-självare. undertecknandet av denna årsredovisning som är att betrakta
Efter förhandlingar under slutet av 2005 har ett avtal tecknats såsom väsentliga.
med en ny leverantör i december 2005 avseende leveranser av
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 mars 2006. Koncernens resultat- och balans-
räkningar och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämma den 9–10 maj 2006.
Stockholm den 16 mars 2006
Nina Jarlbäck Svein E. Skorstad
Styrelsens ordförande Vd
Bernt Aas Jan Andersson Lisbeth Bull Husby 63
Eva Calderon Björn Christensen Lars Idermark
Henrik Larsen Ebbe Lundgaard Paul Mollerup
Leif Olsson Geir Olav Opheim Kurt Petersen
Ulla Verholt
Vår revisionsberättelse har avgivits den 16 mars 2006
Deloitte AB
Jan Nilsson
Auktoriserad revisor
66.
Verksamhetsbeskrivning 2005 /Revisionsberättelse
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Coop Norden AB. koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade
Organisationsnummer 556585-8585 informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi
Vi har granskat årsredovisningen på sidorna 10–63, koncern- granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bola-
redovisningen och bokföringen samt styrelsens och verk- get för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller
ställande direktörens förvaltning i Coop Norden AB för verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget.
räkenskapsåret 2005. Det är styrelsen och verkställande Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkstäl-
direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och lande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktie-
förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid bolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalan-
redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och den nedan.
årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncern- Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredo-
redovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovis- visningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat
ningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.
av vår revision. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med inter-
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i nationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av
Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av
64
för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är
årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens
väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett övriga delar.
urval av underlagen för belopp och annan information i Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultat-
räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva räkningen och balansräkningen för moderbolaget och för
redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget
direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelse- i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och
fulla uppskattningar som styrelsen och verkställande verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och
Stockholm den 16 mars 2006
Deloitte AB
Jan Nilsson
Auktoriserad revisor
67.
Verksamhetsbeskrivning 2005 /Definitioner
Definitioner
Riskbärande kapital Räntetäckningsgrad
Beräknas som summan av redovisat eget kapital samt Beräknas som rörelseresultat plus finansiella intäkter
minoritetskapital. i procent av finansiella kostnader.
Soliditet Operativt kapital
Beräknas som summan av redovisat eget kapital och Beräknas som anläggningstillgångar plus ej räntebärande
minoritetskapital i procent av balansomslutningen tillgångar minus ej räntebärande skuld.
Nettoskuld Avkastning på operativt kapital
Beräknas som summa räntebärande skulder, minus Beräknas som rörelseresultat i procent av genomsnittligt
summa räntebärande tillgångar och likvida medel. operativt kapital.
Nettoskuldsättningsgrad
Beräknas som nettoskuld dividerat med summan av
eget kapital och förlagslån.
65
68.
Verksamhetsbeskrivning 2005 /Styrelseordförande har ordet
Kooperationen har framtiden för sig
2005 har varit ett händelserikt och viktigt år för Framgångarna i Danmark och Norge och också den fantas-
Coop Norden. Ägarsamarbetet har stärkts och allt tiska utveckling som den finska konsumentkooperationen
större fokus har lagts på framtidsinriktade sats- har åstadkommit under senare år ger inspiration till arbetet
ningar. med att utveckla den svenska verksamheten.
De investeringar som nu planeras, kan genomföras tack
Under året har vi kunnat glädja oss åt fortsatta framgångar vare den mycket framgångsrika fastighetsförsäljning, som
i Coop Norge och kraftiga förbättringar i Coop Danmark. gjordes i slutet av 2005. Den gav oss det kapital vi behöver
I början av året kunde vi dock notera betydande försämringar för att strukturera om delar av vår verksamhet med fräscha
i den svenska verksamheten. Detta ledde till strategiska dis- butiker, ett utvecklat sortiment, lägre priser och ökad synlig-
kussioner i ägarförbunden och styrelsen. Ett analys- och het i marknaden. Samtidigt som en fortsatt fokusering på
granskningsarbete inleddes, som utmynnade i beslutet att kostnadseffektivitet i verksamheten är nödvändig.
fortsätta utvecklingen av de gemensamma nordiska samord- Coop Norden är ett konsumentkooperativt företag med
ningsfördelarna, samtidigt som nationella ledningar i Sverige starka och stolta traditioner på de marknader där vi verkar.
