1. Transportforum 2012, session 33: Vägdamm – nytt om effekter, åtgärder och modeller,
Dubbdäcksförbud och hastighetsåtgärder mot höga partikelhalter
Christer Johansson
Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet samt
SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholms stad
Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan
Dubbdäcksförbud i syfte att förbättra luftkvaliteten avseende halter av partiklar, PM10, infördes på Hornsgatan i
Stockholms innerstad 1 januari 2010. I tillägg till förbudet beslutade regeringen att förkorta perioden då
dubbdäck är tillåtet med 2 veckor till 15 april. Avsikten med denna rapport är att beskriva vad förbudet hittills (t
o m maj 2011), har betytt för dubbdäcksanvändningen, emissionerna och halterna av partiklar (PM10).
Sammantaget har dubbdäcksförbudet och den förkortade dubbdäckssäsongen…
- minskat dubbdäcksanvändningen på Hornsgatan från ca 60-70 % vintertid (lätta fordon) till ca 30 % och
till ca 50 % på andra gator i innerstaden samt från ca 70 % till ca 60 % längs infarterna
- minskat trafikmängden på Hornsgatan med ca 15 % på årsbasis och halverat utsläppen av PM10.
Minskningen består främst av minskat vägbaneslitage, men även minskat slitage från bromsar och däck
samt mindre avgasutsläpp av PM10
- medfört att de totala utsläppen av partiklar för hela innerstaden har minskat med ca 45 ton per år eller ca
20 % i jämförelse med ett nollalternativ utan förbud
- inneburit minskad bildning av PM10 och därmed lägre bidrag till halterna från dubbdäck, men inte
tillräckligt för att klara miljökvalitetsnormerna
- medfört lägre befolkningsexponering av partiklar för Stockholmarna (i ungefär i samma storleksordning
som trängselskatten) och därmed minskat risken för att befolkningen ska besväras och drabbas av ökad
sjuklighet och förtida dödlighet.
Hastighetsåtgärder
Tidigare utredningar har visat att en tänkbar åtgärd för att minska halterna av inandningsbara partiklar, PM 10,
längs vägarna skulle kunna vara att sänka tillåtna hastigheter. Hastigheten påverkar genereringen av partiklar och
uppvirvlingen av damm från vägbanorna. Minskad hastighet kan dock minska luftomblandningen och bidra till
högre halter, speciellt i trånga gaturum där ventilationen är dålig. I denna presentation redovisas en studie av
hastighetens inverkan baserat på mätningar längs E18, Essingeleden och i Södra länken tunneln. Dessutom
presenteras andra studier av hastighetens inverkan på PM10 bildningen och halterna.
Emissionsfaktorer har beräknats utifrån regressionskoefficienter för kvoterna mellan PM10-halterna och NOx-
halterna baserat på mätningar invid E18, Essingeleden och i Södra länkentunneln i Stockholm.
Emissionsfaktorerna för dessa platser visar sig vara ungefär lika stora och signifikanta på samtliga platser.
Genom att använda det samband som erhållits för E18 beräknas att en hastighetsminskning skulle sänka PM10-
halterna, men ytterligare åtgärder skulle krävas för att klara miljökvalitetsnormerna. Effekterna av
hastighetsminskningen beror i hög grad på de meteorologiska förhållandena under våren i samband med att
PM10-halterna är som högst.
Till största delen beror PM10-emissionerna vid de platser som studerats på slitage av vägbanorna. Resultaten i
denna rapport ligger väl i linje med att dubbdäck ökar vägbaneslitaget när fordonshastigheten ökar och även
undersökningar av hur hastigheten påverkar PM10 bildningen i laboratoriestudier, vägtunnelstudier och
mätningar med mobila laboratorier i Sverige och Finland. En studie längs en infartsled utanför Oslo har också
visat på en kraftig reduktion av partikelhalten efter att hastigheten sänktes. Hastighetssambanden i denna studie
gäller för motorvägar/infartsleder, som har liknande väg- och trafikförhållanden. Andra studier indikerar att
hastighetsminskningar längs andra typer av vägar t ex innerstadsgator eller andra trafikleder där förhållandena är
helt annorlunda också reducerar partikelemissionerna, även om mätningar tyder på att effekterna på PM10-
halterna kan vara mindre vid låga hastigheter. Ytterligare studier krävs för att undersöka hur fordonshastigheten
påverkar halterna på andra platser. Hastigheten påverkar inte bara slitagegenererade grova partiklar utan också
ultrafina partiklar och gaser som släpps ut via avgasemissionerna. En hastighetsminskning kan förväntas
reducera hälsoeffekterna av partikelemissionerna bland befolkningen. Eftersom studier av olika hälsoeffekter av
partiklar talar för att det inte finns någon tröskelnivå för halterna under vilken hälsorisken är noll, är alla åtgärder
som leder till lägre partikelemissioner viktiga att beakta, även om