2. Sammanfattning ( 1 av 2)
Vad vi anser vara den ideala balansen mellan lån och bostadsvärde varierar. Den komfortabla
zonen finns vid belåning på 50-75 % av bostadens värde. Yngre är mindre oroliga för
obalans..
Andelen som är belånade upp till taket, dvs närmare 100 procent, har gått ned sedan
föregående mätning 2007, från 3 procent till 1 procent. 7 procent har en belåning mellan 75
och 85 procent. De som tagit lån nyligen har en högre andel lån än de som haft lånet länge.
49 procent kan tänka sig att öka lånet för att renovera eller bygga om hemma, och 13 procent
kan tänka sig att öka lånet för att köpa en bil eller båt. I Mellansverige är det fler familjer än i
övriga landet som kan tänka sig att öka lånet för att renovera eller bygga om (55 procent).
Närmare 80 procent säger att de amorterar. Största andelen som inte amorterar finns i
Stockholm (37 procent). Det finns ingen tydlig skillnad mellan åldrarna i denna fråga. De som
tagit lån på senare tid amorterar i regel mindre än de som tog sitt lån för många år sedan.
1 av 3 använder 10 procent eller mindre av sin månatliga nettoinkomst för att betala
lånekostnader. Av dessa finns de flesta i Norrland (43 procent).
Osäkerheten är stor avseende hur mycket större lånekostnader hushållet klarar. 53 procent
svarar att de inte vet hur mycket större lånekostnader de skulle klara av.
2
3. Sammanfattning ( 2 av 2)
1 av 3 tror att hus- och lägenhetspriserna stiger under 2010, och 3 av 4 tror att räntorna stiger
under 2010.
Majoriteten anser att andra har för stora lån (67 procent), men inte att de själva har det.
Jämförelsevis är det 7 procent som säger att de själva har för stort lån.
Fler yngre än äldre tycker det är viktigt att betala tillbaka huslånet innan de går i pension. Ju
närmare pensionen man kommer, desto mindre prioriterar man att betala tillbaka huslånet
före pensionen.
85 procent är nöjda med sin ekonomiska situation vad gäller hus och bolån. Minst nöjda är
människor i hushåll med lägre inkomster. 18 procent av de i hushåll med inkomster upp till
400 000 kr per år säger att de inte är nöjda, att jämföra med 4 procent bland de med en
inkomst på 800 000 kr eller mer.
82 procent skulle kunna behålla bostaden även om de blev arbetslösa, men bara 37 procent
säger att de skulle kunna behålla bostaden om de skilde sig.
3
4. 50-75% belåning är den idealiska nivån
Om du tänker på förhållandet mellan lånet och värdet på huset/lägenheten, vid vilken nivå skulle
du känna dig trygg med balansen i din privatekonomi? När lånet är …
0% 10% 20% 30% 40% 50%
När det inte finns något lån alls på huset/lägenheten 9
25 % av husets/lägenhetens värde eller mindre 16
50 % av husets/lägenhetens värde eller mindre 32
75 % av husets/lägenhetens värde eller mindre 19
Yngre är överlag mindre
oroliga än äldre när bolånet
80 % av husets/lägenhetens värde eller mindre 7 utgör en stor andel av
bostadens marknadsvärde.
90 % av husets/lägenhetens värde eller mindre 3
100 % av husets/lägenhetens värde eller mindre 1
Vet ej 13
4
5. Mycket få – 1 procent – är belånade upp till taket
Beräknad relation mellan lånets storlek och bostadens uppskattade aktuella marknadsvärde. Lånet
utgör… procent av bostadens värde..
2007 var det tre procent som uppskattade
att bolånet var i stort sett lika med
marknadsvärdet, nu är det en procent.
100%
14 13 13 15 12 16 Vet ej
23 19
4 10 1-15 %
9 9
80% 8 4 16-45%
1 17
29 46-75%
17
29 76-85%
60% 36 39 41 34
86-95%
96-100%
36 50
40%
44 36
30 30 31
27
20%
17
14
7 6 6 8 6 9
3 5 3 3 3 1 4 2
0% 1 1 1 1 1 1
Total 25-34- 35-44- 45-55- 55-65- Stora städer Mindre landsbygden
åringar åringar åringar åringar städer
5
6. Hälften av svenskarna vill låna mer - främst till
renovering
Kan du tänka dig att öka hus- eller lägenhetslånet under 2010 för att.......?
0% 20% 40% 60% 80% 100%
49
46
renovera eller rebuild your home
renovate or bygga om ditt hem 56
51
44
13
11
köpa en bil eller boat
buy a car or båt 19
11 I Mellansverige är det fler familjer
10 än i övriga landet som kan tänka
2 sig att öka lånet för att renovera
pay for betala för en TV, computer or dator
a vacation, semester, en TV, other 1 eller bygga om (55 procent)
3
consumer goods
eller andra konsumentvaror 3
1
2
have a little extra to spend in your daily life
kunna sätta lite guldkant på tillvaron 1
2
3
Summa 25-34-åringar 35-44-åringar 45-54-åringar 54-65-åringar
6
7. Stockholmare och andra storstadsbor amorterar
minst
Betalar ni i hushållet av på lånet i dagsläget, dvs amorterar?
