1. 1700-talet och 1800-talet
Frihetstiden och Gustavianska tiden

2. Spår från historien
Christopher Polhem på 500lappen.
Carl von Linné på 100-lappen.
Carl von Linné klassificerade växter och djur.
Matbutik döpt efter kocken
Cajsa Warg.
Anders Celsius
uppfann den
hundragradiga
Celsiusskalan.
Jonas Alströmer
tog potatisen till
Sverige.
Maten till midsommar och jul har sitt ursprung
i frihetstiden.

3. Spår från historien
Gustav III lät uppföra Dramaten (ovan) och
Kungliga Operan (nedan).
Gustav III:s flyttblock i
Hagaparken i
Stockholm

4. Sveriges gränser
Det stora nordiska kriget 1700-1721
leder till omfattande landförluster till
Ryssland, Preussen och Hannover.
En misslyckat revanschkrig innebär
ännu en landförlust till Ryssland 1743.
1751 regleras den omstridda gränsen i
nordkalotten mot Norge
Napoleonkrigen resulterar i att Finland
och de sista tyska besittningarna
förloras samt att Norge tvingas in i en
union med Sverige.

5. Historieätarna (SVT)
Vad hade
man på sig
för kläder?
Var det stor
skillnad
mellan
fattiga och
rika?
Hur levde
man under
Frihetstiden?
Åt man
samma saker
som vi äter
idag?

6. Kort om 1700-talet
●
Frihetstiden varade år 1718 - 1772
●
Tiden börjar efter att Karl XII dog 1718
●
Kungarnas envälde från Stormaktstiden avskaffas och riksdagen (=folkets
representanter) fick mer makt
●
Regenter var Ulrika Eleonora d.y., Fredrik I och Adolf Fredrik
●
Tiden slutar med Gustav III:s statskupp då han tog
över makten 1772. Då startade den gustavianska tiden
som varade mellan 1772-1792.

7. Typiskt för 1700-talet
●
Sverige var fattigt efter alla krigen på Stormaktstiden och många hade
mist sina män, söner och pappor.
●
Det blev fred och befolkningen ökade mycket och blev tre gånger så
stor
●
●
Många industrier startades, t.ex. Jonas Alströmers textilindustri
En tredjedel av allt järn kom från Sverige (stor järnexport!)
●
Vi fick mer kontakt med omvärlden, bland annat genom:
○ ökad handeln med andra länder, t.ex. Kina
○ Gustav III som var påverkad av Frankrike
●
Nya idéer och uppfinningar kom med forskning och vetenskapsmän:
Carl von Linné, Anders Celsius, Christopher Polhem, Eva Ekeblad

8. Sverige påverkades av nya tankar,
idéer och kulturer under denna tid!
- men hur?!?

9. Nya idéer och uppfinningar!
(t.ex. ångmaskinen)
Den viktiga järn- och tygindustrin.
Gustav III var mycket
inspirerad av Frankrikes
kultur!
Sveriges skaffar sig kolonier i världen
Vi börjar handla med hela
världen!

10. 1700-talet
Under denna tid ökade kontakten med andra länder, bland annat genom
handeln med andra länder. Till exempel exporterade Sverige mycket järn
under denna tid. Dessutom startades Ostindiska kompaniet och vi började
handla mycket med Östasien. Vi påverkades mycket varor och idéer från Kina.
Sverige skaffade sig också kolonier i olika länder, t.ex. i Västindien utanför
Amerika.
1700-talet var också nyfikenhetens tid och många vetenskapsmän kom med
nya tankar och uppfinningar, t.ex. ångmaskinen och vävmaskiner.
Tygindustrin växte fram under denna tid! Våra vetenskapsmän gjorde också
resor för att utforska världen, bland annat Carl von Linné som följde med på
resorna till Asien.

