Centerpartiet, profile picture
Uploaded byCenterpartiet
1,022 views

Tidningen C. Nr 1 2010

Centerpartiets tidning C. Nr 1 2010. Redaktör Elisabeth Jansson, ansvarig utgivare Lena Forsman.

Embed presentation

Download to read offline
en tidning från centerpartiet nuMMer 1 2010 Finns det någon plats för pensionärerna? Centerpartiet är 100 år sidan 4 Sverige – det nya matlandet Maud säger: äntligen är det valår! sidan 3
N 1/2010: o teMa: sverige en tidning – det nya Matlandet, sid 4 från centerpartiet redaktionen chefredaktör: Elisabeth Jansson E-post: elisabeth.jansson@centerpartiet.se TEL: 08-617 38 41 Ansvarig utgivare: Lena Forsman E-post: lena.forsman@riksdagen.se TEL: 08-786 60 89 annonser Kontakta Åsa Sommar på Adviser, innehåll Alltid med i C. e-post: asa@adviser.se TEL: 070-508 77 73 sid 10 Centerpartiet 100 år Maud säger sid 3 postadress sid 11 ”Olof i Sparrarp blev 100 år” tidningen C. teMa sid 4 Box 2200 103 15 Stockholm sid 11 Nytt intranät och e-postlösning för Centerpartiet profil sid 24 telefon sid 12 Finns det någon plats för pensionärerna? debatt sid 28 TELEFON: 08-617 38 00 FAX: 08-617 38 10 sid 16 Att jobba sig frisk – eller sjuk c.sverige sid 29 prenuMeration Medlemmar i Centerpartiet, c. & hör sid 30 Centerkvinnorna och CUF sid 20 Sverige behöver fler invandrare får tidningen C. gratis. korsord sid 31 Övriga betalar 80 kronor/år (4 nr/2010) sid 22 Send us more! Postgiro 104 63-8. Märk talongen ”Prenumeration tidningen C.” och ange namn och adress. C. finns även som taltidning. Kontakta Mitt i smällkalla vintern drömmer jag mig redaktionen om du vill ha en sådan! tillbaka till en ljum augustikväll då mina fem sinnen fullkomligt löpte amok av lycka. adressändring Kontakta ditt distrikt eller ring 08-617 38 00 Platsen var Smaklustmässan i Tantolunden i ts kontrollerad upplaga 2008: 55 600 Stockholm, och bland hundratals utställare traskade vi runt och smakade, pratade och Tryck: V-TAB, Norrtälje 2007, 2006, 2005 förundrades över det svenska mathantverket. Miljöcertifierade enligt ISO141001, cert nr.1410718 Det var småländsk ostkaka med hjortronsylt, oMslagsbild: sörmländsk kalvdans, jämtländsk getost, Coop rabarbersaft från Östergötland, äppelmust från Österlen och knäckebröd från Dalarna. issn 1651­4521 ELISABETH JANSSON Vilka smaker, vilken doft och vilken stolthet Redigering och produktion: över de produkter som såldes! Entreprenörskapet fullkomligt vibrerade och Turbin smittade av sig; mat och business kändes helt plötsligt som det naturligaste i världen. För det småskaliga mathantverket skapar unika produkter med smak, kvalitet och identitet som industrin inte kan ta fram. Vilka möjligheter som finns i de svenska jordarna! Lite fattigare räknat i kronor och ören, men betydligt rikare i själen, gick vi centerpartiet.se några timmar senare hemåt med diverse matskatter i händerna. Temat för årets första nummer av tidningen C. är ”Sverige – det nya matlandet”. Låt dig väl smaka! 2 tidningen c .
maudsäger : Äntligen är det valår! Med åtta månader kvar till valet känns det både roligt och utmanade att få leda Centerpartiet och Sverige i en tid som är avgörande för vår framtid. Att vinna valet 2006 var en stor utmaning. Mer utanförskap. Människor undrar vart vi är på väg än en miljon människor befann sig i utanförskap, och här har vi i Centerpartiet tillsammans med vi hade världens högsta sjukfrånvaro och 140 vännerna i Allians för Sverige de tydligaste svaren. personer förtidspensionerades varje dag, ofta mot Vårt sätt att möta finanskrisen är framgångs- sin vilja. Vi övertog regeringsmakten med en stark rikt. Decentraliserad kraftsamling av resurser, tro på våra egna idéer och på att en förändring av stora satsningar på infrastruktur och omställ- Sverige är möjligt. Förändringsarbetet har påbörjats. ning till nya gröna jobb, för att ge några exempel. Men vi är inte färdiga ännu. Som regeringsbärande Tack vare att vi är rädda om och noggranna med parti är utmaningen för Centerpartiet ännu större skattebetalarnas pengar står Sveriges ekonomi detta val. Vi ska både ta ansvar – och visa vägen stark i förhållande till omvärlden. framåt. Jag är full av tillförsikt att vi tillsammans Nu står vi inför ett vägval som kommer att bli allt klarar det. mer tydligt ju närmare valet vi kommer. Vilken väg Stora delar av den politik som vi genomför i ska Sverige gå? Framåt med Alliansen eller tillbaka regering, landsting, regioner och kommuner bygger till sossesverige? Framåt med fortsatt förnyelse av på Centerpartiets värderingar. Det lönar sig bättre Sverige med fokus på jobb och klimatomställ- att arbeta och driva företag med jobbskatteavdrag ning eller bakåt med oppositionens politik som och lägre företagskatter. Det lönar sig bättre att dömer människor till utanförskap och större arbeta och driva företag med jobbskatteavdrag och bidragsberoende? lägre företagskatter. Vänsterns modell har vi redan prövat, Vi får bestämma mer själva i sjukvården, äldre- med rekord i sjukskrivningar och utanför- omsorgen och skolan. Och tillsammans tar vi skap som följd. Centerpartiet och Allian- ansvar för miljön med världens mest ambitiösa sen tror på människors förmåga att växa, klimat och energipolitik. Överallt slår de idéer utvecklas, förändras och vara stark i en och förslag som vi kämpat för igenom. Vi har gjort globaliserad värld. Vi hyllar entreprenör- mycket. Men mycket återstår att göra. skapet. Det är där skiljelinjen går och det För trots att Centerpartiet genomfört politiken är därför vi kommer att stå som vinnare kommer det krävas än mer av oss i valet. I finans- på valdagen den 19 september. krisens spår finns det en stor oro för framtiden på många håll i vårt land. Orter som drabbats hårt av varsel och nedläggningar, av arbetslöshet och FOtO: LinuS HALLgRen
tema: sverige – det nya matlandet teXt: ingeR FRedRiKSSOn FOtO: HAnS RuneSSOn Projektet ”Sverige - det nya matlandet” ska skapa jobb och främja företagande över hela Sverige. tanken är att fler ska upptäcka det som finns om knuten eller det som kan vara exklusivt för en utländsk turist. -Vi har olika regionala identiteter i vår matkultur, och vi kan utveckla detta till affärsidéer, säger eskil erlandsson. Sverige – det nya matlandet – när jag sa att Sverige ska bli det bästa matlandet i europa, då log min franske ministerkollega, berättar jordbruksminister eskil erlandsson en stund innan han ska dela ut pris i kocktävlingen Bocuse d’Or. – nästa gång vi sågs tyckte han att den svenska utmaningen var bra, eftersom det sporrar Frankrike att bli bättre. . 4 tidningen c
syftet bakoM satsningen ”sverige – det nya Sverige ska dubblera sin livsmedelsexport. Matlandet” är solklar. Livsmedelsproduktionen ger jobb på rena – Det ger jobb och företagande i alla delar landsbygden. av Sverige. Alla kan vara med, kvinnor såväl Eskil Erlandssons egna favoriträtter är som män, unga som gamla. Den som redan har svensk husmanskost, gärna med lingon. Han ett företag kan få ett ben till att stå på och nya kan äta lingon till allt och han ser sig själv som företag kan startas, säger Eskil Erlandsson. en äkta matturist. Under sin tid som jordbruksminister har – En ledig söndag, då väljer jag en upp- han hunnit smaka på en hel del av det Sverige levelse som också ger mig något lekamligt. Det har att erbjuda i matväg. Tanken är nu att fler ska vara snyggt dukat och väl tillagat. ska upptäcka det som finns om knuten eller Jordbruksministern menar att Sverige har det som kan vara exklusivt för en utländsk många tillgångar som gör den svenska maten turist. unik. – Vi har olika regionala identiteter i vår – Våra korta somrar och kalla klimat ger matkultur, vi har olika kulturer och traditioner mer smak, vi har ett djurskydd och en djur- av naturliga betingelser och kulturella skäl. Vi omsorg som är unikt för Europa. Sverige är kan utveckla detta till affärsidéer. Det går att fritt från djursjukdomar som för andra länder kommersialisera kalvdansen eller råmjölks- är en plåga. Vi har det vilda köttet, renköttet pannkakan. Det finns redan i dag en lokal och skärgårdsmiljöerna med fisk och skaldjur produktion med lokala råvaror. av världsklass. Samtidigt som det går att slå mynt av gamla, Vi använder oss av gamla tillagnings- unika mattraditioner, så ska inte de nya för- metoder. Ja, vi har förutsättningarna att ringas. Vinodling har ingen tradition att luta erbjuda det som är mer annorlunda än vad sig mot i Sverige, men är en näring som växer. McDonalds kan erbjuda. – Vid ett besök jag gjorde i Göteborgstrakten tittade jag på lite större kolonilotter, som upp- 10 000 nya jobb Eskil Erlandssons ser sig själv som en äkta matturist. Favoritmaten låtits till invandrare. Nu odlade de sina hem- är svensk husmanskost, gärna med lingon till. En ledig söndag Pengar till regeringens satsning, ”Sverige åker han gärna ut och äter, både för matens skull och själva upp- det nya matlandet”, finns inom det svenska länders grönsaker. Det räckte inte bara till den levelsen. – Det ska vara snyggt dukat och väl tillagat, säger han. egna försörjningen, utan även till försäljning. landsbygdsprogrammet. Men det har också Livsmedelsverket har exempelvis fått i avsatts extra pengar i statsbudgeten, eftersom Matglädje och sMakträning uppdraget att arbeta med smakträning för matlandet beräknas kunna innebära tio tusen Eskil Erlandsson tycker att måltiden ska vara skolelever. nya jobb i hela Sverige. en upplevelse, och han menar att matglädjen Det är en delvis ny inriktning i verkets – Det finns ett sug efter äkta vara i övriga är speciellt viktig för dem som inte kan välja, arbete. Nästan lika nytt känns inriktningen Europa. Ta chansen att utveckla verksam- till exempel om man bor på servicehus eller att den svenska livsmedelsproduktionen ska heten. Ibland bär idéerna och kan ge försörj- vistas på sjukhus. öka, efter år av omställning, träda och tal om ning, uppmanar jordbruksminister Eskil – Vi kan inte lagstifta om glädjen runt maten, överskott. Erlandsson innan han hastar vidare för att säger Eskil Erlandsson och blir allvarlig, gläd- – Det finns en miljon människor i världen dela ut pris till den vinnande kocken, som ska jen måste finnas i alla de led som förmedlar som inte kan äta sig mätta årets alla dagar. representera Sverige i EM och VM. maten. Det är skäl nog att öka vår produktion. . tidningen c 5
FOtO: eLiSABetH jAnSSOn Mitt i lågkonjunkturen går småländska Bazaar Food bättre än någonsin. 1 mars öppnar Ana Emília Klassons första butik på Östermalmstorg i Stockholm. Salgados skapar jobb göra detsamma i det nya hemlandet. Men det Brasiliansk matkultur i ljuv förening med var som textillärare hon jobbade de första åren i Sverige. småländska råvaror, kryddat med ett stort mått – Jag trivdes med det, men kände nånstans en stress och frustration över min arbetssitua- affärssinne och tålamod. Voilá, där är receptet för tion. Så jag bestämde mig för att säga upp mig. framgångsrika Bazaar Food AB som i dagarna tar “nu satsar vi” Ana Emília har alltid lagat mycket mat till kom- steget från Kalmar till östermalm i Stockholms pisar och släktingar. Efter en stor fest där hon stått för matlagningen, fick hon en förfrågan om innerstad. hon kunde tänka sig att laga mat på beställning. – Då tänkte jag att ”aha, det är det här jag TexT: elIsABeTh JAnsson ska syssla med”, säger hon och ögonen lyser vid minnet av denna avgörande händelse. v i d r o d r e t fö r b a Z a a r fo o d s tå r a n a bestämde mig för att stanna. Så enkelt var det, Sagt och gjort, Ana Emília och Stefhan eMÍlia kl a sson soM personifier ar både säger hon. bestämde sig för att satsa. De anlitade ett entreprenörskap och globalisering. Ana Emília och Stefhan träffades i Brasilien konsultföretag som gjorde en marknads- Det låter så självklart när Ana Emília berät- för 18 år sedan, och efter åtta år bestämde undersökning som visade att marknaden var tar om hur det kommer sig att en brasilianska sig paret för att flytta tillbaka till Stefhans mogen. 2005 grundades så Bazaar Food med blir matentreprenör i Kalmar. hemtrakter. Hon hade tidigare drivit företag visionen att producera brasilianska salgados – Jag blev förälskad, flyttade hit och i Brasilien, så det var inget konstigt med att med svenska råvaror. 6 tidningen c .
