SlideShare a Scribd company logo
1 of 13
Download to read offline
11.3.2020
1
KEMERA 2020
Martin Sjölind
Expert på finansiering och granskning
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
TEMPORÄR LAG OM
FINANSIERING AV HÅLLBART
SKOGSBRUK (34/2015)
• Lagens syfte är att
öka tillväxten
upprätthålla skogsbilvägnätet
trygga skogarnas biodiversitet
främja skogarnas anpassning till
klimatförändringar
• Kemera-stöden är beskattningsbar inkomst
11.3.2020
2
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
STÖDMOTTAGARE
Enskilda markägare
• fysiska personer
• företag, sammanslutningar och dödsbon där alla bolagsmän, medlemmar eller
delägare är fysiska personer och där företagets eller sammanslutningens
huvudsakliga syfte är att bedriva gårds- eller skogsbruk
• en stiftelse vars verksamhet till största delen utgörs av gårds- eller skogsbruk
• samfällda skogar och sådana delägarlag för i samfälligheter där minst 50 procent
av andelarna ägs av fysiska personer
• i naturvårdsprojekt kan företaget som utför arbetet vara stödmottagare
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
ARBETEN SOM STÖDS
Tidig vård av plantbestånd
Vård av ungskog och hopsamling av klenträd
Vitaliseringsgödsling
Vård av torvmarksskog (iståndsättningsdikning mm.)
Byggande och grundförbättring av skogsbilvägar
Miljöstöd
Naturvårdsprojekt
11.3.2020
3
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
• Stöd kan beviljas på områden som omfattas av Skogslagen
GeneralplanLandskapsplan
M-, MT-, MU-, MY-
och V-områden
SL-
alue
V, VL, VU, VR
M, MU, MT, MY
Detaljplan
M, MU, MT, MY
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
ANSÖKAN OM STÖD
• Ansökan ska lämnas till Skogscentralen innan arbetet inleds
• Snabbast via Minskog.fi-tjänsten
• Blanketter och instruktioner www.skogscentralen.fi
• En del skogsföretag har egna elektroniska system för
lämnande av ansökningar
11.3.2020
4
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
ANSÖKAN OM STÖD
Tidig vård av plantbestånd, vård av ungskog
1. Ansökan till Skogscentralen
2. Arbetet kan påbörjas så fort ansökan är
inlämnad
3. Tid som beviljas för arbetet är ett år
4. Verkställighetsanmälan till Skogscentralen då
arbetet är färdigt
5. Slutligt beslut och utbetalning av stöd
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
ANSÖKAN OM STÖD
Skogsbilvägar, vård av torvmarksskog, vitaliseringsgödsling
1. Ansökan och plan till Skogscentralen
2. Arbetet kan påbörjas då ansökan och planen har godkänts
3. Delredovisningar och utbetalningar av stöd
4. Slutredovisning och slutligt beslut
11.3.2020
5
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
VÅRD AV
UNGSKOG
TIDIG VÅRD AV
PLANTBESTÅND
TIDIG VÅRD AV PLANTBESTÅND
 slyröjning och gallring av plantbestånd samt för avlägsnande och
gallring av låg skärm
 Minst 1 ha per projekt
 Kan bestå av flera figurer, en figurs minimiareal är 0,5 ha
 Stöd 160 €/ha
 Minst 10 år sedan tidigare stöd på samma område
11.3.2020
6
TIDIG VÅRD AV PLANTBESTÅND
 Plantskogens höjd efter arbetet ska vara 0,7-3 meter
 Plantskogens täthet efter arbetet enligt
skogsvårdsrekommendationer, absolut max 5000 stammar/ha
 Uttag (räknas som stubbar efter röjning) minst 3 000 stammar/ha
(I norra Finland minst 2 000 stammar/ha)
VÅRD AV UNGSKOG
 slyröjning och gallring av äldre plantbestånd samt för avlägsnande och
gallring av låg skärm
 Minst 2 ha per projekt
 Kan bestå av flera figurer, en figurs minimiareal är 0,5 ha
 Stöd 230 €/ha
 Minst 10 år sedan tidigare stöd på samma område
Det går att få stöd för
första gallring bara om
arbetet annars är olönsamt
11.3.2020
7
 Det utvecklingsdugliga beståndets medelhöjd ska efter arbetet vara över
3 meter
 Medeldiametern på brösthöjd före och efter arbetet högst 16 cm
 Uttag minst 1 500 stammar/ha och stubbarna ska vara över 2 cm i
diameter (norra Finland 1 000 stammar/ha)
 Efter arbetet högst 3 000 stammar/ha eller enligt
skogsvårdsrekommendationerna
https://www.metsakeskus.fi/sites/default/files/runkolukukayrat.pdf
VÅRD AV UNGSKOG
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
VÅRD AV UNGSKOG
”Fallgropar”
Förhandsröjning (före gallring) beviljas inte stöd
Glasbjörk är utvecklingsduglig (och stödduglig) bara på torvmark,
försumpad momark och på täta lerjordar
