2. Noveller ska vara som kjolen på
en kvinna: så lång att den täcker
det väsentligaste och så kort att
den uppehåller intresset. /Okänd
Novellen bör verka som en nyhet.
Den ska överrumpla läsaren med
ett problem och söka lösa det i
handling. /Ivar Lo-Johansson
8. Bra och kända novellförfattare
Lars Andersson
Inger Edelfeldt
Jan Fridegård
Selma Lagerlöf
Fritiof Nilsson Piraten
Hjalmar Söderberg
Gerda Antti
Cora Sandel
Karen Blixen
Ray Bradbury
Roald Dahl
Ernest Hemingway
Guy de Maupassant
Edgar Allen Poe
Anton Tjechov
9. Novellrecept
Texten är kort
Den är ofta koncentrerad till en händelse – ofta med
tillbakablickar för att ge ett perspektiv
Antalet personer är litet
Miljön beskrivs ofta kortfattat
Den utspelas under kort tid
Det förekommer ofta parallellhandling och s.k. klipp
inspirerade från filmen
Det är vanligt med s.k. inre monolog, dvs läsaren får
följa en persons tankar
Handlingen börjar direkt utan någon lång inledning
Slutet innehåller ofta en poäng, men det förekommer
också s.k. öppna slut där läsaren själv får räkna ut hur
det går
10. 1 Inledning – presentation av
miljö, huvudperson och
problemet som novellen
behandlar dyker upp här
1
2 Upptrappning – konflikten
stegras, problemet verkar omöjligt
att lösa, hur ska det sluta?
2
3 Vändpunkt – huvudpersonen
kommer till insikt, problemet kan
lösas eller någon har en aha-
upplevelse
3
4
4 Avslutning –
katastrofen är ett
faktum,
kärleksparet får
varandra eller
mördaren grips.
Poängen/budska
pet framgår.
NOVELLKURVAN
(novellens
dramaturgi)
11. Inledning/Början
Eftersom en novell är en ganska kort text måste du fånga
läsaren med en intressant och spännande början direkt.
Du kan börja mitt i en händelse, med en replik, en tanke eller
en fråga. Du kan också börja med att beskriva en person eller
miljön.
Vem? Var? När?
Tidigt i novellen presenterar du vem eller vilka berättelsen
handlar om. De flesta noveller handlar bara om några få
personer. Du berättar var den utspelas och när.
Konflikt
I novellen finns en konflikt. Konflikten kan vara en yttre
händelse, till exempel att en person får punktering på sin bil
på en öde landsväg. Det kan också vara en inre konflikt, dvs
något som händer inuti en människa.
.
12. Lösning
Oftast får konflikten sin lösning. Lösningens ska gärna
överraska läsaren på något sätt. Det kan vara att handlingen
tar en oväntad vändning, att en hemlighet avslöjas eller att du
avslutar novellen med en komisk poäng.
Tid
Handlingen utspelar sig ofta under en ganska kort tid. I en del
noveller är handlingen inte längre än några minuter eller ett
par dagar. För att ändå ge läsaren mer kunskap om personer
och händelser i novellen kan du använda dig av återberättande
inslag.
13. Undertext/”Mellan raderna”
Eftersom novellen är kort, har du inte möjlighet att berätta allt.
En del saker får du låta läsaren läsa ”mellan raderna”. Med hjälp
av antydningar och språkliga bilder kan du låta läsaren själv fyll i.
Ernest Hemingway är en känd novellförfattare. Hans sätt att
skriva kallas ibland för isbergstekniken. Det innebär att man
liknar novellen vid ett isberg. Toppen på isberget är själva texten
som man kan läsa. Den stora massan som ligger under havsytan
och som inte syns är undertexten, d.v.s. det som läsaren får fylla
i själv.
14. Stil och budskap
Varje författare har sin stil eller sina knep när han eller hon berättar sin
historia. Det kan handla om på vilket sätt man skriver. Om man t.ex.
använder långa eller korta meningar eller vilka ord och uttryck man
väljer att ha med. Stilen kan exempelvis vara pratig, komisk, ironisk,
hårdkokt, stram, formell eller poetisk. Stil kan också handla om vad du
vill med din text, vad du har för budskap till dina läsare.
Tempus/Tidsform
När du skriver din novell måste du bestämma i vilket tempus du vill
skriva. En berättelse är för det mesta skriven i preteritum (t.ex. han
gick) eller i presens (t.ex. han går).
Berättarperspektiv
Du måste bestämma vem som ska berätta i din novell, alltså vilket
berättarperspektiv du vill använda. Det finns olika berättarperspektiv
att välja på. En allvetande berättare vet vad alla tänker och känner. Om
du vill berätta ur en persons synvinkel kan du välja tredje person. Du
kan också skriva utifrån första person i så kallad jag-form
15. Personbeskrivningar
Du kan berätta om personens yttre, t.ex. utseende och kläder. Du
kan också beskriva personens inre egenskaper. Personbeskrivningar
i en novell är oftast kortfattade.
Miljöbeskrivningar
Använd dig av sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel när du
beskriver.
Dialog
Hur mycket dialog det är i en novell varierar. Men dialogen har
viktiga uppgifter i en novell. Dels ska den föra handlingen framåt.
Dels ska den hjälpa läsaren förstå hur personerna tänker. Du kan
använda direkt anföring, d.v.s. talstreck eller indirekt anföring. Då
berättar du vad någon har sagt. Inre monolog är också vanligt. Då
får läsaren ta del av en persons inre tankar, känslor och upplevelser.
16. Slutet
Slutet är viktigt. Stannar ofta kvar hos läsaren. Du bestämmer själv
om det ska vara lyckligt eller olyckligt, öppet eller om läsaren ska
få veta vad som händer.
Ett bra knep är att återkoppla till inledningen så att texten känns
som en sluten cirkel, en s.k. cirkelkomposition.
18. BÖRJAN MITTEN SLUTET
Novellen börjar med
att vi helt eller delvis
får veta hur det
slutar
Återblickar tar
oss tillbaka i
handlingen och
vi får bit för bit
veta vad som
hänt
huvudkaraktären
Återblickar
http://www.youtube.com/watch?v=B75F1vo5864
