SlideShare a Scribd company logo
1 of 36
SNQ
SISTEMI NERVOR QENDROR
SISTEMI NERVOR QENDROR
ENCEPHALON
TRURI
CEREBRUM
TRURI
TRUNCUS CEREBRI
TRUNGU TRURIT
CEREBELLUM
TRURI I VOGEL
MEDULLA
SPINALIS
NDARJA E CEREBRUM-IT
NDARJA E TRURIT
1.PROSENCEPHALON
TRURI I PERPAREM
2.DIENCEPHALON
TRURI I NDERMJETEM
NDARJA E TRURIT TE PERPAREM
/PROSENCEPHALON-IT*
A.TELENCEPHALON-TRURI I MADH
B.DIENCEPHALON-TRURI
NDERMJETEM
NDARJA E TRUNCUS CEREBRI :
1
• MEDULLA OBLONGATA-PALCA ZGJATUR
• MYELENCEPHALON
2
• PONS-URA
• METENCEPHALON
3
• MESENCEPHALON –TRURI I MESEM
ELEMENTET FORMUESE TE
RHOMBENCEPHALON-IT
1.MYELENCEPHALON-MEDULLA
OBLONGATA-P.ZGJATUR
2.PONS –URA -METENCEPHALON
3.CEREBELLUM-TRURI I
VOGEL
Permbajtja e sistemit nervor
• Indi nervor ose neuroni perbehet prej :
I. Substantia grisea ose lenda e perhimte
II. Substantia alba ose lenda e bardhe
Substantia grisea- lenda perhimte
formohet prej :
• Perikarioni
• Dendritet
• Pjesa fillestare e aksonit
• Pjesa perfundimtare e aksonit
• Sinapsat
Poashtu vlen thuhet se haset ne dy forma :
1. Nuclei si berthama
2. Cortex
 Grumbujt e trupave te neuronit jashte SNQ quhen
ganglione qe ndahen ne kraniospinale dhe autonome.
Substantia alba-lenda e bardhe
formohet nga :
Aksonet e mielinizuara
Dendritet
Oligodendrocitet
o Aksonet e subs.alba ne SNQ ndertonje
TRACTUS OSE FACICULUS
o Faciculus ose tractus ka aksone me prejardhje
dhe funksion te ndryshem qe quhen FLM
o FACICULUS LONGITUDINALIS MEDIALIS
• LEMNICUS paraqet tufen e aksoneve
ascendente per trungun trunor ,dhe i takonje
sistemit sensorike
• Rruget Trunore ndarja ne tri rruge
• 1.rr.asociative qe lidhin territore te njeta te nje
pjese te SNQ
• 2.rr.komisurale nderlidhin regjionet
kontralaterale te SNQ
• 3.rr.projektuese nderlidhin pjese te ndryshme
te SNQ.
NDERTIMI QELIZOR I SISTEMIT
NERVOR
• SISTEMI NERVOR ndertohet nga neuronet dhe
qelizat neurogliale me rol mbeshtetes.
• Trupi qelizes nervore quhet perikarion
• Zgjatimet e qelizes nervore jane dendritet dhe
aksoni
• Aksoni me diameter me te vogel se 0.2
mikrometra nuk eshte i mielinizuar ka shpejtesine
2 m/sec.
• Aksoni me diamter mbi 1 mikrometer eshte i
mielinizuar dhe ka shpejtesine 2-120 m/sec.
Cipa e mielines
• Cipen e mielines ne SNQ e formonje:
1) Oligodendrocitet
• Cipen e mielines ne SNP e formonje:
1) Qelizat e Schwanni-t
Transporti aksonal –kryhet ne 2 menyra:
1. Transporti anterograd(somatofugal)
percjellja impulsit prej trupit deri te mbaresa
nervore.
2. Transporti retrograd (somatopetal)
percjellja e impulsit prej mbareses nervore
deri te trupi .
Ndarja neuroneve sipas numrit te
dendriteve :
1.QELIZA BIPOLARE
2.QELIZA PSEUDOUNIPOLARE
3.QELIZA MULTIPOLARE
NDARJA NEURONIT SIPAS GJATESISE SE
AKSONEVE NE NEURONE TE TIPIT:
GOLGI-1-aksone te gjata
GOLGI-2-aksone te shkurta
Ndarja e fijeve nervore sipas diametrit
dhe shpejtesise :
1.
• FIJET E TIPIT A-ME MIELIN
• DIAMETER 1-20 SHPEJTESI 5-120m/s
2.
• FIJET E TIPIT B – DOBET TE MIELINIZUARA
• DIAMETER 3 SHPEJTESI 3-15m/s
3.
• FIJET E TIPIT C – PA MIELINE
• SKA DIAMETER SHPEJTESI 0.5-2 m/s
Ndarja topografike e Neuroglisë
18
NEUROGLIA
QENDROR
E
ASTROCITET MIKROGLIA
OLIGODENT
ROCITET
QELIZAT
EPENDIMALE
PERFERIKE
QELIZAT
SCHWANN-IT
QELIZAT
SATELITE
Medulla Spinalis-shtylla kurrizore
• Pjesa me
kaudale(POSHTME) e SNQ-
