Status i Sverige och hur kommer nya odlingsarter att synas i framtidens fiskdisk? 	<br />Björn Thrandur Björnsson<br />	Pr...
Några basfakta<br />Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk och fiskprodukter per år<br />Det globala medeltalet är 17 ...
Fiskodlingens status i Sverige<br />Total vattenbruksproduktion år 2006 = ca 9600 ton (enligt SOU 2009:26) varav ca 3800 t...
Fiskodlingens status i Sverige<br />Total vattenbruksproduktion år 2006 = ca 9600 ton (enligt SOU 2009:26) varav ca 3800 t...
Kommer nya odlingsarter att synas i Sverige?<br />Även om det ena inte utesluter det andra så debatteras två principiella ...
Ökad diversifiering med odling av ”nya” arter </li></li></ul><li>Ökad volym av de etablerade arterna som lax:<br />Fördela...
Problem med etablering av nya odlingsarter<br />Ekonomiska<br />Tid och insatser  innan odling fungerar <br />Kostnader fö...
Varför då över huvud tagit diskutera nya arter i fiskodling?<br />I jordbruket har vi egentligen bara 4 större djurslag; k...
Fördelar med etablering av nya odlingsarter<br />Odlingsarter som passar olika klimat/miljöer ökar starkt möjligheterna fö...
Etablering av ny odlingsart i Sverige: röding<br />Art med biologiska egenskaper som passar för ett liv i odling<br />Typi...
Rödingodlingens utveckling - avelsarbetet<br />	1985<br />Odlingscykel 3-4 år <br />Relativt långsam tillväxt, lågt foderu...
Snabb tillväxt, högt foderutnyttjande
Sen könsmognad (<10% innan 500g)
Förbättrad köttfärg och kvalitet </li></ul>Foto: E Brännäs <br />Produktionskostnaden ned minst 40% (teoretiskt) <br />
Hållbart 1: Fiskodling i regleringsmagasin<br />Anders Alanärä kommer att berätta mer om detta<br />Foto: E Brännäs <br />
Hållbart 2: Landbaserade odlingar med höggradig rening <br />Kan utgöra ett framtidsalternativ i känsliga kustområden på v...
Hållbart 2: Landbaserade odlingar med höggradig rening <br />Piggvarsodling, Guangdong, Kina<br />Foto: BThBjörnsson<br />
Hållbart 3: Multitrofa odlingssystem<br />Odling av fisk kombineras med odling av organismer som tar upp oorganiska och or...
Hållbart 3: Multitrofa, landbaserade odlingssystem <br />Recirkulerande (97%) vattenbruk, Dalian, norra Kina<br />Foto: BT...
Hållbart 3: Multitrofa, marina odlingssystem<br />Exempel från Bay of Fundy, Kanada<br />Foto: GK Reid<br />Foto: M Sawhne...
Hur kommer nya arter att märkas för konsumenterna?<br />Kanske inte alls! <br />Men möjligheterna finns och mångfald samt ...
Den föreslagna satsningen<br />”Resurser tillförs SLU:s strategiska forskningsprogram för fiskodling och vattenbruk”. <br ...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Bjornsson Eriksson Vattenbruksseminarium 110215

349
-1

Published on

A recent presentation (in Swedish) on the future direction of Swedish aquaculture

Published in: Business, Technology
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
349
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • God morgon,Lars-Ove Eriksson och jag tycker det är verkligen inspirerande att få ge en kort presentation här idag, i detta sammanhang – med denna publik!Tyvärr har Lars-Ove förhinder, men hälsar så mycket från Umeå, och ni får därmed stå ut med mig som presentatör.
  • För att diskutera framtiden för svenskt vattenbruk, så tar vi först avstamp i hur det ser ut för närvarande. Stora delen av svenskt vattenbruk är i sötvatten . På fisksidan dominerar regnbåge, följt av röding, följt av…inte mycket mer
  • Prognosen för 2011 är att odlingen av både regnbåge och röding ökar något, med ca 2 respektive 1 tusen ton.
  • Det kan vara arter det man i andra länder har gjort stora framsteg – som piggvarExotiska arter, som kanske bara skulle gå på export – som den Japanska blåsfisken – fuguArter som stör, som kan vara intressant i flera sammanhang; matfisk, utsättningar, kaviarEller några av våra vanliga marina fiskar som ingen har arbetat speciellt mycket med tidigare
  • När det gäller fördelarna, så är det viktigt att komma ihåg när man tittar på kurvan över den makalösa produktionsutvecklingen, är att under 1970 och 1980 bedrevs det mycket ett intensivt forskningsarbete, finansierad genom nationella forskningsinstitut, anslag från nationella forskningsråd, Nordisk ministerråd osv. Allt sedan dess har det också satsas enorma belopp genom EUs forskningsprogram för att fortsätta forskningen – och den pågår alltjämtNackdelarna är svårare att förutse, de ligger i framtiden
  • Problemen med etablering av nya odlingsarter är i princip de som vi räknar upp som fördelar för de redan etablerade.Precis som det kostar väldigt stora summor för ett bilföretag att ta fram en ny modell, eller ett läkemedelsföretag att ta fram en ny medicin, så kostar det stora pengar att ta fram en ny art för odling.För det krävs en politisk vilja, nationellt och regionalt, långsiktiga investeringar och inte minst en stöttande forskningsinfrastruktur. Mycket av detta har vi saknat i Sverige.
  • Integrated Multi-Trophic Aquaculture (IMTA) provides the by-products, including waste, from one aquatic species as inputs (fertilizers, food) for another. Farmers combine fed aquaculture (e.g., fish, shrimp) with inorganic extractive (e.g., seaweed) and organic extractive (e.g., shellfish) aquaculture to create balanced systems for environment remediation (biomitigation), economic stability (improved output, lower cost, product diversification and risk reduction) and social acceptability (better management practices).
  • Bjornsson Eriksson Vattenbruksseminarium 110215

