www.expressiva.se - Vi kan skriva eller redigera era texter. Här är en kort översikt av ordklasser, satsdelar och fältscheman för meningsbyggnad. Sammanställd av Anna Hass.

1. En liten grammatik sammanställd av Anna Hass på Expressiva.
Ordklasser
Alla ord hör till en ordklass. De vanligaste ordklasserna:
substantiv är namn och sakord som kan beskrivas med en,
ett eller flera: uppgift, Aida, fråga, tankar, bistånd,
kartläggning, Tingsrätten
artiklar anger formen på det substantiv det hör till: en, ett
(obestämda artiklar), den, det, de (bestämda artiklar)
pronomen kan ersätta substantiven: jag, du, din, ditt, man,
hans, vi, de, detta, någon, ingen
prepositioner beskriver ett förhållande: på, i, efter, ur,
bakom, av, genom, utan, bredvid, till, från
verb anger det som händer: att kräva, undersöker, regnade,
har överklagat, hade velat säga, lägga till
adverb anger ofta när, var eller hur något händer: snabbt,
vackert, lyckat, inte, tyvärr, nog, nämligen
adjektiv anger egenskaper, kan användas i jämförelser och
har samma form som det substantiv det beskriver: otydlig,
omständliga, längre, tydligaste, randigt
konjunktioner binder ihop två led: och, men, för, eller
subjunktioner inleder bisatser: att, om, när, eftersom,
trots att, så att
räkneord: sju, sjunde
Fraser
En satsdel kan bestå av ett eller flera ord. Om det är flera är
det troligen en fras.
Det finns tre huvudtyper av fraser:
substantivfraser (nominalfraser) består av ett substantiv
eller pronomen med bestämningar, där bestämningarna kan
vara artiklar, adjektiv eller bisatser: domaren, en advokat, den
lilla gruppen med människor, jag som skriver det här
prepositionsfraser består av en preposition och en
substantivfras: på gatan, under andra världskriget, i
avhandlingens inledningskapitel, från den som har tänkt att
ansöka
verbfraser består av verb och verbdelar som hör ihop:
frågar, säger till, har överklagat, hade velat säga
De böcker jag främst har lärt mig det här från:
Svenska meningar av Holm och Larsson
Nusvensk grammatik av Jörgenssen och Svensson

2. Satsdelar
Du kan ta reda på vad som hör till varje satsdel genom att
flytta om meningens delar. En satsdel kan, utan att delas,
placeras först i meningen.
Exempel: Den skyldiga pojken placerade äpplena på bordet
Placerade den skyldiga pojken äpplena på bordet?
Äpplena placerade den skyldiga pojken på bordet
På bordet placerade den skyldiga pojken äpplena
Satsdelarna är alltså
- den skyldiga pojken
- placerade
- äpplena
- på bordet
De vanligaste slags satsdelar som finns är
predikat – verbfraser och delar av verb: äga, håller, har fått,
ställer in
subjekt – den som gör något i meningen, kan vara ett
substantiv, ett pronomen eller en substantivfras: du, Marie,
mannen i den blå bilen
adverbial – oftast adverb och prepositionsfraser, anger när,
var, hur, varför något händer eller talarens inställning till det
sagda: tyvärr, på fredag, inte, verkligen, i Rom
objekt – det/den/de som blir utsatt för det som händer i
meningen, det kan finnas både direkt och indirekt objekt eller
bara ett direkt objekt (även predikatsfyllnad hör hemma i det
här fältet)
Fältschema
Du kan sätta in meningar i ett schema med fält för varje slags
satsdel. Det finns tre scheman (se nästa sida): ett för ja- och
nej-frågor, ett för huvudsatser och ett för bisatser.
En sats är det så fort det finns subjekt och predikat.
Oftast är det första ifyllda fältet fundamentet. Det är fältet före
verbet/predikat 1, och där står en av de andra satsdelarna. Då
sätter vi en vänsterpil i det fält där satsdelen i fundamentet
hade stått om meningens innehåll i stället hade använts i en
ja- eller nej-fråga. Pilen visar att satsdelen har flyttats fram till
fundamentet.
Jag gillar <-- glass.
Gillar jag glass?
Ibland finns det före fundamentet en inledare – en
konjunktion eller subjunktion som inleder satsen.
Bisatser
En bisats kan inte bilda en mening på egen hand.
Om du sätter in ett ”inte” i en bisats hamnar det
före satsens första verb, det kallar vi för biff-regeln:
Bisats = Inte Före Första verbet
En bisats hamnar alltid i ett fält i huvudsatsens
fältschema, som en egen satsdel eller som en del
av en satsdel. Hela bisatsen i en ruta, alltså.

3. Fältschema för ja- och nej-frågor
predikat 1 Subjekt satsadverbial predikat 2 objekt adverbial (var/när/hur/varför)
Placerade den skyldiga pojken äpplena på bordet?
Hade du inte köpt mjölk ogår?
Fältschema för huvudsatser
Inledare fundament predikat 1 subjekt satsadverbial predikat 2 objekt adverbial (var/när/hur/varför)
Och det hade man gott kunnat göra <-- varje fredag.
Jag gillar <-- verkligen min balkong på sommaren.
Fältschema för bisatser
Inledarfält subjekt satsadverbial predikat 1 predikat 2 objekt adverbial (var/när/hur/varför)
… att Lisa inte ville dansa tango inför alla människor.
… när hästarna gick i hagen.