A      En introduktion till L TEXFörfattare:Magnus Dahlströmmagnus.dahlstrom@pub.malmo.se
Sammanfattning     När lärare inom matematik och de naturvetenskapliga ämnena idagskriver elevinstruktioner, kompendier oc...
Innehåll1 Introduktion                                                                                              1  1.1...
1     Introduktion1.1          A      Varför L TEX?Varför ska man lära sig L TEX? Svaret på fragan är att L TEX kan göra s...
2                           2 1                           1 0                           0     1   2                       ...
1.2      Att läsa denna manualI manualen förekommer två sätt att presentera L TEX-kod. Det första sättet är               ...
2                      A        Att skriva ett L TEX-dokumentL TEX är inget ordbehandlingsprogram utan ett typsättningspro...
2.1.2    OmgivningarOmgivningar är ett sätt att typsätta mer komplicerade objekt såsom listoroch tabeller. Normalt gör man...
paket som talar om att vi använder latinska bokstäver på en Windowsdatorsamt ett paket som säger att vi vill använda svens...
sedan vill ändra färg skriver vi textcolor{red}{Text i rött}, resultatetblir Text i rött.    Med skärningar och grader i L...
2.3.5     NivårubrikerI L TEX finns det huvudsakligen tre kommandon som ger olika nivåer på  Arubriker. De kommandon som an...
Figur 4: Hur vi väljer utformat.Figur 5: Verktygsfältsknappen för kompilering. Figur 6: Hur vi ser det färdiga dokumentet....
2.4.1   Kompileringsfel               Vid kompilering av dokumentet kan det ibland uppstå vad TeXnicCenter               r...
2.5     Ett exempeldokument och dess kodVi börjar med koden.      documentclass[a4paper,12pt]{article}      usepackage[T1]...
Figur 7: Det färdiga dokumentet.              12
3      Bilder, tabeller och listor3.1     Infoga bilderFör att infoga en bild i L TEX måste vi infoga ett paket, usepackag...
3.2      Typsättning av tabellerFör att infoga en tabell i L TEX använder vi omgivningen tabular. En princi-              ...
3.3     Typsättning av listorFör listor används två omgivningar itemize och enumerate i båda omgiv-ningarna används komman...
4      Typsättning av MatematikFör att typsätta matematik börjar vi med att infoga en paketsamling somkallas för AMS-L TEX...
som ger                                      5                                          f (x) dx                        (3...
Symbol Kommando     Symbol                     Kommando45       frac{4}{5}                             sum       int      ...
4.3     Grafer med PSTricksPSTricks [4] är en omgivning som typsätter bilder. Det går inte att rakt avanvända PSTricks och...
Kommando                                      Beskrivning psdots[par](punkt 1)...(punkt n)             Ritar punkter i ang...
Figur 9: En tärning.4.3.2   GraferGrafer är ett specialfall av bilder där vi använder vissa kommandon. Vi an-vänder för de...
För att sedan göra en snygg graf behöver vi fler kommandon. Kommandotpsplot{start x}{slut x}{funktion} ritar funktioner, ax...
5      Exempeldokument5.1     Ett matematikprov      documentclass[12pt,a4paper]{article}      usepackage[T1]{fontenc}    ...
begin{enumerate}           item bråkform           item decimalform           item procentform       end{enumerate}    ite...
Figur 10: Det färdiga dokumentet.               25
5.2     En matematiklaboration      documentclass[12pt,a4paper]{article}      usepackage[T1]{fontenc}      usepackage[swed...
Geobrädet ska ha följande utseende.begin{figure}[h!tbp]    PSforPDF{        psset{xunit=0.5cm,yunit=0.5cm}        begin{cen...
pspolygon[linecolor=green](3,1)(1,5)(5,7)(7,3)               pspolygon[linecolor=blue](3,1)(1,7)(7,9)(9,3)            end{...
A              A        Mer om L TEXA.1     Online-referensmaterialDet finns många webresurser, ett bra exempel är TEX User...
Figur 12: Läs och acceptera användaravtalet.Figur 13: Välj för vilka programmet ska installeras.                        30
Figur 14: Välj var programmet ska installeras.Figur 15: Välj standardpappersformat och om programmet ska installerapaket a...
Figur 16: Kontrollera inställningarna och starta installationen.        Figur 17: Läs och acceptera användaravtalet.      ...
Figur 18: Välj var programmet ska installeras.Figur 19: Välj om hjälpfiler och mallar ska installeras.                     ...
Figur 20: Välj om programmet ska få en egen mapp i startmenyn. Figur 21: Välj om det ska skapas en snabbikon på skrivborde...
Figur 22: Kontrollera inställningarna och starta installationen.A.2.3     Acrobat ReaderAcrobat Reader laddar vi ner från ...
A.3    Att starta TeXnicCenter första gångenNär vi för fösta gången startar TeXnicCenter måste vi konfigurera program-met. ...
Figur 25: Tryck slutför.Referenser[1] L TEX Font Catalogue. http://www.tug.dk/FontCatalogue/. Visited     A    2008-11-11....
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Magnus Dahlström – LaTeX

2,543

Published on

Lär dig använda gratisprogrammet LaTeX för att skapa snygga dokument med formler och diagram.

