JobbDax 2014, Löntagarens bilaga för yrkesstuderande.

1. Maximera dina
chanser att få jobb!
De bästa tipsen för
CV:n och anställnings-
intervjun.
JOBBDAX
Låg tröskel
att komma med
Yrkesbanan
kan överraska
Gott om jobb
för sopbils-
byggare
Löntagarens bilaga för yrkesstuderande februari 2014

2. 2 JobbDax 2014
LEDAREN
Johannes Waris
INNEHÅLL
JobbDax Feb 2014
VART STOLT ÖVER DET DU KAN!
Det här är tidningen JobbDax för dig som är på slutrakan med dina
yrkesstudier. Jag vill börja med att säga grattis till er som snart får er
examen.
Vill du genast ut i arbetslivet, vill du studera vidare eller vill du
möjligen ta ett mellanår och fundera på saken? Vi kan inte ge svar på
alla dina frågor om tiden efter skolan, men vi kanske har några tips.
Det finns så många vägar man kan ta och ofta kan man inte på förhand
veta vilken som är bäst. Men tänk på att det sällan – om någonsin –
finns ett alternativ som är det enda rätta.
I JobbDax kan du läsa både om personer som haft planer
men ändrat sig, och om personer som känner att de
har hittat rätt. Det snackas mycket om att livslångt
lärande är dagens melodi och det är något som gäl-
ler på alla arbetsplatser runtom i landet.
I den här tidningen kan du läsa om hurdana
möjligheter du har i arbetslivet och vilka rättig-
heter och skyldigheter du har. Arbetslivet är ett
spel som löper bäst när alla inblandade spelar
enligt reglerna.
Yrkesskicklighet och yrkesstolthet är två ord
som kanske klingar aningen gammaldags när
det i dag talas så mycket om att arbets-
livet förändras och jobb försvinner. Yr-
kesskicklighet inom det egna området
ger ändå de bästa förutsättningarna
för att klara sig på arbetsmarknaden
också i framtiden. Den framtid som
på många sätt redan är här, som
svetsaren Magnus Hed konstaterar
i reportaget från NTM i Närpes.
I en värld där arbete ser väldigt
olika ut är det viktigt att man själv
känner stolthet över det man själv
gör. Stolthet är något man ser hos
människor som vet vad de kan
och gör det bra.
Blev det som tänkt
efter examen?
Sakineh fick hjälp
av facket
Fällor du vill
undvika på
sommarjobbet
Tiotals nya jobb på
sopbilsfabriken
Tips på vägen mot
drömjobbet
3
8
10
6
14
JobbDax är Löntagarens bilaga riktad till
yrkesstuderande i avgångsklassen.
Utgivare: Finlands Fackförbunds
Centralorganisation FFC
Ansvarig redaktör: Jonny Smeds,
jonny.smeds@sak.fi, 041 451 3162
Redaktör: Johannes Waris
Grafisk formgivning:
Paula Winter / Up-to-Point Oy
Tryckeri: Forssa Print, Tammerfors 2014
På pärmbilden: Skolgångsbiträdet och
eftisledaren Sakineh Matar har nyligen
blivit aktiv i sitt fackförbund JHL.

3. 3JobbDax 2014
”Jag kastar tomater på folk och
får betalt för det”
JobbDax frågar en medieassistent, en närvårdare
och en djurskötare vad som hänt sen de gick ut
skolan. Har arbetslivet motsvarat förväntning-
arna? Jobbar de kvar inom branschen, har de
sadlat om eller studerat vidare?
TEXT: JOHANNES WARIS FOTO: BENJAMIN SUOMELA
Vad hände sen?
”Det här
verkar svårt.
Ska vi göra
det ändå?”
ett motto som
Filip Michelsson har
använt i arbetslivet.
28-årige Filip Michelsson har jobbat med mycket inom
mediebranschen. Efter att han fått sin medieassistentsexamen
från yrkesinstitutet Prakticum år 2006 var det dags för armén
och efter det inledde han sina studier på yrkeshögskolan Ar-
cada i Helsingfors. Filip tror starkt på att yrkesutbildningen ger
goda verktyg för jobb inom branschen.
– De som har en yrkesutbildning har mycket att komma med i
branschen. De vet hur man verkligen gör saker, i synnerhet när
det gäller editering. Det är inte som i många andra utbildningar
där man sitter i tre år och tittar på en tavla och funderar över
vad den symboliserar.
Filip har sedan augusti jobbat på bolaget Klok som specialiserar
sig på onlinevideo, främst för olika företag. Hans titel är produ-
cent. Det blir alltså ganska lite av själva filmklippandet numera.
– Producenten är personen som ansvarar för att idén blir till verk-
lighet. Det är i sista hand producenten som ror båten i land.
Ena foten i musikbranschen
Arbetsuppgifterna är minst sagt varierande. Klok gjorde ny-
ligen en reklamvideo för en restaurang. I videon står köks-
mästaren i sitt kök och en massa livsmedel flyger på honom.
I inspelningsskedet ertappade Filip sig själv med att fundera
på vad producentjobbet egentligen går ut på.
– Det är det här jag gör. Jag kastar tomater på folk och får
betalt för det, skrattar han.
Musiken har sysselsatt Filip redan länge. Musikbranschen är
sådan att det ibland kan vara svårt att skilja mellan jobb och
hobby – om det överhuvudtaget går att göra det. Filip har för-
utom DJ-spelningar och produktion nu också inlett arbetet med
ett eget bolag i musikbranschen. Många järn i elden alltså.
– Du måste kunna ägna dig åt det du gör. Ibland kan det bli
långa dagar.