ne canalis vertebralis.
• Shtrirja nga foramen
magnum deri te vertebra
L1-L2 ,ku mbaron si conus
medullaris.
• Nga conus medullaris
vazhdo fillum terminale
deri te vertebra S2.
PJ.topografike te medulla.spinalis:
Pars:cervicalis,thoracica,lumbalis,conus medullaris ,filum
terminale.
Trashjet e medulla spinalis jane intumescentia:
Intumescentia cervicalis (C4-TH1)
Intumescentia lumbalis (TH10-L1)
• Pjeset e filum terminale jane :
1. Filum terminale internum L2-S2
2. Filum terminale externum S2-deri te maja os coccygeus.
• Punksioni lumbal behet mes L3 dhe L4.
Faqet e palces kurrizore jashtme dhe
dorzale
• Faqja e jashtme :
• Ne mes fq.perparme –
fissura mediana ant.
• Ne mes fq.pasme –sulcus
medianus poster.
• Ne fq.perparme ansore-
sulcus lateralis anterior
nga del r.ventralis n.spinalis
• Ne fq pasme ansore –
sulcus lateralis posterior
nga del radix dorsalis
n.spinalis
• Ne faqen dorzale te medulla spinalis gjendet sulcus
intermedius posterior qe vazhdo sikur septum
intermedium posterior qe ndan dy faciculus :
• Cuneatus et gracilis
Nn.Spinales
• Nga palca kurrizore dalin 31 qifte te nervave spinale:
• 8 nn.cervicales 12nn.thoracici 5 nn.lumbales
• 5 nn.sacrales dhe 1 n.coccygeus
• Qdo nerv spinales ka radix ventralis et dorsalis.
• Radix ventralis permban fije nervore:
1) Fije somatike eferente /motorike
2) Fije viscerale eferente /preganglionare simpatike dhe
parasimpatike,fije aferente ka teper pak.
• Radix dorsalis permban fije nervore :
1) Fije somatike aferente /sensitive
2) Fije viscerale aferente
• Radix ventralis et radix dorsalis bashkohen ne nivel te
foramen intervertebrale ku pastaj ndahen ne :
1. Ramus anterior
2. Ramus posterior
3. Ramus communicans –albi et grisei
4. Ramus meningeus .
Ndertimi i medulla spinalis –substantia
alba(ne periferi) et grisea(ne brendi)
• Substantia grisea-Lenda e perhimte
• Pamja i ngjan flutures ose germes H .
• PERMBAN COLUMNA-CORNU :
1. Cornu anterius –columna ant.
2. Cornu posterius-columna post.
3. Cornu lateralis (C8-L2)
• Cornu anterius i bashkon commissura grisea
• Cornu posterius ka 3 pjese :
1. Isthmus cornu posterioris
2. Caput cornu posterioris
3. Apex cornu posterioris
• Shiriti gjeresor qe i bashkon cornu anterius ,posterius
et lateralis-quhet pars ose zona intermedia.
• Zona intermedia ka dy pjese :
1. Substantia intermedia lateralis –pjesa e perparme e
saj formon cornu lateralis C8-L2 DHE Pjesa e pasme e
saj formon formatio reticularis
2. Substantia intermedia medialis formon commissura
grisea ,ne pjesen qendrore te te cilit vazhdon canalis
centralis.
Organizimi i lendes se perhimte se
medulla spinalis
1) Motoneuronet somatike-neurone motorike somatike
qe gjenden ne columna anterior te cornu anterior.
2) Motoneuronet viscerale /vegjetative/ ne cornu
lateralis te pjeses torakolumbale dhe sakrale te
medulla spinalis.
3) Interneuronet –qeliza te tipit Golgi 2 ,ndahen ne
interneurone acosiative/nderlidhin segmentet e p.k
dhe interneurone komisurale
4) Qelizat sensitive rele gjenden ne columna posterior .
Citoarkitektonika e landes se perhimte
• Substantia grisea formohet nganucleus /berthamat/
dhe laminat citoarkitektonike (10)
 Cornu posterius ( 1-6)
 Zona intermedia(7)
 Cornu anterior (8-9)
 Commissura grisea (10)
1. Cornu anterior
