Hur tro och vetenskap relaterar till varandra, inklusive religionsvetenskapen. Varifrån kommer tesen att det råder konflikt mellan vetenskap och tro och under vilka omständigheter ligger det något i den tesen. Ett föredrag för gymnasister.
2. Giambattista Vico (1668 – 1744)
Gud är en ”förklaring”
◦ God of the gaps
David Hume förstärkte tanken
Dawkins förtydligar: Religion är en ”evolutionär
restprodukt”
◦ Som inte längre behövs
3. Dålig religionsundervisning dödar
Under två timmar krävde Migrationsverkets företrädare att vår klient, som gick med i
Svenska kyrkan när han var 17 år, skulle förklara treenigheten och ge en filosofisk och
teologisk förklaring på Teodicéproblemet, som teologer har diskuterat i århundrade, och
besvara frågan: Om den kristne guden är så allsmäktig, varför får dina landsmän lida så
under krig och eländen? Sen avkrävdes han svar på frågor som: var finns själarna till alla
muslimer som är döda i dag? Uppstod Jesu kropp eller bara hans själ? Uppstår
människors kroppar eller deras själar eller både och efter döden? Exakt var i bibeln står
det om uppståndelsen från de döda? Vad var kyrkoårets bibeltexter från förra
söndagens mässa och vad betyder de för dig? I sin plädering säger Migrationsverket att
det rätten skall avgöra är om klaganden är "en religiös figur eller inte", vilket
Migrationsverket inte tycker. Sen påstår Migrationsverkets handläggare att "inga lärda
har ju kunnat ge bra svar på frågorna jag ställde" och att klaganden ”kan ju inte ge några
bra svar heller." Så "han är inte genuint kristen".
4. ”Religion” finns inte
Ett diffust samlingsnamn på en aspekt
av mänskligt liv
Som ständigt växelverkar med alla
andra aspekter av livet
(Religion är som kvarkar)
6. God religion är inte extrinsikal
Eleverna i min sons klass fick i 6:an uppdraget att
”hitta på” en religion. Han upplevde hur både läraren
och de andra eleverna raljerade med det hela…
När religionsläraren fick veta att jag var pastor så tog
hen min dotter åt sidan och frågade ”Brukar din
pappa hota dig med helvetet?”
7. Religion är inte en uppsättning åsikter
DÅLIGA INGÅNGSFRÅGOR
Tror du på X?
Hur förklarar du Y?
BÄTTRE START
Vad gör din tro för skillnad i ditt liv?
Hur hjälper den dig att tolka tillvaron?
8. Och därför inte främst orsaksförklaringar
Giambattista Vico
hade fel!
Även om vissa
troende
accepterar hans
spelplan
11. John William Draper
(1811 – 1882)
History of the Conflict between Religion and
Science (1874)
”A divine revelation must necessarily be intolerant
of contradiction; it must repudiate all
improvement in itself, and view with disdain that
arising from the progressive intellectual
development of man.”
“The history of Science is not a mere record of
isolated discoveries; it is a narrative of the conflict
of two contending powers.”
12. Andrew Dickson White
(1832 – 1918)
A History of the Warfare of Science with Theology (1896)
"White’s is not a book to be taken seriously. Its real value is
as a relic of its particular time and place, and as a museum
of how not to write history...While we can look today with
astonishment upon the shoddy character of Draper and
White’s writings, their books have had enormous impact,
and we can’t deny that.“
◦ Principe, Lawrence M. (2006). Science and Religion. The
Teaching Company. Lecture 2
Historians of science have known for years that White's and
Draper's accounts are more propaganda than history.
◦ Ronald Numbers (2009), Galileo Goes To Jail and Other
Myths About Science and Religion.
14. När uppstår problemen?
När vetenskapen upphöjs till religion eller moralfilosofi –
scientism
När bibeltolkningen blir rigid
◦ Intar en fastlåst position som inte är möjlig att ifrågasätta
◦ När den egna tolkningen jämställs med ”vad Bibeln säger”
15. När uppstår problemen?
När vetenskapen upphöjs till religion eller moralfilosofi –
scientism
När bibeltolkningen blir rigid
◦ Intar en fastlåst position som inte är möjlig att ifrågasätta
◦ När den egna tolkningen jämställs med ”vad Bibeln säger”
När tron beskrivs som vidskepelse
◦ Det finns vidskepelse
◦ Kristen världsbild är motståndare till den
19. ”Jag tror på
vetenskapen”
Vetenskapen ger mitt liv vägledning och mening
Jag har en naturalistisk världsbild
Det finns inget i världen utom det som
vetenskapen potentiellt kan upptäcka
Stark tilltro till vad den kan komma att
upptäcka!
