1. Hållbara transporter –
trygghet, säkerhet och tillgänglighet för
gående och cyklister i små orter och byar
Charlotta Johansson
Peter Rosander
Luleå tekniska universitet
Transportforum 2013
1

2. Finansierat av Trafikverket, projekttid 2008-2012
Bakgrund
Ca 15 % av Sveriges befolkning bor idag i små orter, dvs.
orter med färre än 200 invånare (SCB, 2007)
Boende i små orter har behov av säkra och trygga
transporter i sin närmiljö precis som boende i tätorter
Av alla resor som görs i Sverige är ca hälften kortare än
5 km och en stor del av dessa utförs per bil
Om kortare resor oftare utfördes till fots eller per cykel
skulle det vara ett led mot det hållbara transportsystemet
2

3. Bakgrund…
Teorier och modeller saknas för hur trafikplaneringen för
landsbygdstrafik ska tillgodose gåendes och cyklisters
anspråk
Ofta motsättningar mellan fordonstrafikens krav på hög
framkomlighet och hastighet, och fotgängares och
cyklisters krav på säkerhet, trygghet och tillgänglighet
samt kostnadseffektiva lösningar
3

4. Mål
Gåendes och cyklisters anspråk ingår i basen för
utvecklingen av transportsystemet för
landsbygdstrafik
Strategi för trafikplanering för landsbygdstrafik
4

5. Frågor i den här studien
Vad finns skrivet om att gå och cykla i mindre
orter?
Vad tycker boende i mindre orter om att gå och
cykla? Vad har man för anspråk?
Vad finns det för planeringsprinciper för
oskyddade trafikanter utanför tätort? Hur ska
gående och cyklister behandlas i trafikplaneringen
för landsbygd?
5

6. Metod litteraturstudie
Litteratur forskning och myndigheter, Sverige och
internationellt
Sökord kombinationer av:
Nyckelord Tilläggsord
engelska svenska engelska svenska
”traffic safety” trafiksäkerhet rural landsbygd
accessibility tillgänglighet ”rural areas” landsbygdsområden
mobility framkomlighet ”rural traffic” landsbygdstrafik
security säkerhet
planning planering
"traffic planning" trafikplanering
pedestrians gående
bicyclists cyklister
elderly äldre
children barn
sustainable hållbar
"environmentally
”hållbara transporter”
sustainable transport"
6
"public transport" kollektivtrafik

7. Metod litteraturstudier…
VGU
Vägar och gators utformning
Effektsamband
Beskriver effekter och konsekvenser av olika åtgärder
inom hela transportsystemet och används som ett
hjälpmedel i planeringsarbetet och i utredningar där
behov finns att kunna beskriva effekter av olika
åtgärder
7

8. Sammanfattning resultat litteraturen
 Det finns stor kunskap angående tekniska lösningar för
oskyddade trafikanter
 Brister i kunskap om hur oskyddade trafikanter ska kunna färdas
med samma transportkvalitet som andra trafikantgrupper på
landsbygd eller i små orter
 Utformningsprincipen (VGU) för landsbygd utgår från människors
resande med bil vilket yttrar sig i detaljerade anvisningar för
utformning för fordonstrafik. Det finns begränsade anvisningar
som i samma omfattning tar hänsyn till de oskyddade
trafikanternas anspråk
 Svårt i Effektsamband att finna specifika råd som berör
landsbygd och gående och cyklister, de texter som berör gruppen
oftast relaterade till tätorter och större städer. Information är
allmänt hållen och kan tolkas som förhållanden i stora tätorter
8

9. Sammanfattning resultat litteraturen…
Effektsamband
 Beskrivningar om kollektivtrafik, skolskjutsar och busshållplatser kan
relateras till landsbygd, men det är en begränsad mängd information
 Två exempel av de behov som är prioriterade hos kundgrupperna
Barn och unga samt Äldre:
Prioriterade behov för Barn och unga:
Fler barn och unga ska på egen hand kunna ta sig till skolan som
gående och cyklist
Prioriterade behov för Äldre:
Ökad separering av gående från cyklister på GC-vägar
Landsbygd: Barriärer för gående och cyklister som innebär inskränkning
i deras rörelsefrihet och val av färdväg beskrivs kortfattat
 Allmänt; Svårdefinierat vad som är glesbygd/landsbygd
9

10. Metod Enkäter
 Enkätundersökning till 15 mindre orter i Norrbotten
 utskick via post maj 2010
 Syfte: resvanor/vanor vid förflyttningar inom och
utom orten och upplevd säkerhet och trygghet
under olika förhållanden (ljus, mörker, barmark, snö)
gällande huvudväg genom orten
 2921 hushåll x 2 personer = 5842 enkäter i utskick
 Inkomna svar: 1101 enkäter, 37.7 % per hushåll
 Något fler män än kvinnor besvarade enkäten
 Medelålder: 60-64 år
 Vanligaste färdsätt bil
10

11. Kommun Ort Antal hushåll
Arvidsjaur Abborrträsk 109
Boden Harads 524
Gällivare Skaulo 113
Kalix Björkfors 38
Kalix Gammelgården 125
Kalix Rian 54
Kalix Vitvattnet 19
Kiruna Svappavaara 227
Piteå Lillpite 314
Piteå Hortlax 562
Piteå Blåsmark 173
Piteå Hemmingsmark 177
Piteå Svensbyn 309
Älvsbyn Nygård 40
Östra Svartbyn (inkluderar Avabacken
Överkalix 137
men ej Grelsbyn)
Totalt 15 orter 2921
11