Salgados är brasilianska tapas som är fakta varma, krispiga tilltugg som kan ätas både som snabbmat eller på mingelpartyt. ana emília klasson Ana Emílias salgados görs utifrån Ana bor: Kalmar Emílias mormors recept, och det är bara född: i Serrinha, Brasilien svenska köttråvaror som används. ålder: 44 – Jag vill använda svenska råvaror för att ta fram nya produkter som inte bara är intres- familj: Maken Stefhan Klasson och två barn santa för den svenska marknaden utan även den europeiska, konstaterar hon. antal år i sverige: 12 Kontrasten mellan herr och fru Klasson är kuriosa: Ana Emília är en av Maud anmärkningsvärd; hon är sydamerikanskt Olofssons 800 ambassadörer för omedelbar och han liksom småländskt förnuf- kvinnors företagande. Hon deltar också tig. Efter ett tag märker man dock att de egna i Styrelsekraft som är regeringens fördomarna kommer på skam; Ana Emíla är en nationella styrelseprogram för kvinnor. både varm och övertygande affärskvinna och Stefhan är en passionerad, om än lågmäld, I Bazaar Foods sortiment ingår Coxinha som består av inbakad finhackad och vitlökskryddad kycklingfilé, Quibe vars smak domineras av kryddat nötkött inbakat i mörk bulgur och en civilekonom. vegetarisk Croquette som består av grönsaker, ljus bulgur, kapris och ost samt det smakrika Glädjen över att driva eget företag är tydlig brasilianska ostbrödet Pão de Queijo. när Ana Emília berättar om en matdemonstra- tion hon gjorde på Ica Maxi hemma i Kalmar: sysselsatta hemma i Kalmar inklusive dem expandera, säger Stefhan. För att skapa fler – Plötsligt såg jag att mina produkter låg själva, ska ytterligare fem personer anställas arbetstillfällen måste det skapas förutsätt- sida vid sida med produkter från Findus och i den nya butiken. ningar så att fåmansföretagen kan växa. Familjen Dafgård. Jag hade jobbat och jobbat – Det är spännande, men krävande att ha Sverige har ju ganska många stora företag och och jobbat, och så låg mina varor där. Jag ansvaret för så många personer, säger Ana också många små. Men den så kallade midjan, nästan grät, berättar hon och skrattar. Emília. de mellanstora företagen, är alldeles för få. Det handlar om ett franschise baserat Matdebatten koncept, där oberoende näringsidkare säljer Men i samma andetag kom hon på: –Vänta nu, produkterna mot en avgift till Bazaar Food. mina produkter är betydligt bättre än de, de – Så kan vi skapa nya arbetstillfällen, men borde ligga i en helt annan hylla! För jag menar också ge möjligheter för andra att starta nya att man inte ska nöja sig, utan hela tiden sikta företag, säger Stefhan och Ana Emília fyller på: på att bli bättre. – För det är många som vill starta företag men Den pågående matdebatten som i princip som inte vet vad de ska göra. ratar allt vad E-nummer och smakförstärkare Så det finns arbetstillfällen inom heter, har haft inverkan även på Bazaar Food. mathantverket? Stefhan berättar att trycket från kunderna är – Ja absolut, säger de båda samfällt. tydligt. Men det handlar om att tänka i nya – Det finns många konsumenter som är villi- banor. Att våga testa nya saker, nya ga att betala mer för bra matvaror. Däremot är smaker och nya förpackningar. det många i mellanledet som inte accepterar höjda priser. Där är vi som är småproducenter konst att överleva helt i händerna på det fåtal grossister som Det finns ganska mycket föreställningar finns i Sverige. om den vittomfattande byråkratin när man Ana Emília tycker också att det är dags att startar eget företag. Stefhan berättar om de konsumenterna på allvar börjar sätta värde på långa och många diskussioner de haft med den småskaliga, närproducerade maten, och bland annat Jordbruksverket. – I uppstarts- inte bara kräver att maten ska vara billig. fasen la jag ner hur många timmar som helst – Kvalitet kostar pengar, men det har många på detta. Men egentligen är det inte särskilt konsumenter dålig kunskap om. svårt att starta eget, det svåraste är att vara uthållig. salgateria på österMalM För konsten är att få sitt företag att leva på Inledningsvis sålde Bazaar Food sina produk- sikt. Att företag som startas får förutsättningar ter till pubar, restauranger och några butiker att överleva. Det är också när man börjar i Kalmar. Men försäljningen går, trots eller anställa folk som det blir komplicerat. Och tack vare rådande lågkonjunktur, som på räls. dyrt. Ana Emília nämner arbetsgivaravgiften Paret Klasson är just nu i färd med att öppna som ett hinder för företag som vill expandera. en fastfood-butik i Stockholm. Den 1 mars slår Men hon tycker trots allt att mycket har gjorts deras första ”Salgateria” vid Östermalmstorgs för att göra livet lättare för småföretagare, även tunnelbaneuppgång upp portarna. om det fortfarande finns mycket kvar att göra. Förutom de fyra personer företaget håller – Sverige måste få fler företagare som vill tidningen c . 7
Ta makten över maten Varje dag äts tre miljoner portioner av offentligt lagad mat i Sverige. det är mat som hamnar på tallriken i förskolan, i skolmatsalen, på äldreboendet eller sjukhuset. Om nu inte maten har levererats direkt hem i en matlåda med hjälp av hemtjänsten. Makten över all denna mat vilar i kommun- och landstingspolitikernas händer. det är dags att ta makten över maten. TexT: Inger FredrIksson t v och tidningar sväMMar över av Mat­ näringsrik. På sin hemsida pekar verket på att lantbrukaren Karin Hilmér, stört sig på att lagningsprograM och receptbilagor. alla skolresultaten påverkas av dåliga matvanor politiken på riksplanet stiftar stränga lagar vill satsa på det goda och det bästa. Samtidigt och att det finns ett samband mellan frukost för djuromsorgen och så när politiker på lokal ljuder larmklockorna om skolmaten och om och skolmat och hur bra man klarar av skolar- nivå köper in livsmedel, då är det priset som oaptitliga matlådor till äldre. Matupproren betet. Hunger minskar koncentrationen, vilket avgör vad som väljs, säger Robert Svensson. sprider sig. i sin tur hämmar inlärningen. – Vi ville också ha trygga livsmedel till våra Begränsade resurser och krångliga upp- Livsmedelsverket pekar även på under- barn och vår äldre. Den svenska livsmedels- handlingsregler anges ofta som förklaring till näringsproblemen inom vård och omsorg. produktionen är i stort sett fri från salmonella, varför det blir som det blir. Men det behöver Särskilt äldre och långtidssjuka kan ha svårt mul- och klövsjuka och svinpest, som är gissel inte vara så. Riktig mat lönar sig på andra sätt med aptiten och med att få i sig rätt näring. i andra länder. Att kunna servera trygg mat är och upphandlingen går att överlista. Undernäring ger trötthet och påverkar en kvalitetsfråga. sjukdomstillståndet. I livsmedelspolicyn ställs krav på att bättre koncentration Med Mat Rätt mat kan ge duktigare elever och pig- EU:s regler för livsmedelslagstiftning och A n n ik a Unt Widel l, projek t le da re för gare pensionärer på äldreboendena. Det finns grundläggande djurskydd ska vara uppfyllda Skolmatens Vänner, pekar på att det behövs alltså mycket att vinna på att ta makten över samt de ytterligare krav som svensk lagstift- mer forskning om sambandet mellan bra skol- maten. Inom ”Sverige – det nya matlandet” sat- ning kan ställa. Samma krav ställs även på måltider och goda prestationer. Att vad man sar regeringen fem miljoner kronor på att ta miljöskyddslagstiftningen. äter har betydelse för vad man presterar är väl fram goda exempel inom den offentliga maten. Mellerud samarbetar om upphandlingen belagt inom idrottsvärlden. tillsammans med övriga Dalslandskommuner – Många pedagoger vittnar om effekterna. trygg Mat till barn och gaMla och Säffle kommun i Värmland. Det har inte Vid Stiftelsen Bladins skola i Malmö såg man Ce nterst y rda Mel ler ud va r t idig t ute varit särskilt svårt att nå enighet kring kra- hur eleverna blev lugnare, fick mindre huvud- med att utmana upphandlingen av mat. ven i livsmedelspolicyn och arbetet inför en värk och ökade sin koncentration när de bör- Kommunalrådet Robert Svensson (C) berättar ny upphandlingsomgång pågår. Då hoppas jade äta mer på luncherna, säger Annika Unt om hur kommunfullmäktige i december 2005 åtminstone Mellerud på att andelen närprodu- Widell. sa ja till ett medborgarförslag om att ta fram cerat ska öka. I den nya skollagen slås det fast att skol- en livsmedelspolicy. – Är man först, så kan det vara extra svårt maten inte bara ska vara gratis, utan också – Många hade liksom initiativtagaren, att ställa krav, säger Robert Svensson. I den . 8 tidningen c
FOtO: MARie SwARtZ /SCAnPiX Centerstyrda Mellerud i Dalsland var tidigt ute med att utmana upphandlingen av mat. En livsmedelspolicy ska säkerställa att maten som serveras på kommunens skolor och äldreboenden håller hög kvalitet. upphandling som gjordes svarade 71 procent fortfarande ett kök gör en rejäl resa genom Sverige via Strängnäs, upp mot de krav vi ställt i livsmedelspolicyn. i varje kommun- Göteborg och Karlstad innan de hamnar på Att vi inte har nått upp till hundra procent, ser del. En matportion tallriken i Mellerud. jag inte som ett nederlag. Det här är en början. kosta r cirk a 2 8 – Det är lätt att lura sig på vad som är när- kronor. Råvarorna producerat. Transporterna är för billiga idag. kvalitet kostar kostar åtta kronor. Robert Svensson betonar att det framförallt – Men inte Mycket Mer Vår satsning har är tryggheten och säkerheten som gör sats- Att gynna närproducerat och ställa krav som g jor t råva ror na ningen motiverad. Den som vill ha ett löskokt skulle kunna gynna svenska livsmedel har fem procent dyra- ägg på ett äldreboende ska kunna få det, utan väckt kritik för att det skulle kunna strida mot re, eller 40 öre per att riskera att få salmonella. EU:s lagstiftning. portion. – Jag tror att allmänheten accepterar att Annika Unt Widell – Vi har aldrig någonsin nämnt att det vi vill Önskemålet lite mer av skattepengarna går till maten. köpa in ska vara producerat i Sverige. Vi har inför kommande Lantbrukarna här i Mellerud har inte fått mer FOtO: MeLLeRudS nyHeteR sagt att det ska vara producerat enligt svensk uppha ndling ä r betalt genom vårt beslut, men jag tror att de lagstiftning. Jag välkomnar en prövning. Ett att öka a ndelen mår bättre och det slår igenom i produktionen. beslut av EG-domstolen i den här frågan skulle nä rproducerat. Centerpartiet har tagit fram en upphand- vara perfekt. Tanken från Karin Hilmér, som M e n v e rk l i g h e - lingshandbok till stöd för de politiker som vill väckte frågan, är att de här kraven ska gälla i ten är inte fullt ta makten över maten. Handboken ska presen- hela Europa, ja, i hela världen. så enkel. De teras i samband med partiets kommundagar Matsatsningen i Mellerud har kostat en del. nä rproducerade i Göteborg i början av februari. Handboken – Kvalité måste få kosta, säger Robert pannkakorna från ger bland annat tips på hur man kan dela upp- Svensson. Men vi har inte skjutit till några nya Färgelanda, som handlingen för att ge mindre företag bättre pengar. Vår kostchef har slimmat organisatio- ligger cirka fyra möjligheter att konkurrera. nen genom att rationalisera våra kök. Vi har mil från Mellerud, Robert Svensson . tidningen c 9
