Analys av kommunensekonomiska
läge 2009–2014
Torsås kommun 2010-01-27
Peter Sjöquist
Anders Nilsson
peter.sjoquist@skl.se
anders.nilsson@skl.se
1
Analysgruppen – Torsås kommun
2.
Vår grundanalys
• Nulägesanalys av ekonomin
- Kommunens läge idag?
- Verksamheterna?
• Framtidsanalys av ekonomin
- Hur ser det ut de närmaste åren?
• Analys av ekonomistyrningen
- Hur fungerar det idag?
- Förbättringsmöjligheter?
”Vi vill skapa en gemensam bild av situationen
och behovet av åtgärder.”
2
Analysgruppen – Torsås kommun
Liknande kommuner
Kommuner med liknande:
• Standardkostnad samtliga delmodeller
• Folkmängd
• Skattekraft
Aneby
Sävsjö
Malung-Sälen
Hultsfred
Hylte
Färgelanda = Torsås jämförbara
Hällefors
Svenljunga
Obs! Olika för olika verksamheter
Tingsryd
Dessa kommuner avser all verksamhet
Kinda
8
Analysgruppen – Torsås kommun
9.
Årets resultat kommun,1998 - 2008
Torsås Liknande kom Snitt Riket
3 000
2 000
1 000
0
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
-1 000
K
o
p
n
e
a
å
v
r
i
-2 000
9
Analysgruppen – Torsås kommun
10.
Årets resultat koncern,98 - 08
Torsås Liknande kom Snitt Riket
3 000
2 000
1 000
0
-1 000 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
-2 000
a
åK
o
p
n
e
iv
r
-3 000
10
Analysgruppen – Torsås kommun
11.
Finansnetto kommun, 98- 08
Torsås Liknande kom Snitt Riket
800
600
400
200
0
-200 199819992000200120022003200420052006200720082009
-400
K
o
p
n
e
a
å
v
r
i
-600
-800
11
Analysgruppen – Torsås kommun
12.
Finansnetto koncern, 98- 08
Torsås Liknande kom Snitt Riket
0
-200 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
-400
-600
-800
-1 000
-1 200
-1 400
K
o
p
n
e
a
å
v
r
i
-1 600
-1 800
12
Analysgruppen – Torsås kommun
13.
Nettoinvesteringar 1998 -2008
Torsås Likn. Torsås, Övergr. Hela riket
12,0%
10,0%
8,0%
6,0%
4,0%
2,0%
%
o
d
b
a
k
g
v
s
r
t
i
0,0%
98 99 0 1 2 3 4 5 6 7 8
13
Analysgruppen – Torsås kommun
14.
Kommunen bokförd förmögenhet,
eget kapital. 98-08
Torsås Liknande kom Snitt Riket
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
K
o
p
n
e
a
å
v
r
i
0
98 99 0 1 2 3 4 5 6 7 8
• Dessutom tillkommer en pensionsskuld, ca 21 000 kr/inv
14
Analysgruppen – Torsås kommun
15.
Koncernen bokförd förmögenhet,
eget kapital 98 - 09
Torsås Liknande kom Snitt Riket
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
K
o
p
n
e
a
å
v
r
i
0
98 99 0 1 2 3 4 5 6 7 8
15
Analysgruppen – Torsås kommun
16.
Reflektioner läget
En skattesats som är högre än riksgenomsnittet och
jämförbara kommuners , dock lägre än länsgenomsnittet.
Ni har klarat balanskravet men inte riktigt nått upp till era
finansiella resultatmål de senaste åren.
Det verkar som att ni har klarat av att bomsa kostnads-
utvecklingen under ”krisåret 2009”.
Ni har haft en relativt låg investeringsnivå.
- risk för erftersatt underhåll?
Liten eget kapital, som är negativ inkl pensionsskulden.
- kommunen har levt över sina tillgångar, sett i ett 16
Analysgruppen – Torsås kommun
historiskt perspektiv.
