Den programhandling för kulturväven som antogs av KSAU den 29/5 2012

1. Programhandling för Kulturväven i Umeå
KONST- EVENT
KONST STRÅK festival
Konstnärligt Campus skulpturpark loppis
Bildmuseet vinterträdgård turnering
MUSIK
KNOW-HOW replokaler
sambandscentral lära/lab
projektstöd KULINARISK
logistik restauranger
intern service bakugn
öppet kök KOMPETENS
KREATIV butiker professionell utveckling
spontankultur konferens
kommunikation multimedia möten
prova på tysta rum
interaktivt uppkoppling samtala
multisal
spela
KUNSKAP KULTURMÖTEN mötas scen
lära hela livet film, dans
föreningar
utställning utforska läsa & teater
handledning skapa upptäcka
flexibel
mötes- och studieplatser
hall inspirera berätta KOMMERSIELL
laborera medskapande minnas hotell
verkstäder
sociala medier mottagande självhjälp butiker
personlig handel
service boende
KUL café KOMMUNIKATION
inspiration garderob demokratiska processer
medier
samhällsinformation
leka/upptäcka, lära
Umeås moderna
äta, amma, sköta
KOPPLING historia
KRAFT- MINGEL-
LEDNING STADEN
Folkets hus pub
NorrlandsOperan restaurang
projektkontor

2. Kulturväv Programhandling - 2012-05-22
Innehållsförteckning
Bakgrund sid 3 BILAGOR
BILAGA 1. Sakkunnig tillgänglighet:”några exempel - att tänka på vid orientering i byggd miljö”
Generella riktlinjer sid 4,5 BILAGA 2. Designfrys: inlastning sophantering, bokmagasin, Black box,
BILAGA 3. Sammanställning synpunkter från workshops och PAM
Programhandling
Förslaget sid 6,7 Programhandlingen är framtagen av:
White arkitekter AB
Plan 1
Maria Olsson, ansvarig arkitekt
planritning med planbeskrivning 1 sid 8
Jonas Westman, biträdande arkitekt
lokalprogram 1 sid 9
Anna-Carin Dahlberg, biträdande arkitekt
perspektiv 1 sid 11
Albin Holmgren, biträdande arkitekt
Plan 2 Katharina Björlin Wiklund, grafiker
planritning med planbeskrivning 2 sid 12 Katarina Rasmusson, inredningsarkitekt
lokalprogram 2 sid 13-14
perspektiv 2 sid 15 Snöhetta Oslo AS
Rune Grasdal
Plan 3
Øystein Tveter
planritning med planbeskrivning 3 sid 16
lokalprogram 3 sid 17-19
Tyrens AB
perspektiv 3 sid 21
Melker Johansson, akustiker
Plan 4
AIX arkitekter AB
planritning med planbeskrivning 4 sid 22
Torsten Nobling, teaterexpert
lokalprogram 4 sid 23-24
perspektiv 4 sid 25
Eurostar AB
Plan 5 Richard Liljedahl, filmexpert
planritning med planbeskrivning 5 sid 26
lokalprogram 5 sid 27 KCT Västerbotten
perspektiv 5 sid 29 Elisabeth Nilsson, tillgänglighetskonsult
2

3. Kulturväv Programhandling - 2012-05-22
Bakgrund
2. Arkitektens uppdrag Utgångspunkter för programhandlingen 4. Fortsatt arbete
Detta uppdrag omfattar att ta fram en programhand- I kapitlet Generella riktlinjer finns de förutsättningar I denna handling redovisas krav på ytor och funktio-
ling för de inre verksamhetsytorna i Kulturväven. Pro- beskrivna som varit utgångspunkt för vårt arbete med nalitet och ett förslag på hur lokalytan ska disponeras
1. Bakgrund gramhandlingen innehåller en lokalförteckning med programhandlingen. och gestaltas för att svara mot dessa krav. Inredning och
Kulturväven är en viktig del av stadsutvecklingsprojek- rumsfunktioner, dispositionsplaner och övergripande Lokalmässiga beslut och prioriteringar har skett utifrån utrustning redovisas principiellt för att förtydliga husets
tet ”Staden mellan broarna” och ingår i det samman- principer för invändig gestaltning och tekniska lös- visionen som baserar sig på ytor för att skapa, uppleva användning och som anvisning för den tekniska försörj-
hängande kulturstråket mellan Konstnärligt campus och ningar. Arbetet inleddes med med upprättande av lokal- och utforska, med drivkrafterna nyfikenhet, engage- ningen.
Broparken. ”Staden mellan broarna” syftar till att vända program för Kulturväven som fastställdes i december mang och medskapande. Ett politiskt beslut slår fast Nästa skede för projektet är en detaljprojektering.
och öppna upp Umeå stad mot älven. Kontakten med 2011. Under våren 2012 har arbete med programhand- att publika ytor ska prioriteras över icke-publika ytor i I det fortsatta arbetet ska alla funktioner detaljstuderas,
älven är en grundpelare för byggnaden Kulturväven. ling skett parallellt med en verksamhetsutveckling, Kulturväven. Målsättningen är att skapa generella och verksamhetens behov av lokaler preciseras ytterligare
ledd av projektgruppen inom Umeå kommun. långsiktigt hållbara lokaler. Lokalerna ska utformas för och de tekniska lösningarna bearbetas i ritningar, beräk-
Varje fas i processen innebär en ökad precisering. verksamhetens befintliga processer och för de nya som ningar och beskrivningar.