Thorbjörn och Solveig Fälldin hemma på gården i Ramvik. Regissör Lennart Svensson och fotografen Andreas Söderberg i samtal under en inspelning. Regissör Lennart Svensson och producent Mikael Sandberg. Centerpartiet 100 år i år fyller Centerpartiet 100 år. Och det ska firas! Både en jubileumsfilm, jubileumsbok liksom en rad andra aktiviteter runt om i landet ska säkerställa att hundraåringen högtidighålls. TexT och BIld: erIk BrAT ThAll jubileuMsfilMen ”en härlig tid” soM handlar år att producera, består både av arkivfilm och att ha glädje av filmen och dessutom känna sig oM centerpartiets första hundra år har nyinspelat material som producerats av foto- lite säkrare ideologiskt när vi formulerar ny premiär den 12 mars. Premiärvisningen sker i grafen Andreas Söderberg. politik, säger Mailis Dahlberg. Falköping, eftersom det var där Carl Berglund Bland andra medverkar Thorbjörn Fälldin Förutom filmvisningar kommer många skrev uppropet ”Bröder låtom oss enas!”. vid sitt klassiska köksbord hemma i Ramsvik andra jubileumsaktiviteter att ske under året. Uppropet blev startskottet till det nya partiet som liksom övriga före detta partiledare Distrikten har fått söka pengar för att göra Bondeförbundet, som hundra år senare heter berättar om vilka frågor som väckte deras egna satsningar och runt om i landet kommer Centerpartiet. politiska engagemang. seminarier, studiecirklar, katalogisering av För research, manus och regi svarar historiskt material och framtidsseminarier att Varför är det viktigt med historien? Lennart Svensson, som har en rad dokumen- hållas. – För att kunna gå framåt måste man kunna tärfilmer i ryggen. Den första december 2010, på årsdagen sin historia, säger partisekreterare Anders – Det har varit fantastiskt spännande att få av Carl Berglunds upprop, lanseras jubi- Flanking. Vi kommer under året att koppla träffa dessa människor. Intervjun med Karin leumsboken som en avslutning på firandet av ihop historien med framtiden, det blir ett Söder var nog den som gav mig mest. Hon har Centerpartiets 100-årsjubileum. spännande år. brutit ny mark för kvinnor och hade massor – Att koppla ihop dåtid, nutid och framtid Mailis Dahlberg, som är projektledare för med berättelser, säger Lennart Svensson. är en ledstjärna under jubileumsåret. Och hundraårsjubileet, berättar att temat för alla – Filmen fyller ett viktigt syfte för att doku- precis som Thorbjörn Fälldin säger i filmen så aktiviteter under jubileumsåret är ”dåtid, mentera Centerpartiets historia. Mycket är är både historien och framtiden ”en härlig tid”, nutid och framtid”. givetvis känt men på detta sätt blir historien avslutar Anders Flanking. Jubileumsfilmen, som har tagit nästan fem åtkomlig för alla. Jag tror att många kommer 10 tidningen c .
Centerpartiets äldste medlem ”Olof i Sparrarp” blev 100 år 100 år och medlem i Centerpartiet under nästan hela sin livstid. Olof nilsson föddes samma år som Centerpartiet bildades 1910. den 18 januari i år avled han stillsamt i sitt hem. TexT: erIk BrAT ThAll, FoTo: norrA sk Åne – för far var landsbygdsfrågorna alltid vikti­ och hade uppdrag i Byggnadsnämnden och ga. han sa att det Måste finnas faMiljer soM Pensionsnämnden, men han ville inte ställa bor på landet. Att det skulle finnas skolor samt upp på listan till kommunfullmäktige. Med en att landsbygden skulle vara levande, berättar bondgård att sköta och dessutom som fullt äldste sonen Bertil Nilsson för tidningen C. verksam snickare fanns helt enkelt inte den Olof Nilsson kallades för ”Olof i Sparrarp”. 85 tiden. Körkort tog han när han var nästan 60 av sina 100 år bodde han på gården i Sparrarp år. Att det dröjde så länge förklarade han med som övertogs och än idag brukas av Olofs lille- att ”det har alltid gått bra att cykla ”. Traktor bror Lennart. Förutom att vara Centerpartiets körde han sista gången när han var 84 år. äldste medlem var han även Skånemejeriets – Jag ville bara kontrollera att jag fortfaran- äldste leverantör. Ända fram till 84 års ålder de kunde köra, sa Olof Nilsson när han körde skötte han morgonmjölkningen på gården. upp traktorn på gården. Bertil Nilsson beskriver sin pappa som en Han blev änkling 1968 och förblev ogift hedersman av ”den gamla modellen” som alltid under sina sista drygt fyrtio år. Vid 84 års Olof Nilsson ville alltid göra rätt för sig. I princip hade Olof ålder fick Olof Nilsson en stroke som påver- Trots sin höga ålder bodde Olof Nilsson Nilsson aldrig semester. ”Man ska vara glad att kade hans rörlighet och arbetsförmåga. kvar hemma på gården och han var mycket man har ett arbete och att man kan jobba. Det – Far kunde verka lite sträng men han gjorde nöjd med den dagliga kommunala hemvården kan inte vara roligt att vara utan arbete”, bru- inte livet komplicerat, berättar sonen Bertil på morgonen. Han var klar i huvudet och läste kade far säga, berättar Bertil Nilsson. Nilsson. Far var en traditionsbärare som vår- tidningen Norra Skåne, såg på TV och följde Olof Nilsson satt under många år i sty- dade både bygdens och familjens traditioner. med sin tid. Han dog lugnt i sömnen på samma relsen för Farstorps Centerpartiavdelning Han var jordnära och äkta. gård där han en gång föddes. Nytt intranät och e-postlösning för Centerpartiet i Mitten av Mars lanseras centerpartiets del att utformas utifrån den enskilda indivi- n ya intr anät. genoM en n y och t y dlig dens behov. informationsstruktur med modern layout ska Som en del av det nya intranätet lanse- internkommunikationen inom Centerpartiet ras även Centerpartiets nya e-postlösning. förbättras. Syftet är, förutom att öka delaktig- Förutom att denna blir mer driftsäker än heten inom partiet, att ge centerpartisterna dagens system, kommer det inte heller att smarta verktyg för att sprida den gröna, libe- finnas någon begränsning för hur många per- rala politiken. soner som kan koppla upp sig samtidigt. Det Det nya intranätet kommer att fung- sistnämnda är något som är nödvändigt för att era som en portal där unik information från klara ännu en intensiv valrörelse. intranätet kompletteras med information från Centerpartiets två andra webbplatser center- visste du att…. partiet.se och Centernätet. Centernätet är Centerrörelsens öppna mötes- – Tanken är att användaren ”på ett bräde” plats på webben. Här finns Centerbloggare, ska få en överblick över den information som lokala och personliga hemsidor liksom en rad finns tillgänglig på våra tre webbplatser, säger intressegrupper som samlas kring specifika projektledare Elisabeth Jansson. frågor. Genom att välja vilka nyhets- och bloggflö- Besök centerpartiet.net den man vill följa kommer intranätet till stor . tidningen c 11
Karin Söder tycker illa om uttrycket ”jag har arbetat ihop till min pension hela mitt liv”. – Det var inte sant när jag var socialminister och det är inte sant idag. Vi har medverkat i samhällsbygget men det är de som arbetar nu som bidrar till mina och andras pensioner. Finns det någon plats för pensionärerna? Har Centerpartiet glömt bort de äldre bland alla jobbskatteavdrag och satsningar på arbetslinjen? eller är det i själva verket grunden för en politik för de äldre? För att reda ut sammanhangen samlade tidningen C. Karl erik Olsson, ordförande i Sveriges Pensionärsförbund, Solveig Zander, riksdagsledamot och den före detta partiledaren Karin Söder runt ett kaffebord. TexT: AnnIk A erIksson BIld: roBerT nygren . 12 tidningen c
Från vänster: Karin och Gunnar Söder, Karl Erik Olsson och Solveig Zander. från karin söders lägenhet på 13:e våningen Zander instämmer. Men Karin Söder knackar presenterades det fjärde jobbskatteavdraget. i punk thuset i täby är januariut sik ten med chokladkakan i assietten. Men Solveig Zander försvarar jobbskatte- fantastisk och perspektiven långa. – Man kan prata om att höja ditten eller avdraget, som hon menar gör att fler kommer – Vad kostar välfärden och vem betalar, sänka datten, vi måste våga prata om hel- ut på arbetsmarknaden vilket i sin tur ger mer det är min rubrik. Hjälp oss nu att äta upp jul- heten. Välfärdssystemets finansiering. Och resurser till välfärden. ”Det olyckliga är var vi kakorna, säger Karin Söder och skickar runt varför arbetslinjen är så viktig. hamnat finansiellt”. skålen med kaffebröd. Och hon tycker särskilt illa om uttrycket – Sedan är det så att Centerpartiets högsta Vi börjar vårt samtal med pensionerna och ”jag har arbetat ihop till min pension hela önskan var att höja grundpensionen mycket effekterna av att den så kallade bromsen slår mitt liv”. mer än vad vi lyckats med, det ska jag vara till i år. Karl Erik Olsson menar att det i och för - Det var inte sant när jag var socialminister ärlig med. Men vi fortsätter det arbetet. sig är bra med ett system som inte kan betala och det är inte sant idag. Vi har medverkat i För även om både Karin Söder och Karl Erik ut mer pengar än vad det finns resurser för. samhällsbygget men det är de som arbetar nu Olsson upplever att kostnaderna minskar när Samtidigt tycker han att faktumet att bromsen som bidrar till mina och andras pensioner. man blir äldre betyder det inte att alla äldre slår till visar att det finns för lite pengar i sys- får bättre ekonomi. De vill alla prata mer om temet till att börja med. Solveig Zander nickar jobbskatteavdraget viktigt det gamla begreppet grundtrygghet. ATP instämmande. Hon sitter med i riksdagens Hon tycker att jobbskatteavdraget spelar en gjorde att man övergick från grundtrygghet pensionsgrupp och kan berätta att man pratat viktig roll, inte minst för att visa uppskattning till standardtrygghet, ju mer du haft under ditt mycket om det här. mot den yrkesarbetande generationen. aktiva liv desto mer ska du ha som gammal. Det handlar bland annat om att höja pen- – Men det senaste jobbavdraget var – Men kanske är det viktigare att de som har sionsåldern, att AP-fonderna bör dra ned på onödigt. det dåligt får det hyfsat, säger Karl Erik Olsson sina kostnader och att få ungdomar att börja Karl Erik Olsson håller med och berättar om och Solveig Zander fyller i: arbeta tidigare och äldre att arbeta längre. ett möte med Anders Borg där de fick beske- – Det är viktigt för Centerpartiet att ingen Karl Erik Olsson tar upp möjligheten att höja det att bromsen inte kompenseras med mer än ska behöva vara orolig för sitt åldrande. pensionsavgiften med en procent och Solveig 3 miljarder, ”det finns inte mer” Och nästa dag Tankarna på oro och ensamhet leder » . tidningen c 13