Published in: Education, Technology
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
2,543
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
15
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Magnus Dahlström – LaTeX

  1. 1. A En introduktion till L TEXFörfattare:Magnus Dahlströmmagnus.dahlstrom@pub.malmo.se
  2. 2. Sammanfattning När lärare inom matematik och de naturvetenskapliga ämnena idagskriver elevinstruktioner, kompendier och prov så används oftast vanli-ga ordbehandlingsprogram. I dessa ordbehandlingsprogram blir filernaofta stora och då brukar ordbehandlingsprogrammet bli segt och opå-litligt. Det som skulle behövas är ett program som enkelt och smidigthanterar grafer och formler så att de blir skrivna på ett snyggt, tydligtoch utrymmessparande sätt. Det finns ett sådant program, L TEX (lá- Atech), som dessutom är gratis. Jag lärde mig att hantera detta programefter en två timmar introduktion när jag var matematikstuderande.Programmet har gjort att jag mycket enkelt kan göra dokument somvar lättlästa och snygga. Målgruppen för denna manual är de matematik-, fysik-, kemi-,biologi- och naturkunskapslärare som idag använder ordbehandlings-program och vill kunna göra snygga grafer och illustrationer. ii
  3. 3. Innehåll1 Introduktion 1 1.1 Varför L TEX? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . A 1 1.2 Att läsa denna manual . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Att A skriva ett L TEX-dokument 4 2.1 Innan vi börjar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 2.2 Grundstomen i ett L TEX-dokument A . . . . . . . . . . . . . . . 5 2.3 Dokumentinställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 2.4 Kompilera dokumentet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 2.5 Ett exempeldokument och dess kod . . . . . . . . . . . . . . . 113 Bilder, tabeller och listor 13 3.1 Infoga bilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 3.2 Typsättning av tabeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 3.3 Typsättning av listor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Typsättning av Matematik 16 4.1 Matematikomgivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 4.2 Formler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 4.3 Grafer med PSTricks . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 Exempeldokument 23 5.1 Ett matematikprov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 5.2 En matematiklaboration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 AA Mer om L TEX 29 A.1 Online-referensmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 A.2 Installation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 A.3 Att starta TeXnicCenter första gången . . . . . . . . . . . . . 36Referenser 37 iii
  4. 4. 1 Introduktion1.1 A Varför L TEX?Varför ska man lära sig L TEX? Svaret på fragan är att L TEX kan göra så A Amycket mer än ett vanligt ordbehandlingsprogram. Vi kan enkelt göra figurersom motsvarar slumpförsök med tärning (figur 1), rotationsvolymer (figur 2)eller en graf med polynom (figur 3). 2 3 4 5 6 7 3 4 5 6 7 8 4 5 6 7 8 9 5 6 7 8 9 10 6 7 8 9 10 11 7 8 9 10 11 12 Figur 1: Slumpförsök med tärning. Vi kan också på ett snyggt sätt typsätta matematiska uttryck så somintegraler, ekvationssystem och derivator. ∞ f (x) = eixt dt (1) −∞ d h (x) = 5x2 + 5 = 10x (2) dx 12x + 3y = 15 6x − 6y = 15 1
  5. 5. 2 2 1 1 0 0 1 2 1 2−1 −1−2 −2 2 2 1 1 0 0 1 2 1 2−1 −1−2 −2 Figur 2: Tanken bakom rotationsvolymer. g(x) 8 6 f (x) 4 2 −3 −2 −1 1 2 3 4 −2 −4 Figur 3: Några polynom. 2
  6. 6. 1.2 Att läsa denna manualI manualen förekommer två sätt att presentera L TEX-kod. Det första sättet är Ai löpande text då en speciell skärning används för att markera ett kommando.Den andra är ett sätt att skriva koden i ett större block. Detta är praktiskt för stora exempel.Om du läser manualen på din dator så märker du också att vissa ord ärmarkerade med ramar. Det betyder att du kan klicka på ordet och öppnalänkar i en webläsare (turkosa), gå till en annan sida i dokumentet (röda)samt gå till referenslistan (gröna). 3