Utformningen låses allt mer ju längre projektet fram- ska skapas. Även byggnadens fysiska och tekniska för- I detta skede fördjupas även arbetet med inredning och
skrider och möjligheten att göra förändringar minskar utsättningar har legat till grund för beslut.. utrustning som kommer att bli en viktig del i Kulturvä-
därefter. I beskrivningen som följer finns ett antal be- ven. Även i detta skede sker regelbundna kontakter med
grepp som flitigt används inom fastighetsutveckling och 3. Process för verksamhetsutveckling verksamheten för att säkerställa krav och förankra olika
byggnadsprojektering och som kan behöva förklaras. och lokalplanering våren 2012 lösningar.
I rapporten ”Kartläggning av möjliga processer i
Lokalprogram:
ett framtida Kulturväven” sammanställd av pro-
2011 bildades bolaget Väven i Umeå AB, efter ett beslut Lokalprogram kallas det dokument som beskriver sam- jektgruppen Kulturväven redovisas arbetsgången
i Kommunfullmäktige, med uppdraget att färdigställa lade behov och önskemål vad gäller lokaler. Detta pro- och resultatet i form av 41 verksamhetsprocesser.
Kulturväven för invigning 2014. gram utgår från en analys av befintlig eller planerad I syfte att minska arbetsbelastningen för verksam-
Detaljplanen vann laga kraft 4/1 2012. verksamhet. Det består av en verksamhetsbeskrivning, hetsrepresentanterna har arbetet med verksamhets-
Byggnadens yttre gestaltning utformas av Snøhetta i en lokalförteckning samt önskade samband mellan de utveckling och lokalplanering löpt parallellt. Möten,
samarbete med White arkitekter AB, Umeå. Byggna- olika verksamheterna. Ett väl genomarbetat lokalpro- workshops och övningar har omfattat både verksam-
dens fasader och inre kärnor projekteras fr.o.m. somma- gram är en förutsättning för att projektet ska bli fram- hets- och lokalfrågor. Processmallarna har utformats
ren 2011 och mark- och grundläggningsarbeten pågår. gångsrikt. gemensamt i syfte att samla information till både
Ansvarig för den innehållsliga utförandet är White arki- verksamhetsutvecklingen och byggnadsprogrammet.
tekter. Hela byggnaden är 24 000 m2 varav Umeå kom- Programhandling:
mun ska förhyra ca 15 600 m2 för kulturverksamhet. Verksamhetsbeskrivning
Programhandling kallas de samlade dokument i form
I övrigt kommer huset att innehålla hotell, café/restau-
av ritningar, beskrivningar och illustrationer som be- De verksamhetsbeskrivningar som utgör underlag för
rangverksamhet och handel, allt i Balticgruppen AB:s
skriver “rätt rum på rätt plats” i byggnaden. Att komma programhandlingen finns i rapporten ”Verksamheters
regi.
fram till en slutlig programhandling kan liknas vid ett önskemål om lokaler, delaktighet och samverkan i Kul-
I projektplanen Kulturväven 20120427 redovisas pro-
insvängningsförlopp. Från början arbeta man med flera turväven” från 111122 samt i de processanalyser som
jektets bakgrund, vision och mål och gällande styrdo-
alternativ som ställs mot varandra och utvärderas och finns i rapporten ”Kartläggning av möjliga processer i
kument detaljerat.
dessa skisser bearbetas och förfinas allteftersom proces- ett framtida Kulturväven”
sen fortskrider.
Vision och mål i korthet
Resultat av processgruppernas arbete
Kulturväven är mer än en byggnad. Det är en metod Rumsfunktionsprogram:
för helt ny samverkan mellan verksamheter. De verk- Verksamhetsbeskrivningar, workshopar, processanalys-
samheter som tillsammans ska bilda Kulturväven ska Rumsfunktionsprogram kallas den handling som be- mallar med rumsbilagor och arbetsmöten har legat till
utveckla och forma sin verksamhet i samverkan med skriver krav på varje enskilt rum. Det kan gälla dags- grund för programhandlingen. Detta material har arbe-
varandra. Genom att arbeta gränsöverskridande och ljus, luftmängder, temperatur etc. Man tar i detta fall all- tats in i ritningar, rumsfunktionsprogram och separata
samnyttja ytor, ska man skapa nya spännande korsvägar tid hänsyn till lagstiftningskrav t.ex. arbetsmiljö. Behov bilagor som hör till programhandlingen. Vår förhopp-
mellan konstarterna, men även mellan konstarterna, an- av inredning och utrustning ska också beskrivas. ning är att de verksamheter som varit delaktiga kan följa
dra samhällsområden och kommersiella ytor. Visionen I denna programhandling har vi valt att redovisa rums- processen och hur de har bidragit med den kunskap och
är att Kulturväven ska ge Umeås medborgare möjlighet funktioner i ett utvecklat dokument baserat på lokal- verksamhetskännedom som är nödvändig för att skapa
till nya upplevelser, passioner, insikter och kunskaper programmet som de flesta inblandade känner igen och ett bra hus.
långt in i framtiden. kompletterat med generella texter.