Riksdagsledamoten Solveig Zander. samtalet in på boendeformer för äldre. Karin – Överhuvudtaget behöver vi samordna arbete kan betyda. Hon berättar att det är ett Söder berättar om nätverken bland de äldre i sjukvården. Och här är Centerpartiets linje att område Centerpartiet värnar om, och att den punkthusen hon själv bor i, ”det växer vackra en huvudman ska ha ansvaret. utredning Peter Öhrn leder angående ideellt gemenskaper mellan människor här” och de Men hon vill också lyfta fram hur viktigt det arbete till stor del är ett centerinitiativ. Men trygghetsboenden hon besöker när hon är ute är med kvalitetskontroll, och de satsningar Karl Erik Olsson är inte lika självklart positiv. och föreläser. Centerpartiet vill göra på öppna jämförelser – Man kan inte täppa till luckorna i väl- Solveig Zander håller med och berättar om och tillsyn. färden med gratisarbetande pensionärer. det särskilda stöd till byggande av trygghets- – Alla som väljer från vårt offentliga smör- Han efterlyser större tydlighet när det boenden som Alliansen genomfört. Men hon gåsbord ska veta att det är bra, man ska kunna gäller det här och mycket annat som handlar tror också Lagen om valfrihet (LOV) kommer lita på det man får. om äldres situation. Karl Erik Olsson nickar. att leda till många nya lösningar. Alla runt bordet är också överens om att det – Vi är inte så förändrade i hjärtat, själen, – Den gör det möjligt att bygga mindre är viktigt att satsa på kunskapen om åldrande tanken eller var det nu sitter, för att vi är äldre. boenden även ute på landsbygden och i inom vården. Det handlar om värdighet. Att få bestämma mindre kommuner. Solveig Zander berättar om Centerpartiets över sitt liv och ordna sin vardag. Karl Erik Olsson håller med, ”i SPF kämpar planer. När alla reser sig för att gå säger Karin vi för brukarmakt i alla lägen”, men han – Vi måste se till att det ingår i utbildningen Söders make Gunnar som suttit med under tycker LOV:en hindras av andra regelverk. och att det finns möjlighet till vidareutbild- samtalet: Framförallt det faktum att entreprenörer inte ning. Dessutom har vi diskuterat ett nationellt – Jag har haft tur med fru. Karin har tur i spel. kan anställa läkare själva. Solveig Zander centrum för geriatrisk forskning. håller med. Men hon vill också prata om vad ideellt . 14 tidningen c
fakta karin söder född: 1928 i Frykerud har bl a varit: socialminister, utrikes- minister, partiledare, ordförande i Rädda Barnen yrke: folkskollärare och yrkesvalslärare har centerpartiet en tydlig politik för äldre: Den är i grunden bra, men kan göras ideologiskt tydligare de tre viktigaste frågorna: Höjd garan- tipension, jämlikare skatter, valmöjligheter i boende och omsorg för att få ett värdigt åldrande karl erik olsson född: 1938 på Häglinge Nygård i Sösdala Karl Erik Olsson är ordförande har bl a varit: ordförande i Centerns för Sveriges Pensionärsförbund. Ungdomsförbund, vice ordf i Centerpartiet, jordbruksminister, Europaparlamentariker fakta bromsen yrke: Bonde Den allmänna pensionen i Sverige består Den stora delen av inbetalningen, 16 har centerpartiet en tydlig av tre delar; garantipension, inkomstpen- procent, går till inkomstpensionen. Första, politik för äldre: Tyvärr inte just nu sion/tilläggspension och premiepension. andra, tredje och fjärde AP-fonden är syste- de tre viktigaste frågorna: Lika skatt Garantipensionen är en utfyllnad för dem mets buffertfonder. med förvärvsarbetande, värdig ålderdom, som inte arbetat ihop en tillräcklig pension. se till människan – inte till åldern Vid slutet av varje år görs en kontroll av Den betalas via statsbudgeten, det vill säga balansen i systemet, dvs om tillgångarna skatteintäkter, och berörs inte av bromsen. är större än systemets skulder eller inte. De 18,5 procent som sätts av till pension Är pensionsskulden större än tillgångarna från den pensionsgrundande inkomsten (avgiftstillgången och buffertfonden) kom- solveig Zander går till de andra två pensionsdelarna. mer indexeringen av pensionerna att mins- född: 1955 i Enköping 2,5 procent får man placera själv, den sk kas. 2008 hände detta, vilket innebär att premiepensionen. den sk bromsen kommer att slå till under 2010 med sänkta pensioner som följd. K äLL A: PenSiOnSMyndigHeten har bl a varit: kommunfullmäktiges ordfö- rande, vice ordförande i Centerkvinnornas förbundsstyrelse, är riksdagsledamot för fakta jobbskatteavdrag Centerpartiet Den 1 januari 2007 infördes skattelättnader Fjärde steget i jobbskatteavdraget genom- yrke: socionom, kurator för arbetsinkomster genom första steget fördes den 1 januari 2010. fritid: åker skidor, motionerar, träffar av det s.k. jobbskatteavdraget. Den 1 familj, vänner, bekanta Eftersom pensionssystemet är knutet till januari 2008 infördes steg 2 och den 1 genomsnittsinkomstens utveckling, gynnas har centerpartiet har en tydlig politik januari 2009 steg 3. Skattelättnaden gäller pensionsnivåerna av en politik som stimu- för äldre: ja! arbetsinkomster och gäller alltså inte t ex lerar till arbete. Jobbskatteavdraget är en föräldrapenning, ersättning från arbetslös- de tre viktigaste frågorna: trygghet, sådan stimulans. hetskassa, pension. självbestämmande, bra boende och höjd K äLL A: SK At teVeRKet pension för dem som har låg tidningen c . 15
Att jobba sig frisk – eller sjuk det är något sjukt med Sverige. Vi har länge varit det friskaste landet i världen, men med den mest sjukskrivna befolkningen. en paradox med lika många frågor som svar. TexT och FoTo: AnnA-k ArIn nymAn i finanskrisens spår doMinerar debatten oM hur vi kan skapa fler arbeten. och oM hur fler ska kunna gå från sjukskrivning och arbets- löshet till arbete. För nästan alla bör och vill ju ha jobb. Men många verkar bli sjuka av det. Lennart Levi, medicine doktor och professor emeritus, har under ett halvt århundrade byggt upp den medicinska stressforskningen i Sverige. Han har undervisat många generationer blivande läkare, sjuk- sköterskor, sjukgymnaster och skyddsombud. Lennart Levi har varit en mycket aktiv rådgivare till FN-organen WHO och ILO, Europeiska kommissionen och ledningen för TCO. Han har hållit över 4 000 före- läsningar över hela världen. Hela sitt liv har han ägnat åt stressforsk- ning och rehabilitering, de senaste tre åren som riksdagsledamot för Centerpartiet och rådgivare i arbetsmiljöfrågor till arbetsmarknads- minister Sven Otto Littorin. Han utstrålar lugn och tar god tid på sig att berätta om sitt livslånga arbete mot skadlig stress och för en god arbetsmiljö. Under det vågiga, mörkgrå håret plirar ett par ögon med en energi som får antas vara ovanlig hos en åttioåring. hälsosaM Men sjuk ändå I november 2009 stod 1 621 039 personer utanför arbetsmarknaden. Ledamoten Lennart Levi vill slå ett slag för det livsvänliga Av dem var 632 437 sjukskrivna eller tog emot sjuk- och aktivitets- arbetslivet. Han menar att ersättning. Förutom den personliga tragedin som ohälsa och bidrags- jobblinjen inte är fullkomlig om beroende skapar, kostar detta utanförskap drygt 120 miljarder per år man inte både pratar om fler och bättre (kursivera!) jobb. och är därmed den största utgiftsposten för statskassan. Jobb som faktiskt bidrar till att I kontrast till de höga sjukskrivningstalen brukar folkhälsan göra oss friska. beskrivas som god. Trots det stora utanförskapet stiger svenskarnas . 16 tidningen c
medellivslängd, folksjukdomarna ökar inte anpassade jobb och i anpassad omfattning. I alla kan rehabiliteras och lika många som tidigare anger att den många fall skulle de kunna göra det först efter Det kan tyckas vara dyster läsning att studera egna hälsan är god. en medicinsk och/eller arbetslivsinriktad de svenska ohälsotalen. Men det finns goda – Men om vi inkluderar ångest, oro, sömnlös- rehabilitering. De återstående kan inte utföra möjligheter till förbättring. het, utmattning, nedstämdhet och psykosoma- något lönearbete. Men också många av dessa – Det viktigaste är att förebygga att ohälsa tiska störningar i cirkulation, matsmältning och skulle må bra av någon form av menings- uppstår och att hälsan främjas. Det finns tre rörelseapparat – då blir bilden en helt annan. full sysselsättning. Konsten är att indivi- friskfaktorer i arbetslivet som är helt avgö- Problem på arbetet, oro för omorganisationer, dualisera insatserna. Jag är inte säker på att rande. Den första är att arbetslivet ska vara överskuldsättning och relationsproblem sätter Försäkringskassans handläggare alltid klarar inkluderande, berättar Lennart Levi. tydliga spår i ohälsostatistiken. Andelen som denna svåra uppgift, säger Lennart Levi. Det innebär att det ska finnas tillräcklig till- upplever att de har alldeles för mycket att göra gång till arbete. För alla i arbetsför ålder som och saknar inflytande i jobbet är hög och riske- kvinnor Mest drabbade kan och vill – inte bara för de högpresterande. rar att växa, säger Lennart Levi. Av de anställda i kommuner och landsting är Den andra är att arbetslivet ska vara 80 procent kvinnor, och det var också dessa hållbart. stress och översysselsättning som fick ta den största smällen av uppsäg- – Med det menar jag att man inte får bli sjuk Lennart Levi har arbetat som stressläkare och ningar och arbetslöshet under 90-talet. De av jobbet, varken kroppsligt eller psykiskt. har gjort banbrytande insatser inom stress- som stannade kvar drabbades ofta av över- Att sörja för det är inte en kostnad utan en forskningen. Han hävdar att den tvetydiga sysselsättning och ökade krav vilket ofta leder investering. hälsotrenden har samband med att otaliga till stress och ohälsa. Undersysselsättning, Den tredje menar Lennart Levi är att arbe- människor utsätts för stora socioekonomiska oro för den egna ekonomin och svårigheter tet är livsvänligt. Och nyckeln till detta är ett och psykiska påfrestningar som i sin tur leder att ta sig tillbaka på arbetsmarknaden gjorde gott ledarskap, menar han. till psykisk och psykosomatisk ohälsa. att även de som blev arbetslösa drabbades – Socialdemokraternas arbetsmiljöpolitik – De kraftiga nedskärningarna i början av av stress. Och den ökande ohälsan är fortfa- har begränsats till att förebygga det dåliga, nittiotalet gjorde att allt färre fick jobba allt rande mycket ojämlik. Kvinnor drabbas dub- det ohälsoframkallande. När jag pratar om mer. De som förlorade sina jobb tog stryk av belt så mycket som män, låginkomsttagare ett livsvänligt arbetsliv så handlar det om att arbetsförlust och arbetslöshet. De kvarar- och lågutbildade mer än höginkomsttagare även främja det som stimulerar och utvecklar. betande levde i ständig oro för att stå näst i och högutbildade, invandrare mer än infödda tur och pressades dessutom hårdare. Dagens svenskar. ledarskap är grunden nya lågkonjunktur och djupa finanskris är En arbetsmiljö och organisation ska, enligt därför en jätteutmaning för oss politiker, säger därför blir du Lennart Levi, locka fram arbetsglädjen och Lennart Levi. tillåta de anställda att växa. Ett gott ledarskap Att enskilda personer blir sjuka på grund av sjuk på jobbet är själva grunden för en god arbetsmiljö. sin livssituation med alltför stor arbetsbelast- • Överkrav, underkrav, fel sorts krav En statlig utredning har nyligen hakat ning för somliga och arbetslöshet för andra på Centerstämmans beslut i Kalmar i fjol • Brist på stöd från chef och kamrater hindrar Sverige att nå målet om ett gott och och föreslår en obligatorisk utbildning i livsvänligt arbetsliv där alla behövs. • Brist på vardagsmakt arbetsmiljö för blivande civilingenjörer och • Utebliven belöning för civilekonomer. sjukskrivning soM I det livsvänliga arbetslivet, enligt Lennart satsad ansträngning försörjningsalternativ Levis modell, ska lönen räcka till försörjning, • Chef som inte begriper det ovanstående Kritik har riktats mot det svenska systemets arbetstiden och arbetsbördan ska ge utrymme sätt att skapa rundgång i försörjningssyste- för att ladda upp batterierna, att återhämta sig. men. Sverige har betalat för den sjunkande arbetslösheten med en motsvarande ökning tio faktorer för – Vi vill inte ha ett working-poor-samhälle som finns i USA där det för låginkomstta- på sjukskrivningssidan. Enligt det synsät- frisk personal gare ofta inte räcker med ett heltidsjobb för att tet är miljonerna som varje dag rinner iväg i • Lagom stora krav, kvantitativt klara försörjningen. Där är sjuknärvaron hög Försäkringskassan samma miljoner som spa- och kvalitativt och ett sådant arbetsliv skapar varken god ras i a-kassan och socialbidragen. produktivitet eller god hälsa. Jobblinjen är • Vardagsmakt Antalet sjukskrivningar har ibland används inte fullkomlig om vi inte pratar om såväl fler som slagträ i den politiska debatten. Men • Socialt stöd jobb som bättre jobb. Jobb som faktiskt bidrar faktumet att Sverige, jämfört med Finland och • Uppskattning, belöningar till att göra oss friska. Tyskland, har betydligt fler sjukskrivna, sam- Centerpartiet har visat prov på en sällsynt tidigt som andelen sysselsatta är ungefär lika • Balans i livspusslet framsynthet genom att redan 1962 lägga fram stor, nämns inte lika ofta. • Förutsebarhet, trygghet sin stora miljömotion, med dåvarande center- Skulle många sjukskrivna och förtidspensione- ledaren Gunnar Hedlund som första namn och • God information och kommunikation rade egentligen kunna jobba? Lennart Levi som huvudförfattare. Många av – Många skulle både vilja och kunna. Ett • Livslångt lärande ovan beskrivna förslag fanns med redan då. mindre antal skulle kunna göra det direkt, om • God fysisk arbetsmiljö Nu är de mer aktuella än någonsin. rätt sorts jobb fanns. Men idag är sådana jobb svåra att finna. Andra skulle kunna arbeta i • Skydd mot våld och kränkning . tidningen c 17