4. 4 JobbDax 2014
För tillfället jobbar 19-åriga Cecilia Lundberg
från Korsholm som djurskötare på sin tidigare skola,
Yrkesakademin i Österbotten. På skolan finns bland annat
kor, tio hästar och över 300 slaktsvin att se efter.
Djurskötarbanan hamnade Cecilia in på av en slump. Hon
hade långt gångna planer på en karriär inom inredning och
musik. Hon testade också trädgårdsmästarutbildningen,
men kom fram till att det kanske inte riktigt var hennes grej.
Att jobba med djur kändes rätt från första stunden.
– Jag har alltid tyckt om djur. Det här är också ett praktiskt
arbete. Jag gör hellre ett fysiskt jobb än sitter inne på ett
kontor, säger Cecilia.
Den rätt så nyutexaminerade djurskötaren konstaterar att
arbetslivet är den bästa skolan.
– Skolan ger en bra teoretisk grund, men mest lär man sig
genom att jobba själv.
En dag i taget
Den bästa upplevelsen under studietiden var en arbetsprak-
tik på Island, där hon skötte om tackor och islandshästar.
Under studietiden bloggade Cecilia också om sin vardag på
Yles populära Bondbloggen.
Cecilia har både en yrkesexamen och studentexamen i ba-
gaget. Vad hon ska göra i framtiden är fortfarande oklart.
Idéer har hon gott om, men hon har ingen brådska att för-
verkliga dem.
– Jag tar en dag i taget och ser vart jag kommer. Allra vik-
tigast är ändå att ha tak över huvudet och pengar i fickan.
Vad hände sen?
sköter djur
på sin tidigare skolaTEXT: JOHANNES WARIS FOTO: Johannes Tervo
”Mest lär
man sig
genom
att jobba.”
Djurskötaren Cecilia
Lundberg poserar
tillsammans med
hästen Rölli.

5. HAR PRÖVAT PÅ
flera jobb i branschen
5JobbDax 2014
ARBETSLÖSHETSKASSAN
När du ansluter dig till ett fackförbund
blir du också medlem i en arbetslös-
hetskassa. Om du blir arbetslös betalar
a-kassan ut dagpenning. Anslut dig
genast då du börjar jobba, för du
måste vara medlem och jobba i 26
veckor (ungefär sex månader) för att få
rätt till dagpenning.
ANSTÄLLNINGSSKYDD
Arbetsgivaren kan inte säga upp dig
hur som helst. Det måste finnas sakliga
grunder och vissa uppsägningstider
ska följas. Om du blir uppsagd lönar
det sig att fråga förtroendemannen på
arbetsplatsen om vilka rättigheter och
skyldigheter du har.
ARBETARSKYDD
Ta reda på vilka farliga moment som
eventuellt finns i ditt arbete. Du kan
t.ex. fråga äldre arbetskamrater. Undvik
fel lyft och akta dig för kemikalier och
lösningsmedel. Lär dig genast använda
den skyddsutrustning som behövs
(t.ex. hjälm, hörselskydd, skyddsskor,
andningsskydd). Mera information om
arbetarskyddsfrågor får du av arbetar-
skyddsfullmäktige, skyddsombudet, på
din arbetsplats.
ARBETSAVTAL
I arbetsavtalet bestäms de viktigaste
anställningsvillkoren, t.ex. lönegrund,
arbetsuppgifter, arbetstid och eventuell
prövotid. Man måste alltid ingå ett
arbetsavtal när man börjar ett nytt
jobb. Ett muntligt arbetsavtal är också
bindande, men det lönar sig att kräva
ett skriftligt avtal så att det finns bevis
på vad ni kommit överens om. Läs
igenom avtalet innan du undertecknar
det och fråga om något är oklart.
ARBETSPENSION
Då du jobbar och får lön tjänar du
samtidigt in arbetspension. Arbetspen-
sionen tryggar inkomsten när du någon
gång i framtiden drar dig tillbaka från
arbetslivet, eller om du drabbas av en
skada eller sjukdom som gör att du inte
kan fortsätta jobba. Arbetsgivaren ska
se till att pensionsavgifterna betalas. ➤
I skolan var 22-åriga Sanna Tolvanen från Eke-
näs övertygad om att det var inom mentalvården
hon ville jobba. Under den sista praktikperioden
jobbade hon med utvecklingsstörda och då änd-
rade hon åsikt – det var med handikappade hon
ville jobba. Den banan är hon fortfarande inne på.
Sanna blev färdig närvårdare för tre år sedan. Se-
dan dess har hon hunnit pröva på flera jobb inom
branschen. Hon har jobbat med åldringar och på
dagis, och i dag jobbar hon på ett boende för han-
dikappade i Ekenäs. Det jobbet trivs hon väldigt bra
med. Det är ett så givande arbete.
Yrkesvalet var rätt så lätt för Sanna vars syster ock-
så är närvårdare. Dessutom ville hon gärna jobba
med människor.
Sannas planer för vad hon skulle göra efter yrkes-
skolan har ändå inte riktigt förverkligats.
– Jag tänkte att jag skulle studera vidare direkt ef-
ter examen men så blev det inte. Jag jobbar och
trivs jättebra med mitt jobb. Det är verkligen inte
alla som kan säga det.
Vill utbilda sig inom dansterapi
Delvis har Sanna ändå återvänt till skolbänken då
hon studerar på en påbyggnadsutbildning som
ger specialkunnande inom arbetet med handikap-
pade. Det gör hon vid sidan av jobbet några dagar
i månaden. I yrkesväg finns det fortfarande något
Sanna vill pröva.
– Dansterapi är något som jag skulle vilja hålla på
med någon gång i framtiden. Utbildningen finns i
Jyväskylä.
Dans har Sanna redan jobbat med en del då hon
jobbat med dansgruppen Showstars inom FDUV,
Föreningen för de utvecklingsstördas väl.
Jobbet på boendet är skiftesarbete vilket inte stör
Sanna alls.
– Jag tycker om att ha lite längre ledigt då och då.
TEXT: JOHANNES WARIS FOTO: FIA DOEPEL
ARBETSLIVETS
”Jag skulle studera
vidare direkt efter
examen men så
blev det inte.”
Närvårdaren Sanna Tolvanen trivs
med sitt jobb men vill gärna
jobba med dansterapi i framtiden.

