SlideShare a Scribd company logo
1 of 8
Fler gör mer!
Regeringsuppdrag för
minskat Matsvinn
Globala fakta
• En tredjedel av maten som
produceras i världen slängs eller
går förlorad varje år
• Värdet på det som slängs
- ca 8 biljoner kronor
• Total mängd vatten som
används är ca 250 km3
(3 gånger Genevesjön)
• 1,4 miljarder hektar mark
används för den mat som slängs
och går förlorad
2018-11-07
• Matsvinn – världens tredje största CO2-producent
efter USA och Kina
• Minskat matsvinn med 1/4 kunde föda alla ca 800
miljoner hungrande människor i världen
• Orsakerna ser olika ut
• I Sverige står hushållen för
ungefär 75 % av matavfallet
Matavfall – onödigt och oundvikligt
Fler gör mer!
Handlingsplan för minskat
matsvinn i Sverige
Fler gör mer!
Handlingsplan för minskat
matsvinn i Sverige
Agenda 2030 (mål 12.3)
• Halvera det globala matsvinnet per person i
butik- och konsumentled
• Minska matsvinnet längs hela livsmedels-kedjan
även förlusterna efter skörd
Matsvinn i ett globalt målperspektiv
• Ett nationellt mål med uppföljning
• Aktivt samarbete mellan
branschaktörer i livsmedelskedjan
• Förändrat konsumentbeteende
• Forskning och innovation
Fyra identifierade fokusområden
Tack för mig!
Karin Lindow
karin.lindow@jordbruksverket.se
036-156433
070-8143707

More Related Content

More from SIANI

More from SIANI (20)

Diana Nijhia Vi Agroforestry.pdf
Diana Nijhia Vi Agroforestry.pdfDiana Nijhia Vi Agroforestry.pdf
Diana Nijhia Vi Agroforestry.pdf
 
Stephen Muchiri EAFF.pdf
Stephen Muchiri EAFF.pdfStephen Muchiri EAFF.pdf
Stephen Muchiri EAFF.pdf
 
Jane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdf
Jane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdfJane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdf
Jane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdf
 
Naol Adugna Oli Beta Blockers.pdf
Naol Adugna Oli Beta Blockers.pdfNaol Adugna Oli Beta Blockers.pdf
Naol Adugna Oli Beta Blockers.pdf
 
John Mugonya Agripreneurship Alliance.pdf
John Mugonya Agripreneurship Alliance.pdfJohn Mugonya Agripreneurship Alliance.pdf
John Mugonya Agripreneurship Alliance.pdf
 
SIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed Farm
SIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed FarmSIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed Farm
SIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed Farm
 
SIANI Annual Meeting 2022: Silkwool Production
SIANI Annual Meeting 2022: Silkwool ProductionSIANI Annual Meeting 2022: Silkwool Production
SIANI Annual Meeting 2022: Silkwool Production
 
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...
 
Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?
Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?
Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?
 
The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...
The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...
The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...
 
Importance of safe recycling of animal and human excreta
Importance of safe recycling of animal and human excreta Importance of safe recycling of animal and human excreta
Importance of safe recycling of animal and human excreta
 
World Food Day 2020: School feeding much more than providing a meal
World Food Day 2020: School feeding much more than providing a mealWorld Food Day 2020: School feeding much more than providing a meal
World Food Day 2020: School feeding much more than providing a meal
 
World Food Day 2020: Strength and resilience through cooperation
World Food Day 2020: Strength and resilience through cooperationWorld Food Day 2020: Strength and resilience through cooperation
World Food Day 2020: Strength and resilience through cooperation
 
World Food Day 2020: From starvation to export potentials in 200 years
World Food Day 2020: From starvation to export potentials in 200 yearsWorld Food Day 2020: From starvation to export potentials in 200 years
World Food Day 2020: From starvation to export potentials in 200 years
 
World Food Day 2020: Information and communication technology for future harv...
World Food Day 2020: Information and communication technology for future harv...World Food Day 2020: Information and communication technology for future harv...
World Food Day 2020: Information and communication technology for future harv...
 