Annons för en: ”Utan inhalatorerna hade barnen varit helt isolerade. Det är deras extra livskamrater.” Hos familjen Molin i Nykvarn är astma och allergier vardagsmat. Alla i familjen har någon form av besvär. Och så har det varit sedan början av 1990-talet. När första barnet kom avlöste luftvägsinfektionerna varandra. Det blev uppenbart att det kunde vara astma. Sedan dess har äldste sonen fått ta mediciner mot sin astma dagligen – både förebyggande och akuta. Son nummer två visade sig ha liknande besvär, och även de yngsta barnen har olika allergier och astma. ”Barnen har vant sig vid att ständigt medicinera sig själva. För dem är inhalationsläkemedlen som en extra livskamrat. Utan inhalatorer hade det inte blivit vare sig fotboll, innebandy eller bågskytte.”, säger mamma Molin. FAMILJEN MOLIN, ASTMA OCH INHALATIONSLÄKEMEDEL . 18 tidningen c
TILLS | FOTO: RENATO TAN FÖR ALLA: MODERN ASTMABEHANDLING FLYTTAR UT VÅRDEN FRÅN SJUKHUSEN Mer än 700 000 svenskar lever med folksjukdomen astma. Med moderna astmaläkemedel har mycket förändrats. Dödligheten i astma har minskat liksom behovet av sjukhusvård sedan inhalationssteroider på allvar slog igenom för 15-20 år sedan. Idag är det ovanligt att astmatiker över fem år behöver söka akut sjukvård. Användningen av inhalatorer har lett till stora besparingar när människor med astma kan leva ett aktivt liv utanför sjukhusen. Resultatet är att inte bara patienterna kan andas ut – även samhällsekonomin mår så mycket bättre.
FOtO: StOCK XPeRt Sverige behöver fler invandrare Alla kan tjäna på invandring. Sverige är helt beroende av att locka utländsk arbetskraft för att klara välfärden om tio år. det säger Philippe Legrain, brittisk forskare och journalist. TexT: AnnA-k ArIn nymAn sverige har liten befolkningstillväxt genoM inom vård och omsorg att vara skyhög Om tar för lång tid barnafödande. inoM 10 till 15 år koMMer svenskarna varken räcker till eller vill ta de Problemet i Sverige är att de som invandrar andelen pensionärer att vara större än befolk- jobben så är det nödvändigt att någon annan har svårt att få jobb, och det tar många år ningen i arbetsför ålder. Det är en ekvation gör det, resonerar han. att komma in på arbetsmarknaden. Förutom som inte går ihop om svensk välfärd och stan- Globaliseringsrådet styrker Legrains teo- det stora slöseriet av talang och möjligheter dard ska vara den samma som idag. rier och menar att industriländerna kommer innebär det stora bidragsberoendet att accep- – Om Sverige ska klara den internationella att få svårt att möta framtidens arbetskrafts- tansen för invandring minskar. konkurrensen behöver ni rekrytera den bästa behov utan migration. Ett argument mot invandring är också att arbetskraften, säger Philippe Legrain. Riksdagsledamoten Fredrick Federley är en invandrare skulle ta jobben från svenskar. Även lågutbildad arbetskraft behöver förespråkare av migration. – Det är nonsens. Det finns inte ett fast antal rekryteras. – Det är ju inte så att det är trångt i vårt land jobb. Människor tar inte bara arbeten, de skapar – Det finns många okvalificerade jobb som precis. Tvärtom, vi har gott om plats. Vi vill ju nya genom att jobba. När kvinnor steg in i högutbildade svenskar inte vill ta. Inom en tio- själva kunna flytta och jobba var vi vill. Gränser yrkeslivet var oron densamma, men idag jobbar årsperiod kommer efterfrågan på arbetskraft skapar bara hinder för oss själva, säger han. både kvinnor och män, säger Fredrick Federley. . 20 tidningen c
FOtO: StOCK XPeRt Om Sverige ska klara den framtida välfärden krävs fler som kan jobba, inte minst inom vården. Fler invandrare är bra för den svenska diskriminering och arbeta för jämlika livs- försvaga incitamenten till arbete. exporten, som är grunden för vårt välstånd. chanser: skapa nystartszoner i segregerade – En friare invandring är inget hot och heller Invandring smörjer den svenska ekonomin, områden, genomföra arbetsmarknadsreformer ingen välgörenhetsgärning. Det är en möjlig- och invandrare kan också hjälpa företag att som bättre kombinerar trygghet med anställ- het som kan vara till fördel för alla parter, nå nya marknader. Det visar en studie som ningsbarhet och möjligheter liksom vidta väl- säger Fredrick Federley. utrikesdepartementet har gjort. färdsreformer som ger stöd utan att samtidigt Enligt Legrain kan vinsterna med invandring och ökad rörlighet vara en framgångsfaktor i FOtO: AnnA-K ARin nyMAn FOtO: BjöRn OLSSOn den internationella konkurrensen för Sverige, om bara möjligheterna tas tillvara och den svenska arbetsmarknaden blir rättvis för alla. En orättvisa han pekar ut är Lagens om Anställningsskydd, LAS, som han menar miss- gynnar invandrare. – Diskriminering och synen på att etniska svenskar ska ha företräde till jobb spelar också stor roll, säger Legrain. utManing och Möjligheter – Utmaningen ligger i att rätta till det stora utanförskap som drabbat våra invandrare, först och främst de problem som finns i segregerade områden. Blundar vi för dem så kommer främlingsfientligheten att öka, säger Fredrick Federley. Centerpartiets lösningar är att motverka Philipe Legrain Fredrick Federley tidningen c. 21
FOtO: CeLeBR AteCAnAdA.wORdPReSS.COM Kanadensiska flaggan bestående av en mosaik av 2 010 ansikten som illustrerar den mångfald av nationaliteter och kulturer som finns i landet. Send more, please! i Sverige anklagar kommunerna varandra för att inte ta emot tillräckligt många flyktingar och invandrare. i Kanada slåss kommunerna om vem som får flest. ”Send more, please” ber de. Vad är det som gör att synen på nya medborgare är så väsensskilt mellan våra länder? TexT och FoTo: AnnA-k ArIn nymAn – invandring är inte en politisk fråga i kanada. invandring och att rasismen är mycket liten r a sisMen är Marginell och 85 procent jämfört med andra länder har det under långa av befolkningen tycker att invandring är bra perioder funnits rasbiologiskt tänkande och för landet, berättar Peter Mörkeberg från selektering av människor. Från skepticismen kanadensiska ambassaden. efter första världskriget när man trodde Hans arbete är att hjälpa människor att invandrare skulle vara illojala mot nationen, flytta till Kanada. Det är ett framgångsrikt till mellankrigstiden när man var restriktiv arbete har det visat sig. Kanada ses som ett mot judar och syd- och östeuropéer. föregångsland på området invandring och – Nu för tiden fokuserar vi inte på vart man integration. Men det är inte bara solskenshis- kommer ifrån, men däremot vilken utbildning, torier Peter Mörkeberg berättar om den kana- yrkeserfarenhet och språkkunskaper männis- densiska invandringspolitiken. kor har, säger Peter Mörkeberg. Trots att landet har lång erfarenhet av Peter Mörkeberg 22 tidningen c.
får jobb fort för en migrant att få jobb bara sex månader. prov för att visa att man har grundläggande I Kanada står arbetskraftsinvandringen för Det är en bråkdel av hur det ser ut i Sverige; kunskaper om det kanadensiska samhället. majoriteten av inflyttningen. Hela 60 procent här tar det sju år. Fjärde och sista steget i migrationspolitiken är arbetskraftsinvandrare, och 40 procent är är arbetet mot diskriminering och förebyggan- flyktingar eller anhöriginvandrare. I Sverige fyrstegsraket det av rasism. Det sker främst genom interkul- är endast 20 procent arbetskraftsinvand- Processen för en migrant i Kanada består turella dialoger, möten och information. rare och hela 80 procent är flyktingar eller av fyra steg. Den första är selekteringen av – En av de viktigaste delarna i den kana- anhöriginvandrare. invandrare. Den sker bland annat på ambas- densiska modellen är civilsamhällets engage- – Flyktingar med skyddsbehov skiljer sig sader där personen intervjuas och får berätta mang, säger Peter Mörkeberg. från arbetskraftsinvandringen. Flyktingar får om utbildning, yrkeserfarenhet och språkkun- Grupper om fem personer eller föreningar inte jobb lika fort och behöver stöd och språk- skaper. För att få arbetstillstånd krävs bland kan sponsra flyktingar. De tar emot dem och kunskaper på ett helt annat sätt än arbets- annat ett startkapital. hjälper till med bostad, jobb och liknande. kraftsinvandrarna. Anhöriginvandringen Den andra delen är integrering, där det civila Även församlingar sponsrar flyktingar i handlar om familjeåterförening där den samhället ansvarar för en stor del, till exempel Kanada. närmaste kärnfamiljen får uppehållstillstånd. genom samhällsinformation och möten. Den svenska integrationspolitiken kommer Försörjningsansvaret ligger dock på de Den tredje delen består av medborgarskap. under året att reformeras till en modell mer anhöriga och inte på staten, berättar Peter Kanada uppmuntrar alla att söka medborgar- likt den kanadensiska genom att engagera Mörkeberg. skap efter tre år och nästan 90 procent gör det. civilsamhället och företag som personliga I Kanada är den genomsnittliga tiden det tar För att få medborgarskap måste man klara ett lotsar till nyanlända. Annons Foto: Bombardier Inc Foto: Fredrik Hjerling Foto: Göran Billeson Det krävs både den stora järnvägssatsningen för 2000­talet och en överlevnadsstrategi! Ostlänken och höghastighetståg är den systemlösning som krävs, på samma sätt som det 50 år tidigare påbörjades en utbyggnad av motorvägssystemet i landet. Höghastighetslösningen är konkurrenskraftig. Den förbinder flertalet av morgondagens tillväxt­ Södertälje Botkyrka regioner samtidigt som den ger nödvändig kapacitet för att utveckla den långsammare person­ Nyköping Trosa Oxelösund Norrköping och godstrafik på dagens stambanor. Med satsningen följer också stora miljö­ och säkerhetsvinster. Mjölby Linköping Men situationen är så akut att det är nödvändigt att vidta åtgärder även innan Ostlänken är på plats. NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB www.ostlanken.se tidningen c . 23
c.profil . 24 tidningen c