6. Sakineh Matar sitter på två stolar – hon
jobbar som både skolgångsbiträde och eftis-
ledare på Övermalax skola i Malax. I skolan
är hon skolgångsbiträde i några klasser och
i eftis jobbar hon med yngre elever.
– Jag trivs bra med mitt jobb. Jag vill jobba
med människor och det får jag göra här.
Eftersom Sakineh är anställd av kommunen
är det fackförbundet JHL (Förbundet för den
offentliga sektorn och välfärdsområdena)
som bevakar hennes intressen. Sakineh har
själv deltagit i den fackliga verksamheten ef-
ter att en vän övertalade henne att komma
med.
– Jag är ganska ny i det fackliga för jag har
bara gått två kurser. Jag gick nybörjarkursen i
Tammerfors och aktivitetskursen på Åland. Det
har varit trevligt att lära sig nytt och träffa nya
människor. Men jag vill gärna lära mig mera.
Sakineh gillade speciellt aktivitetskursen som
gick av stapeln på ett höstigt Åland.
6 JobbDax 2014
Eftisledaren Sakineh Matar från Petalax
har nyligen blivit aktiv i sitt fackförbund JHL.
Facket har nåt
för alla
Stegetattlärakännasitt
egetfackförbundochdess
verksamhetbehöverinte
varastort. Mankantill
exempel kommamed
genom enkompis.
TEXT: JOHANNES WARIS FOTO: JOHANNES TERVO

7. Fem frågor om facket
7JobbDax 2014
ARBETSLIVETS
ARBETSTIDEN
Enligt arbetstidslagen är arbetstiden
högst åtta timmar per dag och 40 timmar
per vecka. I kollektivavtalet kan det finnas
bestämmelser om kortare arbetstid. Där
står också vilka tillägg du har rätt till
för t.ex. kvälls- eller veckoslutsjobb. Om
du jobbar övertid ska du få förhöjd lön.
Arbetsgivaren kan inte beordra dig att
jobba övertid.
FACKET
Det är facket som bevakar löntagarnas
intressen i arbetslivet. Genom att ansluta
dig till det fackförbund som organiserar
arbetstagarna på arbetsplatsen får du
trygghet och förmåner. Är du osäker på
vilket förbund du borde gå med i? Fråga
förtroendemannen eller arbetskamra-
terna eller kolla webbplatsen facket.fi.
FÖRTROENDEMAN
På arbetsplatsen representeras facket
och arbetstagarna av förtroendemannen.
Hon eller han bevakar dina rättigheter
och förhandlar med arbetsgivaren om
problem som uppstår. Kontakta genast
förtroendemannen när du börjar på en ny
arbetsplats.
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD
Varje arbetsgivare är skyldig att ordna
företagshälsovård åt sina anställda. När
du börjar ett nytt jobb ska du genomgå
en anställningsundersökning.
INHYRD ARBETSTAGARE
En person som är anställd av ett beman-
ningsföretag men jobbar för ett annat
företag kallas för en inhyrd arbetstagare.
Som inhyrd arbetstagare har du rätt till
bl.a. företagshälsovård, precis som andra
arbetstagare. Se till att du får ordentlig
introduktion i dina uppgifter av användar-
företaget. Skriv också upp hur mycket du
har jobbat och kolla att du får den lön du
har rätt till.
KOLLEKTIVAVTAL
I kollektivavtalet står vilken lön du ska ha
och vilka andra villkor som gäller. Avtalet
ger minimigränser som inte får underskri-
das. Kollektivavtalet ska finnas framme på
varje arbetsplats, och många kollektivavtal
finns också på webbplatsen finlex.fi. ➤
Fick hjälp av facket
Sakine har dessutom konkret fått uppleva hur
facket hjälper sina medlemmar.
– Jag hade en del problem på min tidigare
arbetsplats och då tog jag kontakt med JHL.
Förbundet hjälpte mig att reda ut problemen,
berättar Sakineh som är nöjd med hur saker
och ting fungerar på hennes nuvarande ar-
betsplats.
Till utbildningen är Sakineh ungdomsledare. Det
är knappt fyra år sedan hon fick sin examen.
– Om man jobbar som ungdomsledare job-
bar man främst under kvällar och helger.
Därför trivs jag bättre med att jobba på skola
och eftis.
Då finns det tid över för annat också. Till
exempel att föda upp katter. För tillfället har
Sakineh och hennes sambo fem egyptiska
Mau-katter hemma.
– Jag är något av en ”catlady” och har alltid
varit det, skrattar Sakineh.
Hon har också nyligen avlagt jaktlicens. Det är
ändå främst lerduvor som får smaka på krutet.
Många fackliga evenemang
Fackförbunden består av fackavdelningar där
frivilliga upprätthåller verksamheten på den
lokala nivån. I största delen av fackavdelning-
arna finns det en person som ansvarar för
ungdomsverksamheten.
JHL har en särskild svenskspråkig ungdoms-
sektion som heter EKSTAS. Också inom många
andra förbund finns det speciella sektioner för
unga, antingen på svenska eller på finska.
Det finns många slags fackliga evenemang
– från lättsamma tillställningar där man kan
träffa nya vänner till faktaspäckade kurser för
den som vill lära sig allt om vilka rättigheter
och skyldigheter man har i arbetslivet.
Katja Kaivonen, svensk ombudsman på FFC,
svarar på de vanligaste frågorna om facket.
Vad är facket?
– Facket bevakar arbetstagarnas intressen
på arbetsplatserna och förhandlar med
arbetsgivarna om löner och arbetsvillkor.
Om du är medlem i ett fackförbund kan du
få hjälp om du blir illa behandlad av din
arbetsgivare.
Vad kostar det att vara
med i facket?
– Mellan en och två procent av lönen, bero-
ende på bransch. Man kan dra av avgiften i
beskattningen, så det blir sist och slutligen
bara några tior i månaden. Det är också lätt
att betala medlemsavgiften, för arbetsgi-
varen kan automatiskt betala in avgiften,
direkt från lönen.
Vad får man för pengarna?
– Bland annat ett arbetslöshetsskydd som
betyder att du får en ersättning på ungefär
50–60 procent av din lön om du blir arbets-
lös eller permitterad. Om du har problem
på arbetsplatsen eller har blivit felaktigt
behandlad av din arbetsgivare kan facket
hjälpa dig. Dessutom kan du delta i olika
kurser och evenemang.
I många förbund ingår
också en fritids- och reseför-
säkring och du kan få rabatt på
bland annat bensin och resor.
Finns det en risk att arbetsgivaren
ser det som ett problem att man är
med i facket?
– Det är mycket ovanligt. Tre fjärdedelar av
arbetstagarna i Finland hör till ett fackför-
bund och också arbetsgivarna brukar höra
till arbetsgivarförbund som driver deras
intressen.
Vad får man för förmåner som
studerandemedlem?
– Det är gratis att vara studerandemedlem,
men du får ändå nästan alla förmåner som
vanliga medlemmar får. Men du får inte
rätt till arbetslöshetsunderstöd, så om du
sommarjobbar eller jobbar vid sidan av
studierna lönar det sig att bli betalande
medlem.
På facket.fi kan du hitta ditt eget fack-
förbund.

