1. Hur fungerade de nationella handlingsplanerna? Maria Renström ANDT-sekretariatet Regeringskansliet

2. Förslag till disposition Tiden innan handlingsplanerna – hur såg det ut? Vad har hänt på 10 år Lärdomar för framtiden

4. 2002 Första narkotikahandlingsplanen

5. 2006 Andra alkohol- och narkotikahandlingsplanen

7. Tiden innan handlingsplanerna - inriktning 1970- talet högst konsumtion/missbruk – 1980-talets lägst. Ökning 1990 - Nationell lagstiftning – viktigaste verktyget Begränsat fokus på lokala och regionala nivån Få utvärderade metoder inom alla områden Avsaknad av struktur för ledning/samordning Avsaknad av samlad uppföljning/utvärdering

8. Forts. Svag koppling till folkhälsopolitiken EU sågs nästan enbart som hot. Låg beredskap för omvärldens inflytande Forskning förstärkte ”skräckscenario” – förutsåg kraftiga ökningar

10. Bidragit till ökad samordning och struktur

11. Samsyn kring målen

12. Lyft fram det lokala arbetet

13. Ekonomiska ramar ( hela mandatperioden)

15. Bidragit till en nationell- och regional struktur

16. Bidragit till metodutveckling

18. Lärdomar för framtiden Långsiktighet – förebyggande arbete lönar sig Bättre samordning Begränsade ekonomiska ramar kräver samverkan Mod att prioritera Struktur för uppföljning Forskning och praktik Kompetensutveckling – ökad status Individen/brukaren i centrum – mindre stuprör

20. Gemensamma utgångspunkter för samverkan i skolan

22. Alkohol och narkotika i trafiken

23. Marknadsföring och försäljning via Internet

25. Övergripande politiska mål (utvärdering)

26. Långsiktiga politiska mål (indikatorer för uppföljning/utvärdering)

27. Prioriterade mål för strategiperioden (5 år, indikatorer, öppna jämförelser) och strategi

29. Allt vanligare med blandmissbruk och komplex problembild

30. Likartade risk- och skyddsfaktorer

31. Likheter - men även balansera olikheter

32. Samordning/samverkan kring brukare med individ/ familj i centrum.

33. Möjlighet till uppföljning/utvärdering