• U pergjigjet laminave 8-9 dhe 10.
• Formohet nga neuronet alfa dhe gama motorike.
Citoarkitektonika e landes se perhimte
• Substantia grisea formohet nganucleus /berthamat/
dhe laminat citoarkitektonike (10)
 Cornu posterius- ( 1-6)
 Zona intermedia- (7)
 Cornu anterior- (8-9)
 Commissura grisea- (10)
1. Cornu anterior
• U pergjigjet laminave 8-9 dhe 10.
• Formohet nga neuronet alfa dhe gama motorike.
• Citoarkitektonika e cornu posterior
• Grumbuj qelizash me funksion sensitiv qe formonje :
I. Nucleus posteromarginalis-maja cornu posterior lamina 1.
II. Substantia gelatinosa –para npm percepto temp
dhembjen lamina 2.
III. Nucleus proprius-te qafa cornu posterior ,lamina 3-4-5.
IV. Nucleus dorsalis-clarkeut-lamina 7,aksonet e saj formonje
tr.spinocerebellaris dorsalis. Segmenti C8-L3.
Citoarkitektonika e cornu lateralis
• Formohet nga pars lateralis ,zona intermedia.
• Gjendet ne pjesen torakale dhe lumbale.
• I pergjigjet LAMINES 7 , permban 2 berthama:
1. Nucleus s. tractus intermediolateralis (TH1-L2)-nga dalin
neuronet preganglionare simpatike.
2. Nucleus s.tractus intermediomedialis (S2-S4) –nga kjo
berthame dalin aksonet preganglionare parasimpatike qe
permes radix ventralis n.spinalis ,nervat s2-s4,si dhe
nn.pelvici ose erigentes leshonje medulla spinalis .
 Ne kufirin mes substantia grisea/alba lateralisht nga
cornu posterior eshte formatio reticularis i cili i pergjigjet
pjeserisht lamines 5.
Lenda e bardhe-substantia alba-medulla spinalis
• Landa e bardhe ndahet ne 3 pjese topografike :
1) Funiculus anterior shtrihet mes fissura mediana anterior
dhe sulcus lateralis anterior mes radix ventrales/n.spinales
2) Funiculus posterior shtrihet mes sulcus medianus
posterior et sulcus lateralis posterior-mes radix dorsalis
n.spinales dhe septum medianus posterius.
3) Funiculus lateralis shtrihet mes sulcus lateralis anterior et
posterior mes radix ventralis/dorsalis n.spinales
• Funiculus anterior
• Neper funiculus anterior
kalonje :
1. Tr.corticospinalis anterior
2. Tr.spinothalamicus ant
3. Fasciculus longitudinalis
medialis
4. Tr.vestibulospinalis
medialis
5. Tr.tectospinalis
6. Tr.reticulospinalis medialis
7. Tr.cerebellospinalis.
• Funiculus lateralis
• Neper kete pjese kalonje:
1) Tr.corticospinalis lateralis-
rruge motorike
2) Tr.rubrospinalis-rr.motorike
3) Tr.spinothalamicus lateralis-
rruge sensitive
4) Tr.spinocerebellaris anterior
et posterior-rruge sensitive
• Funiculus posterior kalonje:
1) Fasciculus gracilis-medial
2) Fasciculus cuneatus-lateral
• Fijet e dyjave formonje
presjen e SCHUTZ-IT-
FASCICULI PROPRI
• Qdo segmente i palces kurrizore ka 3 territore:
1.motorik-miotomit
2.sensitiv-dermatomit
3.sklerotomit
• Refleksi spinal perbehet nga 5 elementet vijuese:
1. Receptori ,2.fijet aferente,3.qendra refleksive ,4.fijet
eferente dhe 5.organi efektore.
Refleksi monosinaptik/miotatik/-2 neurone /1 akson /forma
ma e thjeshta e SNQ/quhen reflekse te shtrirjes ose
ekstensoreve si refleksi patelar.
• Refleksi polisinaptik/indirekt/reflekset e flektoreve si
reflesi plantar i shputes
• Demtimet e palces kurrizore :
 Demtimi vertebrave C2-C4 demto n.phrenicus –
vdekja
 Demtimi C5-TH1 Paralizo muskujt e ekstremitetit
superior
 Demtimi L1-S3 Paralizo muskujt e ekstremitetit
poshtem.