8. 8 JobbDax 2014
Kunskap är makt på
De flesta sköter sig, men ibland kan det hända att en arbetsgivare
i misstag eller med avsikt bryter mot lagar och avtal. Om du har
frågor om ditt jobb eller tror att du har blivit felbehandlad
kan du ringa sommarjobbarens hjälptelefon
som öppnar i maj.
Lön och tillägg
De flesta som ringer hjälptelefonen har frågor
om lön och tillägg. Alla arbetsgivare vet inte hur
mycket lön och vilka tillägg de måste betala, så
det finns sommarjobbare som får sämre betalt
än de borde. Speciellt vanligt är att bär- och
glassförsäljare får för lite lön.
Det lönar sig att skriva upp hur mycket du
jobbar och att kolla med lönebeskedet att du
fått rätt lön – också tillägg för övertid, kväl-
lar och veckoslut. Lönen ska betalas på det
datum som är fastslaget i arbetsavtalet eller
kollektivavtalet.
Vissa arbetsgivare betalar inte kollektivavtals-
enlig lön för den tid arbetstagaren är sjuk, i
synnerhet om bestämmelserna i kollektivavtalet
är bättre än den lagstadgade miniminivån. Det
händer också att arbetsgivaren försöker fiffla
med arbetsscheman för att inte behöva betala
lön för sjukdomstiden.
Arbetstid
Du ska få en lista över dina arbetsskift se-
nast en vecka på förhand. Om arbetsgivaren
inhiberar ditt arbetsskift – t.ex. om du jobbar
som torgförsäljare och det regnar den dagen
– har du rätt till lön som normalt. Samtalen till
hjälptelefonen visar att många arbetsgivare,
stora som små, inte vet att de måste betala lön
också för inhiberade arbetsskift.
Kom också ihåg att arbetsgivaren inte kan be-
ordra dig att jobba övertid mot din vilja.
Arbetsavtal
Ett muntligt arbetsavtal är också bindande, men
det kan vara svårt att bevisa vad ni har kommit
överens om. Därför lönar det sig att be om ett
skriftligt arbetsavtal. Om du inte får ett skriftligt
arbetsavtal ska du före första löneutbetalning-
en få en skriftlig redogörelse över vilka villkor
som gäller.
Sommarjobbare har ringt till hjälptelefonen och
berättat att arbetsgivaren har lovat ge ett skrift-
ligt arbetsavtal ”i morgon” eller ”nästa vecka”,
men att de aldrig fått det.
Alla vet inte att ett tidsbundet arbetsavtal (viss-
tidsavtal) är bindande för båda parterna. Om
ni har kommit överens om fem månader kan
du alltså inte säga upp dig tidigare, om du inte
gör det under prövotiden eller kommer överens
med arbetsgivaren om det.