och Danmark återskapades. De allra flesta, som handlar hos oss, är inte enbart kunder
Koncernchefen Svante Nilsson lämnade sitt uppdrag i – genom att vara medlemmar i en konsumentförening är de
samband med detta och Svein E. Skorstad, som varit ställ- också indirekta ägare av vår verksamhet. Vi känner ett stort
företrädande koncernchef sedan hösten 2004, utsågs till ansvar för att ta tillvara de möjligheter som ligger i denna
66
Coop Nordens nye koncernchef. relation och ser det som en viktig uppgift att tillförsäkra våra
Det råder i dag stor samstämmighet i ägarkrets och sty- medlemmar och kunder tillgång till bra och pålitliga varor
relse om Coop Nordens framtida strategi och det råder en bra till konkurrenskraftiga priser. Genom utvecklingen av våra
balans i rollfördelningen mellan ägare, styrelse och den egna varumärken gynnas också konsumenterna med bättre
operativa ledningen i Coop Norden. Vi arbetar med fortsatt värde för pengarna samtidigt som särskild hänsyn kan tas till
starkt fokus på nordisk samordning av inköp, utveckling av miljö- och hälsoaspekter som är en viktig del av Coops profil.
egna varumärken etc. Vi har dock insett att det också behövs 2005 har också varit ett tufft år, som ställt stora krav på
en organisation och ett arbetssätt, som gör det möjligt att ta hårt arbete och stor lojalitet från våra medarbetare. Det har
hänsyn till de olika förhållanden som finns i respektive land. gjorts mycket goda insatser runt om i de skandinaviska län-
Med den strategin som grund kommer vi att kunna erbjuda derna och jag ser fram emot de kommande årens utmaningar.
våra medlemmar och kunder både god kvalitet och bra priser. Det kooperativa alternativet har framtiden för sig, vilket inte
I Coop Norge har man sedan Coop Norden bildades varit minst en god ökning under året av antalet medlemmar – eller
duktiga på att ta tillvara de nordiska stordriftsfördelarna, ägarkunder som de har rätt att kalla sig – vittnar om.
samtidigt som man arbetar med ett effektivt lokalt affärs-
mannaskap. Där kom också den positiva utvecklingen först.
Nu har den danska följt efter och verksamheten i Coop Dan-
mark levererar 2005 sitt bästa resultat någonsin. En positiv Februari 2006
utveckling som vi hoppas ska fortsätta.
Också på Coop Sverige är förväntningarna höga. I styrelse
och ledning finns en övertygelse om att det går att vända
utvecklingen och glädjande nog kunde vi under årets sista
månader skönja en stabilisering. En kombination av fram-
tidsinvesteringar och kraftiga effektiviseringar i alla led ska- Nina Jarlbäck
par förutsättningar för den vändning som måste ske i Sverige. Styrelsens ordförande
69.
Verksamhetsbeskrivning 2005 /Om styrelsen
Om styrelsen
Ledamöter Ersättningskommitté
Coop Nordens styrelse består av 12 stämmovalda styrelsele- Ersättningskommittén utses av styrelsen och består av 3
damöter samt 2 personalrepresentanter med två suppleanter, styrelseledamöter. Ledamöterna utses på två år. Kommittén
som kallas till alla möten. Det är de tre ägarföreningarna KF, skall arbeta utifrån fastställd ersättningspolicy för koncern-
FDB och Coop NKL, som nominerar kandidater till styrelsen. ledningsrepresentanter inom Coop Norden.
Under året hade styrelsen 13 protokollförda styrelsemöten.
Några viktiga frågor under 2005
Styrelsens arbete Styrelsen har under året, förutom sedvanligt arbete, priorite-
Styrelsens arbete regleras bl.a. av styrelsens arbetsordning, rat diskussioner om den långsiktiga strategin för framtiden.
som ger anvisningar och riktlinjer för styrelsens eget arbete. Coop Norden som organisation har förstärkt inköps-
I arbetsordningen finns också instruktioner om arbetsfördel- kraften för alla tre länderna och skapat fördelar som ligger
ningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan vd och till grund för en positiv utveckling av verksamheterna i Dan-
de andra organ som styrelsen inrättat, samt instruktioner för mark och Norge. Styrelsen är helt enig om att fortsätta
när och hur sådana uppgifter som styrelsen behöver för sitt utveckla en stark nordisk organisation för inköp och utveck-
arbete skall samlas in och rapporteras till styrelsen. ling av egna varumärken. Det förstärker Coop Nordens
möjligheter att ännu bättre kunna erbjuda medlemmar och
Revisionskommitté kunder bra varor till bra priser.
67
Ett av styrelsens organ är Revisionskommittén, som har som För att förstärka den lokala förankringen – en grundsten
huvudsaklig uppgift att övervaka koncernens redovisnings- i den kooperativa verksamheten – har styrelsen beslutat att
och rapporteringsprocesser samt revisionsprocessen. Revi- återinföra de nationella dotterbolagen i Sverige och Dan-
sionskommitténs ledamöter utses av styrelsen och består för mark. I Norge finns däremot redan ett nationellt bolag. Alla
närvarande av tre styrelseledamöter. Kommittén ska regel- ägare står bakom detta.
bundet rapportera till styrelsen. Kommittén har haft 2 möten Coop Nordens ägare är eniga om fortsatta framtids-
under 2005. satsningar för att skapa fördelar för medlemmar och kunder
i de nordiska konsumentkooperationerna.