Vetenskapen är pålitlig när den skapar teorier
20. Vetenskapen ger mitt liv vägledning och mening
Jag har en naturalistisk världsbild
Det finns inget i världen utom det som
vetenskapen potentiellt kan upptäcka
Stark tilltro till vad den kan komma att
upptäcka!
Vetenskapen är pålitlig när den skapar teorierHelt OK
Inte nödvändig
Helt galen
21. Därför är jag inte
naturalist
Argumenten håller inte
◦ Spinoza
◦ Hume
◦ Hedenius
Flera hundra miljoner människors
vittnesbörd
◦ Varav många med mycket goda bevis
Min egen erfarenhet
22.
23. Vetenskapen utveckla(de)s av troende
Medeltiden
◦ En tid av vetenskapliga framsteg!
Francis Bacon
Kopernikus, Galilei
Isaac Newton, Carl von Linné
Michael Faraday, James Clerk Maxwell
George LeMaitre
Francis Collins
24.
25. Det är mänskligt att tveka
KRISTNA SOM TVEKAT
Luther – anti Kopernikus
John Edwards – anti Galilei
The Fundamentals – anti
kosmologin
VETENSKAPSMÄN SOM TVEKAT
Fred Hoyle, m.fl.
Dogmatism om ”nya syntesen”
på 70-talet
Motståndet mot kontinentaldrift
27. Alla ogillar
något
(Vissa) genusaktivister accepterar inte den forskning
som säger att det finns könsskillnader (andra
överdriver den)
Inga porrliberaler accepterar forskningen som säger att
porr är skadligt
Nyateister (och Migrationsverket) ignorerar
forskningen om religion
(Vissa) marknadsliberaler accepterar inte forskning
som vederlägger tesen om ”trickle down” ekonomin
Vissa – oftast på högerkanten – accepterar inte
klimatvetenskapen
30. Konfliktytor
(FÖRMODADE) DOGMER
Evolution – skapelse
”Själen” och själslivet
◦ Hjärnforskning
◦ Medvetandeforskning
◦ AI
Biblisk historia
KULTURELLA
Klimatskepticism
Vaccinationsmotstånd
Genus – anti-genus
MORALISKA
Stamcellsforskning
Transhumanism
31. Fyra modeller (Ian Barbour)
Konflikt
◦ Inneboende/nödvändig (konflikttesen)
◦ Enskilda frågor
Oberoende
◦ Olika typer av frågor och anspråk
◦ Olika språk
Dialog
◦ Det finns något att lära av den andre
Integration
◦ Inte säga mot varandra
◦ En enhetlig modell
32. Jag tror
inte på
vetenskapen
Som jag tror på Gud
◦ Jag har ingen förbundsrelation till vetenskapen
◦ Vetenskapen är inte min Herre
Vetenskapen är en god tjänare, men en usel
herre
Jag litar på den
◦ Inom sitt område ger den goda svar
34. Alternativen om skapelsen
1. Jorden är ung – Young Earth Creationism – YEC
2. Jorden är gammal, men evolutionsläran har fel – Old Earth
Creationism – OEC
3. Evolutionsläran har fel, i övrigt säger vi inget – Intelligent Design – ID
4. Gud skapar genom evolutionen – Teistisk evolution – Biologos –
Evolutionary Creationism (EC)
5. Naturalistisk evolution
35. Henry Louis Mencken
(1880 – 1956)
Journalisten som gav ”fundamentalismen”