    1. 1. Status i Sverige och hur kommer nya odlingsarter att synas i framtidens fiskdisk? <br />Björn Thrandur Björnsson<br /> Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet<br />Lars-Ove Eriksson<br /> Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet<br />
    2. 2. Några basfakta<br />Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk och fiskprodukter per år<br />Det globala medeltalet är 17 kg<br />I Portugal är siffran 54 kg!<br />Europa importerar 65% av all fisk och skaldjur som konsumeras, från alla världsdelar<br />Svenskt fiske och fiskodling är inte i närheten av att täcka den nuvarande inhemska konsumtionen – och vi borde äta ännu mer fisk och skaldjur<br />Det kommersiella fisket kommer inte knappast att öka<br />
    3. 3. Fiskodlingens status i Sverige<br />Total vattenbruksproduktion år 2006 = ca 9600 ton (enligt SOU 2009:26) varav ca 3800 ton fisk och blåmussla i havet, övrigt i sötvatten<br />6800 ton regnbåge, 1791 ton blåmussla, 567 ton röding, mindre mängder öring och ål<br />
    4. 4. Fiskodlingens status i Sverige<br />Total vattenbruksproduktion år 2006 = ca 9600 ton (enligt SOU 2009:26) varav ca 3800 ton fisk och blåmussla i havet, övrigt i sötvatten<br />6800 ton regnbåge, 1791 ton blåmussla, 567 ton röding, mindre mängder öring och ål<br />Uppskattad produktion 2011 ca 12000 ton, varav ca 9000 ton regnbåge och ca 1500 ton röding<br />Större delen av expansionen i regleringsmagasinen (+ 8000 ton tillståndsgiven volym, produktionen under uppbyggnad)<br />
    5. 5. Kommer nya odlingsarter att synas i Sverige?<br />Även om det ena inte utesluter det andra så debatteras två principiella riktningar för utvecklingen av Europeisk fiskodling:<br /><ul><li>Ökad volym av de redan etablerade arterna </li></li></ul><li>Kommer nya odlingsarter att synas i Sverige?<br />Även om det ena inte utesluter det andra så debatteras två principiella riktningar för utvecklingen av Europeisk fiskodling:<br /><ul><li>Ökad volym av de redan etablerade arterna
    6. 6. Ökad diversifiering med odling av ”nya” arter </li></li></ul><li>Ökad volym av de etablerade arterna som lax:<br />Fördelar<br />Känd biologisk livscykel<br />Känd odlingsteknik och odlingsbetingelser<br />Anpassad foder<br />Utvecklade vacciner<br />Starkt avelsprogram<br />Nackdelar<br />Alla ”ägg” i samma korg<br />När mättas marknaden?<br />Små marginaler<br />Ensidigt utbud <br />Källa: FAO FisheriesStatistics<br />
    7. 7. Problem med etablering av nya odlingsarter<br />Ekonomiska<br />Tid och insatser innan odling fungerar <br />Kostnader för avel<br />Tekniska anpassningar<br />Marknadens storlek och utvecklingspotential<br />Lönsamhetsmarginal<br />Biologiska/ tekniska<br />Reproduktion<br />Variation i livshistoria<br />Startutfodring och foder<br />Sjukdomar<br />Tillgång till lämpliga miljömässiga odlingsbetingelser<br />Förutsägbarhet<br />
    8. 8. Varför då över huvud tagit diskutera nya arter i fiskodling?<br />I jordbruket har vi egentligen bara 4 större djurslag; kor, grisar, höns och får – ”vi behöver inte fler arter i Europa!?”<br />Då räcker det kanske också med en vit och en röd i fiskdisken?<br />
    9. 9. Fördelar med etablering av nya odlingsarter<br />Odlingsarter som passar olika klimat/miljöer ökar starkt möjligheterna för utvecklingen av näringen i hela landet<br />Nya produkter kan väcka konsumenternas intresse<br />Konsumenterna är vana vid stort utbud av fisk - kan vi fortsätta tillhandahålla det utan odling?<br />Rödspätta<br />Hälle-<br />flundra<br />Lax<br />Marulk<br />Röding<br />Kolja<br />Fläckig<br />havskatt<br />Torsk<br />Konsumtionen stimuleras av ett stort utbud - också<br />viktigt med färdiga rätter och smarta förpackningar<br />
    10. 10. Etablering av ny odlingsart i Sverige: röding<br />Art med biologiska egenskaper som passar för ett liv i odling<br />Typisk extrem kallvattensart, men där mycket av redan från andra laxfiskarter känd odlingsteknik kan tillämpas<br />Intressanta marknadsförutsättningar<br />TROTS det har det tagit närmare 25 års utvecklingsarbete för ett genomslag för arten!<br />
