5. 5
Frågeställningar
1. Finns det en förhöjd sjukdomsförekomst hos äldre bilförare
inblandade i trafikolyckor med personskada jämfört med en
åldersmatchad kontrollgrupp som inte varit inblandade i olyckor?
2. Vilka sjukdomar är i så fall mer vanligt förekommande i den
gruppen som varit inblandade i olyckor?
7. 7
Metod
• Uppgifter om
– Olyckor från Transportstyrelsen STRADA
– Personer från SCB befolkningsregister
– Sjukdomsdiagnoser från Socialstyrelsens Patientregister (PAR)
8. 8
Metod
• Fall (n=13 700)
– personbilsförare som var inblandade i en olycka 2011-2016 och som vid
olyckstillfället var 65 år eller äldre
– alla typer av olyckor oavsett skadegrad från STRADA
9. 9
Metod
• Kontrollgrupp 1 (n= 26 500)
– matchad på födelseår, kön och boendekommun vid tidpunkten för
olyckan
– innehar B-körkort samt är ägare av personbil
– 2 kontroller per fallindivid
– har ej varit med i olycka i åldern 65+ (förekommer ej i STRADA under
perioden 2003-2016)
10. 10
Metod
• Kontrollgrupp 2 (n=43 400)
– Samma som fallgruppen men bilförare som vid olyckstillfället var 40-64 år
11. 11
Metod
• Utgångspunkt i de Trafikmedicinska föreskrifterna (TSFS 2010:125)
– Sjukdomar
– Tillstånd
– Funktionsnedsättningar
12. 12
Kapitel
TSFS
2010:125
1 Synfunktioner
2 Hörsel och balanssinne
3 Rörelseorganens funktioner
4 Hjärt- och kärlsjukdomar
5 Diabetes
6 Neurologiska sjukdomar
7 Epilepsi, epileptiskt anfall och annan medvetandestörning
8 Njursjukdomar
9 Demens och andra kognitiva störningar
10 Sömn- och vakenhetsstörningar
11 Bruk av substans som påverkar förmågan att köra motordrivet
fordon
12 Psykiska sjukdomar och störningar
13 ADHD, autismspektrumstörning och liknande tillstånd samt psykisk
utvecklingsstörning
13. 13
Metod
• Urval av sjukdomsdiagnoser kopplade till sjukdomsgrupperna i
föreskrifterna
• Diagnoser hos fall och kontroller hämtas ur patientregistret
• En person kan finnas i flera sjukdomsgrupper
14. 14
Begränsningar
• Vi tar inte hänsyn till / saknar uppgifter om
– Trafikexponering
– Vem som orsakat olyckan
– Diagnoser från vårdcentraler
– När man insjuknade
– Läkemedel och dess påverkan
16. 16
Resultat och diskussion Transportstyrelsens experter
• Försiktig tolkning av resultaten – på det stora hela ser vi låga oddskvoter
som säger att det svenska systemet med läkares anmälningsskyldighet
inte är fel
• Rekommendation att utreda de sjukdomar och sjukdomsgrupper som ser
ut att ha en överrisk för olycksinblandning, t ex diagnoser i gruppen Bruk
av substans
• Alla åldrar bör ingå i utredningen för dessa sjukdomar, inte bara äldre
År 1997 togs ICD10 i bruk.
Om personen varit med i fler än en olycka så väljs den första.
År 1997 togs ICD10 i bruk.
Vem som orsakat olyckan kan hjälpas av att bara titta på singelolyckor, där man kan anta att föraren oftast orsakar olyckan.
När man insjuknade finns uppgifter om, kan bli mer aktuellt när vi ska titta på specifika sjukdomar.
För många brister för att kunna dra klara kopplingar mellan olycka och sjukdom - försiktig tolkning;
att vi inte har någon anledning till stor oro för att det svenska systemet inte skulle fungera på en övergripande nivå.
Däremot finns det några sjukdomar och sjukdomsgrupper som har större risk för olycksinblandning som vi bör utreda varför. Då bör vi inte begränsa oss till 65+, utan ta med alla bilförare.
Ju större spann i felstapeln, desto mindre är gruppen.