12. 12

13. Struktur bebyggelse och vägar Beskrivning Ort
1. Långsträckt ort, utspridd Abborrträsk, Lillpite, Nygård,
Resultat enkäterna 3 st
sammanhållen bebyggelse med
genomgående huvudväg
Rian, Skaulo, Vitvattnet,
Östra Svartbyn
2. Sammanhållen bebyggelse med
genomgående huvudväg samt
byväg
3. Utspridd bebyggelse med
genomgående huvudväg
4. Huvudväg utanför bebyggelse
med genomgående byväg
Svappavaara
5. Utspridd bebyggelse med Blåsmark, Harads,
angränsande sekundärvägar Gammelgården
6. Centrerad ort med genomgående Hemmingsmark, Hortlax,
vägnät Svensbyn, Björkfors
13

14. Målpunkter i samtliga orter Totalt antal
barnomsorg/förskola/skola 10
byagård/hembygdsgård/folkets hus 6
idrott 6
handel 7
badplats/simhall 3
drivmedel 4
Apotek (ej endast utlämningsställe) 2
vårdinrättning 2
matservering 2
bibliotek 2
camping 1
kyrka 6
café 1
14

15. Totalt antal olyckor respektive ort
2000-01-01 –2011-05-31 (STRADA)
Östra Svartbyn
Nygård
Svensbyn
Lillpite
Hortlax
Hemmingsmark
Blåsmark Alla olyckor
Gående
Svappavaara
Cykel
Vitvattnet Moped
Rian
Gammelgården
Björkfors
Skaulo
Harads
Abborrträsk
0 5 10 15 20 25 30
15

16. Andel olyckor (%) med gående, cyklister och
mopedister i förhållande till folkmängd
Östra Svartbyn
Svensbyn
Lillpite
Hortlax
Hemmingsmark
Blåsmark Mopedister
Cyklister
Svappavaara Gående
Gammelgården
Björkfors
Skaulo
Harads
Abborrträsk
0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5%
16

17. Färdas till målpunkter inom orten, normalvecka
Färdsätt Andel svar (%)
Tot.
Pass. i Färdas aldrig
Målpunkt antal Gå Cykla Köra bil Buss Annat
bil dit/saknas
svar
Hälsar på bekanta 2462 31 23 31 12 0 2 1
Arbete 1171 9 10 35 6 2 2 36
Skolan 1087 16 12 17 3 2 2 49
Dagis 991 12 9 15 3 0 3 59
Brevlådan 1368 67 13 13 3 0 1 3
Vård 1431 15 11 39 9 1 0 25
Social service 1254 11 9 31 7 1 1 41
Busshållplats 1019 43 4 7 2 1 2 42
Mataffär 1888 24 18 36 10 0 1 11
Handel 1460 14 12 36 9 1 1 28
Café 1258 12 9 23 7 0 1 49
Restaurang 1277 10 8 27 8 0 1 45
Föreningslokal 1733 29 20 27 8 0 1 15
Motionslokal 1282 22 13 19 5 0 1 40
Idrottsplats 1515 27 20 23 6 0 2 23
Rekreationsområde 1600 35 22 19 5 0 3 17
Motionerar 1714 52 36 - - - 9 Aldrig: 4 %
17

18. Färdas till målpunkter utanför orten, normalvecka
Färdsätt Andel svar (%)
Tot.
antal Färdas aldrig
Målpunkt Gå Cykla Köra bil Pass. i bil Buss Annat
svar dit/saknas
Hälsar på bekanta 2198 17 17 44 19 2 2 1
Arbete 1273 5 11 52 8 4 3 16
Skolan 928 8 7 18 3 3 3 58
Dagis 883 6 6 17 3 1 3 64
Vård 1442 9 8 58 16 3 1 6
Social service 1336 8 8 52 13 2 1 17
Busshållplats 1019 33 4 12 4 2 2 45
Mataffär 1758 15 14 51 14 1 1 3
Handel 1532 7 8 57 18 2 1 7
Café 1382 6 8 42 14 2 1 28
Restaurang 1451 4 7 51 20 2 1 16
Föreningslokal 1517 17 13 40 13 1 1 16
Motionslokal 1300 10 10 34 10 1 2 33
Idrottsplats 1469 15 16 37 10 1 1 20
Rekreationsområde 1520 22 17 31 10 1 2 17
Motionerar 1585 48 34 -- -- -- 9 Aldrig: 8
18

19. ”Jag är orolig för att bli inblandad i en
trafikolycka när jag går eller cyklar längs
vägen”
30-73 % instämmer
4-41 % instämmer inte
19

20. ”Jag är nöjd med det utrymme som finns för
gående och cyklister längs vägen”
3-47 % instämmer
(de flesta mellan 3-30 %)
25-87 % instämmer inte
(de flesta mellan 50-87 %)
20

21. ”Jag tycker att vägen är en vacker vägsträcka”
Oavsett färdsätt
30-83 % instämmer
5-35 % instämmer inte
21

22. Svar avseende barmarksförhållanden
bland respondenter som uppgett att de
ofta promenerar
22

23. Sammanfattning resultat enkäten
 Hälften ansåg att vägen genom orten är otrygg
och inte säker, särskilt vid vinterförhållanden och
mörker och särskilt då man färdas som gående
eller cyklist
 Ansåg att vägen var smal (utrymmet för gående
och cyklister var smalt)
 Att promenera för rekreation/motion är vanligt
 Fler åker bil än cyklar till busshållplats
 Män mer trygga än kvinnor
23

24. Sammanfattning resultat enkäten…
 Vanligare att en vårdinrättning är målpunkt än
arbete och livsmedelsaffär
 Vanligt att man önskar gång- och cykelvägar
 Anser att fordonshastigheterna är höga
 Separeringsform viktig för upplevelsen
 Tung trafik skapar otrygghet
24

25. Pågående arbete:
Analys Fyrstegsprincipen som planerings-
metod för landsbygdstrafik för gående och
cyklister
25