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Summa 77 23
Norrland 82 18
Mellansverige 84 15 1
Stockholm 63 37
Småland med öar 84 14 1
Västsverige 76 24
Sydsverige 73 27
Sthlm/gbg/Malmö 66 33
Städer 80 19
Glesbygd 90 9 1
Ja, vi amorterar Nej, vi betalar bara ränta Vet ej
7
8. Ekonomin är god för de flesta - max 10 % går till
boendet
Hur stor del av hushållets månatliga nettoinkomst (dvs inkomst EFTER skatten är betald) används
för att betala lånekostnader? (ränta + amortering)
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Summa 35 28 15 6 1 14
25-34-åringar 33 22 21 11 2 11
35-44-åringar 24 35 14 4 1 22
45-54-åringar 34 28 13 6 1 17
55-65-åringar 46 24 16 5 1 8
Har barn 26 32 17 6 1 17
Har inga barn 45 23 14 6 11 11
0% - 10% 11-20 % 21-30 % 31-40 % 41-50 %
51-60 % 61-70 % 71 % eller mer Vet ej
8
9. Norrlänningar har allra bäst boendeekonomi
Hur stor del av hushållets månatliga nettoinkomst (dvs inkomst EFTER skatten är betald) används
för att betala lånekostnader? (ränta + amortering)
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Summa 35 28 15 6 1 14
Norrland 43 20 20 4 1 13
Mellansverige 32 28 18 8 13
Stockholm 36 30 12 6 21 13
Småland med öar 28 36 17 5 14
Västsverige 35 28 12 4 11 19
Sydsverige 37 27 15 5 2 14
0% - 10% 11-20 % 21-30 % 31-40 % 41-50 %
51-60 % 61-70 % 71 % eller mer Vet ej
9
10. Hälften har inte räknat på högre ränta
Hur mycket större månatliga lånekostnader skulle hushållet klara av (t ex på grund av högre
räntor eller ökad lönestorlek)?
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Summa 3 13 14 14 3 53
Män 3 13 20 17 4 43
Kvinnor 4 12 7 11 2 64
Inkomst upp till 400' 10 14 10 3 63
Inkomst 400'-800' 2 14 16 14 1 54
Inkomst över 800' 7 10 33 15 36
Stora städer 2 10 13 21 3 51
Mindre städer 4 14 14 12 3 53
Landsbygden 5 11 13 6 2 64
Upp till 1 000 1 000-3 000 3 000-5 000 5 000-10 000 10 000 eller mer Vet ej
10
11. 1 av 3 tror på stigande priser 2010
Om du tänker på hus- och lägenhetspriser i slutet av 2009 jämfört med slutet av 2010, skulle du då
förvänta dig att hus- och lägenhetspriserna kommer att vara ....
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Summa 31 51 14 5
Män 35 49 13 3
Kvinnor 26 54 14 6
Norrland 40 40 15 5
Mellansverige 24 55 14 8
Stockholm 34 47 16 3
Småland med öar 33 51 9 7
Västsverige 27 56 15 2
Sydsverige 35 50 12 3
Högre Lika Lägre Vet ej
11
12. 3 av 4 tror att räntorna stiger under 2010
Om du tänker på räntenivåerna i slutet av 2009 jämfört med slutet av 2010, skulle du då förvänta
dig att räntorna kommer att vara ....
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Summa 76 18 2 4
Män 80 16 12
Kvinnor 72 19 3 6
Norrland 70 19 4 7
Mellansverige 81 12 2 6
Stockholm 81 14 3 3
Småland med öar 71 21 1 7
Västsverige 74 23 21
Sydsverige 73 23 13
Högre Lika Lägre Vet ej
12
13. Andra har lånat för mycket, själv är man nöjd
Ange om nedanstående påståenden stämmer överens med din egen situation. “Ja” -svaren visas.
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Mitt hushåll har för stort lån 7
Många andra hushåll har för stort lån 67
Det är viktigt att betala tillbaka huslånet så snabbt som Fler yngre än äldre tycker det är
32
möjligt viktigt att betala tillbaka huslånet
Det är viktigt att betala tillbaka huslånet innan jag går i innan de går i pension.
40
pension Ju närmare pensionen människor
befinner sig, desto mindre
Det är inte alls viktigt att betala tillbaka huslånet 26 prioriterar de att betala tillbaka
huslånet innan de går i pension.
Jag har för avsikt att betala tillbaka hela eller del av lånet
9
med ett framtida arv
Jag är nöjd med den ekonomiska situationen jag har
85
avseende hus och bolån
13
14. En skilsmässa är det största bostadshotet
Skulle du kunna behålla huset/lägenheten i följande situationer? (Ta endast hänsyn till de ekonomiska
aspekterna av dessa situationer). “Ja”-svaren visas.
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Om du blir arbetslös
If you became unemployed 82
Om din partner blir
If your partner became unemplyed 84
arbetslös
you had to be on sick leave for a longer period of
79
time du blir långtidssjukskriven
Om
f your partner had to be on sick leave for a longer
Om din partner blir
80
period of time långtidssjukskriven
Om du blir permanentarbetsoförmögen
If you get a permanent disablement 64
Om din partner blir permanent
If your partner get a permanent disablement
arbetsoförmögen 66
Om du skiljer dig
If you got divorced 37
You would bedu blir lämnar kvar på grund av att
Om left alone due to death of your
din partner dör 66
partner
14