Nyckeltal via Internet
På Kommunförbundets webbplats finns databasen
WebOr http://www.webor.se
Här kan man:
– hitta ”liknande kommuner”
– studera nyckeltal på karta
– jämföra kommuner och grupper av kommuner, i
tidsserier för nyckeltal om bl a ekonomi,
verksamhet och demografi. Databasen innehåller
även färdiga analyser om bl a vård och
omsorgsverksamheten (s k boxanalyser)
18
Analysgruppen – Torsås kommun
Reflektioner kring verksamheten2008
• Kostnader för kärnverksamheterna ryms inte inom
ramen för ersättningen i kostnadsutjämningen
Kostnaderna för Äldreomsorgen ca 10 mkr högre än ersättningsnivån i
kostnadsutjämningen
Totalt ca 20 mkr högre kostnader för de verksamheter där
kostnadsutjämning finns
• Kostnadsnivån för övriga verksamheter
Är något lägre än för riket i genomsnitt, totalt ca 3 mkr
40
Analysgruppen – Torsås kommun
41.
Den ekonomiska
utvecklingen 2008-2014
Framtidsanalys baserad på en
demografisk framskrivning
41
Analysgruppen – Torsås kommun
42.
Förutsättningar för kalkylen
• Utgångspunkten är räkenskaperna för år 2008
• Skatteunderlaget ökar enligt vår senaste samhällsekonomiska bedömning
för åren fram till 2014
• Antagande om samma löneutveckling i kommunen som på
arbetsmarknaden i stort
• Antagande om nominellt oförändrade statsbidrag fom. 2011.
• Kostnaderna skrivs fram med de demografiska förändringarna, dvs.
befolkningsutvecklingen enligt kommunens egen prognos.
Utöver demografin finns ett extra pålägg på 2 procent årligen för LSS-
kostnaderna fram till 2010, därefter med 1 procent per år. Om
kommunens kostnadsutveckling blir lägre kommer LSS-utjämning att
påverkas negativt vilket kommer påverka resultatet i samma riktning
• I genomsnitt skrivs 73 procent av kostnaderna fram med löneutvecklingen
och 26 procent med prisutvecklingen (KPI)
42
Analysgruppen – Torsås kommun
43.
Kalkylens två delar
1. En framskrivning av de demografiskt betingade
behoven utifrån framtagna befolkningsprognoser.
Beräkningen görs i fasta priser.
2. En beräkning av det ekonomiska resultatet.
Prognosen baserar sig på den demografiska
framskrivningen och SKL:s bedömning av
samhällsekonomin. Kommunen har bistått med
uppgifter om pensioner, avskrivningar samt
finansiella kostnader och intäkter. Beräkningen
görs i löpande priser.
43
Analysgruppen – Torsås kommun
Slutsatser – prognos2010-2014
1. För att kommunen ska uppnå ekonomisk balans år 2014 krävs att
kommunen reducerar sina kostnader med ca 20 mkr exkl. det demografiska
betinget
2. För att kommunen ska leva upp till ”god ekonomisk hushållning” under
planeringsperioden krävs att kostnaderna reduceras med cirka 26 mkr
3. Till detta ska läggas det beting på drygt 16 mkr som följer av förändringar i
befolkningens storlek och sammansättning
4. Kommunen bör således planera för åtgärder som reducerar kostnaderna med
cirka 42 mkr i årstakt under den kommande femårsperioden
5. Om statsbidraget värdesäkras efter 2010 reduceras betinget med 5 mkr
6. Stor utmaning att klara minskningen av gymnasieelever under perioden med
samma kostnad per elev
7. Om kommunen förmår att bedriva verksamheten till genomsnittlig standard
och till ett genomsnittligt pris per prestation givet åldersstrukturen förbättras
det ekonomiska läget väsentligt
50
Analysgruppen – Torsås kommun
51.
Vår grundanalys
Del 1:Nulägesanalys av ekonomin
– Kommunens ekonomiska läge idag?
– Verksamheter och kostnader jämfört med andra?
Del 2: Framtidsanalys av ekonomin
– Hur ser det ut de närmaste åren?