World Food Day 2020: Sida concluding remarks
World Food Day 2020: Sida concluding remarksWorld Food Day 2020: Sida concluding remarks
World Food Day 2020: Sida concluding remarks
 
World Food Day 2020 - Swedish FAO Committee
World Food Day 2020 - Swedish FAO CommitteeWorld Food Day 2020 - Swedish FAO Committee
World Food Day 2020 - Swedish FAO Committee
 
Precision farming for African Smallholders
Precision farming for African SmallholdersPrecision farming for African Smallholders
Precision farming for African Smallholders
 
Soil information on different scales for smallholder farmers in Africa
Soil information on different scales for smallholder farmers in AfricaSoil information on different scales for smallholder farmers in Africa
Soil information on different scales for smallholder farmers in Africa
 
Intellectual property in support of agricultural innovation in Africa
Intellectual property in support of agricultural innovation in AfricaIntellectual property in support of agricultural innovation in Africa
Intellectual property in support of agricultural innovation in Africa
 

Fler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinn

  • 1. Fler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat Matsvinn
  • 2. Globala fakta • En tredjedel av maten som produceras i världen slängs eller går förlorad varje år • Värdet på det som slängs - ca 8 biljoner kronor • Total mängd vatten som används är ca 250 km3 (3 gånger Genevesjön) • 1,4 miljarder hektar mark används för den mat som slängs och går förlorad 2018-11-07
  • 3. • Matsvinn – världens tredje största CO2-producent efter USA och Kina • Minskat matsvinn med 1/4 kunde föda alla ca 800 miljoner hungrande människor i världen
  • 4. • Orsakerna ser olika ut • I Sverige står hushållen för ungefär 75 % av matavfallet Matavfall – onödigt och oundvikligt
  • 5. Fler gör mer! Handlingsplan för minskat matsvinn i Sverige Fler gör mer! Handlingsplan för minskat matsvinn i Sverige
  • 6. Agenda 2030 (mål 12.3) • Halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentled • Minska matsvinnet längs hela livsmedels-kedjan även förlusterna efter skörd Matsvinn i ett globalt målperspektiv
  • 7. • Ett nationellt mål med uppföljning • Aktivt samarbete mellan branschaktörer i livsmedelskedjan • Förändrat konsumentbeteende • Forskning och innovation Fyra identifierade fokusområden
  • 8. Tack för mig! Karin Lindow karin.lindow@jordbruksverket.se 036-156433 070-8143707

