Så utnyttjas betongens värmetröghet för att minska energianvändningen - Anders Rönneblad, Cementa. Presenterat på Betongföreningens årsmöte den 9 april på Birger Jarl Conference.
5. Effektminimering av byggnader – ett kunskapsnätverk
Del 1: en kunskapssammanställning
– Att sammanställa kunskapsläge inom byggnaders effektminimering av energianvändning
genom energilagring
– och identifiera luckor som behöver fyllas med fortsatt forskning och utveckling.
■ Styrsystem regleras efter inomhustemp eller väderprognos
– Ideal reglering ger energibesparing och jämnare inomhustemperatur
■ De boende accepterar att effektstyras
■ Värmelagring i befintlig bebyggelse kan ha stor betydelse i ett fjärrvärmenät
■ CO2-prognosstyrning kan minska CO2-utsläppen
– Men här behövs mer analys
■ Materials värmeisoleringsförmåga och värmelagringsförmåga
– Kan förbättras, men först behöver vi veta att det finns behov
■ Energibesparing i lokaler
– Har betydelse pga av överskottsenergi i tid och i olika rum
■ Potential i bostäder
– Energibesparing liten
– Effektförflyttning viktig för nyttjande av förnybar energi
– Sammanlagrade effekter för ett fjärrvärmenät
– Kyla kan komma att behövas framöver med varmare klimat och tätare boendeformer
(rustade från början)
– Säkerhet vid elavbrott
6. Effektminimering av byggnader – ett kunskapsnätverk
Del 2: en kunskapsplattform
– Samla aktörer som besitter kunskap inom värmetröghet i byggnader och
utreda möjligheter för fortsatt forskning och utveckling.
– Kopplat till Informationscentrum för hållbart byggande.
7. https://www.ichb.se/, vilket drivs av Byggtjänst i samverkan med Nationellt
Renoveringscentrum på LTH, med stöd av Boverket. Det kan ses som ersättning
till Passivhuscentrum Västra Götaland som numera är nerlagd.
GUIDE/Vägledning 9, Styrning av värmeeffekt i flerbostadshus
Publiceras våren 2019
8. LTH Installationsteknik
■ Victor Fransson
■ LTH, Avdelningen för Installations- och klimatiseringslära
■ Handledare är Dennis Johansson och Hans Bagge
9. Energiforsk - RAPPORT 2019:564
Värderingsmodell för efterfrågeflexibilitet, Johan Kensby et al.
Projektet Värderingsmodell för
efterfrågeflexibilitet
■ del i programmet FutureHeat med
mål
■ Programmet mål är att bidra till
visionen om ett hållbart
uppvärmningssystem
■ utnyttjar nya tekniska möjligheter
■ och där de samhällsinvesteringar
som gjorts i fjärrvärme- och fjärrkyla
tas till vara på bästa sätt.
■ Projektet har samfinansierats av
Energimyndigheten inom
programmet TERMO.
10. Energiforsk - RAPPORT 2019:564
Värderingsmodell för efterfrågeflexibilitet, Johan Kensby et al.
■ Kvantifierade resultaten från simuleringar där olika typer av
flexibilitet simuleras för sex olika typnät.
■ Tre års produktionsoptimering simuleras för samtliga typnät, dels
utan flexibilitet och dels med olika kombinationer av flexibel
efterfrågan.
■ Användandet av 20% av värmelasten har använts.
■ I typnät utan ackumulatortank kan minska sin rörliga driftkostnad
med 3,2 – 8,1 % samt utsläpp av koldioxidekvivalenter minskas
med 0,3 – 1,4 kton för ett fjärrvärmenät med en årlig
värmeproduktion på 500 GWh.
■ Efterfrågeflexibilitet kan även användas för att minska behov av
produktions- och distributionskapacitet i fjärrvärmenät.
13. 10/04/2019
Name of presentation - author
Slide 13 -
Efterfrågeflexibilitet – Elnätet och plånboken som styrmedel
■ Enligt Vattenfall ska prismodellen
bli intäktsneutralt vilket betyder
att kunder som inte styr efter
tillgången i energinätet ska betala
mer medan de som
effektoptimerar ska betala mindre.
■ Att mer eller mindre alla
energibolagen kommer att
erbjudanden sin kunder timvis
debitering är högt sannolikt
■ Detta är ett paradigmskifte!!!!!!!