dåligt rykte vid aprättegången 1925
Beundrade Nietzsche och Ayn Rand – elitism
Motståndare till demokrati
Ingen omsorg om fattiga
Grovt rasistisk
Hånade Einstens relativitetsteori
40. Vad är vetenskap?
Kunskapsstruktur - vilket betonar metoder, teorier och värderingar
Del av samhället - produktiv kraft som förser samhället med expertis
och kunskap samt påverkar dess kultur
41. Vad är vetenskap?
Kunskapsstruktur - vilket betonar metoder, teorier och värderingar
Del av samhället - produktiv kraft som förser samhället med expertis
och kunskap samt påverkar dess kultur
Socialt system - en gemensam praktik och interaktion mellan olika
deltagare i vetenskapssamhället
42. Vad är vetenskap?
Kunskapsstruktur - vilket betonar metoder, teorier och värderingar
Del av samhället - produktiv kraft som förser samhället med expertis
och kunskap samt påverkar dess kultur
Socialt system - en gemensam praktik och interaktion mellan olika
deltagare i vetenskapssamhället
”Vetenskap är det vetenskapssamhället kallar vetenskap”
43. Konflikttesen
som myt x 2
Myt = förklarande berättelse
Myt = lögn (påhitt/feltolkning)
◦ Biblioteket i Alexandria
◦ Hypatia
◦ Kopernikus
◦ Giordano Bruno
◦ Galileo Galilei
◦ Columbus och den platta jorden
◦ Darwin
44. Sanningen om Galileo
Geocentrismen byggde främst på
Aristoteles och Ptolomeais, inte på Bibeln
◦ Bibeln åberopades i någon mån, men
främst av andra
Galileo var kristen
Galileos forskning sponsrades av kyrkan
Nästan alla ledande astronomer i samtiden
var jesuitpräster
45. Sanningen om Galileo
”Vetenskapsmän” (scientist) fanns inte
ännu – ordet uppfanns senare
Galileo bemöttes med vetenskapliga
argument
Galileo utlöste en falangstrid inom kyrkan
◦ Som avgjordes när han förolämpade
påven
Galileo varken utsattes för eller hotades av
tortyr
◦ Än mindre hotades han med döden
47. Experter som uttalar sig utanför sitt
område gör ofta basala fel
Richard Dawkins, Sam Harris, Christopher Hitchens
och Samuel Dennet ignorerar religionsvetenskapen
◦Halmgubbar – kritisera sin egen vrångbild
◦Argumenterar med anekdoter
48. Experter som uttalar sig utanför sitt
område gör ofta basala fel
De är usla filosofer, och vill inte lära sig
◦”Vi behöver inte filosofi, vi har vetenskap”
◦Det är en filosofisk, inte en vetenskaplig utsaga!
49. Konflikttesen finns överallt, tyvärr
”Kyrkan trodde att jorden var centrum
och solen och alla andra planeter
kretsade runt omkring oss. Galilei som
var en italiensk vetenskapsman gav ut
1632 en bok där han påstod att jorden
snurrade runt solen. Kyrkan gillade
inte detta och tvingade Galilei att
förneka detta för att rädda sitt liv.”
(Ur skoluppsats som fick MVG)
50. Bekräftade fördomar
Att benknotorna hittades inom en radie av en
kilometer berättar man inte. Att vissa
benknotor kommer från babianer berättar
man inte heller. Kort och gott, detta skedde 24
November 1974. Varför är datum viktigt? Jo
för man kunde inte då analysera DNA. Det kan
man nu och då visar det sig att en del av
benknotorna inte är släkt med varandra. Men
det tiger man om. (Bloggaren ”Kjell” om Lucy)
51. Bekräftade fördomar
Att benknotorna hittades inom en radie av en
kilometer berättar man inte. Att vissa
benknotor kommer från babianer berättar
man inte heller. Kort och gott, detta skedde 24
November 1974. Varför är datum viktigt? Jo
för man kunde inte då analysera DNA. Det kan
man nu och då visar det sig att en del av
benknotorna inte är släkt med varandra. Men
det tiger man om. (Bloggaren ”Kjell”)
Gluoner är fakta
52. Bekräftade fördomar
Att benknotorna hittades inom en radie av en
kilometer berättar man inte. Att vissa
benknotor kommer från babianer berättar
man inte heller. Kort och gott, detta skedde 24
November 1974. Varför är datum viktigt? Jo
för man kunde inte då analysera DNA. Det kan
man nu och då visar det sig att en del av
benknotorna inte är släkt med varandra. Men
det tiger man om. (Bloggaren ”Kjell”)
fel
53. Bekräftade fördomar
Att benknotorna hittades inom en radie av en
kilometer berättar man inte. Att vissa
benknotor kommer från babianer berättar
man inte heller. Kort och gott, detta skedde 24
November 1974. Varför är datum viktigt? Jo
för man kunde inte då analysera DNA. Det kan
man nu och då visar det sig att en del av
benknotorna inte är släkt med varandra. Men
det tiger man om. (Bloggaren ”Kjell”)
fel
54. Bekräftade fördomar
Att benknotorna hittades inom en radie av en
kilometer berättar man inte. Att vissa
benknotor kommer från babianer berättar
man inte heller. Kort och gott, detta skedde 24
November 1974. Varför är datum viktigt? Jo
för man kunde inte då analysera DNA. Det kan
man nu och då visar det sig att en del av
benknotorna inte är släkt med varandra. Men
det tiger man om. (Bloggaren ”Kjell”)
fel
55. Bekräftade fördomar
Att benknotorna hittades inom en radie av en
kilometer berättar man inte. Att vissa
benknotor kommer från babianer berättar
man inte heller. Kort och gott, detta skedde 24
November 1974. Varför är datum viktigt? Jo
för man kunde inte då analysera DNA. Det kan
man nu och då visar det sig att en del av
benknotorna inte är släkt med varandra. Men
det tiger man om. (Bloggaren ”Kjell”)
Konspiracism
Det som sticker ut från min egen referensram är det JAG ser, men är det detsamma som det viktiga för den andre?