Del 3: Analys av ekonomistyrningen
Analysgruppen – Hällefors kommun
52.
Krav på ettfungerande styrsystem
Tydliga mål och idéer om vad man vill med verksamheten
Se sig själva i helheten
Tydliga uppdrag för nämnder, verksamheter och företag
Tydlig finansiell målsättning som ger en långsiktigt hållbar
ram för verksamheten
Begripligt och stödjande resursfördelningssystem
Löpande uppföljning som markerar ansvar och stämmer av
uppdrag och mål för verksamheterna.
Tydliga signaler
- Politiskt beredda att sätta ramar i linje med ekonomiska mål
- Tilldelade ramar läggs till grund för verksamhetsplaneringen
- Önskemål utöver ram bromsas politiskt
- Budgeten skall hållas – omprioriteringar inom ram
Analysgruppen – Hällefors kommun
53.
Att utveckla styrningen
Från Till
• Budgetfokus • Resultatfokus
• Hålla budget • Vad fick vi för pengarna
• Intern förvaltning • Medborgar-/brukarperspektiv
• Tjänstemannamål • Politikermål (inriktning)
• Innevarande år o nästa • De närmaste tre åren
år • Strategiska inriktningar
• Många mål • Fokus på viktiga förbättringar
• Försöker fånga allt
• Följa upp • Utvärdera
• Prat • Handling
Analysgruppen – Hällefors kommun
54.
Styrsystemet – (vad vi hörde under våra
intervjuer
Ni genomför förändringar i styrningen
- ni har förändrat nämndorganisationen
- bromsat kostnadsutvecklingen under 2009
- utvecklar målstyrningen (styrkort)
- utreder nya modeller för resursfördelning
54
Analysgruppen – Torsås kommun
55.
Styrsystemet – (vad vi hörde under våra
intervjuer)
• Efter det senaste valet har det blivit ett ”tuffare
politiskt klimat”.
• Avsaknaden av en tydlig majoritet minskar
förutsägbarheten i styrningen.
• Rollfördelningen mellan politik och tjänstemän
upplevs ibland som oklar.
• Det finns en tradition där KS detaljstyr. (önskvärt
eller intet?)
Analysgruppen – Torsås kommun
56.
Budgetföljsamhet Soc, Bun/Bin,KS
(prel 2009)
Budget Bokslut
140,0
130,0
120,0
110,0
100,0
90,0
M
o
n
e
k
r
j
l
i
80,0
70,0
60,0
2006 2007 2008 2009
56
Analysgruppen – Torsås kommun
57.
När och varfattas besluten om ny resurstilldelning
För nämnderna i Torsås (mkr)?
(”Ram i början” framräknas i förhållande till kostnad
i bokslutet året innan (prel 2009))
2006 2007 2008 2009
Ram i början 5,2 13,2 6,3 0,4
KF budget 0,8 0,4 13,1 -1,3
Tilläggsanslag 0,0 -2,5 0,0 -2,0
Utfall -1,4 0,1 3,7 4,8
Summa 4,6 11,2 23,1 1,9
Analysgruppen – Torsås kommun
58.
Funderingar om principerför styrsystemet
Lös ram Fast ram
• Skapar oklarhet om var • Tydlig ansvarsfördelning
ansvaret ligger • Stabila förutsättning
• Inbyggs förväntan nya • Ej spekulativ
tillskott • Förskjuten anpassning
• Ständig anpassning • Inriktningsplanering
”Central styrning” ”Decentraliserad styrning”
Analysgruppen – Torsås kommun
59.
Utveckla inriktningsplaneringen
• Aktiv omvärldsbevakning för kunskapsinhämtning för alla
verksamhetsområden.
• Förutsätter utvecklad planeringsprocess före rambeslut
där verksamhetsföreträdare ges aktiv roll.
• Identifiering av strategiska förändringsområden
- vid behov utarbeta särskilda handlingsplaner
• Fastställ hur resursfördelningen ska gå till
- t ex låt befolkningsförändringar påverka, prissättning av tjänster, Jmf.