    11. 11. Rödingodlingens utveckling - avelsarbetet<br /> 1985<br />Odlingscykel 3-4 år <br />Relativt långsam tillväxt, lågt foderutnyttjande <br />Tidig könsmognad (40-100% innan 500g)<br />Variabel kvalitet<br />2005<br /><ul><li>Odlingscykel 1.5-2 år
    12. 12. Snabb tillväxt, högt foderutnyttjande
    13. 13. Sen könsmognad (<10% innan 500g)
    14. 14. Förbättrad köttfärg och kvalitet </li></ul>Foto: E Brännäs <br />Produktionskostnaden ned minst 40% (teoretiskt) <br />
    15. 15. Hållbart 1: Fiskodling i regleringsmagasin<br />Anders Alanärä kommer att berätta mer om detta<br />Foto: E Brännäs <br />
    16. 16. Hållbart 2: Landbaserade odlingar med höggradig rening <br />Kan utgöra ett framtidsalternativ i känsliga kustområden på västkusten och i Östersjön<br />Biologiska reningssystem fungerar bäst vid temperaturer över 20 oC, varför fiskarter som trivs i relativt höga temperaturer torde vara mest aktuella<br />Utgör en väldigt kontrollerbar miljö med tanke på ljus, temperatur, vattenkvalitet, sjukdomar m.m.<br />
    17. 17. Hållbart 2: Landbaserade odlingar med höggradig rening <br />Piggvarsodling, Guangdong, Kina<br />Foto: BThBjörnsson<br />
    18. 18. Hållbart 3: Multitrofa odlingssystem<br />Odling av fisk kombineras med odling av organismer som tar upp oorganiska och organiska utsläpp från vattnet; alger, musslor, ostron, sjögurkor…<br />Kan vara havsbaserade eller landbaserade <br />
    19. 19. Hållbart 3: Multitrofa, landbaserade odlingssystem <br />Recirkulerande (97%) vattenbruk, Dalian, norra Kina<br />Foto: BThBjörnsson<br />
    20. 20. Hållbart 3: Multitrofa, marina odlingssystem<br />Exempel från Bay of Fundy, Kanada<br />Foto: GK Reid<br />Foto: M Sawhney<br />Oorgansikt spill (ammonik, fosfor) från laxodlingen fungerar som gödsel för algodlingen<br />Organiskt spill (kväverikt) från laxodlingen fungerar som närning för musselodlingen<br />
    21. 21. Hur kommer nya arter att märkas för konsumenterna?<br />Kanske inte alls! <br />Men möjligheterna finns och mångfald samt hållbar produktion blir intressant på en framtida marknad <br />Nya intressanta kandidatarter och intressanta nya teknikkoncept finns, men utvecklingsarbetet kräver systematik, uthållighet och resurser, som idag den lilla Svenska näringen inte kan svara för.<br />Sverige har förutsättningar att bli ledande när det gäller hållbar fiskodling!<br />Detta är ett område där samhället bör bidra kraftfullt och långsiktigt genom en bred satsning<br />
    22. 22. Den föreslagna satsningen<br />”Resurser tillförs SLU:s strategiska forskningsprogram för fiskodling och vattenbruk”. <br />”Göteborgs universitet (GU) tillförs resurser för att fortsätta att utveckla vattenbruksrelaterad forskning när det gäller musslor, ostron och marina fiskarter”. <br />”SLU och GU samordnar sin forskning på vattenbruksområdet”.<br />”Särskilda medel för vattenbruks-forskningtillförs FORMAS för öppen sökning, oberoende av institution. Dessa medel fördelas utifrån såväl vetenskapliga som tillämpade kriterier”.<br />
    23. 23. Aktiva samarbetsgrupper GU-SLU<br />Vettenbruks-centrumNorr<br />Vettenbruks-centrumVäst<br />”Resurser tillförs SLU:s strategiska forskningsprogram för fiskodling och vattenbruk”. <br />”Göteborgs universitet (GU) tillförs resurser för att fortsätta att utveckla vattenbruksrelaterad forskning när det gäller musslor, ostron och marina fiskarter”. <br />”SLU och GU samordnar sin forskning på vattenbruksområdet”.<br />”Särskilda medel för vattenbruks-forskningtillförs FORMAS för öppen sökning, oberoende av institution. Dessa medel fördelas utifrån såväl vetenskapliga som tillämpade kriterier”.<br />SverigesLantbruksuniversitet<br />Göteborgs<br />universitet<br />
    24. 24. Med det vill Lars-Ove Eriksson och jag tacka för uppmärksamheten!<br />Särskilt tack till Jón Baldur Hlíðberg<br />www.fauna.is <br />för illustrationer<br />

    ×