More Related Content

What's hot

Sistemi nervor
Sistemi nervorSistemi nervor
Sistemi nervorAtien Mati
 
Morfologjia e brendshme e kanleve te dhembit
Morfologjia e brendshme e kanleve te dhembitMorfologjia e brendshme e kanleve te dhembit
Morfologjia e brendshme e kanleve te dhembitGetoar Beqiraj
 
Muskujt e trupit te njeriut
Muskujt e trupit te njeriutMuskujt e trupit te njeriut
Muskujt e trupit te njeriutXhesika Merko
 
Sinapsat dhe neurotransmiterët
Sinapsat dhe neurotransmiterëtSinapsat dhe neurotransmiterët
Sinapsat dhe neurotransmiterëtErzana Bakiu
 
Truri i njeriut ne teresi
Truri i njeriut ne teresiTruri i njeriut ne teresi
Truri i njeriut ne teresiSara Rama
 
BIOTEKNOLOGJIA DHE ZBATIMET E SAJ NE DOBI TE NJERIUT
BIOTEKNOLOGJIA  DHE ZBATIMET E SAJ  NE DOBI  TE NJERIUTBIOTEKNOLOGJIA  DHE ZBATIMET E SAJ  NE DOBI  TE NJERIUT
BIOTEKNOLOGJIA DHE ZBATIMET E SAJ NE DOBI TE NJERIUT#MesueseAurela
 
Hashim Beqiraj Anatomia Funksionale e Njeriut
Hashim Beqiraj  Anatomia Funksionale e NjeriutHashim Beqiraj  Anatomia Funksionale e Njeriut
Hashim Beqiraj Anatomia Funksionale e NjeriutHandball 2011
 
Llojet e shkrimit
Llojet e shkrimitLlojet e shkrimit
Llojet e shkrimitMenaxherat
 
Valet elektomagnetike
Valet elektomagnetikeValet elektomagnetike
Valet elektomagnetikedionis dioni
 
Algat dhe karakteristikat e tyre
Algat dhe karakteristikat e tyreAlgat dhe karakteristikat e tyre
Algat dhe karakteristikat e tyreG. Muça
 
Jeta e perditshme ne qytetet arberore ne mesjete.pptx
Jeta e perditshme ne qytetet arberore ne mesjete.pptxJeta e perditshme ne qytetet arberore ne mesjete.pptx
Jeta e perditshme ne qytetet arberore ne mesjete.pptxAleksandrosHodo
 

What's hot (20)

