.

1. Lag och Rätt
Samhällskunskap år 7
Den romerska gudinnan
Justitia var rättvisans
gudinna. Idag är hon en
symbol för rättsväsendet.
Hon avbildas ofta med en
våg som står för rättvisa
och ett svärd som betyder
makt.

2. Sveriges rikes lagar
• Lagar och regler har flera syften i samhället:
• Att göra det lättare för oss att leva
tillsammans
• Skapa trygghet för invånarna
• Skydda vår natur och miljö
• Förhindra att människor behandlar varandra
illa

3. Lagboken
• Riksdagen bestämmer vilka lagar som ska gälla i samhället. Detta kallas att
riksdagen stiftar lagar.
• Eftersom det hela tiden tillkommer, förändras och tas bort lagar så måste
lagboken tryckas om varje år.
• I lagarna står också vad olika brott ger för straff och påföljd.

4. Ansvar och Nödvärn
• Det är varje medborgares eget ansvar att
veta vilka lagar som gäller i samhället. Man
kan aldrig säga: "Det hade jag ingen aning
om".
• Enligt lagen så har vi rätt att skydda oss om
vi blir utsatta för ett angrepp. Detta kallas
nödvärn.
• Men det är inte tillåtet att använda mer
våld än vad situationen kräver. Detta kan
vara svårt att avgöra och det händer att
den utsatte själv blir dömd om den har
använt överdrivet våld.

5. Brott
• Den eller de som utför ett brott kallas gärningsmän.
• Den eller de som blir utsatt för ett brott kallas
brottsoffer. Det kan också handla om ett företag,
kommun eller t.o.m ett land (stat).
• Om det finns personer som ser när brottet begås
kallas vittnen.

6. Misstänkta och
förundersökning
• Polisen samlar efter brottet in så
mycket information som möjligt från
vittnen, brottsplatsen m.m.
• Om polisen hittar nog med bevis så
leder detta till att en eller flera
misstänkta kan gripas
• Om det finns nog med bevis så
kommer en åklagare att besluta att
de misstänkta ska anhållas.

7. Vägen mot åtal
• Efter anhållandet fortsätter polis och åklagare
sin förundersökning genom nya förhör och
insamlande av bevis.
• Om det finns risk för att den misstänkte förstör
bevis så kan åklagaren även begär häktning.
• Om åklagaren anser att det finns nog bevis mot
det anhållne så kommer det att väckas åtal.
Detta betyder att den misstankarna kommer
leda till rättegång.

8. Rättegången
• Oavsett brott så kommer den första rättegången hållas i tingsrätten.
• Åklagaren inleder med att förklara vad den åtalade misstänks för brott och
den åtalade får berätta hur han/hon ställer sig till brottet.
• Därefter får målsägaren berätta sin version och sedan även den åtalade.
• Eventuella vittnen hörs om vad de sett av händelsen.

9. Slutet av rättegången samt dom
• I slutet av rättegången läses en personundersökning upp om den tilltalade.
Åklagaren håller sitt slutanförande där man även berättar vilket straff man yrkar
på.
• Advokaten berättar i sitt slutanförande om varför den tilltalade inte är skylldig
allternativt om det finns mildrande omständigheter som gör att straffet bör vara
lägre.
• Rådmannen och nämndemännen överlägger sedan om fallet och om den tilltalade
är skylldig eller inte. Man kommer även fram till vad straffet ska bli.

10. Överklagande
• Om någon part i målet vill överklaga domen så måste det göras inom tre
veckor.
• Om en en dom i tingsrätten överklagas så prövas den i tur och ordning i:
• Hovrätten
• Högsta domstolen

11. Rättstaten och Polisstaten
• Sverige räknar sig som en rättstat, det betyder att:
• Det finns lagar som styr hur domstolarna och myndigheter ska fungera
• Domstolorna ska vara självständiga, politiker får tex inte styra dom
• Den åtalade har rätt till en advokat och vi ska vara likvärdiga inför lagen
• Motsatsen till rättstat kallas polisstat. Där styr polis och makthavare som de vill och tex
fria rättegångar finns inte.

12. Stränga straff för att
minska brott?
• Genom historien så har många brott ofta haft
väldigt stränga straff – syftet har varit att
straffen ska avskräcka människor från att
begå brott
• Även idag finns det väldigt stränga straff i
många länder. Dödstraff och tortyr brukar
ofta räknas som de strängaste.Trots
dödstraffet begå det ändå idag många fler
mord per person i USA jämfört med Sverige
• I Sverige har straffen blivit mycket mildare
under 1900-talet. Men diskussionen mellan
om vi har för milda straff eller om vi ska ha
hjälpa brottslingar pågår hela tiden.