Före plantskogsvård ska fröträd och överståndare tas bort, annars finns
ett skötselbehov kvar och stöd kan inte beviljas för plantskogsvården. På
en hektar får finnas högst 20 fröträd eller överståndare efter arbetet
11.3.2020
8
HOPSAMLING AV KLENTRÄD
 I samband med vård av ungskog kan man ansöka
om stöd för hopsamling av klenträd
• Minst 35 m3/ha ska samlas ihop
 Ska kunna bekräftas med mätintyg eller annat
bevis
 Stöd 430 €/ha som inkluderar stödet för vård av
ungskog
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
VÅRD- OCH UNDERHÅLLSSKYLDIGHET
”En markägare som beviljats stöd för vård av ungskog,
vitaliseringsgödsling, vård av torvmarksskog eller byggande av en skogsväg
är skyldig att i tio år efter det att allt stöd för åtgärden har utbetalats se till
att det område eller den skogsväg som åtgärden har omfattat vårdas och
underhålls. En markägare som beviljats stöd för tidig vård av plantbestånd
är skyldig att i sju år efter det att allt stöd för åtgärden har utbetalats se till
att det område som åtgärden har omfattat vårdas och underhålls. Ett
område som underhållet gäller får inte börja användas så att användningen
av området för skogsbruksändamål väsentligt förhindras.”
11.3.2020
9
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
ÄNDRING AV MARKANVÄNDNING KAN LEDA TILL
ÅTERKRAV AV STÖD
t.ex. vindkraftsprojekt i Österbotten:
” Stöd kan beviljas på ett område även om det planeras byggande av
vindkraftverk där. Markanvändningen är än så länge skogsbruk, men om
byggplanerna förverkligas kommer markanvändningen att förändras
åtminstone på byggplatserna och på nya vägområden i anslutning till dem.
Den nuvarande markägaren, och framtida markägare, ska vara beredda på
att Skogscentralen kan kräva tillbaka utbetalt stöd med ränta om
markanvändningen förändras inom 10 år efter utbetalt stöd för vård av
ungskog, eller inom 7 år efter utbetalt stöd för tidig vård av plantbestånd.”
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
SAMPROJEKT ELLER ENMARKÄGARPROJEKT
Samprojekt t.e.x. om arealen inte annars räcker
Vägprojekt alltid samprojekt
11.3.2020
10
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
VÅRD AV TORVMARKSSKOG
Behov av iståndsättningsdikning, kontroll
av näringsstillstånd, transportmöjligheter
Många krav ska uppfyllas, bland annat
bördighet
Minst två hektar stort sammanhängande
område
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
VÅRD AV TORVMARKSSKOG
Stöd 60% av faktiska kostnader
Stöd 30% om arealen är under 5 ha
 planerings-, arbets- och
materialkostnader
 tillstånd och förrättningskostnader
 ersättningar till markägare för
översilningsytor och slambassänger
11.3.2020
11
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
I ANSÖKAN
 Finansieringsansökan
 Karta
 Plan med utredning av skogsvårdens tillstånd
 Plan för vattenskyddsåtgärder
 Budget
 Samtycken eller dikningstillstånd från alla
berörda markägare
 Närings-, trafik- och miljöcentralens utlåtande
 Anmälan ska göras före dikningen
SKOGSBILVÄGAR
Grundförbättring innebär förbättring av
vägen, vägtummor, broar och
lagringsplatser
Användningsgrad för skogbruk
 Nya vägar över 50%
 Grundförbättring över 30%
Vägen ska vara minst 500 meter lång
11.3.2020
12
För nya vägar är stödet 30% av
faktiska kostnader
För grundförbättringar 50%
Minst 20 år sedan vägen fått statligt
stöd för byggande
SKOGSBILVÄGAR
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
Väglaget fattar beslut om grundförbättring
Arbetet och planen beställs av en aktör (t.ex. Otso eller Svf)
Ansökan till Skogscentralen då delägarna har godkänt planen
Vägförrättning om andelarna är oklara/om väglag saknas
Arbetet påbörjas då Skogscentralen har godkänt planen och ansökan
Arbetet kan pågå i flera år
Delutbetalningar, minst 10% av stödet betalas ut först då
slutredovisningen kommit in
GRUNDFÖRBÄTTRING AV VÄG I PRAKTIKEN
11.3.2020
13
K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0
VITALISERINGSGÖDLING
Skogen växer inte som den ska på grund av
markens näringsobalans
Kan ses med blotta ögat eller med
näringsanalys
På torvmark askgödsling
Förändringar på gång 2020
På mineraljord borgödsling
Minst 2 hektar, stödet 30% av projektets
faktiska kostnader
TACK!
Martin Sjölind
martin.sjolind@skogscentralen.fi

