1. Återvunnen asfalt - Miljöpåverkan och
livscykelanalys
Anja ENELL1, Matthew WAYMAN2, Ciaran McNALLY3,
Ola WIK1, Yvonne ANDERSSON SKÖLD1, Ramona
BERGMAN1, , Tony PARRY4, Yue HUANG4, Jørn
RAABERG4 Aoife QUINN3, Roman LICBINSKY6, Jiri
HUZLIK6, Vilma JANDOVÁ6
1SGI Sverige, 2TRL England, 3 UCD Irland, 4 UNOTT England,
5DRI Danmark, 6CDV Tjeckien,
2. Syfte och mål
Identifiera och kvantifiera
miljörisker med varm
återvinning i asfaltverk
Beräkna miljöprestanda
för återvinningprocessen
Bestämma fördelarna med
olika återvinningsvägar
Beskriva den lämpligaste
hanteringen
3. Metodik
Fältstudier spridning av partiklar vid fräsning av asfalt
Ekotoxikologiska akvatiska test
Riskanalys av emissioner
till vatten (lakning)
Fältstudier av lakning
vid mellanlagring av
asfaltgranulat
Livscykelanalys
Riskanalys av emissioner till luft (asfaltrök)
4. Livscykelanalys – 1 m2 väg i 60 år
Livscykel Effektkategorier (CML)
Råmaterial inkl transport Resurser (Sb ekv)
och lagring Försurning (SO2 ekv)
Asfaltverk Övergödning (PO4 ekv)
Transport Växthuseffekt (CO2 ekv)
Asfaltläggning Ozonskikt (CFC-11 ekv)
(Bruk av väg) Humantox (1,4-DB ekv)
Underhåll Ekotox vatten, hav och
Rivning mark (1,4-DB ekv)
Fotooxidant (C2H4 ekv)
6. Återvinningsgrad och återvinningsväg
Växthuseffekt
Övergödning
Försurning
Resurser
Utan återvinning 50% obundet lager
15% bundet lager 30% bundet lager
Hög återvinning alla lager
Växthuseffekt
Övergödning
Försurning
Resurser
Utan återvinn. 30% slitlager (ej spec ballast) 30% slitlager (spec ballast)
7. Fukt i asfaltgranulat och Slutsatser LCA
Växthuseffekt
Övergödning
Försurning
Resurser
Utan återv. Hög återvinning utan fukt Hög åter vinning 4% fukt
Bunden återvinning är bäst!
Slitlager bör återvinnas om kvaliteten kan upprätthållas.
Återvinning ger större miljöfördelar än halvvarma
beläggningstekniker.
Liten effekt av emissioner till luft och vatten vid
återvinning
8. Emissioner till luft - Asfaltrök
Variabel och komplex exponering
• Klimat, (vind, temperatur etc)
• Arbetsuppgifter (läggare, skruvare, rakare, vältförare etc)
• Omgivningen (tunnlar, exponerat etc)
• Asfalteringsteknik (temperatur, tekniska skyddsåtgärder etc)
Variabel och komplex sammansättning
• Asfaltens typ (återvunnen asfalt, tillsatser, etc)
• Mätparameter (TPM, BSM, TOC, SVOC, PAH etc)
• Provtagningsmetod (typ, frekvens, varaktighet etc),
• Analysmetod (upparbetning, kalibrering etc)
Variabilitet och komplexitet gör det nästan omöjligt att
relatera arbetsmiljömätningar till asfaltkvalitet
9. Labresultat jämfört med litteraturdata
Totalemission (TOC) per kg
asfalt
• Avgång av rök minskar
med tid och bearbetning
• Mixning och omrörning
ger ökad avgång av rök
• Rökgeneratorn
underskattar avgången
av rök – och
utarmningen
• Hälsorisk vid
beläggningsarbete
10. Risker för beläggningsarbetare
Bensenlösliga partikelfraktionen
(BSM)
Vältförare • Yrkeshygiensika gränsvärden
Läggare vid 0.5 mg/m3 förekommer i
flera länder *
• Rökgeneratorn i lab förefaller
överskatta halter i arbetsmiljön
Gränsvärde med ungefär en faktor 3.
• Modifierad bitumen (SBS) ger
enligt rökgeneratorn i lab en
högre halt av BSM och en ökad
risk för hälsoeffekter.
Arbetsmiljö-
mätning * Sverige har inget gränsvärde jmf Montelius J (ed)
Rökgenerator (2011).Vetenskapligt underlag för hygieniska gränsvärden. 31. Arbete
och Hälsa; 45(3): 1-33. Göteborgs universitet.
11. Asfaltrök från tjärasfalt
Bensenlösliga partikelfraktionen
(BSM)
Mix 60 ppm PAH
• Arbetsmiljömätningar mycket
Mix1500 ppm PAH
tunnel variabla
Mix 2800 ppm PAH
utomhus
• Rökgeneratorn i lab ger
värden med god
repeterbarhet och uppvisar
korrelation mot PAH-nnehåll i
Gränsvärde
granulat
• Rökgeneratorn i lab
överskattar halter
arbetsmiljön
• Tjärasfalt ger upphov till
BSM-värden som överskrider
- 60 ppm 120 ppm
Arbetsmiljö-
Asfalt mix med PAH
yrkeshygieniska gränsvärden
mätning
Rökgenerator
12. Slutsatser emissioner till luft
• Asfaltsrökgenerator i lab ger värdefulla data för både
livscykelanalys och riskanalys om hur asfaltkvalitet
påverkar emissionen av asfaltrök.
• Totala emissionen av asfaltrök tämligen stabil för olika
material
• Asfaltrökens kvalitet förändras kraftigt med olika
material.
13. Fortsatt arbete
• Modifiera protokollet för asfaltrökgeneratorn i lab så att
bättre överensstämmelse erhålls med fältdata
(emissionerna underskattas)
• Komplettera med beräkning av livscykelkostnader
• Bedömning av risker med emissioner av partiklar och
påverkan på vägens prestanda behöver utvecklas
• Inventera, utveckla och förbättra dataunderlag och
testmetoder inklusive andra återvinningstekniker som
halvvarm, kall, remixning
http://www.youtube.com/watch?v=Dhv9CmfWqUI&feat
ure=g-vrec