3

4. Kulturväv Programhandling - 2012-05-22
Generella riktlinjer
Det fortsatta arbetet ska baseras på följande dokument: Denna expertkompetens ska fortsatt konsulteras i detalj- 9.Användarvänligt och funktionellt
• Umeå kommuns handlingsplan för tillgänglighet, projekteringen och lägga upp en plan för granskningen Lokalerna ska utformas så att det är lätt att hitta och ori-
delaktighet och jämlikhet, antagen i kommunfull- så att vi säkerställer att målet uppnås. I verksamhets- entera sig. De ska vara intuitivt självinstruerande samti-
mäktige 2000-12-18 företrädarnas processanalyser har konkreta frågor kring digt som de ska inspirera till nya möten och uppmuntra
• Riktlinjer för jämställdhetsintegrerat arbete-plats på likabehandling och olika förutsättningar lyfts, tex öns- upptäckarglädje och nyfikenhet.
Verksamhet scen SOU 2006:42 kemålet att besökare ska kunna äta medhavd mat. Ett viktigt krav för att uppnå en god arbetsmiljö är att
I lokalprogram fastställt 13 december 2011 redovi- logistiken inom byggnaden ska vara funktionell och ef-
• Handikappolitiskt program, antaget av kommunsty-
sas generella riktlinjer och ledord för programar- fektiv.
relsen 6. Energieffektivitet
betet. Dessa ledord lever vidare i projektet och Orienterbarhet är viktig för att besökare ska känna sig
Planeringen av huset har utgått från att hitta lösningar Umeå kommuns tekniska anvisningar punkt 8 energi-
hanteras på olika sätt i de olika faserna; planering, bekväma i ett stort hus. Rummen har placerats som fri-
program och projektering. som inte utestänger eller stöter bort någon besökar- hushållning ska tillämpas. Byggherren ska redovisa hur stående element i våningsplanens öppna landskap. Till
grupp. I processarbetet tillsammans med verksamhets- följande områden har beaktats: detta finns landmärken i form bla av exponeringsväggar
företrädarna har det varit en tydlig fokusering på besö- • livscykelkostnad
1 Det fortsatta projekteringsarbetet på trapphus och lekskulptur. Det finns gott om utblickar
karna. • energianvändning, Umeå kommun har högre krav vilket underlättar orienteringen. Utöver detta ska inred-
Generella riktlinjer, myndighetskrav och bygg- Sakkunnig i tillgänglighet har konsulterats redan på detta på byggnadens maximalt tillåtna specifika använd- ningen utformas så att den i hög grad bidrar till vägled-
normer ska följas. Byggherren, bolaget Väven i stadium i processen. Angöring, orienterbarhet och väg- ning än Boverkets Byggregler. ning.
Umeå AB ska löpande redovisa hur detta upp- ledning är de största tillgänglighetfrågorna i projektet. • U-värden för klimatskalet, Umeå kommun ställer
nås till hyresgästen Umeå Kommun, Fastighet. Sakkunnig i tillgänglighet har bidragit med en vägledning minimikrav på klimatskalets värmegenomgångsko- 10. Innovativt
Umeå kommun har anslutit sig till Ålborgsdeklaratio- i dessa frågor till den fortsatta projekteringen, se bilaga 1. efficient i nybyggnation.
Hela byggnaden och verksamheterna ska ha en hög
nen och har förbundit sig att i alla sina åtaganden ta an- • Lufttäthet, kontrolleras genom provtryckning.
4. Generalitet/flexibilitet sk. WOW-faktor, dvs något extra att erbjuda och som
svar för visionen om välmående, kreativa och hållbara • Drifttider luftbehandlingsanläggningar ska begrän- besökaren inte kan uppleva någon annanstans. Husets
städer med en god livsmiljö för alla medborgare och Användningen av lokalerna ställer höga krav på flexi- sas så långt som möjligt. placering och utforming tar väl tillvara på de värden
möjlighet för dem att delta i alla delar av livet i sta- bilitet. Olika verksamheter kommer att samnyttja loka- • dimensionerande temperaturer, temperaturer kopp- utsikten erbjuder. Genomgående ska innovativa lös-
den. Ålborgsdeklarationens riktlinjer ska i tillämpliga lerna. Lokalerna ska också så långt som möjligt medge las till lokalfunktion ningar på design, interaktivitet och teknik väljas.
