Förväntad pensioneringsålder • beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om pensionsfrekvensen och dödligheten hålls på granskningsårets nivå • är oberoende av befolkningens åldersstruktur och räknas enligt samma princip som den förväntade livslängden • mäter utvecklingen av den förväntade pensioneringsåldern för 25- och 50-åringar.

1. Pensioneringsåldern år
2015
Jari Kannisto
Utvecklingschef
11.2.2016

2. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 2
Teman
• Antalet nya arbetspensionstagare
• Pensioneringsålderns utveckling
• Sysselsättning
• Förväntad tid i arbete

3. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 3
Målet att senarelägga pensioneringarna följs
• med hjälp av den förväntade pensioneringsåldern, som
– bygger på motsvarande princip som den förväntade livslängden
– beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om
pensioneringsfrekvensen och dödligheten hålls på statistikårets
nivå
– är oberoende av befolkningens åldersstruktur.
• med hjälp av sysselsättningsgraden bland äldre
personer
• med hjälp av den förväntade tiden i arbete, som
– beskriver antalet år som en person i en viss ålder kan förväntas
arbeta som anställd eller företagare under sin återstående
livstid.
– grundar sig på en metod som använder sig av tvärsnittsmaterial
om dödsrisktal, arbetskraftsandelar och sysselsättningsgrader.

4. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 4
Pensioneringsåldern år 2015
• Pensioneringsåldern var
– 61,1 år (den förväntade pensioneringsålder för 25-åringar)
– 62,8 år (den förväntade pensioneringsålder för 50-åringar).
• Förändringen i pensioneringsåldern var liten
– siffran för 25-åringar minskade med 0,1 år från året innan
– siffran för 50-åringar förändrades inte från året innan.
• Pensioneringsfrekvensen före pensionsåldern minskade

5. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 5
0
10,000
20,000
30,000
40,000
50,000
60,000
70,000
80,000
90,000
2006 07 08 09 10 11 12 13 14 2015
Personer
Nya arbetspensionstagare åren 2006–2015
efter pensionsslag
Deltidspension*
Spec.pens. lantbr.
Arbetslöshetsp.
Sjukpension
Förtida
ålderspension
Egentlig
ålderspension
År 2015 gick 74 048 personer i arbetspension (exkl. deltidspensioner).
År 2014 gick 70 324 pensioner i arbetspension (exkl. deltidspensioner).
* De som gått i deltidspension räknas inte som pensionerade.

6. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 6
Antalet nya arbetspensionstagare efter ålder
0
5000
10000
15000
20000
25000
30000
-54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69-
Antal
Ålder när pensionen börjar
2003 2009 2015

7. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 7
58.0
58.5
59.0
59.5
60.0
60.5
61.0
61.5
62.0
62.5
63.0
63.5
64.0
64.5
65.0
1996 97 98 99 2000 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 2015
Ålder
Förväntad pensioneringsålder
Samtliga nya arbetspensionstagare
25-åringar
50-åringar

8. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 8
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
0.8
0.9
1.0
25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49
%
Ålder vid statistikårets slut
2013 2014 2015
Nya arbetspensionstagares andel av de
försäkrade, 25–49-åringar

9. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 9
0
10
20
30
40
50
60
50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69
%
Ålder vid statistikårets slut
2013 2014 2015
Nya arbetspensionstagares andel av de
försäkrade, 50–69-åringar

10. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 10
Om övergångarna i arbetspension
• I fjol gick 74 048 personer i arbetspension, 3 700 fler än
året innan
• Antalet nya ålderspensionstagare ökade med 8 %
– Antalet nya ålderspensionstagare var 54 800.
– Mer än 70 % av alla nypensionerade gick direkt i ålderspension.
• Antalet nya sjukpensionstagare minskade med en knapp
procent från året innan
– Antalet nya sjukpensionstagare var 18 600.
• Inga stora förändringar i fråga om deltidspension
– 3 700 personer blev deltidspensionerade. Året innan var siffran
3 400.
– Åldersgränsen för dem som är födda åren 1954 och 1955 är 61 år.
– I år är det ännu möjligt att gå i deltidspension, men nästa år
beviljas inga deltidspensioner längre
• Små förändringar i pensioneringsfrekvensen
– Frekvensen högre hos kvinnor än män bland unga och i åldern 63+

11. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 11
Förväntad pensioneringsålder
Mål och utfall
58.0
58.5
59.0
59.5
60.0
60.5
61.0
61.5
62.0
62.5
63.0
63.5
64.0
64.5
65.0
2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026
Ålder
25-åringar
Målet enligt avtal från
2009 är 62,4 år fram till
år 2025*
För att målet ska nås med en jämn takt behövs
- en årlig höjning på knappt 0,2 år från utgångsnivån år 2008
- en årlig höjning på 0,1 år från utgångsnivån år 2015.
Pensioneringsåldern har stigit i synnerhet till följd av att arbetslöshetspensionen har avskaffats
och antalet invalidpensioner minskat.

12. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 12
Framtiden
• De direkta effekterna av lagändringarna vid 2005 års
pensionsreform är huvudsakligen redan synliga i
pensionsövergångarna
– Pensioneringsåldern har höjts.
– Det är ännu för tidigt att bedöma livslängdskoefficientens
inverkan.
• Den framtida utvecklingen beror på beteendeändringar
– Pensionsplanerna har senarelagts.
– Många faktorer inverkar på pensionsövergångarna.
• Den framtida utvecklingen beror på ekonomins utveckling
• Den framtida utvecklingen beror på arbetslivets
utveckling
• År 2016 torde antalet nya pensionstagare bli lite mindre
än i fjol

13. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 13
Sysselsättningsgraden bland personer i
förvärvsaktiv ålder (15–64 år), unga vuxna (25–34
år) och äldre (55–64-v) åren 2003–2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
%
15–64 år 25–34 år 55–64 år
Källa: Arbetskraftsundersökningarna 2003–2015, Statistikcentralen

14. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 14
Sysselsättningsgraderna i åldersgrupperna 55–59-
och 60–64 åren 2003–2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15
%
55–59-åringar
60–64-åringar
Källa: Arbetskraftsundersökningarna 2003–2015, Statistikcentralen
Sysselsättningsgraden år 2015: 55–59-åringar 74,8 % och 60–64-åringar 45,3 %.
Sysselsättningsgraden år 2014: 55–59-åringar 74,1 % och 60–64-åringar 44,3 %.

15. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 15
Sysselsättningsgraden för 55–67-åringar
åren 2002, 2007, 2014 och 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67
%
2002 2007 2014 2015
Källa: Arbetskraftsundersökningarna 2003–2015, Statistikcentralen

16. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 16
Arbetslöshetsgraden bland 55–59- och 60–64-
åringar åren 2003–2015
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
03 05 07 09 11 13 15 03 05 07 09 11 13 15
%
55–59-åringar
60–64-åringar
Källa: Arbetskraftsundersökningarna 2003–2015, Statistikcentralen
Arbetslöshetsgraden år 2015 : 55–59-åringar 8,2 % och 60–64-åringar 7,7 %.
Arbetslöshetsgraden år 2014 : 55–59-åringar 7,2 % och 60–64-åringar 7,3 %.

17. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 17
Källa: Eurostat, Employment, Labour Force Surveys
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
%
Island
Sverige
Norge
Danmark
Finland
EU 17
EU 27
Sysselsättningsgraden bland 55–64-åringar i
Norden och i EU-länderna i genomsnitt åren
2003–2014

18. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 18
Bra att notera skillnaderna mellan åldersgrupperna
när man talar om sysselsättningsutvecklingen
bland äldre personer (55–64 år)
• Den totala sysselsättningen har inte förbättrats från nivån
efter finanskrisen
– Sysselsättningsgraden för befolkningen i förvärvsaktiv ålder var
i fjol 68,1 % (0,2 procentenheter mindre än året innan),
– Sysselsättningsutvecklingen bland äldre personer har varit god
under de senaste åren
– Sysselsättningsgraden bland 55–59-åringar var
statistikhistoriens högsta i fjol (74,8 %),
– Sysselsättningsgraden bland 60–64-åringar var
statistikhistoriens högsta i fjol (45,3 %)
– Sysselsättningsgraden bland 25–34-åringar har minskat med
6,3 procentenheter sedan år 2008 (74,8 % i fjol).
• Finland ligger fortfarande efter de andra nordiska länderna i
fråga om sysselsättningen bland äldre personer 2014
– Närmast Finland är Danmark, som är några procentenheter
före – avståndet har ökat
– EU27-länderna ligger efter Finland med 7,2 procentenheter.

19. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 19
Förväntad arbetslivslängd för 15-åringar
2001-2015
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
År
Förväntad tid i arbetskraften
Förväntad tid i arbete

20. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 20
Förväntad tid i arbete för 15-åringar
2001-2015
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
År
Män Kvinnor

21. PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen 21
Arbetslivslängden
• Den förväntade tiden i arbetskraften var 37,5 år i fjol
– ökat med 0,3 år från året innan,
– ökat med 2,4 år under 2000-talet.
• Den förväntade tiden i arbete var 33,9 år i fjol
– ingen förändring från året innan,
– 33,9 år för män (minskat med 0,1 år från föregående år),
– 33,8 år för kvinnor (ingen förändring från året innan).
• Den förväntade tiden i arbete har ökat med 2,4 år på
2000-talet
– ökat med 1,5 år för män på 2000-talet
– ökat med 3,2 år för kvinnor på 2000-talet.