More Related Content

More from Suomen metsäkeskus

4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarviSuomen metsäkeskus
 
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarviSuomen metsäkeskus
 
6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen
6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen
6. luonnontuotepotentiaali juha vornanenSuomen metsäkeskus
 
5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen
5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen
5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinenSuomen metsäkeskus
 
2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala
2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala
2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annalaSuomen metsäkeskus
 
1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen
1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen
1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinenSuomen metsäkeskus
 
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoilla
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoillaPotentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoilla
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoillaSuomen metsäkeskus
 
Korjuujälki energiapuuhakkuilla
Korjuujälki energiapuuhakkuillaKorjuujälki energiapuuhakkuilla
Korjuujälki energiapuuhakkuillaSuomen metsäkeskus
 
Kiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankinta
Kiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankintaKiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankinta
Kiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankintaSuomen metsäkeskus
 
Energiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankinta
Energiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankintaEnergiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankinta
Energiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankintaSuomen metsäkeskus
 
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021Suomen metsäkeskus
 
Metsäenergian käyttö kasvussa
Metsäenergian käyttö kasvussaMetsäenergian käyttö kasvussa
Metsäenergian käyttö kasvussaSuomen metsäkeskus
 
Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?
Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?
Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?Suomen metsäkeskus
 
Energiapuun käyttö ja näkymät Kymenlaaksossa
Energiapuun käyttö ja näkymät KymenlaaksossaEnergiapuun käyttö ja näkymät Kymenlaaksossa
Energiapuun käyttö ja näkymät KymenlaaksossaSuomen metsäkeskus
 
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-SuomessaHoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-SuomessaSuomen metsäkeskus
 
Isokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrja
Isokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrjaIsokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrja
Isokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrjaSuomen metsäkeskus
 
Isokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemi
Isokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemiIsokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemi
Isokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemiSuomen metsäkeskus
 