c.profil ”Det är samvaron – inte måltiden – som är det viktigaste” Folkkäre Carl jan granqvist, 63, är livsnjutaren och konnässören som inte säger sig ha tid att laga mat. –jag har fullt sjå med att äta, säger han och fnissar. För det blir en hel del fniss när man pratar med denne man. Som, trots att han fullkomligt vibrerar av livsglädje, menar att han alltid varit övertygad om att han inte skulle bli en dag över 50. TexT: elIsABeTh JAnsson FoTo: roBerT nygren Mätt och belåten efter ett frukostMöte är härligt att leva i en tid när tekniken och annorlunda, mer socialliberal. tar carl jan eMot tidningen c. på nionde infrastrukturen gör detta möjligt. –Att vi har – Nu för tiden är den mycket mer värde- våningen i LRF:s hypermoderna lokaler på världen som vårt spelrum är väl fantastiskt. konservativ, menar han. Kungsholmen i Stockholm. Dagen bjuder på Han tror inte att de äldre väljarna egen- snö och slask, men vid vårt linneklädda bord faMiljen viktigast tligen har en så tydlig politisk uppfattning, känns det januarigråa långt borta. Att Carl Jan Helt plötsligt får Carl Jan syn på fotografens utan att de nog mest röstar av tradition är av den muntra sorten framgår omedelbart. svällande armmuskler och utbrister förtjust: Huruvida Carl Jan är centerpartist är Han delar sin tid mellan Saxå herrgård i – Hur ofta går du på gym egentligen? oklart. Däremot är det åtminstone en center- Grythyttan och våningen på Strandvägen i Skrattande tillägger han att han tycker att det partist som verkar tilltala Carl Jan och det är Stockholm. När han befinner sig i Sverige vill ser ”piffigt” ut med så vältränade armar i korta jordbruksminister Eskil Erlandsson: säga. För när han beskriver att han dessutom ärmar. – Jag tror att projektet med det nya mat- kontinuerligt reser över hela världen så inser Efter det oväntade avbrottet, då både foto- landet berör människor, och det är ett poli- man att Carl Jan i princip alltid är på språng. grafen och undertecknad för ett par sekunder tiskt bra grepp. – När jag kom till Grythyttan var det inte kommer av oss, blir Carl Jan plötsligt politisk: I samma andetag uttrycker han dock för- ovanligt att jag hade medarbetare som hade – Jag är värdekonservativ, jag tror mer på våning över att han själv inte har blivit kontak- sovit i samma säng sen dom föddes. Och när individen än på kollektivet och jag tror på tad för att vara med i projektet. de kom till sjukhuset var det första gången de den lilla enheten familjen – hur den nu ser ut, – Jag tycker väl inte att de nyttjar mig på nåt låg i en ny säng. Men jag vet ju aldrig riktigt utbrister han. särskilt bra sätt, säger han och tillägger att var jag vaknar, det är nya sängar oavbrutet, I samma andetag säger han att han inte ser han och Restaurangskolan i Grythyttan drivit skrattar han. någon större skillnad på dagens liberaler, mode- frågan om måltidskunskap i 25 år. Men resandet stressar honom inte, ”inte rater eller ”det som just nu är Centerpartiet”. Plötsligt är fnisset borta och Carl Jan blir för ett ögonblick”. Tvärtom tycker han att det För han tycker att centerpolitiken har varit allvarlig. tidningen c. 25
c.profil fakta detta är carl jan född: 22 mars 1946 bor: Saxå herrgård i Grythyttan och Strandvägen i Stockholm familj: son 18 år och väninnan Mariana Falkman (som han beskriver som ”sin hyrestant i Stockholm”) – Det finns några mycket centrala frågor Den tredje akilleshälen är designen av tv-produktioner som Let’s dance och På spåret. för att Sverige faktiskt ska kunna bli det nya förpackningar. –De är så fula! utbrister han. Carl Jan skrattar och berättar att det förra matlandet. Frågor som måste får ett svar så att Ja, de är faktiskt så fula att fulare inte går att programmet inneburit att beundrarskaran den småskalige livsmedelsproducenten kan åstadkomma. krupit betydligt längre ner i åldrarna. fokusera på det han eller hon är bäst på. Han menar att man inte kan begära att de Anmärkningsvärt nog berättar Carl Jan småskaliga producenterna även ska designa sedan om att han under sina 25 år i ramplju- fokusera på utbildning attraktiva livsmedelsförpackningar. set aldrig blivit utsatt för ett enda påhopp. Det första är att bygga upp nya utbildningar Den fjä rde biten ka lla r Ca rl Ja n för Och han är själv förvånad över det. –Jag som lär ut hantverkskunnandet. ”måltidsspråk”. skulle ju tycka att jag är själva urtypen att bli – Det finns ingen ystningskunskaps- – Om man inte kan kommunicera budskapet påhoppad. u t b i l d n i n g, i n g e n mj ö l n a r u tb i l d n i n g, med just den här marmeladen eller det här inge n br yg ga r utbildn ing. A l la de hä r brödet, ja då köper de det billigaste istället. Varför? hantverks yrkena är totalt bortspolade i – För att jag är androgyn, för att jag är som jag Sverige, utbrister han och ser för första gång- folkkär är, för att jag älskar champagne, ja för att jag en i intervjun lite upprörd ut. När blev du egentligen folkkär? sysslar med sånt som inte är opportunt nor- Med emfas säger han att han inte kan förstå – Det har gått i etapper, tror jag, säger han och malt sett. Men om du drabbas av påhopp en hur man kan driva projektet Sverige - det nya ser nöjd ut. enda gång, ja då är du ju bränd. matlandet om man inte också satsar på utbild- Genombrottet kom då han tillsammans Carl Jan beskriver istället en tillvaro med ning inom måltidshantverket. med Knut- Christian Gröntoft i början av mycket positiv energi och väldigt mycket kär- Ett annat avgörande område är vad Carl Jan 80-talet presenterade vintips i tv-programmet lek. En uppväxt där alla runt omkring honom kallar ”speditiva system”, det vill säga hur de Levande livet. Inslagen fick oerhört mycket älskade honom. –Och då är man ju trygg, även småskaliga producenterna ska nå ut med sina uppmärksamhet. om det händer någonting. Det är skönt! säger varor till butikerna. – För man kan inte bara – Det var ju förbjudet att i tv sitta och prova han och brister ut i ännu ett skratt. rikta satsningar mot själva produktionen, viner och så. Det var så minerat. Och program- Men visst förekommer det att han blir kon- utan också mot transportkedjan, säger han met fick ju hur mycket anmälningar som helst. taktad av människor han inte känner, även om bestämt. Men det väckte ett stort intresse bland unga han aldrig upplevt det som hotfullt. Anledningen är enkel; det är ingen idé att män som startade en massa vinklubbar. – En gång ringde det halv två på natten. producera mat om den inte når kunden. På senare år har Carl Jan deltagit i Det var det en norrlänning som skulle sälja 26 tidningen c .
c.profil feM snabba Vatten eller vin? båda delar. Vardag eller fest? Mitt liv går ut på fest. Konventionellt eller ekologiskt? ekologiskt förstås. Hemma eller restaurang? jag lever ju på restaurang! Let’s dance eller På spåret? let’s dance, för det är det senaste jag gjort. renkött till mig, garvar Carl Jan. Jag förklarade För mig är samtalet det absolut viktigaste med Och tvärtom. Carl Jan menar att fattiga konsu- för honom att jag inte var så mogen för att måltiden– inte hantverket. Att ta sig tiden att menter paradoxalt nog blir feta, eftersom de köpa renkött mitt i natten, men att han gärna samtala och umgås är absolut viktigare äter för mycket. Ett överätande som gör dem fick ringa tillbaka morgonen därpå. Men det Och därför, menar han, kan man inte säga sjuka vilket kostar samhället mycket pengar. gjorde han aldrig. ”från jord till bord” (som är en populär slogan) I Sverige ges det ut ungefär en kokbok per dag, utan ”från bord till jord”. Han understryker Innebär det att han som är så medveten är vilket innebär att vi är det land som tillverkar att konsumenten måste vara i fokus, att det kärnfrisk? flest kokböcker per invånare. Dessutom rullar är dennes upplevelse av måltiden som ska Ett stråk av allvar drar över hans ögon när han matprogram nästan oavbrutet på tv:n. Samtidigt avgöra vad bonden sätter i jorden. berättar att han, som är diabetiker, aldrig trott visar statistik att svensken i gemen lägger ner att han skulle bli äldre än 50 år. fjorton minuter på matlagning per dag. fraMtida trender – Jag som snart är 64 år har helt plötsligt Han vill att Sverige går från ett ”proletariserat fått 14 bonusår. Och det tycker jag är en väl- Hur kommer det sig att det råder en så stor dis- jordbruk” mot ett utvecklat dito ”där man digt bra utgångspunkt, för då måste man leva krepans mellan vad vi verkar vilja göra och det faktiskt reflekterar” över vad konsumenterna fullt ut. Säger Carl Jan och skrattar igen. vi faktiskt gör? vill ha. – Jag tror att det är så här: om man har barn Men när den dagen ändå kommer, vad vill du och båda jobbar, ja då är man väldigt tacksam Vad ser du för mattrender framöver? att det ska stå på din gravsten? för att det finns industrimat. – Att maten fungerar som ett socialt kitt och Det visar sig att Carl Jan just nu håller på Han är alltså långt ifrån den matsnobb som medicin. att ordna både grav och gravsten. Målande man kan förledas att tro. Tvärtom hyllar han Ju medvetnare konsumenterna blir, desto beskriver han hur familjegraven ska restaure- faktiskt den industrimat som räddar många mer selekterar de födan. Och ju mer vi selek- ras och hur blombuketten vid vissa tillfällen jäktade småbarnsföräldrar som snabbt måste terar desto hälsosammare blir vi. ”gärna får bytas ut mot champagne”. få mat på bordet efter jobb, skola och dagis. Han exemplifierar: –Om du äter choklad – Men sen kommer helgen, och då kan ju som är gjort på svinfett, socker och surrogat, –De svenska gravarna är urtrista, så jag måltiden vara mer laborativ och då kan det då föder det en lust att äta mer av samma vara. tänkte att ’nu fan ska vi slå till och lägga lite vara terapeutiskt att laga mat tillsammans. Men om du äter en 70-procentig choklad, då möda på familjegraven!’”, säger Carl Jan och – För det får inte vara så att ambitionen att förmår du inte att äta mer än en bit. nästan kiknar av skratt. laga mat är viktigare än samvaron kring den. Medvetna konsumenter blir alltså friskare. . tidningen c 27
debatt Delta i debatten! Mejla in ditt debattinlägg till: elisabeth.jansson@centerpartiet.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta insänt material. Solceller har vi fått för våra synders skull I stället för att satsa allt krut på att öka elproduktionen är det betydligt mer lönsamt att energieffektivisera. Därför bör centerpartister rikta in sig på att presentera lösningar som ger oss största möjliga nytta för de små resurser vi förfogar över. Vem ska annars ska göra det om inte vi gör det, undrar Peter Gustavsson i Norrköping. oM vi inte hade byggt ut kärnkraften i badhus och skolor drar dubbelt så mycket borde de satsa pengar i energisnåla bygg- Sverige i den omfattning vi gjort så hade energi som de borde göra ur ett rent nader, processer och apparater. Köp inte en vi inte haft en så stor elförbrukning. Den ekonomiskt perspektiv. När andra vill lägga solcell, köp en energisnål dator istället. Finns synden riskerar nu att leda till nästa synd: stora pengar på onödiga lösningar så ska det pengar över, skicka dem då till ett land en utbyggnad av elproduktionen från sol- vi presentera lösningar som ger oss största som inte har vattenkraft men där solen lyser celler. Solceller är inte lönsamt i Sverige utan möjliga nytta för de små resurser som vi betydligt mer än i Sverige. Ett land där de måste finansieras med bidrag, precis som förfogar över. gör verklig nytta. kärnkraften. istället för att kommunala verksamheter för så är det. Vi har inte obegränsade detsaMMa gäller andra produktionsmetoder satsar stora pengar på energiproduktion resurser. Men det finns redan idag stora till exempel vindkraft, även om kostnaderna ekonomiska incitament att effektivisera för denna är mycket lägre än för just solceller. energianvändningen. Det finns också tillgång Energieffektiviseringar däremot är betydligt till massor med bra tekniska lösningar som billigare än all tänkbar ökning av energi- sänker vår energiförbrukning. Men allt för få produktionen i Sverige idag. inser detta och allt för få vet hur tekniken ska användas. Detta måste vi ändra på. ändå talar vi till 80 procent om hur ny energi ska tillföras. Det här måste vi ändra på och vi inoM centerpartiet måste vara de som om inte Centerpartiet ska göra det vem ska till 80 procent talar om hur energisystemet då göra det? ska effektiviseras, och vi måste vara de som förespråkar lösningar som bygger på oM en folkpartist pratar om att bygga marknadskrafterna. Lösningar som kombi- kärnkraft i en minut så får centerpartisten nerar ekonomi med omtanke om miljö och prata fyra minuter om införandet av elbilar, framtid. Vi inom Centerpartiet måste vara de lågenergibelysning, energisnåla kylskåp, som inser att vi inte har råd att satsa på fel datorer, fläktar, pumpar, pappersmaskiner lösningar. Vi måste vara de som får andra att och stålverk. förstå vad begreppet ekoeffektiv ekonomi oM en Miljöpartist pratar om plusenergihus innebär. och solceller så får centerpartisten lyfta fram ekonomin. Svenska livsmedelsbutiker, Peter Gustavsson PETER GUSTAVSSON Centerpartiet i Norrköping 28 tidningen c.