delar användas som vägledning i det fortsatta arbetet. förändring över tid eftersom verksmhetsutvecklingen
förväntas fortsätta även när huset står klart. För att detta 7. Driftekonomiskt 11. Tryggt och säkert
2 Långsiktigt och hållbart ska vara möjligt förutsätts att en stor del av lokalerna ut- I strävan att uppnå målen för Kulturväven ska ekono- Kulturväven ska vara en öppen och tillgänglig möte-
Umeå kommuns tekniska anvisningar ”pkt 9 Miljö formas generella och tillåtande för flexibel användning. min beaktas och låga driftskostnader eftersträvas. En splats för alla, med hög s.k. ”slinka-in”-faktor. En kon-
och hållbarhet” ska tillämpas. De innehåller ett brett Byggherren ska redovisa hur generalitet och flexibilte- hög grad av självbetjäning, överskådlighet och samnytt- sekvens av detta är att det kommer att ställas höga krav
spektra av anvisningar som påverkar projetet från tidig tet tekniskt och funktionsmässigt kan uppnås. jande av lokaler ska bidra till detta. på att säkerställa trygghet och säkerhet för alla. I pro-
planering till färdig byggnad. De områden som främst Husets utformas i princip utan fysiska verksamhets- jekteringsarbetet ska stor omsorg ägnas åt att skapa en
gränser vilket i sig ställer stora krav på flexibilitet och 8. Mångfald trygg och säker miljö.
är aktuella i denna programfas för husets innehåll är:
• Materialval (miljömässiga/ekologiska aspekter) samverkan mellan de olika nyttjarna.
Kulturväven ska erbjuda lokaler för en mångfald aktiv- 12. Kommunikativt och interaktivt
• Tekniska systemlösningar iteter inom de tematiska områdena skapa, uppleva och
• Inomhusmiljö (ljus, ljud, luftkvalitet) 5. Jämlikhet och social rättvisa Kulturväven i Staden mellan broarna ska vara både
utforska, och erbjuda förutsättningar för konstarter som
• Säkerhet (förebygga skador på person och egen- Lokalernas utformning får inte vara exkluderande. Alla, dans, musik, litteratur, konst,teater och film en fysisk och en virtuell mötesplats. Det fysiska och
dom) det virtuella ska stödja och komplettera varandra. Det
oberoende av kön, etnicitet, trosuppfattning, funktions-
ställer krav på planeringen för installationer, inredning
Utformningen av miljön, från principiella material- nedsättning, sexuell läggning eller social bakgrund ska Innehållet ska vara föränderligt över tid och lokalerna
och utrustning. Några exempel på nya tekniska tillämp-
val, generell rumsutformning, flexibel planlösning och kunna vistas i Kulturväven på lika villkor. Byggnaden ska kunna förändras för att svara mot framtida, idag ningar som nämnts i visioner om framtidens bibliotek
samnyttjande av lokaler syftar till en långsiktigt hållbar ska upplevas välkomnande så att att alla kan känna till- okända, behov och önskemål. är digitala tryck-känsliga skärmar, ”intelligenta”, ”ta-
byggnad. Lokalerna ska också vara utformade och placerade på
hörighet. Grunderna för dessa ställningstaganden finns lande” väggar och ”tänkande” golv med hjälp av ny pro-
ett sätt som gör det möjligt att många aktiviteter kan
i Aalborgsåtagandets nionde område. jiceringsteknik. Ett generellt krav är att lokalerna ska ha
pågå i lokalerna samtidigt utan att störa varandra. Olika
3 Tillgängligt I programskedet har frågorna bearbetats genom att olika zoner, såväl tysta som mer livfulla, ska kunna erbjudas. hög inbyggd flexibilitet samt att beslut om tekniklösn-
Kulturväven ska vara tillgänglig för alla, alltid. Kul- gruppers behov har lyfts i olika sammanhang. Ska tex Mångfald omfattar också att byggnaden ska erbjuda en ingar tas så sent som möjligt i byggprocessen. Utform-
turväven ska vara inkluderande för alla, oberoende av en grupp särbehandlas eller likställas i den fysiska mil- mångfald av miljöer där besökaren kan känna sig ny- ningen ska göras i samråd med experter inom media,
jön, det kan handla om att välja mellan den trygghet fiken, delaktig och engagerad eller bara vilja vara. formgivning, interaktionsdesign etc.
ålder, etnicitet, kön, funktionsnedsättningar eller so-
avskildhet kan ge eller att normalisera något genom öp- Det ska vara möjligt att sända radio- och TV-sändning-
cial status. Kulturväven ska erbjuda ytor för så många
penhet. ar från byggnaden. Företrädare för Sveriges Radio och
konstarter som möjligt och vara den naturliga knut- SVT har sammanställt vad som krävs för detta.
punkten i Umeå, öppen och tillgänlig för alla. Kommunens jämställdhetsstrateg har konsulterats för
rådgivning och genusgranskning av programarbetet.
4

5. Kulturväv Programhandling - 2012-05-22
13. Helhet mars ...från vision och rapport till Lokalprogram
Helheten är densamma som visionen; ”Kulturväven, 2011
med plats för att skapa, utforska och uppleva, ett nytt
koncept för Umeås fortsatta utveckling.” Visionen ska
drivas av nyfikenhet, delaktighet och engagemang”
För att kunna väva ihop en helhet som fungerar mot vår
målbild ställs krav på ett aktivt samordnat arbetssätt
rörande följande punkter:
Flöden och samband i byggnaden och på om-
rådet
Lokalerna ska medge att verksamheten upplevs ”söm-
lös” och ”sömnlös”. Det ska finnas maximala möjli-
gheter till samnyttjande av resurser mellan verksam-
heterna. Stora delar av huset ska kunna vara öppet och jan ...från processer till rum och kluster
tillgängligt med liten bemanning. Exempelvis ska delar 2012
av huset kunna vara öppna och tillgängliga utan att bib-
lioteket är öppet.