9. LÖN
Minimilönen bestäms i kollektivavtalet.
Arbetsgivaren är skyldig att betala in
lönen på ditt bankkonto och att ge dig
en lönespecifikation där det framgår hur
stor lönen är och hur lönen har fast-
ställts. Om du fått fel lön är du skyldig
att meddela arbetsgivaren om det. Om
löneutbetalningen försenas på grund
av arbetsgivaren ska lönen i vanliga fall
betalas med dröjsmålsränta.
LÖN FÖR SJUKTID
Enligt lagen har du rätt till lön också
när du är sjuk. Om du har varit anställd
i minst en månad ska du få full lön den
dag du insjuknar och följande nio var-
dagar. Om du har varit anställd i mindre
än månad får du hälften av lönen.
I kollektivavtalen har man ofta avtalat
om bättre villkor.
OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING
Arbetsgivaren är skyldig att teckna en
olycksfallsförsäkring för varje anställd.
Den ersätter olyckor som sker på jobbet
och under resan till och från jobbet,
samt sjukdomar som uppstår p.g.a.
jobbet.
PERMITTERING
Om arbetsgivaren permitterar sina
anställda avbryts arbetet och löneut-
betalningen tills vidare eller för viss tid.
Arbetsgivaren ska meddela om permit-
teringen 14 dagar (inom kommunala
branschen en månad) i förväg. Den
som hör till arbetslöshetskassan kan få
dagpenning under permitteringen.
PRÖVOTID
När man ingår ett arbetsavtal kan man
komma överens om en prövotid som
får vara högst fyra månader. Vid en
tidsbunden anställning på under åtta
månader får prövotiden vara högst
hälften av den tid anställningen gäller.
SEMESTER
Du tjänar alltid in semester när du job-
bar. När du jobbar minst 14 dagar eller
35 timmar under en kalendermånad har
du rätt till semester med lön i minst två
dagar. ➤
sommarjobbet
RING ELLER MEJLA!
● Sommarjobbarens hjälptelefon är öppen från början av maj till mitten av augusti.
● Ring 0800 179 279 (må-fr kl. 9–15) eller skicka in dina frågor via
kesaduunari.fi/svenska.
● Alla kan ta kontakt – sommarjobbare, föräldrar, arbetsgivare. Du behöver inte vara
medlem i ett fackförbund.
● På de allra flesta frågorna får du genast ett muntligt eller skriftligt svar, men i vissa
knepiga fall kan du bli ombedd att kontakta t.ex. myndigheter eller fackförbund.
– Jag jobbar som torgför-
säljare och har inte fått lön
för de dagar då man har
inhiberat mina arbetspass
på grund av att det regnat.
Har jag rätt till lön också
för de dagarna?
– Jag har ett arbets-
avtal på fyra månader,
men det står att prövo-
tiden är 2,5 månader.
Det är väl inte tillåtet?
– Jag precis börjat på ett
jobb, men det är inte vad jag
hade tänkt mig. Nu har jag
fått ett erbjudande om ett
annat jobb som jag hellre
vill ha. Kan jag säga upp mig
från mitt nuvarande jobb?
Prövotiden är inte ännu slut.
– Arbetsgivaren
säger att han be-
talar lön när han
”hinner och kom-
mer ihåg”. Borde
inte lönen betalas
en bestämd dag?
Exemplen grundar sig på verkliga
samtal till hjälptelefonen.
ARBETSLIVETS
9JobbDax 2014

10. Sopbilarfrån Närpes gör succé
TEXT: JOHANNES WARIS FOTO: JOHANNES TERVO
Det är ett otroligt buller som möter en genast då dörren
till fabrikshallen öppnas. Karosserifabriken Närpes Trä och
Metall, eller kort och gott NTM, är en av de största ar-
betsgivarna i Närpes. Företaget har 450 anställda av vilka
ungefär 260 håller till på fabriksgolvet.
– Det är sällsynt livligt för att vara den här tiden på året,
säger vice huvudförtroendeman Jari Träskvik som jobbat
på företaget i sju år.
Man jobbar för högtryck med båda produktgrupperna,
renhållningsbilar och släpvagnar. I flödet av dåliga nyheter
från metallbranschen finns det alltså undantag, också här i
regionen som kanske är mest känd för sina många växthus.
Att det går bra för NTM betyder att företaget har kunnat an-
ställa många yngre metallarbetare. En av dem är Magnus
Hed som svetsar med hjälp av en
robotsvets. Han ställer upp delar på
rad och låter sedan roboten sköta
grovjobbet. Svetslopporna flyger när
Magnus styr robotsvetsen över en
rad med tio bildelar.
– I skolan lärde vi oss hur det
kommer att se ut på arbetsplat-
serna i framtiden, med robot-
svetsar och all annan ny teknik
I Närpes tillverkas sopbilar till hela världen. Samtidigt som många andra
metallföretag går på sparlåga jobbar man för fullt på NTM.
som skulle tas i bruk. I dag känns det som om framtiden
är här.
”Ju mer man gör, desto mer lär man sig”
Magnus Hed har jobbat för NTM i lite mer än två år. Innan
han började på NTM jobbade han i transportbranschen,
men nu har han alltså bytt till ett jobb som motsvarar ut-
bildningen. Också de fasta arbetstiderna lockade då han
bestämde sig för att komma till NTM.
Magnus tycker att det syns i jobbet att efterfrågan på före-
tagets produkter har ökat.
– Tempot har hela tiden blivit högre och det finns mera att
göra – men lönerna släpar fortfarande efter, säger Magnus
som ändå på det stora hela är nöjd med jobbet.
Han får också välja och vraka bland arbetsuppgifterna.
– Ju mer man gör, desto mer lär man sig. Jag tycker om att
göra olika saker och få variation i arbetet, säger Magnus.
Magnus arbetskamrat, svetsaren Robin Rofhök, visste
redan i högstadiet att han ville jobba i metallbranschen.
Alla hans före detta klasskamrater vid linjen för maskin och
metall jobbar ändå inte i branschen. De har slagit in på
många olika yrkesbanor.
– En jobbar till exempel på ett bageri, berättar Robin.
Själv vill han gärna jobba kvar på NTM några år till, men
håller också dörren öppen för annat i framtiden.
– Jag kanske startar ett eget företag i metallbranschen,
säger Robin och återvänder till svetsandet. ➤
 Närpes Trä och
Metall säljer sopbilar
över hela världen.
10 JobbDax 2014