Falkenberg – årets IT-kommun Med centerpartiet landet runt c.sverige! Vid Kva litetsmä ssa n i Göteborg Juryns motivering: i n o v e m b e r b l e v c e n te r s t y r d a Falkenberg årets IT-kommun i hård ”Falkenberg växer med sikte konkurrens med Järfälla, Täby och på en hållbar framtid och Stock holm. Huv udsk ä let till att sätter in IT-pengarna där de Falkenbergs kommun fick priset var gör mesta möjliga långsiktiga att man tagit näringslivet till hjälp för nytta. Vad kan vara bättre att hålla en hög kvalitet på den dagliga än att ge alla elever i årskurs IT-driften. Den lilla IT-enheten på kom- sju till nio egna bärbara munen har istället ägnat sig åt utveck- datorer? Juryn fäster sär- ling som bland annat lett till varsin skild uppmärksamhet vid att egen dator för alla elever i årskurs 7–9. Falkenberg satsat på den nya, Från vänster: Barn- och utbildningsnämndens – Fantastiskt kul med detta pris. Vi växande generationen och på ordförande Kerstin Angel, IT-chef Thorbjörn att kommunen trots en liten Larsson och kommunstyrelsens ordförande har ju inte IT-företagen runt hörnet Mari-Louise Wernersson (som håller pris- precis utan har på egen kraft drivit IT-funktion klarar av att agera pokalen) på IT-utveckling i vår kommun, säger strategiskt och effektivt.” Mari-Louise Wernersson, kommunsty- relsens ordförande i Falkenberg. Herrljunga Årets landsbygdskommun FOtO: HeRRL jungA BOStädeR Organisationen Hela Sverige ska leva har utsett centerstyrda Herrljunga till Årets lands- Motiveringen lyder: ”Herrljunga kommun har under många år bygdskommun 2009. arbetat aktivt för att skapa en ’vi-anda’ och — Jag är självklart otroligt glad, men också lyfta fram landsbygden. Målmedvetet har förvånad. Det är en bekräftelse på vad vi har kommunen stärkt underlaget för byskolorna gjort, men också en uppmuntran inför det fort- och den lokala servicen genom att uppmuntra satta arbetet med utvecklingen av vår kom- och stötta bostadsbyggande på landsbygden. mun, säger Kurt Hårsmar, kommunstyrelsens Detta ger framtidstro i hela kommunen!” ordförande. Nu är valrörelsen igång nu är valrörelsen igång! pistolskottet för från olika delar av landet, syskonorganisatio- centerpartiets första k aMpanj för året nerna och partistyrelsen. Allt för att underlätta – Guldklöverkampanjen – har redan ljudit och kampanjaktivteterna så att lokala politiker och det var Charlotte Kalla i Norrbotten som blev medlemmar kan fokusera på att möta väljarna den första att få utmärkelsen. Det fick hon för och berätta om vår politik. att hon åstadkommit något extraordinärt. Under februari kommer alla kommun- För att Centerpartiet ska nå målet på tio kretsar kostnadsfritt att få varsitt kampanj-kit procent i rik sdagsva let 2010, k rävs en som innehåller ett podium på hjul, roll-ups, sammanhållen valrörelse i hela landet med materialställ, kampanjhandbok, målgrupps- många taggade kampanjarbetare. På riksorga- handbok, målgruppskarta och postnummer- nisationen är en marknadsgrupp tillsatt vars lista över kommunen, några exemplar av Marknadsgruppen, från vänster: Emma Petersson, Maria uppdrag är att planera och genomföra natio- valfoldrar samt mallar för trycksaker. Mauritzon, Margaretha Ponsbach och Joakim Aspeheim. nella kampanjer och arbeta med extern mark- Ett grafiskt manér som ska användas i valrö- nadsföring, profilprodukter, arrangemang, relsen har också tagits fram. Detta kommer att läs Mer på tryckt material, mässor samt kampanjkoncept appliceras på trycksaker, profilprodukter och guldklover.centerpartiet.net för både nationell och lokal nivå. annonser. En utförlig användarmanual för det Vill du dela ut en Guldklöver till någon Marknadsgruppen har också knutit till sig en grafiska uttrycket skickas med i kampanj-kitet. som har gjort något extraordinärt? referensgrupp som består av centerpartister Hämta material på Internwebben! tidningen c . 29
c & hör centerfolk i farten på nya poster MIKAEL EKMAN är sedan september Grattis Ingrid! 2009 politiskt sakkunnig åt Europa- Grattis Ingrid Hedenvind-Brask som vunnit som fungerar och vad som kan förbättras. Det parlamentariker Lena Ek. Han har Camilla Läckbergs Författarstipendium! ska verkligen bli otroligt spännande, säger tidigare arbetat som biträdande jurist Bland närmare 600 bidrag valde jurun Ingrid. vid FN:s krigsförbrytartribunaler i Sierra Leone. bestående av Camilla Läckberg, tidningen Amelia samt bokförlaget Forum Ingrids bidrag ”Det ingen ser”. En historia om en riksdagsle- damot som får anonyma brev. – Ingrids bidrag medförde, förutom spän- ning och god känsla för text och karaktärer, en miljö som vi ville läsa mer om och som kän- des som en frisk fläkt i deckargenren, säger Camilla Läckberg till tidningen Amelia. Ingrid Hedenvind-Brask arbetar sedan flera år som teamledare på Europaparlamentariker Lena Eks kansli Bryssel. Priset innebär att Ingrid kommer att coachas av Camilla Läckberg och av bokförlaget Forum samt gå en skrivarkurs i Ordfronts regi. – Jag ser jättemycket fram emot skrivarkur- sen och coachningen, att få feedback på vad Ingrid Hedenvind Brask Mikael Ekman KRISTIAN LJUNGBLAD arbetar sedan september 2009 som pressekreterare hos Lena Ek. Han har tidigare jobbat som kommunikationskonsult och på Sveriges ambassad i Washington. centerpartiets valgeneral utsedd Kristian är aktiv i Centerpartiet i Stockholm. MICHAEL ARTHURSSON blir Centerpartiets kampanjledare under valrörelsen 2010. Uppdraget påbörjas 1 februari. – Det är hedrande och kanonkul att ha fått uppdraget att samordna Centerpartiets kampanj inför valet i september. Det blir en härlig utmaning! Jag är övertygad om att vi kan nå ett mycket bra valresultat, säger Michael Arthursson. Michael har varit aktiv i centerrörelsen i drygt 20 år, och har sammanlagt varit med och drivit sju valrörelser och två folkomröstningskampanjer. Sedan drygt tio år är han småföretagare och strategikonsult. Han är ursprungligen Michael Arthursson från Halland, men bor sedan ett antal år Kristian Ljungblad tillbaka i Hässelby utanför Stockholm. 30 tidningen c .
korsord FOtO: MARie SwARtZ /SCAnPiX Ç Ç Ç vill räkn ing kom mer utan bra fö r de som vänner svensk reser igen synd landsbygd lata sig ⁄tän ka sig spelas på scen accep- tera lägger skyttar bär ⁄ pryder skottar är det över är ofta bord kalla spydiga rast kan det ord som för- full katt stärker ibland fulle upphöra ⁄ heter vå r jord- lever bruks- ensam ger m iljö- vänliga ç flöd- de som levs litium ingå r i på Ç far fort fram på Ç m issnöjd ingen fin dam m in ister kor ande gruppen playan spå ret tygtyp ÷ ç bildar så vanlig tjejer ton tre föda team i kallad växa ofta rar ‹ verklig ‹ kapdo n är då inte hå g- har ett singel- växt löshet liv snäller lägger rubbet utan form av inte man- grek- färg stuvn ing ken till ers firad kort se- ledigt halvö japan mester ÷ län i skapade stort hamnar i tunnan dan- pris nors- mark lysgas fisk kär- å virke kan se rött mors! lekens dj ur- faller gu d fett ÷ kisen i ‹ hå r frå n man söker tillgäng- lighet faller gö r vi hå l med vilddj ur mycket pratar firas 9 har i natt- oktober torn mössan anges som vidunder ytor i lutar ÷ techno- kan man » musik inte vi bli i ton två dansen meter en del tjäder en ‹ slå en finns ofta vid del hare signal gräns © svenska korsord ab känner t sig Ç på - m inner på denna sidan inom utslag är en full- fjädrad vinnarna i korsord nr 4/2009 lösningen är inskickad av: säker kem in dansare kan läk- r are skri- va motion på e c e p t l y r i k r 1. Hjördis Östling, Luleå må la tunt ⁄skrivs g känsligt kritise- ra hå rt i s s l a 2. Mary Wideen, Österfärnebo varu kod ⁄ u g n e a mötte noak ara- rat med n harang r a m s a naMn ........................................................................ bak- hå ller plats det 3. Anna-Lisa Sjögren, Vindeln kallt muskel- k a r e n bad- svag- plats het begär y r ‹ k a r må ngen 4. Gunnar Wikström, Arvidsjaur blev på dhl träd Ç stres- natur- även utan Ç å träd hoar fattas l s a l t a g sjö- är en m iljö- om en rikt- sar pro- in- visa om är ovan bilden sällan dukter irland fara tresse märkt få gel stund n ing upp sig natten ifrå n adress ...................................................................... förund- r u t e r e s s e i s s u f o r 5. Nils G Larsson, Uppsala ton e rar i skyn kort forma höjd ⁄nå got ingenjör gr i e g v i n s t g i v a n d e att ha i är töj- skjort- bar ⁄ ärmen ? ‹ 6. Nils-Olof Larsson, Torestorp mannen fransk tropikväxt nä r v a r a a m i n l i a n bakom vän kan mynnar peer så dan ut i bonden ⁄ gynt finnas mj ukgör list anas tan ke- donau faller av till- gänglig hälsn ing e l e visar de som bryr sig n a r l o lära knäcks j ultid g i k n var med det mesta 7. Bruno Hektor, Tenhult postadress ............................................................... är den som hyllas må nfas a o s e r e n a d n e d a n rabatt- dam med visar upp nästan slå r växt stickas sig till sig fram med vardags lever mj uk- f r a m g å n g ö l i n n e e välja vara skrev i över- fram ren- verdi 8. Marianne Pohl, Orrefors då d skötare ÷ vänds f r o s s a r a k t s a m b l a d må n om i tid- pigg n ing gör vi ä r goda t o r klaga lite k n o t a passar med p l e t i dagens Skicka din lösning senast den 19 mars 2010 till: 9. Inga Alm, Alunda soppor dubbel av fordon kreti c e r n å r kan vara r e m s a r o d d plock- sker i Centerkryss 1/2010 av ar man vinner klister- typ sculler bär och k o r g hå ller k y l a r e kan en r i g g a d 10. Ingrid Holmats, Leksand svam p i tem pen bå t tidningen C, Box 2200, 103 15 Stockholm i bilen vara © svenska korsord ab tidningen c tidningen c .. 31 31
en tidning från centerpartiet nummer 1/2010 Posttidning B returadress: tidningen C. Box 2200, 103 15 Stockholm Tillsammans bygger vi den hållbara staden underifrån! Hej politiker! Varje gång du slänger matrester eller spolar i toaletten ger du oss råvaror till biogas. Varje gång någon byter uppvärmning från olja till fjärrvärme bygger vi vidare på det hållbara samhället. Avfall, drivmedel, fjärrvärme och vattenförsörjning – allt hänger ihop och kräver helhetssyn. Om du som politiker ger oss rätt förutsättningar kan vi bidra till att lösa miljöutmaningarna. Vi lovar att hjälpa dig att uppfylla dessa löften: 4 Mer biogas och drivmedel från avloppsslam och insamlat matavfall. 4 Minskade utsläpp av växthusgaser för uppvärmning, el och transporter. 4 Ökat kretsloppstänkande och återföring av näringsämnen till jordbruket. 4 Fortsatt utbyggnad av fjärrvärme med förnybar och återvunnen energi. 4 Enkla system som underlättar människors vilja att göra miljönytta. Läs mer på: www.hållbarastäder.nu