En stor mängd media transporteras dagligen till och
från biblioteket. Lastintag, vaktmästeri, sorteringsan-
läggning för återlämnat material och depåbibliotek ska
ges bästa möjliga logistik.
Viktiga samband och flöden:
• mellan olika kulturverksamheter ...och samtidigt byggs ”shell and core”!
• mellan kulturverksamheter och kommersiella verk-
samheter
• till restauranger och caféer maj ...till skisser och programhandling
• entréer och receptionsdiskar 2012
• mellan ute och inne
14. Den fortsatta processen
Processen har bedrivits i dialogform mellan bygg-
herren och kommunen med syfte att åstadkomma
bästa möjliga samband och flöden mellan loka-
ler och verksamheter i byggnaden. Fortsatt dialog
mellan byggherren och kommunen i detaljprojek-
teringen krävs för att ett gott resultat ska uppnås.
Det finns kvarstående övergripande verksamhetsfrågor
som måste hanteras i startskedet av detaljprojekterin-
gen. aug ...till detaljprojektering
Referensgrupper med verksamhetsföreträdare bör bidra 2012
med med kompetens och erfarenhet även i detaljprojek-
teringen. Hyresgästen har i vårens verksamhetsutveck-
ling identifierat verksamhetsprocesser som kräver yt-
terligare utveckling. Ett fortsatt, lyhört samarbete krävs
för att tillgodose lokalbehov för dessa processer.
5

6. Kulturväv Programhandling - 2012-05-22
Förslaget
För att uppleva en naturlig koppling mellan den yttre I förlängningen på den inre brandgatan som bildas mel- En huvudprincip är att skapa ”rum i rummet” och att
och den inre miljön föreslås att den markbeläggning lan Tullkammaren och Plaza ligger entrén från Thule- i så stor utsträckning som möjligt hålla fasaderna och
som angränsar Kulturväven på trottoarer etc även an- gatan. Vid denna entré har man möjlighet att även när utsikten fria. Kulturväven har ingen baksida vilket inne-
Nedan följer några viktiga områden som behöver vänds på de uterum som ingår i projektet. Kulturväven är stängd kunna lämna tillbaka böcker till bär att de rumskluster som bildas i första hand utformas
fördjupas utöver de ritningar och perspektiv som biblioteket. som kompakta kärnor inne i byggnaden. Glasade väg-
redovisas. De planritningar som redovisas är kop- Foajén utanför Black box kan nås via 2 entréer; från gar med de mest publika lokalerna riktade mot öppna
plade till ett utvecklat och just för det specifika Entréer
Strandgatan där möjlig angöring med t.ex. taxi finns biblioteksytor skapar en transparent och öppen bygg-
planet kopplat lokalprogram. Kulturväven har totalt 6 st publika entréer in vilket möj- och via entré från strandpromenaden som löper längst nad. Siktlinjer genom byggnaden, många utblickar och
Sist ligger bilagor som ger ytterligare information liggör god tillgänglighet och även förutsättningar för att hela den södra byggnadskroppen. att de tre viktigaste publika trapphusen formas som
om olika funktioner i byggnaden som utretts mer olika delar av byggnaden ska kunna ha öppet och stängt
noggrannt, t.ex. Black box, inlastning etc landmärken är viktiga element för orienterbarhet.
olika tider. Antalet entréer är en utmaning avseende sä-
kerhet och övervakning och ställer krav på lånesystem
och låsning.
Materialval – ytskikt
Stadsbyggnad
Den invändiga gestaltningen är lika den utvändiga in-
Kulturväven ingår i ett stadsutvecklingsprojekt. spirerad av björken för att skapa en röd tråd och en hel-
Staden mellan broarna är ett projekt som delvis är het. När man kapar ett träd och drar isär visas homogena
genomfört i området ”ung & aktiv” och under bearbet- ytor av trä. Detta anslag skapas med ett oljat ekgolv på
ning med t.ex rådhusparken och området som vi kallar de stora generella ytorna, lagt med riktning från Storga-
”liv och lust”. Kulturväven ska förstärka det kulturella tan mot älven. I samma riktning ligger ett demonterbart
stråk som bildas från Konstnärligt campus till bropar- glest undertak av trä med åtkomlig teknikförsörjning.
ken. Kulturväven omges av stadens uterum; kajområ-
det, älvsrummet och rådhusparken. Samspelet mellan De karaktäristiska terrasserna som bildas tar tillvara
omgivningen och byggnaden blir betydelsefullt för hur på älvsutsikten och kompletterar den inre upplevelsen.
den totala miljön kommer att upplevas. Terrassen på den södra byggnadskroppen är tillgänglig
Fastighetsgränsen för Kulturväven går i fasadliv vilket för alla umebor dygnet runt och har ett uppvärmt golv
innebär att de uterum som ingår i projektet är av begrän- för att även kunna nyttjas den kalla årstiden. Terrasser-
sad storlek. na kan ses som nya stadsrum.