Editor's Notes

  1. Hej! Jag kommer från SJV och ska berätta om samverkan för minskat matsvinn. Regering har gett SLV att tillsammans med SJV och NV fortsätta arbeta för minskat matsvinn under 2017-2019
  2. Globala fakta grundat på FAO-statistik Ungefär en tredjedel, eller 1,3 miljarder ton, av all mat som produceras i världen slängs eller går förlorad varje år. Det är viktigt att producera med låg miljöpåverkan och att ha en kost som så långt det går minskar miljöpåverkan. En stor del miljöpåverkan som bara slängs! Mycket mark, vatten och andra resurser som tas i anspråk
  3. Om maten som slängs i världen var ett land skulle det vara världens tredje största koldioxidproducent efter USA och Kina. Prognoser pekar på att vi fram till 2050 kommer öka med drygt 2 miljarder människor vilket kräver en ökning med 60-70 % av den globala livsmedelstillverkningen. (eller sluta släng!). Förändrade kostvanor??
  4. Främsta orsakerna till svinnet i utvecklingsländer står att finna i bristande teknik och infrastruktur. I industrialiserade länder står hushållen för den största andelen svinn. Globala siffror på matavfall per år ligger på ungefär 30 % för spannmål, 20 % för oljeväxter, kött och mejeri, 35 % för fisk samt 40-50 % för rotfrukter, frukt och grönsaker.
  5. Matavfall och matsvinn – oundvikligt och onödigt? Onödigt svinn är mat som hade kunnat ätas om maten behandlats, förvarats eller tillagats på annat sätt brukar kallas matsvinn. T.ex. matrester som blir över och slängs och livsmedel som slängs för att de hunnit bli dåliga innan tillagning eller förtäring. Oundvikligt är sådant som uppstår i produktion eller när man äter det, te.x skal, ben eller kaffesump. I primärproduktionen kallas de matsvinn när det sker efter skörd eller slakt. Före skörd/slakt kallas det förluster om kvalitetsförändringar vid lagring eller utsortering pga rötor eller defekter, störst är svinnet för morötter och andra rofrukter. I djurproduktion handlar det text om djur som dör och inte kan tas tillvara som livsmedel. Att producera en bra kvalitet och att djur tillåts producera optimalt rätt är viktigt samt att arbeta med djurhälsa. En del mat som slängs kan återvinnas, t.ex. som foder till djur eller till biogas. En grundregel är dock att det alltid gått åt mer energi för att producera livsmedlet än vad man kan utvinna vid återvinning. I Sverige slängde vi ca 1,3 milj ton matavfall 2016. Det mesta av svinn och förluster uppstår i hushållen, svinnet i hushållen är tio gånger så stort som i jordbruksledet (följt av LI, storkök och restauranger. Främsta orsakerna till svinnet i utvecklingsländer står att finna i bristande teknik och infrastruktur. I industrialiserade länder står hushållen för den största andelen svinn. De livsmedel som kastas mycket är bröd, mejeriprodukter, frukt och grönsaker. Arbete pågår för att förbättra avfallsstatistiken, vad som ska rapporteras och hur.
  6. Första delen i uppdraget var att ta fram en handlingsplan för minskat matsvinn till regeringen. Den lämnades in i mitten av juni. Den har tagits fram i samarbete mellan SLV, SJV, NV och hela livsmedelsbranschen (livsmedelskedjan) och forskning, institut osv Den har genererat 42 konkreta åtgärder. Fyra områden har högst prio Handlingsplanen är ett verktyg för dialog och samarbete framöver, där åtgärdspaketet kan komma att justeras i takt med att det nationella matsvinnsarbetet visar på nya åtgärdsbehov.
  7. Fler gör mer Alla aktörer ni ser är alla som inblandade från jord till bord
  8. Åtgärderna i handlingsplanen ska bidra till att det globala hållbarhetsmålet i FN:s Agenda 2030 uppfylls Delmål 3 för mål 12. Hållbar konsumtion och produktion Halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd. Med matsvinn menas: mat som slängs men som hade kunnat säljas eller ätas om den hanterats annorlunda.
  9. Mål och mätmetoder: Viktigt att fastställa mål. Förbättra statistik och datainsamling. Vad ska räknas, hur ska det rapporteras Aktivt samarbete: Svinn kan uppstå pga brister i kommunikation och planering eller att t.ex. lagrings och odlingsflrhållanden som påverkar senare led i kedjan Hushållen stor del. Viktigt att förändra konsumentbeteendet, slänga mindre, lära sig om matens hållbarhet, att FoG går att äta trots små fläckar. Ät-snart Forskning och innov. Utreda om mer av de livsmedel som inte kan användas till humankons istället kan gå till foder
  10. Min son Malte två år kommer vara 84 år när vi når 2100 Vad kommer SJV göra konkret: Vi har t.ex. sett över tolkningen av hur övermogna och fläckiga FoG får märkas. Tidigare en krångligare beteckning, men nu kan man skriva Ät snart på påsar med utsortade skrumpna äpplen perfekta för äppelpaj eller mos Planerar en utrednign om hur mer livsmedel som inte kan användas till mat istället kan gå till foder Framförallt ha en tät kontakt med branschen och försöka stötta, initiera, bistå i dras arbete.