  7. 7. 2 A Att skriva ett L TEX-dokumentL TEX är inget ordbehandlingsprogram utan ett typsättningsprogram. Det Ainnebär att L TEX fokuserar på hur dokument ser ut istället för vad deras Ainnehåll. Med några enkla kommandon kan man ändra utseendet på heladokumentet. I de följande avsnitten kommer vi att bekanta oss med de grundläggan-de inställningar och kommandon vi behöver för att göra ett enkelt L TEX- Adokument.2.1 Innan vi börjar2.1.1 SyntaxMan styr L TEX genom att ange kommandon som börjar med specialtecknet Aomvänt snedstreck () vilket följs av ett eller flera tecken. Ett exempel pådetta är ”LaTeX” som genererar ”L TEX”. Något som är viktigt är att i kom- Amandona skiljer L TE A X på stora och små bokstäver, det gör att ”LaTeX” och”latex” är två olika kommandon. Flera mellanslag efter varandra tolkar L TEX som ett och ett exempel Apå detta är att ”a b c” skrivs som ”a b c”. Om vi i löpande text har ettkommando som följs av ett mellanslag så försvinner det pga kommandot. Omvi skriver ”LaTeX är” så får vi ”L TEXär”. För att få det önskade mellanslaget Askriver vi istället ”LaTeX är”. Tecken Förklaring Latexkommando omvänt snedsträck textbackslash { vänsterklammer { } högerklammer } % procenttecken % ~ tilde textasciitilde $ dollartecken $ _ understreck _ ^ circumflex textasciicircum & et-tecken & # nummertecken # Tabell 1: Alla specialtecken i L TEX A Värt att nämna är att klammerparanteser används bla för att grupperatext. Ett exempel på detta är att göra lokala förändringar, ”xyz {tinyxyz} xyz” ger ”xyz xyz xyz”. 4
  8. 8. 2.1.2 OmgivningarOmgivningar är ett sätt att typsätta mer komplicerade objekt såsom listoroch tabeller. Normalt gör man det med kommandon av typen: begin{omgivning1} begin{omgivning2} Tänk på att avsluta omgivnar i rätt ordning. Som i detta exempel. end{omgivning2} end{omgivning1}Exempel på olika omgivningar presenteras längre fram i manualen.2.2 A Grundstomen i ett L TEX-dokumentExemplet nedan visar hur grundstomen i ett L TEX-dokument ser ut. Det är Atre kommandon som måste förekomma. De definerar vilken typ av dokumentvi ska skriva med eventuella inställningar samt var dokumentet börjar ochslutar. documentclass[a4paper,12pt]{article} begin{document} Dokumenttext end{document}Då L TEX från början är ett program som är gjort för texter på engelska Amåste vi anpassa det för texter på svenska. Detta gör vi genom att i vårgrundstruktur infoga några kommandon. documentclass[a4paper,12pt]{article} usepackage[T1]{fontenc} usepackage[latin1]{inputenc} usepackage[swedish]{babel} begin{document} Dokumenttext end{document}Det vi gjorde var att ladda tre så kallade paket. Ett paket är en samlig in-ställningar och kommandon som en annan författare gjort och vill att fler skakunna använda utan att behöva programmera dem själv. I vårt fall laddade viett paket som talar om i vilken ordning bokstäverna förekommer i fonten, ett 5
  9. 9. paket som talar om att vi använder latinska bokstäver på en Windowsdatorsamt ett paket som säger att vi vill använda svenska språkinställningar.2.3 DokumentinställningarDet är viktigt med struktur i ett dokument. Detta avsnitt fokuserar på hurvi med enkla grepp får struktur. I avsnittet kommer vi att utgå från ettdokument av typen artikel.2.3.1 MarginalerL TEX har via sina dokumenttyper förinställda marginaler, oftast blir detta Asnyggast. Men om vi själva vill bestämma marginaler så kan vi göra dettamed hjälp av att infoga ett paket. Paketet heter geometry. usepackage[a4paper,twoside]{geometry} geometry{left=5cm,right=4cm,top=5cm, bottom=6cm}I exemplet ovan har vi ställt in margnalerna så att överkantsmarginalen blir5 cm, högermarginalen blir 4 cm, vänstermarginal blir 5 cm och nederkants-marginalen blir 6 cm.2.3.2 Fonter, skärningar och graderI detta underavsnitt kommer vi att se hur vi kan formatera typsnitt. Vikommer inte att behandla alla möjligheter, för fler möjligheter se L TEX Font ACatalouge [1]. Standardfonten i L TEX är Computer Modern. Det finns dock andra typ- Asnitt att välja mellan. Några av desss fonter är: Vill vi använda tex Palatino Namn Paket Fontfamilj Helvetica helvet phv Palatino mathpazo ppl Times mathptmx ptm Tabell 2: Exempel på typsnittlägger vi till usepackage{mathpazo} i början av L TEX-filen. Om vi bara vill Aändra font temporärt så skriver vi {fontencoding{T1} fontfamily{phv}selectfont Text i ny font (helvetica)}. Kommandot ovan genererarText i ny font (helvetica). Vi kan även ändra textfärg genom att först läg-ga till paketet color, dvs lägga till kommandot usepackage{color}.Där vi 6
