Älgens förökning, grundmekanismerna bakom stamutvecklingen och styrning av stammen

1. Älgens biologi
Mikael Wikström
2015

2. © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
Innehåll
• Älgens förökning
• Grundmekanismerna bakom stamutvecklingen
• Styrning av stammen

3. • Brunsten i september och början av oktober
• En ko som kommer i brunst samlar flera
tjurar i olika ålder omkring sig
• En älgtjurs bästa ålder är 6½ - 10½ år
• Närvaron av tjurar med stora horn får
kon att komma snabbare i brunst
• En ko ”reserverar” flera tjurar för några
dagar, men skedet för själva
befruktningen varar endast ett dygn
• Om lämpliga tjurar inte hittas, blir kon
inte dräktig och ombrunst inträffar om
cirka tre veckor
Älgens förökning
Flehmande älgtjur avgör
kons mottaglighet
© Mikael Wikström / Finlands viltcentral

4. Grundmekanismerna bakom stamutvecklingen
Huvudprinciper
© Mikael Wikström / Finlands viltcentral
TjurarKor
Kalv
1,5
2,5
3,5
4,5
5,5
6,5
7,5
8,5
9,5
10,5
11,5
12,5
13,5
14,5
15,5
16,5
17,5
Ålder
Överlevande tjurar
Överlevande kor
Döda älgar
För kraftig
beskattning av
tjurar leder till skev
stamstruktur:
Det finns få eller inga
tjurar i sin bästa ålder
(6½ - 10½ år) i stammen

5. © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
Huvudprinciper
Grundmekanismerna bakom stamutvecklingen
TjurarKor
Kalv
1,5
2,5
3,5
4,5
5,5
6,5
7,5
8,5
9,5
10,5
11,5
12,5
13,5
14,5
15,5
16,5
17,5
Ålder
Överlevande tjurar
Överlevande kor
Döda älgar
Det finns många tjurar
och kor i sin bästa ålder
→ stammen är frisk
och välfungerande
Naturenlig dödlighet
leder till naturenlig
stamstruktur:

6. Grundmekanismerna bakom stamutvecklingen har tagits i
beaktande i Finlands älgskötselplans målsättningsramar:
Täthetsram:
Finland har en livskraftig och stabil älg-
stam, vars skador hålls på en måttlig nivå
Könsfördelningsram:
De vuxna älgarnas ko/tjur-förhållande är
högst 1,5 inom varje älgförvaltningsområde
Åldersfördelningsram:
Efter jakten har vinterstammen 20 – 30
procent kalvar av de överlevande älgarna
© Mikael Wikström / Finlands viltcentral
Grundmekanismerna bakom stamutvecklingen

7. Om stammen är för gles,
fungerar inte det normala
brunstbeteendet
 korna föder färre kalvar
Det naturliga brunstbeteendet fungerar
inte om det finns få tjurar
 korna föder färre kalvar
 korna föder sent på grund av
försenad brunst
 kalvarna har inte tillräcklig tid att
växa till sig inför vintern
Om kornas medel-
ålder är för låg eller
för hög
 korna föder färre
kalvar
Om tjurarnas medel-
ålder är för låg
 problem i brunst-
beteendet
I ett nötskal
© Mikael Wikström / Finlands viltcentral
Grundmekanismerna bakom stamutvecklingen

8. Om jakten inte planeras tillräckligt målmedvetet över tillräckligt
stora arealer, snedvrids balansen i viltstammarna.
Följderna kan vara:
- Skev könsfördelning
- Skev åldersfördelning
- Försämrad produktivitet
- Låga slaktvikter
- Små horntroféer
Älgkalv: slaktvikt 35 kg
Styrning av stammen
© Mikael Wikström / Finlands viltcentral

9. Om målsättningen är att höja stammens täthet,
t.ex. 2,5 älgar / 1 000 ha → 3,0 älgar / 1 000 ha
Styrning av tätheten
 Under några år fälls färre älgar än det kommer till kalvar
(jaktbara nettotillväxten)
När målsättningen är uppnådd, upprätthålls önskad täthet
genom att i fortsättningen fälla lika många älgar som det
kommer till kalvar (jaktbara nettotillväxten)
Om stammens jaktbara nettotillväxt är cirka 50 %, är en enkel
grundregel att man lämnar cirka två gånger flera älgar i
stammen som blir kvar efter avslutad jakt, jämfört med hur
många älgar man vill fälla följande år
© Mikael Wikström / Finlands viltcentral

10. Om målsättningen är att balansera stammens könsfördelning,
t.ex. 2,0 kor / tjur → 1,0 ko / tjur
Det lönar sig inte att fälla flera kor istället för de icke skjutna
tjurarna. Om målsättningen är att upprätthålla nuvarande
täthet kan man istället fälla flera kalvar…
Styrning av könsfördelningen
 Under några år fälls färre tjurar än vad det kommer till
tjurkalvar (tjurarnas andel av de vuxna i bytet t.ex. 30 - 40 %)
När målsättningen är uppnådd, upprätthålls önskad
könsfördelning genom att man i fortsättningen fäller lika många
tjurar som det kommer till tjurkalvar (tjurarnas andel av de
vuxna i bytet cirka 50 %)
© Mikael Wikström / Finlands viltcentral

11. Om målsättningen är att höja
stammens medelålder,
t.ex.; 2,3 år (ca 35 % kalvar i vinterstammen)
→ 4,5 år (ca 20 % kalvar i vinterstammen)
Åldersfördelningen styrs genom:
kalvarnas andel och selektiv jakt bland vuxna
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0%10%20%30%40%
Stammensmedelålder,år
Kalvarnas andel i
stammen
Källa: Nygrén 1990
Styrning av åldersfördelningen
Kalvarnas andel:
 Årligen fälls så många kalvar att ca
20 % kalvar blir kvar i vinterstammen
Antalet kalvar som ska fällas räknas
med hjälp av produktivitetsprognosen;
antal kalvar i stammen före
jaktsäsongen – antalet i målsättningen
© Mikael Wikström / Finlands viltcentral