En viktig entré ligger från Storgatan mitt emot MVG-
Storgatan
gallerian. Här planeras för angöringsyta, handikapp- Principer invändig rumsgestaltning
latser och cykelparkeringar. Utredning avseende even-
tuell lokaltrafik efter Storgatan pågår. Både Storgatan
och Strandgatan kommer att utföras som lågtrafikgator.
Handikapplatser planeras också i parkeringshuset på
plan 1. Diagonal entré genom Stora hotellet möjliggörs
och ansluter till det inre överglasade torget som bildas
mellan hotellet och Kulturväven. Konstnärlig gestaltning
Västra rådhusgatan
Thulegatan
Ett entrétorg bildas från Västra Rådhusgatan och i an- Kulturväven har genom sin avancerade arkitektoniska
slutning till Rådhusparken. utformning goda förutsättningar att bli till ett betydande
landmärke för centrala Umeå. I projekt av detta slag in-
går det i kommunens uppdrag att uppträda förebildligt
vad gäller den konstnärliga miljögestaltningen. Ambi-
tionen är därför hög vad gäller de konstnärliga inslagen.
Arbetet kommer att ledas av Umeå kommuns konsten-
het i nära samråd med byggherre och inblandade arki-
tekter. Ett inledande möte har hållits där det fastslogs
att byggnadens exteriör kan anses vara färdiggestaltad
vilket innebär att fokus kommer riktas mot byggnadens
interiöra delar. Utgångspunkten är att Umeå kommuns
del i den konstnärliga miljögestaltningen bör ha 1%-re-
geln vid kommunal nybyggnation som sin finansiella
utgångspunkt.”
6

7. Kulturväv Programhandling - 2012-05-22
Ljusmiljö, belysningsprinciper mer detta ljud att spridas. Det viktiga är att dämpa ut kommer tilluft till lokalerna att kylas. Befuktningsut- Kommunikativt och interaktivt
ljudet så att det på avstånd upplevs mer som sorl än som rustning installeras i de lokaler som eventuell kräver
Belysningen ska vara energieffektiv, ge en god ljusmiljö Huset ska vara både en fysisk och en virtuell mötesplats,
urskiljbara röster. Mest ljudalstring och verksamhet är befuktning.
och harmonisera med arkitekturen i övrigt. Grundbelys- med samverkan i fokus och utan tydliga verksamhets-
koncentrerat till torget där många människor samlas på
ningen utförs med armaturer integrerade i träundertaket gränser, vilket ställer höga krav på tydlig information
och kommer att styras med hänsyn till ljusbehov och
en mindre yta. Biblioteksfunktionerna som placerats Avstängningsmöjligheter och kommunikation. Centrala frågor som rests gällande
närmast torget har valts utifrån att en något högre ljud-
lokalnyttjande. Huset är planerat så att det är möjligt att stänga av i informations- och kommunikationsteknologiska lös-
nivå kan accepteras. Närmre älvsutsikten finns tysta
För anslutning av platsbelysning, bokhyllebelysning olika sektioner för olika verksamhetscenarier. ningar i huset innefattar bland annat ett centralt bok-
områden.
och annan elektrisk utrustning ordnas uttag i vägg vid ningssystem, en verksamhetsgemensam användarhan-
Buller från installationer, från framförallt rulltrappor
fasad, i golv vid pelare samt ovan undertaket för övriga Grupprum tering, smidig och fri tillgång till trådlöst nätverk och
och ventilation, kommer att dimensioneras för den
ytor. I ”shell and core” har glas till fasaderna valts med ett centralt system för hantering av information.
verksamhet som ska bedrivas. I vissa fall är bakgrunds- Bokningsbara grupprum, i storlekarna 2,4,6,8 och 25
tanke på solinstrålning. Därutöver hanteras solinstrål- personer, finns på plan 2-4. Grupprummen ligger ut-
ljudet en akustisk fördel.
ning och mörkläggningsbehov med invändiga lösning- spridda i verksamheten. På plan 4 finns en samlad enhet
De verksamheter som fordrar tystnad eller som orsakar
ar. med grupprum av varierande storlek.
högt buller byggs in i egna rum eller skärmas av. Dessa
rum kommer att designas för sin rumskustiska funktion
Säkerhet med avseende på rumsakustik, taluppfattbarhet, ljudiso- Mobila förråd
Skalskyddet, säkerhetslösningar i gränsen mellan ute lering mm. Det finns några fasta förrådsrum i huset. Dessutom fö-
och inne, är fastighetsägarens ansvar. I ”shell and core” Golvbeläggningen består huvudsakligen av ett hårt reslås mobila förråd. Större boxar för flexibla möbler
projektet har lösningar för skalskyddet utarbetats i sam- trägolv. För att minska ljudalstring och risken för stör- och mindre för verksamheterna utrustning och förbruk-
råd mellan byggherren och hyresgästen, Umeå kom- ningar limmas trägolvet samman med dubbla plywood- ningsvaror. De mobila förråden bidrar till husets flexi-
mun. skivor vilket ger en dämpad konstruktion. biltet, de kan tom flyttas för en tillfällig utrymmeskrä-
Kulturvävens utformning med stora öppna ytor, många Många lokaler i Kulturväven är till för föreställningar vande aktivitetet.
entréer, flera olika verksamheter och långa öppettider av olika slag, vilket leder till behov av hörslingor. Det är
ställer särskilda krav på den inre säkerheten. Vid det viktigt att förutsättningarna för hörslingor beaktas tidigt
fortsatta arbetet är det viktigt att fastställa hur man på i detaljprojekteringen.