  10. 10. sedan vill ändra färg skriver vi textcolor{red}{Text i rött}, resultatetblir Text i rött. Med skärningar och grader i L TEX avses textstil och storlek. Exempel på Askärningar är Skärningskommando Resultat textit{Kursiv stil} Kursiv stil textbf{Fet stil} Fet stil textsc{Kapilärer} Kapilärer. Gradkommando Resultat {tiny Liten text} Liten text {lagre Stor text } Stor text {huge Enorm text} Enorm text.2.3.3 Titel, författare och datumVi använder fyra kommandon för att infoga titel, författare och datum. Trekommandon som definierar titel, författare och datum samt ett som infogarinformationen i dokumentet. title{En exempeltitel} author{Författarnamn} date{08−11−06} maketitleOm det är dagens datum som ska infogas behövs inte kommandot date{}.För andra sätt att göra en titelsida se [2].2.3.4 SammanfattningEn sammanfattning typsätts med en omgivning kallad abstract. begin{abstract} Din sammanfattning end{abstract} 7
  11. 11. 2.3.5 NivårubrikerI L TEX finns det huvudsakligen tre kommandon som ger olika nivåer på Arubriker. De kommandon som används är section{Infoga huvudrubrik här} subsection{Infoga underrubrik nivå 1 här} subsubsection{Infoga underrubrik nivå 2 här}.Vill man inte ha numrerade rubriker använder man *, tex med kommandotsection*{}.2.3.6 InnehållsförteckningDå vi använder rubrikkommandona infogar man en innehållsförteckning ge-nom att ge kommandot tableofcontents.2.3.7 Styckeindelning, radbrytning och ny sidaNytt stycke i en text få vi genom att lämna en tom rad mellan styckena iL TEX-koden.A Stycke 1 Stycke 1 Stycke 1 Stycke 1 Stycke 1 Stycke 1 Stycke 1 Stycke 1 Stycke 1 Stycke 1. Stycke 2 Stycke 2 Stycke 2 Stycke 2 Stycke 2 Stycke 2 Stycke 2 Stycke 2 Stycke 2.För att tvinga fram en radbrytning använder vi oss av kommandot . Nysida är något som L TEX normalt bestämmer åt oss, men om vi vill tvinga Afram en sidbrytning får vi använda kommandot newpage.2.4 Kompilera dokumentetNär dokumentet är skrivit är det dags att kompilera vårt dokument. Detförsta steget är att välja utformat. Det gör vi i rullgardinsmenyn i verktygs-fältet enligt figur 4. Vi ska välja LaTeX ⇒ PDF. När valet är gjort tar vioch trycker på kompileringsknappen enligt figur 5. Alternativt ger vi sam-ma kommando genom att använda kombinationen Ctrl+F7. Kompileringenbehöver göras två-tre gånger om vi har infogat en innehållsförteckning ellerreferenser. För att se vårt dokument trycker vi sedan på visa knappen enligtfigur 6. Tangentbordskommandot för att visa är F5. 8
  12. 12. Figur 4: Hur vi väljer utformat.Figur 5: Verktygsfältsknappen för kompilering. Figur 6: Hur vi ser det färdiga dokumentet. 9
  13. 13. 2.4.1 Kompileringsfel Vid kompilering av dokumentet kan det ibland uppstå vad TeXnicCenter rapporterar som fel (errors), varningar (warnings) och inpassningsfel (bad boxes). Ett felmeddelande innebär att L TEX inte kunde tolka ett kommando t.ex. A pga stavfel eller syntaxfel. Felmeddelandet innehåller vad som är fel, vilket gör det lättare rätta till det.Felhantering En varning innebär att L TEX har hittat något som kan vara värt att titta A på, men som inte är nödvänligt att åtgärda. Ett inpassnigsfel är att L TEX inte tycker att text och bild inte kan passas A ihop på ett snyggt sätt. Titta gärna på det, men ingen åtgärd är nödvänlig. Får du ett fel som du inte vet hur du ska hantera kopiera felmeddelandet och gör en sökning på Google, eller skicka e-post till mig via adressen på manualens framsida. 10
  14. 14. 2.5 Ett exempeldokument och dess kodVi börjar med koden. documentclass[a4paper,12pt]{article} usepackage[T1]{fontenc} usepackage[latin1]{inputenc} usepackage[swedish]{babel} begin{document} title{Ett exempel} author{Magnus Dahlström} Ett exempel date{08−11−06} maketitle tableofcontents section{Inledning} Detta kommer att bli ett första stycke. Stycket kommer att vara över två rader, vilket gör att jag får lägga in text för att det ska vara två rader. Detta är sedan ett kort andra stycke. section{Text} Bla, bla och bla. subsection{Blip} Blip, blip och blip. section{Ett test} huge Stor text end{document}Figur 7 visar det färdiga dokumentet. 11
  15. 15. Figur 7: Det färdiga dokumentet. 12
  16. 16. 3 Bilder, tabeller och listor3.1 Infoga bilderFör att infoga en bild i L TEX måste vi infoga ett paket, usepackage[pdftex] A{graphicx}. Just detta paket laddar inställningarna för ett pdf-dokument.Att infoga en bild är sedan lätt, vi gör det med kommondot includegraphics[width]{bildens sökväg}. Det är viktigt att filformatet på infogade bilderär jpg. parametern width sätts till önskad bildbredd. För att lägga bilden på ett snyggt sätt kan man lägga bilden i en omgiv-ning vid namn figure. Fördelen är att vi kan skriva in både en referens ochen bildtext. Som exempel så kommer koden begin{figure}[!htbp] begin{center} includegraphics[width=50mm]{mlogo.jpg} caption{Malmö Stads logotyp.} label{figur:exempel1} end{center} end{figure}att generera bilden som visas i figur 8. Parametrarna precis efter att figurom- Figur 8: Malmö Stads logotyp.givningen börjar betyder att L TEX i första hand ska infoga bilden här (h), i Aandra hand i toppen på sidan (t), i tredje hand i botten (b) och i sista handpå en egen sida (p). 13