• Tydliggör ansvars- och rollfördelningen mellan KF, KS, nämnder,
tjänstemän.
• Skapa tydliga ledningsforum för en tvärsektoriell diskussion om
ekonomi och verksamhet.
• Formulera huvuddragen i er omvärldsbevakning i en lättillgänglig
text (det här ser vi, och det här väljer vi därför göra).
Analysgruppen – Torsås kommun
60.
Utmaningen ligger iatt ha kontroll över den
ekonomiska utvecklingen.
– Använd budget och uppföljning för skarp styrning.
- gör realistiska budgetar
- skarp budgetdisciplin (utkräv ansvar)
– Låta de finansiella målen vara skarpa.
– Se helheten och hantera kommande
omfördelningsbehov i verksamheten.
– Skapa incitament för verksamhetsförändringar.
– Fortsätt att utveckla styrkorten, och gör dom viktiga.
- fastställ verksamhetsmål/ägardirektiv
– Tydliggöra rollfördelningen mellan KF, KS och nämnder,
politik och tjänstemän.
Analysgruppen – Torsås kommun
61.
Fastställ tydliga förutsättningar
Tydliggör vilka spelregler som skall följas (exempel)
– Vem ansvarar/fattar beslut om strukturförändringar?
– Får ambitionsnivån sänkas – vem ansvarar/beslutar?
– Är det tillåtet att friställa personal – vem
ansvarar/beslutar?
– Är det tillåtet att lämna lokaler – vem
ansvarar/beslutar?
Analysgruppen – Torsås kommun
62.
För att lyckaskrävs
Politiken är aktiv och involverad
― Tendenser till ’nämnd-/bypartier’ hålls tillbaka
― Politiskt mod, beredd att ifrågasätta ”heliga kor”
― Sträva efter bred politisk konsensus, det underlättar
― Informera invånarna om omvärldsanalysen
Verksamhetsföreträdarna ges aktiv roll
― Mognad att ta helhetsansvar inom
tjänstemannaorganisationen
― Stimulera och belöna nytänkande och effektivitets-
höjande förslag
Analyskapacitet centralt
― Förtroende i organisationen
Tänk och agera långsiktigt !
Analysgruppen – Torsås kommun
63.
Några råd påvägen
• Förändringar som sparar pengar behöver inte innebära
försämrad service (något blir sämre och annat blir bättre).
• Det krävs personal (med politisk sanktion) som driver
förändringar.
• Samförstånd om spelregler, nejsägare måste finansiera ett nej!
• Ett tydligt budskap till invånare och personal!
• Fortsätt att utveckla era styrdokument med målstyrning, gör
dom viktiga i uppföljningen och sprid resultaten.
• Ni äger problemen och lösningarna själva. Fortsätt att arbeta
med att utveckla och förfina er styrmodell!
Analysgruppen – Torsås kommun
64.
Sammanfattning i fyrapunkter
• Förankra en gemensam omvärldsanalys av
verksamhetsförutsättningarna.
- konsekvenser av minskad befolkning och ändrad befolkningsstruktur.
• Fastställ tydliga förutsättningar i både ekonomiska
och verksamhetsmässiga termer.
- bli lite förmögnare på sikt, skapa utrymme för självfinansierade investeringar
- gör realistiska budgetar och tillämpa god budgetdisciplin
• Skapa ledningsforum för en tvärsektoriell diskussion
om ekonomi och verksamhet (både för pol o tjm).
• Tydliggör rollfördelningen mellan politik och
förvaltning och olika organisatoriska nivåer.
- löpande verksamhet
- smärre verksamhetsförändringar
- större strukturförändringar
Analysgruppen – Torsås kommun
65.
Vår uppmaning !
Ta en öppen diskussion av de hinder
ni ser för att nödvändiga åtgärder
skall kunna genomföras
– Inom politiken
– Inom tjänstemannaorganisationen
– ”I gråzonen”
– Kommunikationen med invånarna
Analysgruppen – Torsås kommun