Presentation in Swedish from a part of the course "Patenträtt 15 hp" on 8 September 2009. First part is about some aspects of patent department work in Swedish companies and the second part is about computer implemented inventions

1. Patenteringsstrategi och patent på datorimplementerade uppfinningarAvsnitt i Patenträtt 15 hp den 8 september 2009 Fredrik Egrelius fredrik.egrelius@ericsson.com

2. Agenda 09.15 – 10.45 Avsnitt 1: Patenteringsstrategi – att avgöra när och var en uppfinning bör patenteras 11.15-12.15 Avsnitt 2: Patent på datorimplementerade uppfinningar 2

3. Patenteringsstrategier och IP-arbete på ett stort företag Hur fångas idéer från personalen upp? Hur informerar man om patent på företag? Incitamentsprogram för anställda Val av länder för patent Budgetering för tvister Hur ett stort företag samarbetar med ombud (vad uppskattas) 3

4. 1. Hur fångas idéer från personalen upp? Det finns troligen inga genvägar, utan proaktivt arbete är ett måste! Informera, deltag och uppmärksamma genom alla tillgängliga kanaler! 4

5. Exempel/1 - möten: Regelbundna möten med chefer på hög nivå – vi lever i en kunskapsekonomi! Regelbundna möten med enheter, mellanchefer och nyanställda – information och prioritering Har du tid så ha individuella möten med varje ingenjör – då märker du snabbt vilka som är intresserade och sitter på viktig info Anordna ordentliga spånskivor med mål och uppföljning Var en självklar del i en projektgrupp - för att hinna stämma av i tid

6. Exempel/2: Gör interna patentkurser obligatoriska Hitta patentpositiva personer i organisationen Sätt upp IP-mål för varje avdelning (och förstås för dig själv) Finns med på checklista för anställningsavslutning Kontaktuppgifter på anslagstavla Plaketter/diplom väl synliga

7. Exempel/3: Anordna Patentdagar på företaget - jippon och reklamgrejer Ha en aktiv relation med företagets kommunikationsavdelning – artiklar och utbildning Var extremt lätt-tillgänglig ! Telefon, e-mail, Intranät...

8. Angående uppfinningsanmälningar Nackdelar och fördelar angående: Intervjuer – Uppfinningsanmälningar Utformningen av uppfinningsanmälningar Beslutsgrupp – enskilt beslut

9. 2. Hur informerar man om patent på företag? Prioritetsordning: 1) Visa dig och ge kontaktuppgifter på olika sätt 2) Informera om vikten av patent 3) Allmänt om patent 4) Anställdas skyldigheter och rättigheter 5) Företagets interna process för att lämna in patent 6) Användbara (för åhöraren) detaljer 9

10. Informationsexempel om ”allmänt om patent”: 8 punkter: ca 10 min. Avser teknik, inte design eller varumärken Grundtanke: Teknikutveckling genom incitament för uppfinnande Gäller huvudsakligen nationellt (världspatent finns inte) Gäller i max 20 år från inlämningsdagen, men kan alltid överklagas Patentansökningar offentliga efter 18 månader. Förbjuder andra att tillverka, sälja, distribuera och använda uppfinningen. Patent ges endast om uppfinningen är ny och ”uppfinningsrik”. Patent kostar pengar. 10

11. 3. Incitamentsprogram Uppfinnarersättningar Deltagande i statusfyllda evenemang Årets uppfinnare Yrkestitlar Diplom/plaketter väl synliga

12. 4. Val av länder Diskussion om: När? Hur? Var? Se bilagan ”Patentarbete i industrin”. 12

13. Val av länder för patent/1 Landets patentlagar och praxis: Storleken på årsavgifter och ansökningsavgifter Om, hur och var överklagas ett patentverksbeslut Vad som räknas som tidigare känd teknik Reglerna för föranvändarrätt, tvångslicens och krav på nationellt nyttjande Hur förutsägbar patentpraxis är Om interimistiskt förbud och vanligt förbud finns och hur det kan erhållas Det patenterbara området Tillämpas ekvivalenstolkning och i vilken grad Vad som räknas som intrång och vilka typer av intrång som finns Om skonfrist finns i landet Finns extra skyddstid utöver normala skyddstiden Kraven på provisoriskt skydd vid ansökan och översättningskraven för detta skydd Är landet medlem i Pariskonventionen, PCT och/eller WTO Restriktioner för dubbelpatentering Regler för teknikstandarder etc. Regler för återupprättande Vad som krävs av beskrivningen Översättningskrav