  17. 17. 3.2 Typsättning av tabellerFör att infoga en tabell i L TEX använder vi omgivningen tabular. En princi- Apiell tabell kodas begin{tabular}{antalet kolumner och formatering} Kolumn 1&Kolumn 2&... Kolumn 1&Kolumn 2&... end{tabular}där antalet kolumner och formatering anges med bokstäver. Som exempelhade rlc gett en högerjusterad, en vänsterjusterad och en centrerad kolumn.Om vi dessutom hade skrivit |r|l|c| så hade tabellen fått vertikala linjer, hori-sontella linjer lägger vi in efter behöv med kommandot hline. Skiljetecknet& används för att separera kolumnerna, och markerar slutet på en rad. För att lägga tabellen på ett snyggt sätt kan man lägga tabellen i enomgivning vid namn table. Fördelen är att vi kan skriva in både en referensoch en tabelltext. Omgivningen fungerar precis som omgivningen figure. Somexempel kommer koden begin{table}[!htbp] centering begin{tabular}{|ll|} hline Kolumn 1&Kolumn 2 hline objekt 1&objekt 2 objekt 3&objekt 3 hline end{tabular} caption[]{Tabelltext}label{tabell:test} end{table}att generera tabellen som visas i tabell 3. Hur infogar man då en hänvisning/- Kolumn 1 Kolumn 2 objekt 1 objekt 2 objekt 3 objekt 3 Tabell 3: Tabelltextreferens? Det enklaste sättet att hänvisa är med kommandot ref{referens},där referens byts ut mot den etikett (label) vi satte i tabellen. I exempletovan skulle vi skrivit ”figur ref{tabell:test}”. 14
  18. 18. 3.3 Typsättning av listorFör listor används två omgivningar itemize och enumerate i båda omgiv-ningarna används kommandot item för att få ett nytt element i listan.Koden begin{itemize} item Objekt 1 item Objekt 2 end{itemize} begin{enumerate} item Objekt 1 item begin{enumerate} item Objekt 2a item Objekt 2b end{enumerate} item Objekt 3 end{enumerate}ger resultatet: • Objekt 1 • Objekt 2 1. Objekt 1 2. (a) Objekt 2a (b) Objekt 2b 3. Objekt 3 15
  19. 19. 4 Typsättning av MatematikFör att typsätta matematik börjar vi med att infoga en paketsamling somkallas för AMS-L TEX. AMS-L TEX består av två delar. Den första delen är A Aen dokumentklass, ”amscls”, som används av American Mathematical Societyför artiklar och böcker som de ger ut. Den andra delen är ett antal paket somtypsätter matematik och matematiska symboler på ett lämpligt sätt. Kodennedan beskriver hur vi infogar paketen. usepackage{amsmath,amssymb,amsthm,upref}4.1 MatematikomgivningarVi kan infoga matematiska formler på två sätt, • i en textrad genom att sätta dollartecken i början och slutet av formeln eller • som fristående formel genom att använda en matematikomgivning.I formler används framförallt två specialtecken dessa är understreck (_) ochcircumflex (^). De nedsänker respektive upphöjer tecknet eller gruppen precisefter specialtecknet. Ett exempel är att koden $x_1$, $f^{10}$, $e^in$, $n_{i+1}^{m_j}$ mger resultatet x1 , f 10 , ei n, ni+1 . j De omgivningar som finns för att typsätta fristående formler är: Omgivning Beskrivning equation Numrerar ekvationen, men radbryter ej. displaymath Variant av equation som inte numrerar. gather Flera centrerade rader. align Flera rader som kan justeras. Tabell 4: Matematikomgivningar Exempel på equation är begin{equation} int_2^5 f(x), dx end{equation} 16
  20. 20. som ger 5 f (x) dx (3) 2Notera att vi skriver in ekvationen på samma sätt som den läses. Ekvation(1) kan läsas ” integralen från 2 till 5 av f av x dx. Nästa är gather begin{gather} x^n+y^n=z^n x^3+5x^3−2x^3=4x^3 end{gather}som ger xn + y n = z n (4) x3 + 5x3 − 2x3 = 4x3 (5)Vill vi inte ha numreringen kan vi använda omgivningen gather*. Sedanföljer align begin{align∗} x^n+y^n&=z^n x^3+5x^3−2x^3&=4x^3 end{align∗}som ger xn + y n = z n x3 + 5x3 − 2x3 = 4x3Notera hur & används som justeringspunkt i exemplet.4.2 FormlerDetta avsnitt listar olika matematikkommandon och symboler. Vi börjar mednågra vanliga matematikkommandon i tabell 5, därefter listar vi några funk-tioner i tabell 6. I tabell 7 finner vi några vanliga matematiska symboler, ochi tabell 8 listar vi några pilar och relationer. 17
