3. PTS: Urban Landmark i tidningen Land den 21 mars:
•Folk upplever att operatörerna inte håller vad de lovar
•Inomhustäckningen måste förbättras snabbt!
•Generellt behöver smarta telefoner dubbelt så stark
signal för att fungera mot äldre telefoner.
•Operatörerna förstärker 4G och GSM i år och nästa år
•De som redan är täckta får bättre och kraftfullare
täckning, men det kommer inte att byggas mycket ny
täckning
•Vid nedmontering av kopparnätet erbjuder Telia i stället
s k fast mobiltelefoni. Många problem i början men en
viss förbättring har skett efter uppföljning från PTS
4. Vad finns idag?
ADSL, VDSL: Är ett samlingsnamn för
bredbandstekniker som baseras på det traditionella
kopparbaserade telefonnätet.
HSPA = 3G: Näten för mobiltrafiken har successivt
uppgraderas för att klara större datamängder. En
mobil uppkoppling via HSPA når en genomsnittlig
hastighet på ca 2,5 Mbit/s
5.
6. ADSL/VDSL 2?
VDSL 2 rullats ut i många tätorter nu.
”Så här räknar Bredbandsbolaget ut hastigheten
Hastigheten på ditt bredband beror på avståndet till närmaste telestation.
Ju närmare telestationen du bor, desto snabbare bredband kan du få.
Avstånd Nedladdning Uppladdning
0-800 m 40-60 Mbit/s 5-20 Mbit/s
800-1200 m 20-40 Mbit/s 3-10 Mbit/s ”
8. LTE= 4G: Är den senaste generationens mobila bredband som
kallas för 4G. LTE erbjuder ca 40-80 Mbit/s i
överföringshastighet , men övriga radiotekniker varierar
hastigheten beroende på täckningsförhållanden och antalet
samtida användare.
Optisk Fiber: Fiberbaserad överföring av ljusimpulser och kan
hantera kapacitetskrävande applikationer och
bredbandstjänster över samma access.
9. 10 Mbit/s
3 Mbit/s
Mbit/s
Är mobilt bredband ett alternativ?
1 Mbit/s
0,3 Mbit/s
Uppladdning
Nerladdning
4G system
Tio
samtidiga
användare
Exempel på kapacitet i mobilt bredband.
Kapaciteten är bl.a..
beroende på geografiska förhållande och
radiofrekvensen i systemet
Avstånd till användare km
En användare
”Ja, för mobila applikationer”
3
100
50
80
40
9
13. Vi skall ha fiber OCH mobilt!
FIBER = Kapacitet
Radio = Mobilitet
ADSL,VDSL = Är varken eller
14. Och nu hela familjen använder
detta, samtidigt!
Youtube
SVTplay
ViaPlay
Instagram
Internet
Netflix
HBO
Facebook
Hur mycket totalt kapacitetsbehov innebär det i din familj?
15. 28 k
56 k
2 M
8 M
24 M
Mbit/s
Varför hög kapacitet??
1000 M = 1 Gbit/s
1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025
0,1
1
10
100
1 000
100 M
16. Page 16
Fiberföreningsläget i VG län
• Ca 40 Fiberföreningar ansökt om samråd hos Lst, av 143 beslutade
• 108 – 10 slututbetalda = 98 x 5 utbet/förening snitt ca 400/3 = 133/33 = + 4 pers
• 111 föreningar väntar – behov av ca 300 Msek i stöd.
Klardatum för samtliga föreningar 2014-12-31
Fiberföreningars utveckling Västra Götaland 2007-2013
Projektbudget Msek
Berörda
hushåll
Antal
föreningar
2007-2011 Länsstyrelsen 66,7 2 700
2012 Länsstyrelsen 139,2 6 932
2013 Länsstyrelsen 380,2 17 670 108
2007-2013 VGR 39,4 1 895 35
625,5 (ca 310 =stöd) 29 197 143
Lst presentation Ubit 20140206
2013
Totalt drygt 500 mkr
Ca 650-700 mil fiber
18-19.000 hushåll
Sedan tillkommer
Marknaden…
65
30
17
220
Tillsammans med VGR´s bredbandstöd innebär detta investeringar på ca en miljard
kronor i VG-län.
Ger ökad digital delaktighet och förutsättningar för nya digitala tjänster.
Västra Götaland står för 25 % av fiberföreningarna i Sverige
Kanalisation
17. Varför fiber?
• Man får bättre kapacitet.