Till skillnad från religion enligt Dawkins
Religion lär oss att vara nöjda med att inte förstå…?
Bild ur tidningen Puck: Sista kampen: Vetenskap mot vidskepelse.
Piporna på gatlingkulsprutan säger ”historia”, ”evolution”. På sidan ”upplysning”. Ammunitionslådorna: ”Vetenskapliga fakta”, ”Historiska fakta”, ”Rationell religion”
Flaggan på borgens torn: ”Medeltida dogmatism”
http://www.gutenberg.org/ebooks/1185
The history of Science is not a mere record of isolated discoveries; it is a narrative of the conflict of two contending powers, the expansive force of the human intellect on one side, and the compression arising from traditionary faith and human interests on the other.
No one has hitherto treated the subject from this point of view. Yet from this point it presents itself to us as a living issue—in fact, as the most important of all living issues.
No serious historians of science or of the science-religion issue today maintain the warfare thesis...The origins of the warfare thesis lie in the late 19th century, specifically in the work of two men - John William Draper and Andrew Dickson White. These men had specific political purposes in mind when arguing their case, and the historical foundations of their work are unreliable.
Lawrence Principe, Science and Religion. The Teaching Company (2006)
Refuting White is like shooting fish in a barrel. With his combination of bad sources, argument by assertion, quoting out of context, collectivism, and general reliance on exclamation, rather than evidence and argument, White’s is not a book to be taken seriously. Its real value is as a relic of its particular time and place, and as a museum of how not to write history...While we can look today with astonishment upon the shoddy character of Draper and White’s writings, their books have had enormous impact, and we can’t deny that. Much of this is due to their great success in their creating a myth for science as a religion. Their myth of science as a religion is replete with battles, and martyrdoms, and saints, and creeds. And as we know, or should know, myths are often much more powerful than historical realities.
Principe, Lawrence M. (2006). Science and Religion. The Teaching Company. p. Lecture 2.
Tre tänkbara innebörder av frasen ”jag tror på vetenskapen”
Den sista punkten inkluderar åtminstone tolkning
På bilden: Carl Sagan
Andra vägar till kunskap underkänns
Den egna metoden anses kunna svara på frågor som traditionellt inte ligger inom dess område
Naturen beter sig regelbundet
Över tid
I hela universum
Orsaker: ”Syntetiska satser a priori” – vi kan veta något innan vi gjort observationer
Sista punkten. Induktion har en begränsning,
Mänskligt – inte specifikt religiöst.
Luther – anti Kopernikus
Bibeln står över förståndet
John Edwards – anti Galilei
”Det finns ingen parallax-effekt”
The Fundamentals – anti kosmologin
Om jorden inte är i mitten av universum har Bibeln fel
Fred Hoyle, m.fl.
Big bang påminner för mycket om skapelse
Dogmatism om ”nya syntesen” på 70-talet
Skepsis mot punkterad jämvikt och genetisk drift
Motståndet mot kontinentaldrift
Alfred Wegener var inte geolog!
Wegener missbedömde farten på kontinentalplattornas rörelse med faktor 100
Vad är en ”religiös upplevelse”?
Har helgelse med hjärnan att göra så att Andens frukt kan försvinna?
Konflikt. Detta uppstår enligt Barbour och Polkinghorne när endera sidan sträcker sig utanför sitt givna mandat, exempelvis som scientism eller biblisk literalism. Detta sker när företrädare för endera parten ser sin egen kunskapskälla som givare av absoluta och glasklara sanningar. Denna modell ska inte förväxlas med konflikttesen från J. W. Draper och A. D. White, vars bärande moment är att det finns en inneboende och därför oundviklig konflikt mellan religion och vetenskap.