  21. 21. Symbol Kommando Symbol Kommando45 frac{4}{5} sum int oint n k binom{n}{k} prod begin{cases}√ −x + y = 12 -x+y=12 x sqrt{x} x + 3y = −4 x+3y=-4 end{cases} Tabell 5: Matematikkommandon. Funktion Kommando Funktion Kommando cos cos gcd gcd sin sin lim lim tan tan ln ln arccos arccos log log arcsin arcsin min min arctan arctan max max deg deg det det Tabell 6: Matematikfunktioner. Funktion Kommando Funktion Kommando + + − - ± pm × times Re Im ∞ infty ∂ partial ∩ cap ∪ cup ∃ exists ∀ forall ∨ lor ∧ land Tabell 7: Matematiksymboler. Funktion Kommando Funktion Kommando < < > > = = ≈ approx ∼ = cong ≡ equiv ≥ geq ≤ leq ← leftarrow → rightarrow ↔ leftrightarrow ⇔ Leftrightarrow ⇐ Leftarrow ⇒ Rightarrow Tabell 8: Relationer och pilar. 18
  22. 22. 4.3 Grafer med PSTricksPSTricks [4] är en omgivning som typsätter bilder. Det går inte att rakt avanvända PSTricks och relaterade paket och få ut ett PDF-dokument. Föratt ordna så att vi ändå kan det så använder vi paketet ”ps4pdf ”. Vi skriverföljande kod i början av dokumentet: usepackage{ps4pdf} PSforPDF{ usepackage{paketnamn} } Exempel medVanligtvis räcker det om vi där vi skriver paketnamnet skriver pst-func. I Graferdokumenttexten så fort vi ska använda PSTricks för att skapa en bild så skavi skriva koden: PSforPDF{ Dina ps−kommandon } Vi sparar vår fil i två versioner en som filnamn.tex och en som filnamn-pics.tex. Den enda skillnaden är att vi i den senare filen skriver ett pro-centecken framför usepackage[pdftex]{graphicx}. Sedan kompilerar vi iordning 1. filnamn-pics.tex med hjälp av LaTeX->PS->PDF, 2. filnamn.tex med LaTeX->PDF.Nu ska vi titta närmare på några kommandon.4.3.1 Bilder med PSTricksFör att se hur PSTricks fungerar tittar vi på ett exempel: PSforPDF{ psset{unit=1cm} %sätter alla mått till centimeterskala begin{pspicture}(0,0)(5,5) %Nedre vänstra hörn i (0,0) %Övre högra hörn i (5,5) psdots(1,1)(2,1)(4,4) %Punkter i de angivna koordinaterna end{pspicture} }Att göra en bild är alltså ganska enkelt, om man vet hur kommandona fun-gerar. I tabell 9 finns några kommandon beskrivna för fler se [5]. I tabell 9finns en inställning vi kallar för par, vilket är en förkortning för parametrar. 19
  23. 23. Kommando Beskrivning psdots[par](punkt 1)...(punkt n) Ritar punkter i angivna koordinater psframe[par](hörn 1)(hörn 4) Gör ram som defineras av hörnen psline[par]pil(startpunkt)...(punkt n) Linje från punkt1 som slutar i punkt n pspolygon[par](punkt 1)...(punkt n) Polygon genom angivna hörnpunkter pscircle[par](centrum){radie} Cirkel med angivet centrum och radie Tabell 9: PSTrick kommandon. Parameter möjliga val linestyle solid, dashed, dotted linewidth 8pt,10pt, det mått du ställer in linecolor black, red eller valfri färg arrows -,<->,->,<- fillstyle none, solid, vlines, hlines, crosshatch fillcolor black, red eller valfri färg Tabell 10: Parametermöjligheter.Vilka parametrar kan vi ställa in? Vi kan ange linewidth, linecolor, arrows,fillstyle och fillcolor. I tabell 10 finns parametervärdena angivna. Ett exempel på en bild är, begin{figure}[htbp] begin{center} PSforPDF{ psset{unit=1cm} begin{pspicture}(0,0)(5,5) psframe[fillstyle=solid,fillcolor=blue,linecolor=black](0,0)(5,5) pscircle[fillstyle=solid,fillcolor=white](1,1){0.3} pscircle[fillstyle=solid,fillcolor=white](4,4){0.3} pscircle[fillstyle=solid,fillcolor=white](4,1){0.3} pscircle[fillstyle=solid,fillcolor=white](1,4){0.3} pscircle[fillstyle=solid,fillcolor=white](2.5,2.5){0.3} end{pspicture} } end{center} end{figure}koden resulterar i figur 9. 20
  24. 24. Figur 9: En tärning.4.3.2 GraferGrafer är ett specialfall av bilder där vi använder vissa kommandon. Vi an-vänder för definition av vår funktion så kallad polsk notation, några exempelfinns i tabell 11. En lista på de några av kommandon som används finns i Funktion Polsk notation 3(1 + 2) 1 2 add 3 mul 3x5 − 1 3 x 5 exp mul 1 sub 3x2 −2x 15x−2 3 x 2 exp mul 2 x mul sub 15 x mul 2 sub div Tabell 11: Uttryck i polsk notation för PSTricks.tabell 12. Funktion Polsk notation + add − sub · mul / div ^ exp √ sqrt ln ln log log abs abs sin sin Tabell 12: Operatorer i polsk notation för PSTricks. 21
  25. 25. För att sedan göra en snygg graf behöver vi fler kommandon. Kommandotpsplot{start x}{slut x}{funktion} ritar funktioner, axes[Dx=deltax](0,0)(min x, min y)(max x, max y) ritar koordinatsystemet. Ett exempel blir begin{figure}[htbp] begin{center} PSforPDF{ psset{xunit=0.5cm,yunit=2cm} begin{pspicture∗}(−12.5,−0.75)(12.5,1.5) psaxes[Dx=3,Dy=0.5]{−>}(0,0)(−12,−0.5)(12,1.5) psplot[linecolor=red]{−12}{12}{x RadtoDeg sin x div} end{pspicture∗} } end{center} end{figure}Vilket ger resultatet 1.0 0.5 −12 −9 −6 −3 3 6 9 −0.5 22