Beredningskommitté
En beredningskommitté tillsattes i slutet av 2005. Kommit-
tén utses årligen av styrelsen och består av 5 medlemmar
samt 2 arbetstagarrepresentanter. Kommittén är ett bere-
dande utskott med uppgift att vid behov förbereda frågor för
behandling i styrelsen samt hantera de frågor som styrelsen
hänskjuter till kommittén.
70.
Verksamhetsbeskrivning 2005 /Styrelse
Styrelse
Nina Ebbe Lisbeth Bernt Jan Palle
Coop Nordens styrelse består av
12 stämmovalda styrelseledamöter
samt 2 personalrepresentanter
med två suppleanter, som kallas
till alla möten.
Eva Björn Lars Henrik
68
Paul Leif Geir Kurt Per Ulla
Nina Jarlbäck Ebbe Lundgaard Lisbeth Bull Husby Bernt Aas
Ordförande, Förste vice ordförande, Andre vice ordförande, Ledamot,
utsedd av KF utsedd av FDB utsedd av Coop NKL utsedd av Coop NKL
Född 1946 Född 1944 Född 1950 Född 1948
nina.jarlback@kf.se el@fdb.dk husbyma@online.no bernt.aas@coop.no
Jan Andersson Palle Birk Eva Calderon Björn Christensen
Ledamot, Arbetstagarrepresentant, Arbetstagarrepresentant Ledamot,
utsedd av KF suppleant Född 1944 utsedd av Coop NKL
Född 1944 Född 1959 eva.calderon@coop.se Född 1944
jan.andersson@kf.se palle.birk@coop.dk bjorn.christensen@coop.no
Lars Idermark Henrik Larsen Paul Mollerup Leif Olsson
Ledamot, Ledamot, Ledamot, Ledamot,
utsedd av KF utsedd av FDB utsedd av FDB utsedd av KF
Född 1957 Född 1957 Född 1966 Född 1943
lars.idermark@kf.se henrik@larsen-family.dk pm@fdb.dk leif.olsson@karlstad.bostream.se
Geir Olav Opheim Kurt Petersen Per Ribacke Ulla Verholt
Ledamot, Ledamot, Arbetstagarrepresentant, Arbetstagarrepresentant
utsedd av Coop NKL utsedd av FDB suppleant Född 1948
Född 1964 Född 1940 Född 1972 verholtu@post.tele.dk
geir.olav.opheim@co.coop.no kpet@fdb.dk per.ribacke@coop.se
71.
Verksamhetsbeskrivning 2005 /Koncernledning
Koncernledning
Svein E.
Per Svein Thomas
Claes Inger Verner
Jan
0II
Erik
Mario
Svein E. Skorstad Per Bank Svein Fanebust Thomas Evertsson
Vd och koncernchef Vice vd, Adm. Dir. Vice vd, Adm. Dir. Vice vd, vd Coop Sverige
från 1 maj 2005 Coop Danmark från juni 2005 Coop Norge från 2001 från juni 2005
Född 1948 Född 1967 Född 1953 Född 1964
svein.skorstad@coop.se per.bank@coop.dk svein.fanebust@coop.no thomas.evertsson@coop.se
Claes Eriksson Inger Holmström Verner Jensen Jan Lundgren
Koncerndirektör Nonfood Informationsdirektör Koncerndirektör IT Koncerndirektör Food
från november 2004 från januari 2006 från augusti 2002 från september 2004
Född 1951 Född 1948 Född 1951 Född 1961
claes.eriksson@coop.dk inger.holmstrom@coop.se verner.jensen@coop.se jan.lundgren@coop.dk
Mario Orsucci Erik Skånsberg
Administrativ direktör Koncerndirektör Ekonomi
från september 2005 och Finans från 2002
Född 1957 Född 1964
mario.orsucci@coop.se erik.skansberg@coop.se
Under hela eller delar av året har också följande personer ingått i koncernledningen: Maria Arnholm, Roger Gehrman,
Lars Härenstam, Claus Jensen, Svante Nilsson, Toril Opsal Thorp och Michael Thurau.
72.
Coop Norden AB
Box21
SE-101 20 Stockholm
Kungsgatan 49
Tel: +46 8 743 54 00
E-post: info@coopnorden.com
www.coopnorden.com
Dotterbolag:
Coop Danmark A/S
Roskildevej 65
DK-2620 Albertslund
Tel: +45 43 86 43 86
E-post: coop@coop.dk
www.coop.dk
Coop Norge AS
Solberg • Tryck: Göteborgstryckeriet • Foto: Magnus Fond och Anders Qvarnström
Østre Aker vei 264
Grorud
P.O Boks 21 Haugenstua
NO-0915 Oslo
Tel: +47 22 89 95 95
E-post: infonorge@coop.no
www.coop.no
Coop Sverige AB
SE-171 88 Solna
Englundavägen 4, Solna
Tel: +46 8 743 10 00
E-post: info@coop.se
www.coop.se
VAT SE- 556585-8585
SE