Skeleti i njeriut
Skeleti i njeriutSkeleti i njeriut
Skeleti i njeriut
 
Sistemi nervor
Sistemi nervorSistemi nervor
Sistemi nervor
 
Morfologjia e brendshme e kanleve te dhembit
Morfologjia e brendshme e kanleve te dhembitMorfologjia e brendshme e kanleve te dhembit
Morfologjia e brendshme e kanleve te dhembit
 
Muskujt e trupit te njeriut
Muskujt e trupit te njeriutMuskujt e trupit te njeriut
Muskujt e trupit te njeriut
 
Modeli TCP/IP
Modeli TCP/IPModeli TCP/IP
Modeli TCP/IP
 
Projekt biologji
Projekt biologjiProjekt biologji
Projekt biologji
 
Sinapsat dhe neurotransmiterët
Sinapsat dhe neurotransmiterëtSinapsat dhe neurotransmiterët
Sinapsat dhe neurotransmiterët
 
Ndërtimi i qelizës bakterore
Ndërtimi i qelizës bakteroreNdërtimi i qelizës bakterore
Ndërtimi i qelizës bakterore
 
Ndertimi i trurit
Ndertimi i truritNdertimi i trurit
Ndertimi i trurit
 
Truri i njeriut ne teresi
Truri i njeriut ne teresiTruri i njeriut ne teresi
Truri i njeriut ne teresi
 
mitoza dhe mejoza.pptx
mitoza dhe mejoza.pptxmitoza dhe mejoza.pptx
mitoza dhe mejoza.pptx
 
BIOTEKNOLOGJIA DHE ZBATIMET E SAJ NE DOBI TE NJERIUT
BIOTEKNOLOGJIA  DHE ZBATIMET E SAJ  NE DOBI  TE NJERIUTBIOTEKNOLOGJIA  DHE ZBATIMET E SAJ  NE DOBI  TE NJERIUT
BIOTEKNOLOGJIA DHE ZBATIMET E SAJ NE DOBI TE NJERIUT
 
Planetet....
Planetet....Planetet....
Planetet....
 
Hashim Beqiraj Anatomia Funksionale e Njeriut
Hashim Beqiraj  Anatomia Funksionale e NjeriutHashim Beqiraj  Anatomia Funksionale e Njeriut
Hashim Beqiraj Anatomia Funksionale e Njeriut
 
Citology
CitologyCitology
Citology
 
Llojet e shkrimit
Llojet e shkrimitLlojet e shkrimit
Llojet e shkrimit
 
Valet elektomagnetike
Valet elektomagnetikeValet elektomagnetike
Valet elektomagnetike
 
Klasifikimi i baktereve
Klasifikimi i baktereveKlasifikimi i baktereve
Klasifikimi i baktereve
 
Algat dhe karakteristikat e tyre
Algat dhe karakteristikat e tyreAlgat dhe karakteristikat e tyre
Algat dhe karakteristikat e tyre
 
Jeta e perditshme ne qytetet arberore ne mesjete.pptx
Jeta e perditshme ne qytetet arberore ne mesjete.pptxJeta e perditshme ne qytetet arberore ne mesjete.pptx
Jeta e perditshme ne qytetet arberore ne mesjete.pptx
 