  26. 26. 5 Exempeldokument5.1 Ett matematikprov documentclass[12pt,a4paper]{article} usepackage[T1]{fontenc} usepackage[swedish]{babel} usepackage[latin1]{inputenc} usepackage[mathcal]{euscript} %% Detta paket kommenterar du bort vid kompileringen av %% filnamn−pics.tex usepackage[pdftex]{graphicx} usepackage{amsmath,amssymb,amsthm,upref,array,icomma} usepackage{ps4pdf} PSforPDF{ usepackage{pst−func}% } begin{document} section∗{Del 1 − Utan räknare, svara på svarsblankett} begin{enumerate} item Hur stor del av figuren är skuggad, ange ihspace∗{fill}(3/0) begin{figure}[htbp] begin{center} PSforPDF{ psset{unit=1cm} begin{pspicture}(0,0)(5,2) psframe[linewidth=1pt,fillstyle=solid,fillcolor=gray](0,0)(1,2) psframe[linewidth=1pt,fillstyle=solid,fillcolor=gray](1,0)(2,2) psframe[linewidth=1pt](2,0)(3,2) psframe[linewidth=1pt](3,0)(4,2) psframe[linewidth=1pt](4,0)(5,2) end{pspicture} } end{center} end{figure} 23
  27. 27. begin{enumerate} item bråkform item decimalform item procentform end{enumerate} item Ange funktionens nollställen. begin{figure}[htbp] begin{center} PSforPDF{ psset{xunit=3cm,yunit=1cm} begin{pspicture∗}(−1.6,−1.6)(1.6,2.6) psaxes[Dx=0.5](0,0)(−1.5,−1.5)(1.5,2.5) %2(x+1)(x−1)^2 psplot{−1.5}{1.5}{x 1 add x 1 sub 2 exp mul 2 mul} end{pspicture∗} } end{center} end{figure} end{enumerate} end{document}Resultatet av koden syns i figur 10 24
  28. 28. Figur 10: Det färdiga dokumentet. 25
  29. 29. 5.2 En matematiklaboration documentclass[12pt,a4paper]{article} usepackage[T1]{fontenc} usepackage[swedish]{babel} usepackage[latin1]{inputenc} usepackage[mathcal]{euscript} %% Kommentera bort detta paket vid kompilering %% av filnamn−pics.tex filen. usepackage[pdftex]{graphicx} usepackage{amsmath,amssymb,amsthm,upref,array,icomma} usepackage{ps4pdf} PSforPDF{ usepackage{pst−func}% } begin{document} title{En labb med geobräde} author{Magnus Dahlström} maketitle section{Syfte} Syftet med laborationen är begin{itemize} item att eleverna ska arbeta undersökande, item att eleverna utvidgar sin talteoretiska förståelse samt item att eleverna ska få förståelse/förförståelse för Pythagoras sats. end{itemize} section{Material} begin{itemize} item 1 geobräde per grupp, item 8 gummiband per grupp samt item papper, penna och radergummi. end{itemize} section{Utförande} subsection{Del 1} Elever i grupper om två får ett geobräde och gummiband. De ska finna så många kvadrater som möjligt men bara en av varje storlek. 26
  30. 30. Geobrädet ska ha följande utseende.begin{figure}[h!tbp] PSforPDF{ psset{xunit=0.5cm,yunit=0.5cm} begin{center} begin{pspicture}(0,0)(10,10) psdots∗(1,1)(1,3)(1,7)(1,9)(1,5) psdots∗(3,1)(3,3)(3,7)(3,9)(3,5) psdots∗(5,1)(5,3)(5,7)(5,9)(5,5) psdots∗(7,1)(7,3)(7,7)(7,9)(7,5) psdots∗(9,1)(9,3)(9,7)(9,9)(9,5) psframe(10,10) end{pspicture} end{center} }end{figure}När de lyckats få fram alla kvadrater ska de beräkna arean på dem.subsection{Del 2}De ska nu ta reda på vilka heltal, $n$, som kan skrivas som en summaav två heltalskvadrater. Med andra ord för vilka $n$ vi kan skriva$n=a^2+b^2$. De ska sedan jämföra resultaten med resultaten i del 1.De ska även försöka finna vilka tal som inte kan skrivas som en summaav två kvadrater.section{Lösningar}subsection{Geobrädet}Alla kvadrater och areor är som följer.begin{figure}[h!tbp] PSforPDF{ psset{xunit=0.5cm,yunit=0.5cm} begin{center} begin{pspicture}(0,0)(10,10) psdots∗(1,1)(1,3)(1,7)(1,9)(1,5) psdots∗(3,1)(3,3)(3,7)(3,9)(3,5) psdots∗(5,1)(5,3)(5,7)(5,9)(5,5) psdots∗(7,1)(7,3)(7,7)(7,9)(7,5) psdots∗(9,1)(9,3)(9,7)(9,9)(9,5) psframe(10,10) pspolygon[linecolor=yellow](1,1)(1,3)(3,3)(3,1) pspolygon[linecolor=yellow](1,1)(1,5)(5,5)(5,1) pspolygon[linecolor=yellow](1,1)(1,7)(7,7)(7,1) pspolygon[linecolor=yellow](1,1)(1,9)(9,9)(9,1) pspolygon[linecolor=red](3,1)(1,3)(3,5)(5,3) pspolygon[linecolor=red](5,1)(1,5)(5,9)(9,5) 27
  31. 31. pspolygon[linecolor=green](3,1)(1,5)(5,7)(7,3) pspolygon[linecolor=blue](3,1)(1,7)(7,9)(9,3) end{pspicture} end{center} } end{figure} Areorna är i storleksordning $1,2,4,5,8,9,10,16$. subsection{Heltalen} Alla heltal kan skrivas förutom de tal som innehåller ett udda antal primtalsfaktorer på formen $4m−1$. end{document}Resultatet av koden syns i figur 11 Figur 11: Det färdiga dokumentet. I koden är det bilderna som tar plats, men de enskilda kommandona ärenkla och resultatet mycket exakt. 28
