1. Städmaskiner effekt på partikelhalter
Michael Norman, SLB-analys
Transportforum 2012, Session 33
Vägdamm bidrar periodvis till höga halter av inandningsbara partiklar (PM10) i väg- och
gatumiljöer och bidrar till att miljökvalitetsnormen för dessa partiklar överskrids.
Gatustädning har länge omtalats som en möjlig åtgärd, men negativa resultat från såväl
svenska som internationella försök har visat att dagens teknik och strategi för gatustädning
sällan ger några effekter på PM10-halterna. I föreliggande projekt har tre städmaskiners effekt
på PM10-halterna i luften och på vägytan provats. Två delstudier har genomförts; en i
gatumiljö på Sveavägen i Stockholm och en med kontrollerade försök på Barkarby flygplats.
Av tre testade maskiner var två kommersiellt tillgängliga maskinerna samt en maskinprototyp.
Maskin A var en sop- och sugmaskin med eller utan vattenbegjutning och högeffektivt
utblåsfilter, maskin B en kraftig vakuumsug med eller utan sidoborste och maskin C en
maskin med högtryckstvätt med vatten kombinerat med vakuum.
I studien på Barkarby användas stenfiller (stenmjöl) som ersättning för vägdamm. Försöken
visade att maskin B, under torra förhållanden förmådde städa upp ett utlagt material till ca 85–
95 %. Effektiviteten för PM10 i materialet var något lägre. Vid fuktiga förhållanden var
effektiviteten för maskin A drygt 40 % för hela materialet, medan effektiviteten för PM10 var
avsevärt lägre (ca 5 % efter två städningar). Maskin C, som endast deltog i det fuktiga
försöket, städade upp ca 99 % av det utlagda materialet och effektiviteten för PM10 var
densamma.
Liksom tidigare studier, visade försöken på Sveavägen att maskinernas effekt på de totala
PM10-halterna var liten (ej mätbar). Till de totala halterna bidrar inte bara trafiken på
Sveavägen (lokalt bidrag) utan även andra källor, som städmaskinerna inte kan påverka.
Under särskilt gynnsamma meteorologiska förhållanden kunde signifikanta minskningar av
det lokala bidraget på upp till 20 % konstateras. Detta visar att maskinerna i viss mån kan
reducera PM10-halterna, men effekten är svår att urskilja i mätningarna på grund av påverkan
från andra källor och meteorologiska faktorers påverkan. Efter det att sand från gång- och
cykelbanor som förts ut i vägbanan av ordinarie städmaskiner i sandupptagningen städats upp,
sjunker PM10-halterna med 25-30 % efter städningen.
Dammförrådet på vägytan på Sveavägen visade sig svårt att utvärdera. Materialet var ojämnt
fördelat och maskinerna orsakar sannolikt en omfördelning av vägdamm från förråd längs
främst vägkanten, och före- och eftermätningar blev svåra att jämföra.
Sammantaget visar detta projekt att städmaskiner kan bidra till något minskade halter av PM10
i miljöer där uppvirvling är en viktig partikelkälla, men även att städteknik och -strategi
behöver utvecklas för att fungera bra under olika meteorologiska förhållanden och för att
kunna komma åt dammet i gatumiljön. Nya städtekniker visar god potential att städa upp
PM10 under laborativa förhållanden, men behöver dels ökad effektivitet vid fuktiga
förhållanden och behöver även anpassas för bruk i stadsmiljö.
1