Isokuusentanhua, keskustelu timo koski
Isokuusentanhua, keskustelu timo koskiIsokuusentanhua, keskustelu timo koski
Isokuusentanhua, keskustelu timo koskiSuomen metsäkeskus
 

More from Suomen metsäkeskus (20)

4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
 
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
 
6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen
6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen
6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen
 
5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen
5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen
5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen
 
3. luomukeruu johanna honkanen
3. luomukeruu johanna honkanen3. luomukeruu johanna honkanen
3. luomukeruu johanna honkanen
 
2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala
2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala
2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala
 
1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen
1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen
1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen
 
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoilla
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoillaPotentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoilla
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoilla
 
Korjuujälki energiapuuhakkuilla
Korjuujälki energiapuuhakkuillaKorjuujälki energiapuuhakkuilla
Korjuujälki energiapuuhakkuilla
 
Kiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankinta
Kiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankintaKiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankinta
Kiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankinta
 
Energiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankinta
Energiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankintaEnergiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankinta
Energiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankinta
 
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021
 
Metsäenergian käyttö kasvussa
Metsäenergian käyttö kasvussaMetsäenergian käyttö kasvussa
Metsäenergian käyttö kasvussa
 
Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?
Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?
Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?
 
Energiapuun käyttö ja näkymät Kymenlaaksossa
Energiapuun käyttö ja näkymät KymenlaaksossaEnergiapuun käyttö ja näkymät Kymenlaaksossa
Energiapuun käyttö ja näkymät Kymenlaaksossa
 
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-SuomessaHoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa
 
Puurakenteiden palosuunnittelu
Puurakenteiden palosuunnitteluPuurakenteiden palosuunnittelu
Puurakenteiden palosuunnittelu
 
Isokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrja
Isokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrjaIsokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrja
Isokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrja
 
Isokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemi
Isokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemiIsokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemi
Isokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemi
 
Isokuusentanhua, keskustelu timo koski
Isokuusentanhua, keskustelu timo koskiIsokuusentanhua, keskustelu timo koski
Isokuusentanhua, keskustelu timo koski
 