11. Robin Rofhök
är nöjd med
jobbet men
funderar på att
kanske starta
eget i framtiden.
11JobbDax 2014 11JobbDax 2014
ARBETSLIVETS
SEMESTERERSÄTTNING
Om du inte kan ta ut din semester, t.ex.
på grund av att anställningen upphör,
ska du istället få semesterersättning
i pengar. Rätten till semesterersätt-
ning börjar redan efter sex timmars
anställning.
SKYDDSOMBUD
Den som representerar arbetstagarna i
arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor kallas
arbetarskyddsfullmäktig eller skydds-
ombud. Arbetsgivaren ska se till att alla
har tillgång till nödvändig skyddsutrust-
ning som hjälm, hörselskydd, andnings-
skydd, skyddsskor i arbeten där sådan
behövs.
SKYLDIGHETER OCH RÄTTIGHETER
Arbetstagarnas skyldigheter och
rättigheter i arbetslivet bestäms i bl.a.
kollektivavtalet, arbetsavtalslagen och
arbetarskyddslagen. Både arbetsgivare
och arbetstagare är skyldiga att följa
de regler som finns. Som arbetstagare
ska du följa de direktiv arbetsgivaren
ger och finnas på arbetsplatsen under
avtalad arbetstid.
SNUTTJOBB
Kortvariga och tillfälliga anställningar
kallas vanligen för snuttjobb eller kort-
jobb. Om du snuttjobbar kan det vara
bra att kolla att arbetsgivaren betalar
pensionsförsäkringsavgift och att du får
semesterersättning.
SVARTJOBB
Det är en dålig idé att jobba svart.
Du går miste om semesterersättning,
du har inget uppsägningsskydd, du
tjänar inte in pension, du riskerar bli
utan övertidsersättning, du får ingen
arbetslöshetsersättning och du har
inget försäkringsskydd om det händer
en olycka.
UPPSÄGNING
Både arbetsgivaren och arbetstagaren
måste följa uppsägningstiderna som
bestäms i kollektivavtalet. Fråga för-
troendemannen vilka uppsägningstider
som gäller om du blir uppsagd eller vill
säga upp dig.

12. 12 JobbDax 2014
Anställer tiotals nya
NTM har specialiserat sig på sopbilar av vilka största delen ex-
porteras utomlands – till bland annat Ryssland, Norge, Sverige
och Storbritannien. I vänstertrafikens England finns det alltså
sopbilar som tillverkats i Närpes. NTM hör till de tio största
tillverkarna av sopbilar i Europa.
För att finländska företag ska klara sig i den internationella
konkurrensen gäller det att satsa på kvalitet och avance-
rade produkter. På NTM betyder det till exempel bilar med
elhydraulik. Då hydrauliken körs med el blir sophämtningen
mycket tystare.
Sidlastade sopbilar används knappt alls i Finland men ute i
stora världen är de något av en hit. På NTM tillverkas också
sopbilar med behållare som går att lösgöra. Då kan man till
exempel enkelt lasta över soporna till tåg för att transporteras
vidare.
Många företag har den senaste tiden meddelat om stora upp-
sägningar, men NTM går mot strömmen. Företaget behöver
mera folk och större lokaler för att klara av alla beställningar.
Det har talats om 30–40 nyanställningar under våren.
Byggandet pågår fortfarande, men i vår är det meningen att
företaget ska ta i bruk drygt 4 000 kvadratmeter nytt fabriks-
utrymme. Det tycker de anställda är på tiden.
– Det börjar vara så att vi jobbar i famnen på varandra, säger
Harry Malm som är huvudförtroendeman för arbetstagarna
på fabriken.
Praktikanten trivs
På fabriksgolvet finns också yrkesstuderande som gör sina
perioder för inlärning i arbetet på NTM. 17-åriga Pjelaxbon
Kim Storm är en av dem. Han går andra året på maskin- och
metallinjen vid Yrkesakademin i Närpes. Det är hans fjärde dag
på jobbet under den sex veckor långa praktikperioden och tills
vidare trivs han riktigt bra. Arbetslivet lockar mer och mer nu
när han fått smaka på det.
– Ju mer man gör, desto mer
lär man sig, säger Magnus Hed
som bytte transportbranschen
mot metallbranschen.
 Kristian Antfolk fick jobb på
NTM genast efter militären.
 Jag vill ut i arbetslivet, säger
Kim Storm som gör sin första
praktikvecka på NTM.