Det fysiska och det virtuella stödjer och kompletterar
bästa sätt kan tillgodose önskemålen om öppenhet och
varandra i de digitala trapphusen. Digitala skärmar an-
ändå få en trygg och säker miljö för både besökare,
Värme , vatten och sanitet (VVS) vänds som ytbeklädnad och gör trapphusens utvändiga
personal och egendom. Fördelningen mellan tekniska
väggar delvis digitala och i viss mån interaktiva. De
system och personella resurser måste utredas vidare till- Samtliga lokaler förses med vattensprinkler så att ett bra
brandskydd erhålls och skador vid eventuella brandtil- fungerar som centrala informationsbärare och expone-
sammans med de olika verksamheterna.
bud minimeras. För att ytterligare öka brandsäkerheten ringsytor som till exempel hjälper besökare att hitta rätt
installeras brandposter. Vattenförsörjning av sprinkler- i huset, visar vad som händer i huset och visar upp saker
El och tele som skapats i huset.
system sker via Umeå Kommuns vattennät.
Uttag för el och data kommer att finnas i vägg vid fasad, Ytterligare exempel på interaktion finns i de planerade
i golv vid pelare samt ovan undertak för övriga ytor. Samtliga rörsystem utförs energieffektiva och styrs ef- IT-lab, musikstudios och digitala verkstäder som plane-
Förutom fasta datauttag ska möjlighet till trådlöst data- ter aktuella behov. Byggnaden kommer att förses med Toaletter och städ ras. Ännu en viktig arena för information och interak-
nätverk finnas i hela byggnaden. fjärrvärme och fjärrkyla. Klimatet i lokalerna regleras Toaletter finns på varje våningsplan i anslutning till hiss tion i form av en gemensam webbplats planeras.
Byggnaden kommer att förses med brandlarm och ett individuellt i zoner eller rum beroende på verksamhet och trappa. Vid Black box finns en större toalettgrupp En referensgrupp för informations- och kommunika-
talat utrymningslarm. Utrymningslarmet kommer även och övriga värmelaster. Värme kommer i första hand att och även en garderob som går att ha som bemannad tionsteknologiska lösningar har satts samman med ex-
kunna nyttjas för talade meddelanden och bakgrunds- tillföras via konvektorer vid fasad. Kyla tillförs via ven- garderob vid särskilda arrangemang. Dessutom finns en perter inom IT, tillgänglighet och interaktionsdesign.
musik. Ett passersystem installeras för att kunna styra tilationen samt i vissa fall via rumskylenheter där kyl- grupp toaletter på plan 2 som kan vara till nytta inte Syftet med gruppen är att lyfta fram goda exempel på
tillträde till byggnadens olika zoner. Behov av dörrar behovet är stort. Vid entreér installeras luftridåer för att minst vid större arrangemang IKT-lösningar från andra verksamheter, utbyta erfaren-
med kortläsare utreds vidare tillsammans med verksam- minimera problem med kalldrag vintertid samt golvvär- Personaltoaletter finns vid personalrum och vilrum. I heter och idéer samt diskutera utvalda frågor på ett mer
heterna. me för upptorkning av golv. Markvärme för snösmält- vilken grad ytterligare toaletter ska reserveras för per- övergripande plan.
ning installeras i terrasser inkl trappor samt vid entreér. sonal återstår att utreda.
Samtliga luftbehandlingssystem utförs energieffektiva Utrymmen för lokalvården har planerats i samråd med
Ljudmiljö akustik
och styrs efter aktuella behov. Samtliga systemen kom- representanter för Umeå kommuns Städservice. Städ-
En stor del av byggnaden består av ett öppet landskap, central, städrum och utrustning redovisas på planer och
plettras med effektiv värmeåtervinning. För att erhålla
hela vägen från torget fram till utsikten över älven. Ljud i rumsfunktinsprogrammet.
ett bra klimat i lokalerna behovsstyrs luftflödena utifrån
kommer att skapas av framförallt människor i sin verk-
personbelastning och övriga värmelaster. Sommartid
samhet och från samtal. Då landskapet är öppet kom-
7

8. Kulturväv Programhandling - 2012-05-22
Plan 1
På plan 1 och 2 delas byggnaden av Strand-
teknik
gatan som överbryggas så att de två husde-
larna knyts ihop på plan 3.
Teknikrum Värme
och kyla
sprinkler teknik
I husets norra del, under mark, finns
teknikrum, varuintag, inlastningsplats
Förr Baltic
Miljörum Baltic
för bokbussen och parkeringsplatser, inkl
matavfall
handikapplatser.