Oberoende. Denna modell menar att vetenskap och teologi finns i två helt separata domäner. Gould (Non Overlapping Magisteria, NOMA) och Barths förkastande av all naturlig teologi är två exempel på denna hållning. Barbour nämner också existentialismen och George Lindbecks synsätt att det handlar om två ”olika språk”. Utanför kurslitteraturen kan det påpekas att denna hållning delas av många nutida svenska teologer inom Svenska Kyrkan som kommer från en humanistisk bildningstradition. När K. G. Hammar säger att Bibeln är poesi eller Johan Lundborg (2002) sammanfattar den nutida allmänna hållningen till Bibeln som att den ska läsas ”som en dikt av Tranströmer”, dvs. helt utan anspråk på sanningsutsagor om världens beskaffenhet eller historiska händelser, så ansluter de till denna modell. Polkinghorne beskriver den kanske vanligaste varianten, att teologin svarar på frågan ”varför” och vetenskapen på frågan ”hur”.
Dialog. Med detta avses inte bara frågan om forskningsetik, utan att de två områdena kan mötas på områden där det berör varandra, och ”ha något att säga varandra” (Polkinghorne, 1998). Barbour utvecklar frågeställningen om begränsningsfrågor, inklusive ontologi och metodmässiga paralleller. Han lägger också till den förundran och de känslor av etiskt ansvar som forskningen kan väcka, som exempel på punkter för dialog.
Integration. Willemsen definierar detta som att teologi och naturvetenskap ”samarbetar” för att beskriva samma verklighet. Polkinghorne som att de båda disciplinerna enas i en gemensam diskurs. Barbour utvecklar modellen i tre underpunkter. Naturlig teologi, teologi om naturen och ”systematisk syntes”, som han främst finner exempel på i den av honom föredragna processteologin. Ett exempel utanför kurslitteraturen är Veli-Matti Kärkkäinen, pentekostal-lutheran, professor i systematisk teologi vid Fuller Theological Seminary.
Konsonans. Med detta avses att de båda disciplinerna behåller sin autonomi, men att på de områden där de möts inte får göra oförenliga påståenden. Polkinghorne tar exemplet med att bilden av en Gud som regelbundet och godtyckligt (sic!) agerar i kraft i världen inte kan förenas med evolutionen. Här formulerar han sig slarvigt, enligt min mening. Vem känner igen sig i den beskrivningen. En teologi som inte lämnar utrymme för att se Guds hand också i de naturliga processerna, utan bara ser Gud i det mirakulösa, kommer däremot inte kunna ha någon konsonans med evolutionen. Ett annat eget exempel skulle vara en scientistisk hållning som förnekar möjligheten av mirakel och därför inte kan bejaka nytestamentlig pneumatologi, uppståndelsen eller uppenbarelse.
Assimilation. Polkinghorne säger det inte uttryckligen, men Barbours processteologi är ett exempel på denna strävan efter maximal samsyn, dock utan att endera parten blir onödig och inte längre har något att bidra med.
https://www.fuller.edu/faculty/veli-matti-karkkainen/
I grova drag, många underavdelningar
Nietsche så som hans syster publicerat honom – än värre än vad han faktiskt var
I admit freely enough that, by careful breeding, supervision of environment and education, extending over many generations, it might be possible to make an appreciable improvement in the stock of the American Negro, for example, but I must maintain that this enterprise would be a ridiculous waste of energy, for there is a high-caste white stock ready at hand, and it is inconceivable that the Negro stock, however carefully it might be nurtured, could ever even remotely approach it. The educated Negro of today is a failure, not because he meets insuperable difficulties in life, but because he is a Negro. He is, in brief, a low-caste man, to the manner born, and he will remain inert and inefficient until fifty generations of him have lived in civilization. And even then, the superior white race will be fifty generations ahead of him.[42]
Extremfallet: ”Det mina kollegor låter mig komma undan med”
Dessa exempel dyker upp ständigt och jämt – ateister ignorerar historievetenskapen!
https://www.catholiceducation.org/en/controversy/galileo/debunking-the-galileo-myth.html
Den organiserade kyrkan har gjort mycket dumt och ont – och den borde aldrig ställt honom inför rätta eller dömt honom – men den gängse bilden är groteskt förvanskad
https://www.catholiceducation.org/en/controversy/galileo/debunking-the-galileo-myth.html
Den organiserade kyrkan har gjort mycket dumt och ont – och den borde aldrig ställt honom inför rätta eller dömt honom – men den gängse bilden är groteskt förvanskad
Jag tog tydliga exempel så att vi etablerar en grund vi kan vara överens om. Somliga kristna är så fixerade vid en bibeltolkning att de accepterar vilken pseudovetenskap som helst.
Vi som älskar mirakler måste – för vår trovärdighets skull – visa att detta inte är fallet.
Bild från Dinos Centre Inc, Kanada. http://www.dinoscentre.ca/museum.html