• 40 – 100 ggr snabbare hastighet än dagens ADSL
• Okänslig för störningar.
• För att mobila lösningar inte har full täckning.
• Telia kommer att montera ner kopparnätet.
• Fiber är förberett för framtida lösningar och utveckling.
• För att bevara en levande landsbygd
• Ökar investeringarna i bygden.
18. Vilka fördelar med fiber
• Driftsäkert
• Livslängden är mer än 50 år
• Framtidssäker
• Hög kapacitet
• Billigare tjänster
• Klarar HD TV-mottagning
• Snabb nerladdning
• Vård och kommunal service i hemmet
19. Stöd att bo kvar längre hemma
Med hjälp av Home Care som kopplas till olika sensorer i ditt hem kan du
samla information om vikt, blodtryck och hjärtfrekvens och få påminnelse
om att stänga av kaffebryggaren eller att ta din medicin. Helt enkelt känna
dig tryggare.
– Trygghet är att veta att man kan få hjälp, när man behöver det. Boxen gör
att många äldre och deras anhöriga kan känna sig tryggare och fortsätta att
leva som vanligt.
Om anhöriga eller vårdpersonal har blivit godkända att ta del av
informationen kan de exempelvis få larm om personen inte rör sig under
vissa tider eller om ytterdörren öppnas mitt i natten.
– Man kan välja funktioner utifrån behov och förutsättningar. Detta är ett
väldigt användbart verktyg för äldreomsorgen som får hjälp att hålla koll på
personer som behöver extra tillsyn.
20. Vad får du!
• Du blir ägare till nätet ( Föreningen äger nätet)
• Hög och jämn kapacitet, du delar alltså inte på hastigheten.
• 1000 Mbit/s oberoende hur långt man bor från stationen.
• Kan både använda Telefon, TV, Internet samtidigt.
• Trygghetslarm m.m.
• Man får bidrag på 40 % på nästan hela kostnaden.
21. Hur gör man?
• Man gör detta tillsammans.
• Startar en förening, bildar arbetsgrupper.
• Värvar medlemmar, Informationsmöten, Intresseanmälan.
• Skriver Anslutningsavtal.
• Lägger upp en hemsida
• Skaffar sponsorer om det går
• Förprojektering, Budget (kvalificerad gissning), Tidsplan
• Söker bidrag
• Gör upphandlingar, Projektering, grävning, grus (505.800 kr)
• Skriver markupplåtelseavtal med markägarna
• Söker tillstånd, miljö, fornminnen, trafikverket m.m.
• Upphandling på KO måste man göra(Kommunikationsoperatör)
22. Vad kommer det att kosta?
Det vet vi inte!
Budgeten = Kvalificerad gissning
23.
24.
25.
26. Markupplåtelseavtal
• Projektet bygger på frivillighet
• Markägaren upplåter sin mark utan ersättning
• Men det är markägaren som bestämmer om vi
får gräva på hans mark genom att skriva ett
markupplåtelseavtal
• Eventuell ersättning regleras mellan
markägaren och ledningsägare för skador i
växande gröda och produktiv skog.
27. Grävning = kanalisation
• Man lägger slangen på ca: 50 – 60 cm djup
• Lägger signalnät ca 10 – 15 cm rakt ovanför slangen
• Gräver eller plöjer fram till tomtgräns
• På egen tomtmark gräver du själv
• Kopplingsskåp
• Nodhus (olika modeller)
50. Osäkra faktorer
• Antal anslutningar?
• Kilometer grävning och fiber?
• Bidragsprocenten?
• Myndigheter?
• Markförhållande, skog, berg, mossar, vägar, åar?…
• Markägarna?
• Vädret?
• Frivilliga insatser?
51.
52. Vad är min uppgift?
• Samla intresserade
• Hjälpa er att komma i gång
• Vara bollplank
• Förmedla erfarenhet
• Förmedla kontakter
53. Fokus på fiber till byn – Byalagen vinnare i
regeringens nya satsning
Publicerad 2014-03-27
Regeringen anslår medel för
bredbandsutbyggnad på landsbygden. Totalt
kommer 3,2 miljarder kr satsas i det kommande
landsbygdsprogrammet (2014-2020). Medlen
innebär att den svenska modellen med lokalt
ledarskap förstärks. De nya medlen kommer ge
stora möjligheter
till fortsatt utbyggnad av byanät.