Husets södra del öppnar sig mot kajen och
älven med stora glaspartier och dörröpp-
ningar. Närheten till Rådhusparken och
kajområdet fram till Hamnmagasinet er-
bjuder möjlighet till utomhusarrangemang
hulken? förråd Kultur
41 m² I södra delen ligger Black box med kring-
Eltekniskt rum
utrymmen som snabbloger, backstage och
besöksgarderob. Med hjälp av blockväg-
passage
tele gar går det att öppna Black box mot det
trans
vent
transf längsgående foajérummet och vidare ut på
kajen. Här går att få en härlig mingelmiljö
där det utvändiga offentliga rummet kopp-
las samman med det invändiga.
I den generösa foajén finns en servering
som kan fungera självständigt eller som ett
komplement till arrangemang i Black box.
Här finns också en spontanscen.
ENTRÉER
förråd
Det finns två enréer till den södra husde-
el-central
loge loge tvätt/förråd
Backstage städ/förråd len. En från strandpromenaden och en från
157 m²
Strandgatan. Väl inne når man hela huset
genom ett av de publika trapphusen.
spontanscen
I västra fasaden finns en inlastningsentré
till Black box. Här är också förberett med
ställverk mediaförsörjning för utomhusarrang-
Black Box
603 m²
Sittande i gradäng
356 sittplatser
emang.
Ett antal dörrar i glasväggen mot kajen kan
servering
garderob
foajé/café
701 m²
varma dagar öppnas mot foajé och café så
att ute och inne växer samman.
bemannad garderob
foajé/utställning
99 m² Från Strandgatan startar en utvändig trappa
som löper upp till terrassen på plan 4.
8

9. Kulturväv Programhandling - 2012-05-22
Lokalprogram plan 1
OMRÅDE program
hänvisning till antal program yta kvm
bilagor benämning våningsplan rum yta kvm total funktion, samband, kommentar lös och fast inredning utrustning
MÖTAS
Larmbågar och besöksräknare vid 3
entréer, ej vid plan 2 södra husdelen
plan 1: 2 st entréer på ömse sidor foajé utanför Bb avtorkning i 3 zoner; skrapgaller, (Blackbox). Eventuell
process "miljöer att plan 2: från Thulegatan och från Rådhusparken nedsänkt gummimatta och kamerabevakning vid obevakade
träffas" besöksentré 1,2,3 5 plan 3: från Storgatan textilzon entréer (stöldrisk bibliotek).
200 utspridda platser i verksamhetytorna, funktion:
process "bara vara" sittplatser 1,2,3,4,5 100 bara vara - aktiva,högljudda, snacka, spela, umgås 200 sittplatser, delvis vid bord
UPPLEVA
Sal för flexibel användning; teater, konferenser,
designfrysdokument BLACK BOX 1 500 föreläsningar, filmvisning, dans etc. 350 sittande i teleskopgradäng
loger med toalett och dusch vid backstage för snabba
snabbloge 1 2 ombyten handfat, sminkplats, spegel medhörning och kallelsesystem
personaltoalett 1 toalett vid backstage
förråd black box 1 förråd nära scenen
tvätt/förråd 1 tvättmaskin, torktumlare, torkskåp
backstage 1 medhörning och kallelsesystem
uppställningsplats för demonterbar scen, värmefläkt
mot kallras och ev andra klimatåtgärder, portar ska
inlastning Black box 1 klara inlastning av skrymmande gods.
inre foajé 1
kombinerad foajé och café, serveringsdisk,
foajécafé 1 biljettförsäljning, spontanscén
möjligt att ordna bemannad garderob vid särskilda
garderob 1 tilfällen
SKAPA
En fast scen som kan byggas på
med moduler utifrån behov.En ljud- och ljusanläggning, projektor,
En scen som både fungerar som "Speakers corner", mörk och en ljus backdrop/fond notställ. Olika
process "program och men även för mindre arrangemang för både som även kan användas som sittmöjligheter/möblering stolar eller
scenisk verksamhet" spontanscen 1 20 professionella och amatörer projektionsduk kuddar.
SERVICE PUBLIK
toaletter, rwc och skötbord ska finnas på alla
publika toaletter 1,2,3,4,5 våningsplan och vara lätta att hitta
SERVICE INTERN
förråd/Kultur 1 40 Kräver ej dagsljus.
miljörum 1,2 50 källsortering i fraktioner. Kräver ej dagsljus komprimator
2 eluttag för laddning av städmaskiner, golvbrunn för 1 tvättmaskin, 1 torktumlare,
tömning, slang för påfyllning. Förvaring av hyllor och krokar, stor 1 åkbar skurmaskin mindre, 1 mindre
städcentral mindre 1 städutrustning och förbrukningsvaror. utslagsvask ca 700 x 500 mm städmaskin, 1 städvagn
9

11. Kulturväv Programhandling - 2012-05-22
Perspektiv plan 1
TEKNIKUTRYMMEN
GARAGE
FOAJÉ, CAFÉ
mingel, servering,
spontanscen
GARDEROB
och toaletter
TRAPPA TILL
TERASS
BLACK BOX
med loger etc
11