SISTEMI NERVOR QENDROR

  • 2.
  • 3. SISTEMI NERVOR QENDROR ENCEPHALON TRURI CEREBRUM TRURI TRUNCUS CEREBRI TRUNGU TRURIT CEREBELLUM TRURI I VOGEL MEDULLA SPINALIS
  • 4. NDARJA E CEREBRUM-IT NDARJA E TRURIT 1.PROSENCEPHALON TRURI I PERPAREM 2.DIENCEPHALON TRURI I NDERMJETEM
  • 5. NDARJA E TRURIT TE PERPAREM /PROSENCEPHALON-IT* A.TELENCEPHALON-TRURI I MADH B.DIENCEPHALON-TRURI NDERMJETEM
  • 6. NDARJA E TRUNCUS CEREBRI : 1 • MEDULLA OBLONGATA-PALCA ZGJATUR • MYELENCEPHALON 2 • PONS-URA • METENCEPHALON 3 • MESENCEPHALON –TRURI I MESEM
  • 8. Permbajtja e sistemit nervor • Indi nervor ose neuroni perbehet prej : I. Substantia grisea ose lenda e perhimte II. Substantia alba ose lenda e bardhe
  • 9. Substantia grisea- lenda perhimte formohet prej : • Perikarioni • Dendritet • Pjesa fillestare e aksonit • Pjesa perfundimtare e aksonit • Sinapsat Poashtu vlen thuhet se haset ne dy forma : 1. Nuclei si berthama 2. Cortex  Grumbujt e trupave te neuronit jashte SNQ quhen ganglione qe ndahen ne kraniospinale dhe autonome.
  • 10. Substantia alba-lenda e bardhe formohet nga : Aksonet e mielinizuara Dendritet Oligodendrocitet o Aksonet e subs.alba ne SNQ ndertonje TRACTUS OSE FACICULUS o Faciculus ose tractus ka aksone me prejardhje dhe funksion te ndryshem qe quhen FLM o FACICULUS LONGITUDINALIS MEDIALIS
  • 11. • LEMNICUS paraqet tufen e aksoneve ascendente per trungun trunor ,dhe i takonje sistemit sensorike • Rruget Trunore ndarja ne tri rruge • 1.rr.asociative qe lidhin territore te njeta te nje pjese te SNQ • 2.rr.komisurale nderlidhin regjionet kontralaterale te SNQ • 3.rr.projektuese nderlidhin pjese te ndryshme te SNQ.
  • 12. NDERTIMI QELIZOR I SISTEMIT NERVOR • SISTEMI NERVOR ndertohet nga neuronet dhe qelizat neurogliale me rol mbeshtetes. • Trupi qelizes nervore quhet perikarion • Zgjatimet e qelizes nervore jane dendritet dhe aksoni • Aksoni me diameter me te vogel se 0.2 mikrometra nuk eshte i mielinizuar ka shpejtesine 2 m/sec. • Aksoni me diamter mbi 1 mikrometer eshte i mielinizuar dhe ka shpejtesine 2-120 m/sec.
  • 13. Cipa e mielines • Cipen e mielines ne SNQ e formonje: 1) Oligodendrocitet • Cipen e mielines ne SNP e formonje: 1) Qelizat e Schwanni-t
  • 14. Transporti aksonal –kryhet ne 2 menyra: 1. Transporti anterograd(somatofugal) percjellja impulsit prej trupit deri te mbaresa nervore. 2. Transporti retrograd (somatopetal) percjellja e impulsit prej mbareses nervore deri te trupi .
  • 15. Ndarja neuroneve sipas numrit te dendriteve : 1.QELIZA BIPOLARE 2.QELIZA PSEUDOUNIPOLARE 3.QELIZA MULTIPOLARE
  • 16. NDARJA NEURONIT SIPAS GJATESISE SE AKSONEVE NE NEURONE TE TIPIT: GOLGI-1-aksone te gjata GOLGI-2-aksone te shkurta
  • 17. Ndarja e fijeve nervore sipas diametrit dhe shpejtesise : 1. • FIJET E TIPIT A-ME MIELIN • DIAMETER 1-20 SHPEJTESI 5-120m/s 2. • FIJET E TIPIT B – DOBET TE MIELINIZUARA • DIAMETER 3 SHPEJTESI 3-15m/s 3. • FIJET E TIPIT C – PA MIELINE • SKA DIAMETER SHPEJTESI 0.5-2 m/s
  • 18. Ndarja topografike e Neuroglisë 18 NEUROGLIA QENDROR E ASTROCITET MIKROGLIA OLIGODENT ROCITET QELIZAT EPENDIMALE PERFERIKE QELIZAT SCHWANN-IT QELIZAT SATELITE
  • 19. Medulla Spinalis-shtylla kurrizore • Pjesa me kaudale(POSHTME) e SNQ- ne canalis vertebralis. • Shtrirja nga foramen magnum deri te vertebra L1-L2 ,ku mbaron si conus medullaris. • Nga conus medullaris vazhdo fillum terminale deri te vertebra S2.