  32. 32. A A Mer om L TEXA.1 Online-referensmaterialDet finns många webresurser, ett bra exempel är TEX Users Group, varshemsida www.tug.org innehåller i princip allt du vill veta. Du kan ocksåanvända söktjänsten Google, där skriver du tex ”plotting graphs in latex” föratt få fram lämpliga länkar om att göra grafer i L TEX. Jag rekomenderar Aockså varmt de manualer som finns i denna manuals referenslista. Behöverdu hjälp skicka e-post till mig via adressen på manualens framsida. NedladdningA.2 InstallationFör att få L TEX att fungera finns det fyra program som är bra att installera. ADet första är L TEX självt, det andra är en editor som gör det lättare att skriva Aoch färdigställa dokumenten, det tredje är en pdf/dvi-läsare och det fjärde ettprogram som hanterar postscript-bilder. Vi kommer i denna manual berättahur man installerar L TEX på en Windows-dator, för andra operativsystem Ase [3, 2]. Fördelen med just de program som presenteras är att de alla ärgratisprogram. Innan vi börjar med installationen så är det värt att notera Installationatt det är viktigt att installera programmen i den ordning som programmennämns.A.2.1 MiKTeXMikTeX är den vanligase installationen av L TEX för Windows. Programmet Aladdas ner från Projekt MiKTeX. Från download-menyn väljer vi att laddaner MiKTeX, den senaste stabila versionen är just nu MikTeX 2.7. Vi spararinstallationsfilen lokalt på hårdisken. För att installera dubbelklickar du på installationsfilen och följer de in-struktioner som kommer i installationsguiden. I figur 12 till figur 16 visassteg för steg installation.A.2.2 TeXnicCenterTeXnicCenter laddar vi ner från TeXnicCenters hemsida. På sidan väljer viDownload och sedan väljer vi att ladda ner TeXnicCenter Installer. Vi spararinstallationsfilen lokalt på hårdisken. För att installera dubbelklickar du på installationsfilen och följer de in-struktioner som kommer i installationsguiden. I figur 17 till figur 22 visassteg för steg installation. 29
  33. 33. Figur 12: Läs och acceptera användaravtalet.Figur 13: Välj för vilka programmet ska installeras. 30
  34. 34. Figur 14: Välj var programmet ska installeras.Figur 15: Välj standardpappersformat och om programmet ska installerapaket automatiskt. 31
  35. 35. Figur 16: Kontrollera inställningarna och starta installationen. Figur 17: Läs och acceptera användaravtalet. 32
  36. 36. Figur 18: Välj var programmet ska installeras.Figur 19: Välj om hjälpfiler och mallar ska installeras. 33
  37. 37. Figur 20: Välj om programmet ska få en egen mapp i startmenyn. Figur 21: Välj om det ska skapas en snabbikon på skrivbordet. 34
  38. 38. Figur 22: Kontrollera inställningarna och starta installationen.A.2.3 Acrobat ReaderAcrobat Reader laddar vi ner från Adobe. Vi sparar installationsfilen lokaltpå hårdisken. För att installera dubbelklickar vi på installationsfilen och följer instruk-tionerna.A.2.4 Ghostscript och GSviewGhostscript och GSview laddar vi ner från Ghostscript. Vi väljer att laddaner de senaste versionerna av GPL Ghostscript och GSview. Viktigt är attvi väljer versionerna för Windows och att vi sparar installationsfilerna lokaltpå datorn. För att installera Ghostscript dubbelklickar vi på installationsfilen väljerSetup och sedan Install. För att installera GSview dubbelklickar vi på instal-lationsfilen väljer Setup och sedan Svenska därefter behöver vi bara tryckapå nästa upprepade gånger.A.2.5 Svenskt språk och svensk avstavningFör att få svenskt språk och svensk avstavning måste vi aktivera stödetför svenska. I MiKTeX görs detta genom att i Startmenyn välja ”Start →Program → MiKTeX → Settings”. Därefter väljer vi fliken ”Languages” ochser till att Swedish är förkryssad. 35
  39. 39. A.3 Att starta TeXnicCenter första gångenNär vi för fösta gången startar TeXnicCenter måste vi konfigurera program-met. Detta görs genom att följa konfigurationsguiden, steg för steg instruk-tioner ges i figur 23 till figur 25. Figur 23: Berätta för guiden var MiKTeX har sina filer. Figur 24: Filerna finns i MiKTeX katalogen under miktex/bin. 36
  40. 40. Figur 25: Tryck slutför.Referenser[1] L TEX Font Catalogue. http://www.tug.dk/FontCatalogue/. Visited A 2008-11-11.[2] Wikibooks contributors. LTEX. Wikibooks, 2008. A[3] Tobias Oetiker, Hubert Partl, Irene Hyna, and Elisabeth Schlegl. The Not So Short Introduction to LTEX 2ε , 2008. A[4] TEX Users Group. Pstricks website. http://tug.org/PSTricks/. Visi- ted 2008-11-12.[5] Timothy Van Zandt. PSTricks. Department of Economics, Princeton University, 2006. 37

×