13. 13JobbDax 2014
– Jag skulle gärna jobba här i framtiden. Jag skulle vilja bort
från skolan och ut i arbetslivet.
Kristian Antfolk från Kristinestad är också inne på sin första
vecka på NTM. Kristian har nyligen bytt armékläderna mot blå-
ställ och jobbar nu som montör.
– Det är lite nytt det här. Det finns så många olika grejer
att hålla reda på och komponenter utspridda runt omkring
i fabriken.
Kristian är egentligen VVS-montör till utbildningen men till NTM
hittade han efter att kompisar rekommenderat företaget.
– Det här är kanske en mer säkert arbetsplats, säger Kristian
som inte precis har problem med att fylla fritiden.
– Efter jobbet väntar ännu mer arbete på hemgården.
Förtroendemannens
uppgift är att hjälpa dig
Harry Malm har varit huvudförtroendeman på NTM i över 30 år.
Det tycker han själv är mer än tillräckligt.
Att han är förtroendeman betyder att de fackanslutna arbetarna
på NTM-fabriken i Närpes har valt honom till sin representant i
förhandlingar med arbetsgivaren. På förtroendemannens bord
finns bland annat frågor om arbetstagarnas rättigheter på job-
bet. Om du tror du blivit felaktigt behandlad på arbetsplatsen är
det förtroendemannen du ska vända dig till. I frågor som gäller
arbetsmiljö och säkerhet representeras arbetstagarna av arbe-
tarskyddsfullmäktige.
Enligt Harry har speciellt många unga en förenklad bild av vad
facket innebär.
– Det handlar inte bara om löner. Facket gör mycket annat också,
säger han.
Harry Malm tycker sig också ha märkt att det blivit svårare och
svårare att få unga med i verksamheten. Organiseringsgraden,
det vill säga hur stor andel av arbetarna som hör till ett fackför-
bund, är ändå fortfarande ganska hög inom metallbranschen.
– Semestrar, semesterpengar och många andra förmåner kom-
mer inte från ovan utan är resultat av arbete och förhandlingar.
Om cheferna själva fick bestämma skulle det inte finnas så myck-
et sådant, säger Harry.
Så kallade privata arbetslöshetskassor, det vill säga arbetslös-
hetskassor som inte är kopplade till facket, får också en släng av
kritiken. Privatkassorna erbjuder till exempel sällan rättshjälp åt
sina medlemmar.
– En del tror att de sparar pengar genom att enbart höra till en
arbetslöshetskassa och inte till ett fackförbund, men de tänker
inte på att medlemsavgifterna i facket dras av i beskattningen,
säger Jari Träskvik som är vice huvudförtroendeman på NTM.
Då de anställda ska förhandla med arbetsgivaren
är det förtroendemannatrion Harry Malm, Jari Trä-
skvik och Sebastian Wahlroos som representerar
fabriksarbetarna.

14. 14 JobbDax 2014
Arbetsansökan
En arbetsansökan består vanligtvis av två de-
lar: ett ansökningsbrev och en CV eller merit-
förteckning.
I ansökningsbrevet berättar du på max en sida
varför du söker jobbet och varför arbetsgivaren
borde välja just dig. Läs arbetsplatsannonsen
noggrant för att kolla vilka egenskaper den som
får jobbet ska ha. I ansökningsbrevet ska du
visa att du har den rätta kunskapen och de rätta
erfarenheterna. Var ärlig med vad du inte kan,
men berätta att du vill lära dig nya saker och
utvecklas.
I din CV eller meritförteckning ska du räkna upp
utbildning, arbetserfarenhet och intressen. Lista
inte allt du har gjort i ditt liv, utan fokusera på
sådant som är relevant för jobbet du söker eller
som beskriver hurdan du är som person. Kom
ihåg att det inte är fel att skryta, så länge du
håller dig till sanningen. Fråga cheferna på dina
tidigare praktik- eller arbetsplatser om du kan
använda dem som referens.
Anställningsintervjun
Förbered dig noggrant för anställningsintervjun.
Bekanta dig med den möjliga arbetsgivaren. Be-
sök företagets webbplats och ta reda på vad det
egentligen sysslar med. Det hjälper dig att lista ut
vad arbetsgivaren kan tänkas fråga dig.
Förbered dig på de vanligaste frågorna: Varför
vill du ha jobbet? Varför ska arbetsgivaren välja
just dig? Vilka är dina styrkor? Och dina svaghe-
ter? Den sista frågan kan vara speciellt svårt att
svara på, men alla har vi någon svaghet. Försök
ändå formulera din svaghet så att arbetsgivaren
Hur ska du få ett
jobb bland kanske
hundra sökande?
En bra början är att
vara noggrann och att
visa prov på självsäker-
het och vilja att utvecklas.
Lycka till med jobbjakten!