  • 20. PJ.topografike te medulla.spinalis: Pars:cervicalis,thoracica,lumbalis,conus medullaris ,filum terminale. Trashjet e medulla spinalis jane intumescentia: Intumescentia cervicalis (C4-TH1) Intumescentia lumbalis (TH10-L1) • Pjeset e filum terminale jane : 1. Filum terminale internum L2-S2 2. Filum terminale externum S2-deri te maja os coccygeus. • Punksioni lumbal behet mes L3 dhe L4.
  • 21. Faqet e palces kurrizore jashtme dhe dorzale • Faqja e jashtme : • Ne mes fq.perparme – fissura mediana ant. • Ne mes fq.pasme –sulcus medianus poster. • Ne fq.perparme ansore- sulcus lateralis anterior nga del r.ventralis n.spinalis • Ne fq pasme ansore – sulcus lateralis posterior nga del radix dorsalis n.spinalis
  • 22. • Ne faqen dorzale te medulla spinalis gjendet sulcus intermedius posterior qe vazhdo sikur septum intermedium posterior qe ndan dy faciculus : • Cuneatus et gracilis
  • 23. Nn.Spinales • Nga palca kurrizore dalin 31 qifte te nervave spinale: • 8 nn.cervicales 12nn.thoracici 5 nn.lumbales • 5 nn.sacrales dhe 1 n.coccygeus • Qdo nerv spinales ka radix ventralis et dorsalis. • Radix ventralis permban fije nervore: 1) Fije somatike eferente /motorike 2) Fije viscerale eferente /preganglionare simpatike dhe parasimpatike,fije aferente ka teper pak. • Radix dorsalis permban fije nervore : 1) Fije somatike aferente /sensitive 2) Fije viscerale aferente
  • 24. • Radix ventralis et radix dorsalis bashkohen ne nivel te foramen intervertebrale ku pastaj ndahen ne : 1. Ramus anterior 2. Ramus posterior 3. Ramus communicans –albi et grisei 4. Ramus meningeus .
  • 25. Ndertimi i medulla spinalis –substantia alba(ne periferi) et grisea(ne brendi) • Substantia grisea-Lenda e perhimte • Pamja i ngjan flutures ose germes H . • PERMBAN COLUMNA-CORNU : 1. Cornu anterius –columna ant. 2. Cornu posterius-columna post. 3. Cornu lateralis (C8-L2) • Cornu anterius i bashkon commissura grisea • Cornu posterius ka 3 pjese : 1. Isthmus cornu posterioris 2. Caput cornu posterioris 3. Apex cornu posterioris
  • 26. • Shiriti gjeresor qe i bashkon cornu anterius ,posterius et lateralis-quhet pars ose zona intermedia. • Zona intermedia ka dy pjese : 1. Substantia intermedia lateralis –pjesa e perparme e saj formon cornu lateralis C8-L2 DHE Pjesa e pasme e saj formon formatio reticularis 2. Substantia intermedia medialis formon commissura grisea ,ne pjesen qendrore te te cilit vazhdon canalis centralis.
  • 27. Organizimi i lendes se perhimte se medulla spinalis 1) Motoneuronet somatike-neurone motorike somatike qe gjenden ne columna anterior te cornu anterior. 2) Motoneuronet viscerale /vegjetative/ ne cornu lateralis te pjeses torakolumbale dhe sakrale te medulla spinalis. 3) Interneuronet –qeliza te tipit Golgi 2 ,ndahen ne interneurone acosiative/nderlidhin segmentet e p.k dhe interneurone komisurale 4) Qelizat sensitive rele gjenden ne columna posterior .
  • 28. Citoarkitektonika e landes se perhimte • Substantia grisea formohet nganucleus /berthamat/ dhe laminat citoarkitektonike (10)  Cornu posterius ( 1-6)  Zona intermedia(7)  Cornu anterior (8-9)  Commissura grisea (10) 1. Cornu anterior • U pergjigjet laminave 8-9 dhe 10. • Formohet nga neuronet alfa dhe gama motorike.