Kemera 2020, Kemerakväll i Pedersöre

  • 1. 11.3.2020 1 KEMERA 2020 Martin Sjölind Expert på finansiering och granskning K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 TEMPORÄR LAG OM FINANSIERING AV HÅLLBART SKOGSBRUK (34/2015) • Lagens syfte är att öka tillväxten upprätthålla skogsbilvägnätet trygga skogarnas biodiversitet främja skogarnas anpassning till klimatförändringar • Kemera-stöden är beskattningsbar inkomst
  • 2. 11.3.2020 2 K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 STÖDMOTTAGARE Enskilda markägare • fysiska personer • företag, sammanslutningar och dödsbon där alla bolagsmän, medlemmar eller delägare är fysiska personer och där företagets eller sammanslutningens huvudsakliga syfte är att bedriva gårds- eller skogsbruk • en stiftelse vars verksamhet till största delen utgörs av gårds- eller skogsbruk • samfällda skogar och sådana delägarlag för i samfälligheter där minst 50 procent av andelarna ägs av fysiska personer • i naturvårdsprojekt kan företaget som utför arbetet vara stödmottagare K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 ARBETEN SOM STÖDS Tidig vård av plantbestånd Vård av ungskog och hopsamling av klenträd Vitaliseringsgödsling Vård av torvmarksskog (iståndsättningsdikning mm.) Byggande och grundförbättring av skogsbilvägar Miljöstöd Naturvårdsprojekt
  • 3. 11.3.2020 3 K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 TILLÄMPNINGSOMRÅDE • Stöd kan beviljas på områden som omfattas av Skogslagen GeneralplanLandskapsplan M-, MT-, MU-, MY- och V-områden SL- alue V, VL, VU, VR M, MU, MT, MY Detaljplan M, MU, MT, MY K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 ANSÖKAN OM STÖD • Ansökan ska lämnas till Skogscentralen innan arbetet inleds • Snabbast via Minskog.fi-tjänsten • Blanketter och instruktioner www.skogscentralen.fi • En del skogsföretag har egna elektroniska system för lämnande av ansökningar
  • 4. 11.3.2020 4 K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 ANSÖKAN OM STÖD Tidig vård av plantbestånd, vård av ungskog 1. Ansökan till Skogscentralen 2. Arbetet kan påbörjas så fort ansökan är inlämnad 3. Tid som beviljas för arbetet är ett år 4. Verkställighetsanmälan till Skogscentralen då arbetet är färdigt 5. Slutligt beslut och utbetalning av stöd K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 ANSÖKAN OM STÖD Skogsbilvägar, vård av torvmarksskog, vitaliseringsgödsling 1. Ansökan och plan till Skogscentralen 2. Arbetet kan påbörjas då ansökan och planen har godkänts 3. Delredovisningar och utbetalningar av stöd 4. Slutredovisning och slutligt beslut
  • 5. 11.3.2020 5 K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 VÅRD AV UNGSKOG TIDIG VÅRD AV PLANTBESTÅND TIDIG VÅRD AV PLANTBESTÅND  slyröjning och gallring av plantbestånd samt för avlägsnande och gallring av låg skärm  Minst 1 ha per projekt  Kan bestå av flera figurer, en figurs minimiareal är 0,5 ha  Stöd 160 €/ha  Minst 10 år sedan tidigare stöd på samma område
  • 6. 11.3.2020 6 TIDIG VÅRD AV PLANTBESTÅND  Plantskogens höjd efter arbetet ska vara 0,7-3 meter  Plantskogens täthet efter arbetet enligt skogsvårdsrekommendationer, absolut max 5000 stammar/ha  Uttag (räknas som stubbar efter röjning) minst 3 000 stammar/ha (I norra Finland minst 2 000 stammar/ha) VÅRD AV UNGSKOG  slyröjning och gallring av äldre plantbestånd samt för avlägsnande och gallring av låg skärm  Minst 2 ha per projekt  Kan bestå av flera figurer, en figurs minimiareal är 0,5 ha  Stöd 230 €/ha  Minst 10 år sedan tidigare stöd på samma område Det går att få stöd för första gallring bara om arbetet annars är olönsamt
  • 7. 11.3.2020 7  Det utvecklingsdugliga beståndets medelhöjd ska efter arbetet vara över 3 meter  Medeldiametern på brösthöjd före och efter arbetet högst 16 cm  Uttag minst 1 500 stammar/ha och stubbarna ska vara över 2 cm i diameter (norra Finland 1 000 stammar/ha)  Efter arbetet högst 3 000 stammar/ha eller enligt skogsvårdsrekommendationerna https://www.metsakeskus.fi/sites/default/files/runkolukukayrat.pdf VÅRD AV UNGSKOG K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 VÅRD AV UNGSKOG ”Fallgropar” Förhandsröjning (före gallring) beviljas inte stöd Glasbjörk är utvecklingsduglig (och stödduglig) bara på torvmark, försumpad momark och på täta lerjordar Före plantskogsvård ska fröträd och överståndare tas bort, annars finns ett skötselbehov kvar och stöd kan inte beviljas för plantskogsvården. På en hektar får finnas högst 20 fröträd eller överståndare efter arbetet