11. Handeln
Efter de stora upptäcktsresorna i slutet av 1400-talet så ökade
Triangelhandeln mellan Europa - Afrika - Amerika.
den europeiska handeln med andra världsdelar. Nya råvaror
och handelsvaror kom från t.ex. Amerika och Afrika. När
handeln ökade och handelsskeppen korsade haven växte
också nya handelsstäder fram.
Handeln fick städerna att växa
Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas
befolkning inom jordbruket. Men befolkningen ökade på landet
vilket gjorde att fler flyttade in till städerna där de kunde få
arbete. I de stora handelsstäderna samlades rikedomar från
när och fjärran. I Sverige var det Göteborg och Stockholm som
var de stora handelsstäderna.
r, t
ocke
,
obak
till
mull
pa.
Euro
bo
S
Sla
Am var
eri till
ka
.
Tyger,
glaspärlor
och vapen
till Afrika.

12. Handeln - Ostindiska kompaniet
Handeln med andra länder ökade alltså och vi fick nya varor i Sverige. Det ledde också till att nya
idéer och tankar spreds mellan olika länder. Mellan år 1731-1813 seglade fartyg från Ostindiska
Kompaniet i Göteborg till Östasien, framför allt Kina, för att handla med varor.
Fartygen började segla runt på världshaven för att köpa och sälja varor. Detta
var en riskfylld verksamhet som kunde ge enorma vinster, men också leda till
katastrofala förluster när skeppen sjönk i stormarna till havs. Många kunde dö
och varorna försvann i havets djup. Under 1600- och 1700-talen blev det därför
vanligt att köpmän gick samman och bildade handelsbolag för att dela på
kostnader och risker.
De mest kända handelsbolagen var de västindiska och ostindiska kompanierna
som uppstod i flera europeiska länder vid den här tiden. Dessa stora
handelskompanier hade ofta många fartyg och gjorde långa handelsresor till de
västindiska öarna, Indien och Kina.
Ostindiska kompaniet seglade från Göteborg till Kina och staden Kanton.
Farvägen mellan Göteborg och Kanton

13. Handeln - Ostindiska kompaniet
Ostindienfararen Götheborg (fartyg)
En berättelse om Olle som letar efter en julklapp till sin
mamma. Det han hittar har en historia ända från 1700-talet
...

14. Handeln - nya varor
Bergslagen
ingefära
porslin
siden
Ostindiska kompaniet bidrog till ett kinesiskt
kulturinflytande i svenska hem på 1700-talet.
Man importerade nya råvaror som te, ris,
siden och kryddor t.ex. ingefära och kanel.
Porslinet blev mycket populärt hos medel- och
överklassen, trädgårdar med kinesiska inslag
anlades.
l det här området fanns
allt som behövdes för
att bygga upp en
järnindustri: berg, skog,
vatten.
te
För att kunna ha råd med importen
exporterade svenskarna
framförallt järn och trä, både i form
av råvaror och som tillverkade
produkter. Även sill efterfrågades.
Det mesta såldes i Cadiz mot silver
som sedan lämnades i utbyte mot
de kinesiska varorna.
Läs mer om järnet på sid. 174 i
boken.
Läs mer,
klicka
här!

15. Handeln - konsekvenser
Vetenskapen utvecklades under frihetstiden, och
Ostindiska kompaniet betydde mycket för detta!
Carl von Linnés lärjungar följde med på de långa
resorna och kunde därför undersökta världen. På
så sätt fick svenska vetenskapsmän sin kunskap
om världens växter och djur.
Göteborg förvandlades till en viktig handelsstad.
Redan tidigare hade den varit Sveriges port ut mot
världshaven, nu blev den centrum för den livliga
handeln med Kina. Här samlades internationella
köpmän för att gå på kompaniets stora auktioner,
det blev fart och fläkt över staden!
Kläder, möbler, porslin, ja även mat och dryck,
ledde till nya vanor. Man började dricka te och
startade därför tehus. Porslinet blev vanligare i
hushållen och började användas allt längre ned i
samhällsklasserna.