15. 15JobbDax 2014
1. Hur lång får prövotiden
högst vara?
a) 1 månad
b) 4 månader
c) 1 år
2. Vem är arbetstagarnas
representant på arbetsplatsen i
frågor som gäller arbetsmiljö
och säkerhet?
a) arbetstagaren med längst arbetser-
farenhet
b) arbetarskyddschefen
c) arbetarskyddsfullmäktige
3. Hur mycket kostar det att
vara med i facket?
a) ungefär 1,5 procent av lönen
b) ungefär 5 procent av lönen
c) ungefär 10 procent av lönen
4. Har du rätt till lön för den tid
då du är sjuk?
a) nej
b) ja, men bara om du har blivit sjuk på
grund av jobbet
c) ja, under de två första veckorna
5. Vilket av följande ger dig rätt
till arbetslöshetsdagpenning?
a) semester
b) permittering
c) prövotid
6. Du har en tidsbunden
anställning på fem månader.
Efter fyra månader tröttnar du
och vill sluta. Kan du göra det?
a) nej
b) ja, men bara om arbetsgivaren
går med på det
c) ja, oberoende av vad arbetsgivaren
tycker
Tips:
Svaren på frågorna
hittar du i artiklarna i
den här tidningen!
0-2 RÄTT:
Du har mycket kvar att lära dig om
arbetslivet. Börja med att läsa den här
tidningen så att du inte blir utnyttjad av
ohederliga eller okunniga arbetsgivare.
3-4 RÄTT:
Bra! Du vet en del, men det lönar sig
ännu att läsa på. Du kan också fråga
förtroendemannen eller äldre arbetsta-
gare om du är osäker på något.
5-6 RÄTT:
Bravo! Du vet vad som gäller. Kanske är
du en framtida förtroendeman eller arbe-
tarskyddsfullmäktig. Kunskap är makt.
Rättsvar:1b,2c,3a,4c,5b,6b.
Testa dina kunskaper:
Vad vet du om arbetslivet?
märker att du vill och kan utvecklas. Öva dig på
att svara på frågorna på förhand. Tänk också
ut några frågor som du vill ställa arbetsgivaren.
Det finns frågor som arbetsgivaren inte får ställa
– till exempel om du är gravid eller tänker bilda
familj eller om du är politiskt aktiv i något parti.
Sist och slutligen lönar det sig att komma ihåg
att inte överdriva, ljuga eller spela någon roll –
var bara dig själv. Att det känns nervöst under
anställningsintervjun är helt naturligt.
På det nya jobbet
I början av anställningen gör ni upp ett arbets-
avtal. Arbetsavtalet ska helst vara skriftligt, men
också ett muntligt avtal är bindande. Läs igenom
avtalet noga, och om någonting verkar konstigt
lönar det sig att ta reda på vad det innebär innan
du undertecknar.
Arbetsgivaren ska introducera dig i jobbet. Du ska
få lära känna dina arbetsuppgifter, dina arbets-
redskap, din arbetsplats och eventuella faror och
risker. Många arbetsgivare delar också ut skriftligt
material som det lönar sig att läsa noggrant. Var
inte blyg om det är något du undrar över – det är
bättre att fråga än att göra fel.
Lämna så fort som möjligt in skattekortet och ditt
kontonummer så att du kan få lön. Du kan beställa
ett skattekort på skatt.fi eller på skattebyrån. Kolla
i arbetsavtalet hur mycket lön du kommer att få så
att du kan betala rätt mängd skatt.
Det lönar sig att genast bli medlem i ett fackför-
bund. När du går med i facket blir du samtidigt
medlem i en arbetslöshetskassa. Du kan använ-
da sökmotorn på facket.fi om du inte vet vilket
fackförbund som representerar arbetstagarna
på din arbetsplats. Om du vill att medlemsavgif-
ten ska dras direkt av lönen kan du fylla i och
lämna in en blankett till arbetsgivaren.
De privata arbetslöshetskassorna (t.ex. YTK och
Nomit) kan vara lite billigare än fackförbunden,
men där ingår inte samma förmåner och tjänster.
Det är bara facket som förhandlar om löner och
arbetsvillkor. På arbetsplatsen är förtroende-
mannen de fackanslutna arbetstagarnas repre-
sentant.

16. Hur ser framtiden ut?
Vi frågade några studerande som är inne på slutrakan vad de har tänkt göra efter examen
Alex Lyttinen
verkstadsmekaniker (maskin och metall)
Inveon, Borgå
– På sommaren rycker jag in i
armén.Jag har jobbat två somrar
på ett båtbyggeri i Borgå och det
kanjagtänkamigattfortsättamed
eftersom jag tycker om båtar. I
framtiden kunde jag också tänka
mig att studera till brandman.
Janina Snellman
närvårdare
Yrkesakademin i Österbotten,
Pedersöre
–Jag söker in till barnmor-
skelinjen på yrkeshögskolan.
Ifall jag inte kommer in har
jag som plan B att jobba ett
år på dagis. Jag har alltid
vetat att jag vill jobba med
barn. Det är givande då man
får se barnen utvecklas.
Jonas
Järndahl
närvårdare
Yrkesakademin i
Österbotten, Pedersöre
– Jag rycker in i militären
i sommar. Ursprungligen
ville jag bli ambulanschauf-
för men de planerna har
ändrats. Det finns mycket
jobb i den här branschen.
Efter armén vill jag studera
till sjukskötare.
Oskar Nyberg
VVS-rörmontör
Axxell,
Karis
– I VVS-branschen finns det jobb så
det räcker. Min pappa har en bygg-
firmaochjagbörjarjobbadär.Detbästa
med jobbet är då man får se det fär-
diga resultatet.Jag valde tidigare mellan
bilbranschen och VVS-branschen och
VVS känns rätt.
Sarah Ekström
restaurangkock
Axxell, Karis
– Till att börja med ska jag som-
marjobba på en hotellrestaurang
på Island.Jag ska söka till vidare-
utbildning i Vasa eller på Åland. I
början var jag inte säker på att det
här är rätt bransch för mig men
under studierna har jag hela tiden
blivit säkrare på saken.
Isabella Partanen
elmontör
Inveon, Borgå
– Jag har tänkt studera vidare i
Sverige men var det blir är fort-
farande osäkert. Jag vill studera
till ingenjör.
ANDERSLÖNNF
ELDT
ANDERSLÖNNF
ELDT
JOHANNESTERV
O
FIADOEPEL
JOHANNESTERV
O
FIADOEPEL