  • 8. 11.3.2020 8 HOPSAMLING AV KLENTRÄD  I samband med vård av ungskog kan man ansöka om stöd för hopsamling av klenträd • Minst 35 m3/ha ska samlas ihop  Ska kunna bekräftas med mätintyg eller annat bevis  Stöd 430 €/ha som inkluderar stödet för vård av ungskog K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 VÅRD- OCH UNDERHÅLLSSKYLDIGHET ”En markägare som beviljats stöd för vård av ungskog, vitaliseringsgödsling, vård av torvmarksskog eller byggande av en skogsväg är skyldig att i tio år efter det att allt stöd för åtgärden har utbetalats se till att det område eller den skogsväg som åtgärden har omfattat vårdas och underhålls. En markägare som beviljats stöd för tidig vård av plantbestånd är skyldig att i sju år efter det att allt stöd för åtgärden har utbetalats se till att det område som åtgärden har omfattat vårdas och underhålls. Ett område som underhållet gäller får inte börja användas så att användningen av området för skogsbruksändamål väsentligt förhindras.”
  • 9. 11.3.2020 9 K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 ÄNDRING AV MARKANVÄNDNING KAN LEDA TILL ÅTERKRAV AV STÖD t.ex. vindkraftsprojekt i Österbotten: ” Stöd kan beviljas på ett område även om det planeras byggande av vindkraftverk där. Markanvändningen är än så länge skogsbruk, men om byggplanerna förverkligas kommer markanvändningen att förändras åtminstone på byggplatserna och på nya vägområden i anslutning till dem. Den nuvarande markägaren, och framtida markägare, ska vara beredda på att Skogscentralen kan kräva tillbaka utbetalt stöd med ränta om markanvändningen förändras inom 10 år efter utbetalt stöd för vård av ungskog, eller inom 7 år efter utbetalt stöd för tidig vård av plantbestånd.” K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 SAMPROJEKT ELLER ENMARKÄGARPROJEKT Samprojekt t.e.x. om arealen inte annars räcker Vägprojekt alltid samprojekt
  • 10. 11.3.2020 10 K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 VÅRD AV TORVMARKSSKOG Behov av iståndsättningsdikning, kontroll av näringsstillstånd, transportmöjligheter Många krav ska uppfyllas, bland annat bördighet Minst två hektar stort sammanhängande område K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 VÅRD AV TORVMARKSSKOG Stöd 60% av faktiska kostnader Stöd 30% om arealen är under 5 ha  planerings-, arbets- och materialkostnader  tillstånd och förrättningskostnader  ersättningar till markägare för översilningsytor och slambassänger
  • 11. 11.3.2020 11 K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 I ANSÖKAN  Finansieringsansökan  Karta  Plan med utredning av skogsvårdens tillstånd  Plan för vattenskyddsåtgärder  Budget  Samtycken eller dikningstillstånd från alla berörda markägare  Närings-, trafik- och miljöcentralens utlåtande  Anmälan ska göras före dikningen SKOGSBILVÄGAR Grundförbättring innebär förbättring av vägen, vägtummor, broar och lagringsplatser Användningsgrad för skogbruk  Nya vägar över 50%  Grundförbättring över 30% Vägen ska vara minst 500 meter lång
  • 12. 11.3.2020 12 För nya vägar är stödet 30% av faktiska kostnader För grundförbättringar 50% Minst 20 år sedan vägen fått statligt stöd för byggande SKOGSBILVÄGAR K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 Väglaget fattar beslut om grundförbättring Arbetet och planen beställs av en aktör (t.ex. Otso eller Svf) Ansökan till Skogscentralen då delägarna har godkänt planen Vägförrättning om andelarna är oklara/om väglag saknas Arbetet påbörjas då Skogscentralen har godkänt planen och ansökan Arbetet kan pågå i flera år Delutbetalningar, minst 10% av stödet betalas ut först då slutredovisningen kommit in GRUNDFÖRBÄTTRING AV VÄG I PRAKTIKEN
  • 13. 11.3.2020 13 K E M E R A K V Ä L L 2 0 2 0 VITALISERINGSGÖDLING Skogen växer inte som den ska på grund av markens näringsobalans Kan ses med blotta ögat eller med näringsanalys På torvmark askgödsling Förändringar på gång 2020 På mineraljord borgödsling Minst 2 hektar, stödet 30% av projektets faktiska kostnader TACK! Martin Sjölind martin.sjolind@skogscentralen.fi