Successfully reported this slideshow.
Your SlideShare is downloading. ×

Jaktledarens grundkunskaper: Älgens biologi

Ad

Älgens biologi
Mikael Wikström
2015

Ad

© Mikael Wikström / Finlands viltcentral
Innehåll
• Älgens förökning
• Grundmekanismerna bakom stamutvecklingen
• Styrning...

Ad

• Brunsten i september och början av oktober
• En ko som kommer i brunst samlar flera
tjurar i olika ålder omkring sig
• E...

Ad

Ad

Ad

Ad

Ad

Ad

Ad

Ad

Loading in …3
×

Check these out next

1 of 11 Ad
1 of 11 Ad

More Related Content

Jaktledarens grundkunskaper: Älgens biologi

  1. 1. Älgens biologi Mikael Wikström 2015
  2. 2. © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Innehåll • Älgens förökning • Grundmekanismerna bakom stamutvecklingen • Styrning av stammen
  3. 3. • Brunsten i september och början av oktober • En ko som kommer i brunst samlar flera tjurar i olika ålder omkring sig • En älgtjurs bästa ålder är 6½ - 10½ år • Närvaron av tjurar med stora horn får kon att komma snabbare i brunst • En ko ”reserverar” flera tjurar för några dagar, men skedet för själva befruktningen varar endast ett dygn • Om lämpliga tjurar inte hittas, blir kon inte dräktig och ombrunst inträffar om cirka tre veckor Älgens förökning Flehmande älgtjur avgör kons mottaglighet © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  4. 4. Grundmekanismerna bakom stamutvecklingen Huvudprinciper © Mikael Wikström / Finlands viltcentral TjurarKor Kalv 1,5 2,5 3,5 4,5 5,5 6,5 7,5 8,5 9,5 10,5 11,5 12,5 13,5 14,5 15,5 16,5 17,5 Ålder Överlevande tjurar Överlevande kor Döda älgar För kraftig beskattning av tjurar leder till skev stamstruktur: Det finns få eller inga tjurar i sin bästa ålder (6½ - 10½ år) i stammen
  5. 5. © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Huvudprinciper Grundmekanismerna bakom stamutvecklingen TjurarKor Kalv 1,5 2,5 3,5 4,5 5,5 6,5 7,5 8,5 9,5 10,5 11,5 12,5 13,5 14,5 15,5 16,5 17,5 Ålder Överlevande tjurar Överlevande kor Döda älgar Det finns många tjurar och kor i sin bästa ålder → stammen är frisk och välfungerande Naturenlig dödlighet leder till naturenlig stamstruktur:
  6. 6. Grundmekanismerna bakom stamutvecklingen har tagits i beaktande i Finlands älgskötselplans målsättningsramar: Täthetsram: Finland har en livskraftig och stabil älg- stam, vars skador hålls på en måttlig nivå Könsfördelningsram: De vuxna älgarnas ko/tjur-förhållande är högst 1,5 inom varje älgförvaltningsområde Åldersfördelningsram: Efter jakten har vinterstammen 20 – 30 procent kalvar av de överlevande älgarna © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Grundmekanismerna bakom stamutvecklingen
  7. 7. Om stammen är för gles, fungerar inte det normala brunstbeteendet  korna föder färre kalvar Det naturliga brunstbeteendet fungerar inte om det finns få tjurar  korna föder färre kalvar  korna föder sent på grund av försenad brunst  kalvarna har inte tillräcklig tid att växa till sig inför vintern Om kornas medel- ålder är för låg eller för hög  korna föder färre kalvar Om tjurarnas medel- ålder är för låg  problem i brunst- beteendet I ett nötskal © Mikael Wikström / Finlands viltcentral Grundmekanismerna bakom stamutvecklingen
  8. 8. Om jakten inte planeras tillräckligt målmedvetet över tillräckligt stora arealer, snedvrids balansen i viltstammarna. Följderna kan vara: - Skev könsfördelning - Skev åldersfördelning - Försämrad produktivitet - Låga slaktvikter - Små horntroféer Älgkalv: slaktvikt 35 kg Styrning av stammen © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  9. 9. Om målsättningen är att höja stammens täthet, t.ex. 2,5 älgar / 1 000 ha → 3,0 älgar / 1 000 ha Styrning av tätheten  Under några år fälls färre älgar än det kommer till kalvar (jaktbara nettotillväxten) När målsättningen är uppnådd, upprätthålls önskad täthet genom att i fortsättningen fälla lika många älgar som det kommer till kalvar (jaktbara nettotillväxten) Om stammens jaktbara nettotillväxt är cirka 50 %, är en enkel grundregel att man lämnar cirka två gånger flera älgar i stammen som blir kvar efter avslutad jakt, jämfört med hur många älgar man vill fälla följande år © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  10. 10. Om målsättningen är att balansera stammens könsfördelning, t.ex. 2,0 kor / tjur → 1,0 ko / tjur Det lönar sig inte att fälla flera kor istället för de icke skjutna tjurarna. Om målsättningen är att upprätthålla nuvarande täthet kan man istället fälla flera kalvar… Styrning av könsfördelningen  Under några år fälls färre tjurar än vad det kommer till tjurkalvar (tjurarnas andel av de vuxna i bytet t.ex. 30 - 40 %) När målsättningen är uppnådd, upprätthålls önskad könsfördelning genom att man i fortsättningen fäller lika många tjurar som det kommer till tjurkalvar (tjurarnas andel av de vuxna i bytet cirka 50 %) © Mikael Wikström / Finlands viltcentral
  11. 11. Om målsättningen är att höja stammens medelålder, t.ex.; 2,3 år (ca 35 % kalvar i vinterstammen) → 4,5 år (ca 20 % kalvar i vinterstammen) Åldersfördelningen styrs genom: kalvarnas andel och selektiv jakt bland vuxna 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0%10%20%30%40% Stammensmedelålder,år Kalvarnas andel i stammen Källa: Nygrén 1990 Styrning av åldersfördelningen Kalvarnas andel:  Årligen fälls så många kalvar att ca 20 % kalvar blir kvar i vinterstammen Antalet kalvar som ska fällas räknas med hjälp av produktivitetsprognosen; antal kalvar i stammen före jaktsäsongen – antalet i målsättningen © Mikael Wikström / Finlands viltcentral

×