14. Val av länder för patent/2 Domstolar: tenderar de att bevaka nationella särintressen mängden offentliga och vägledande domstolsutslag bötesbeloppens storlek och straffsatser kostnaden för en tvist tid till beslut och möjlighet att överklaga beslut domstolens kompetens och sammansättning går det att själv begära ändring av patentskyddet och hur får ändringen göras vid t ex en ogiltighetstalan mot patentet

15. Val av länder för patent/3 Landets allmänna attityd mot patent och företaget Landets patentverk: det godkända patentets tillförlitlighet (görs teknisk granskning?) hur jobbigt är det och hur lång tid tar det att få ett användbart skydd finns uppskjuten prövning, ex 7 år från ansökningsdagen i DE Landets ombudskår: översättningsavgifter och handläggningsavgifter vana att hantera tvister

16. Val av länder för patent/4 Övriga lagar: krav på licensavtals utformning hur kan tullmyndigheten och polisen hjälpa för att beslagta intrångsföremål eller säkra bevis följer landet TRIPS begränsningar för teknologitransfer uppfinnarlagstiftning kan medling och skiljedomsförfaranden tillämpas Standardiseringsorgans IP-regler Företagets patentposition i landet: finns det synergieffekter med företagets andra patent i landet

17. 5. Budgetering för tvister Generellt: Företag budgeterar inte för tvister... ...men några gör det. Försäkring mot tvister: Nej, inte hos storbolag.

18. 6. Hur ett stort företag samarbetar med ombud Faktorer att väga in: Teknisk kompetens Elektronisk akthantering med kryptering Närhet till uppfinnarna Hålla tidsfrister - inga dåliga bortförklaringar Någon att hålla i då det stormar – alltid ställa upp Prisvärda tjänster internationellt Håller kontinuerlig kontakt – för förbättringar Är uppdaterad på viktig praxis internationellt Kunnig omformella brister i ansökan Samarbete på individnivå ska fungera Flexibelt arbetssätt

19. Datorimplementerade uppfinningar Definition Exempel på internationella skillnader för CII Kravkategorier Viktigt i kraven Viktigt i beskrivningen CII inlämningsstrategi Intressant från senaste året 19

20. Definition Uppfinning vars utförande inbegriper användning av en dator, datornätverk eller annan programmerbar apparat och som har en eller flera egenskaper som realiseras helt eller delvis genom ett eller flera datorprogram.

23. Enkelnodsimplementering – flernodsimplementering

24. Krav på yttre påverkanGodkända kravkategorier och deras utformning Utformningen av beskrivningen

25. Kravkategorier Datorprogram Datorprogramprodukt Flernodssystem Nod Metod Signal

26. Viktigt i kraven/1 Ha endast med tekniska egenskaper om du inte vill begränsa tillämpning. (En enda intrångsgörare ska träffas av patentkraven.) Steg för lagring, input och output av signaler ger bättre patenterbarhet

27. Viktigt i kraven/2 (Undvik kännetecknande del.) Datorprogram: ”som då det körs på en dator förmår datorn att” – annars oklart Datorprogramprodukt: ska vara eller innehålla ett minne som ett datorprogram är lagrat på – annars oklart

28. Viktigt i beskrivningen/1 EP: Beskriv så tekniskt som möjligt och ha med så lite om affärsmetoder som möjligt. Tekniska problem och effekter! US: Ha med affärsrelaterade egenskaper Ha alltid med flödesschema, inte bara för metoder enligt patentkraven, utan också för den mjukvara som används (om det inte är metoden) (Varje steg i kraven bör beskrivas mer i detalj)

29. Viktigt i beskrivningen/2 Undvik ord som ”algoritm” etc. Beskriv och exemplifiera med både hårdvara och mjukvara, inte bara svepande utan i konkreta utföringsformer, gärna med olika figurer ”Means+function”-block måste visas som konkret implementering, inte bara flödesschema, och explicit samband mellan means i kraven och konkreta utföringsformer av dessa means i beskrivningen måste vara med Ju färre noder – desto hårdare detaljnivå krävs

31. Tack för att ni lyssnade! Ytterligare frågor??? 29