  • 29. Citoarkitektonika e landes se perhimte • Substantia grisea formohet nganucleus /berthamat/ dhe laminat citoarkitektonike (10)  Cornu posterius- ( 1-6)  Zona intermedia- (7)  Cornu anterior- (8-9)  Commissura grisea- (10) 1. Cornu anterior • U pergjigjet laminave 8-9 dhe 10. • Formohet nga neuronet alfa dhe gama motorike.
  • 30. • Citoarkitektonika e cornu posterior • Grumbuj qelizash me funksion sensitiv qe formonje : I. Nucleus posteromarginalis-maja cornu posterior lamina 1. II. Substantia gelatinosa –para npm percepto temp dhembjen lamina 2. III. Nucleus proprius-te qafa cornu posterior ,lamina 3-4-5. IV. Nucleus dorsalis-clarkeut-lamina 7,aksonet e saj formonje tr.spinocerebellaris dorsalis. Segmenti C8-L3.
  • 31. Citoarkitektonika e cornu lateralis • Formohet nga pars lateralis ,zona intermedia. • Gjendet ne pjesen torakale dhe lumbale. • I pergjigjet LAMINES 7 , permban 2 berthama: 1. Nucleus s. tractus intermediolateralis (TH1-L2)-nga dalin neuronet preganglionare simpatike. 2. Nucleus s.tractus intermediomedialis (S2-S4) –nga kjo berthame dalin aksonet preganglionare parasimpatike qe permes radix ventralis n.spinalis ,nervat s2-s4,si dhe nn.pelvici ose erigentes leshonje medulla spinalis .  Ne kufirin mes substantia grisea/alba lateralisht nga cornu posterior eshte formatio reticularis i cili i pergjigjet pjeserisht lamines 5.
  • 32. Lenda e bardhe-substantia alba-medulla spinalis • Landa e bardhe ndahet ne 3 pjese topografike : 1) Funiculus anterior shtrihet mes fissura mediana anterior dhe sulcus lateralis anterior mes radix ventrales/n.spinales 2) Funiculus posterior shtrihet mes sulcus medianus posterior et sulcus lateralis posterior-mes radix dorsalis n.spinales dhe septum medianus posterius. 3) Funiculus lateralis shtrihet mes sulcus lateralis anterior et posterior mes radix ventralis/dorsalis n.spinales
  • 33. • Funiculus anterior • Neper funiculus anterior kalonje : 1. Tr.corticospinalis anterior 2. Tr.spinothalamicus ant 3. Fasciculus longitudinalis medialis 4. Tr.vestibulospinalis medialis 5. Tr.tectospinalis 6. Tr.reticulospinalis medialis 7. Tr.cerebellospinalis.
  • 34. • Funiculus lateralis • Neper kete pjese kalonje: 1) Tr.corticospinalis lateralis- rruge motorike 2) Tr.rubrospinalis-rr.motorike 3) Tr.spinothalamicus lateralis- rruge sensitive 4) Tr.spinocerebellaris anterior et posterior-rruge sensitive • Funiculus posterior kalonje: 1) Fasciculus gracilis-medial 2) Fasciculus cuneatus-lateral • Fijet e dyjave formonje presjen e SCHUTZ-IT- FASCICULI PROPRI
  • 35. • Qdo segmente i palces kurrizore ka 3 territore: 1.motorik-miotomit 2.sensitiv-dermatomit 3.sklerotomit • Refleksi spinal perbehet nga 5 elementet vijuese: 1. Receptori ,2.fijet aferente,3.qendra refleksive ,4.fijet eferente dhe 5.organi efektore. Refleksi monosinaptik/miotatik/-2 neurone /1 akson /forma ma e thjeshta e SNQ/quhen reflekse te shtrirjes ose ekstensoreve si refleksi patelar. • Refleksi polisinaptik/indirekt/reflekset e flektoreve si reflesi plantar i shputes
  • 36. • Demtimet e palces kurrizore :  Demtimi vertebrave C2-C4 demto n.phrenicus – vdekja  Demtimi C5-TH1 Paralizo muskujt e ekstremitetit superior  Demtimi L1-S3 Paralizo muskujt e ekstremitetit poshtem.