More Related Content

PDF
Tidningen C Nr 3 2009
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. - Nr4 -2011
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. nr1 -2012
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. Nr2-2012
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. - Nr5 2010
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. - Nr1 -2011
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen c nr 4 2010
byCenterpartiet
 
Tidningen C Nr 3 2009
byCenterpartiet
 
Tidningen C. - Nr4 -2011
byCenterpartiet
 
Tidningen C. nr1 -2012
byCenterpartiet
 
Tidningen C. Nr2-2012
byCenterpartiet
 
Tidningen C. - Nr5 2010
byCenterpartiet
 
Tidningen C. - Nr1 -2011
byCenterpartiet
 
Tidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
byCenterpartiet
 
Tidningen c nr 4 2010
byCenterpartiet
 

What's hot

PDF
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C Nr 2 2009
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningenc nr3 2010
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. - Nr3 -2011
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. - Nr2 -2011
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. Nr 1 2009
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C Nr2 2010
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
byCenterpartiet
 
PDF
Solna aktuellt - Val 2010
byHanif Bali
 
PDF
Tidningen C Temanummer Ep Valet 2009
byCenterpartiet
 
PDF
Socialdemokraterna
bySynovate Sweden - Opinion
 
PDF
Centerpartiet
bySynovate Sweden - Opinion
 
PDF
Ringrävarna
byJohan Westerholm
 
KEY
Det asociala intranätet är dött - leve det sociala intranätet!
byJonas Söderström
 
PDF
Rospiggen #3 2020
byKristianKrassman
 
PDF
Moderaterna
bySynovate Sweden - Opinion
 
PDF
GöteborgsLiberalen nr 5-6
byLiberalerna Göteborg
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
byCenterpartiet
 
Tidningen C Nr 2 2009
byCenterpartiet
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
byCenterpartiet
 
Tidningenc nr3 2010
byCenterpartiet
 
Tidningen C. - Nr3 -2011
byCenterpartiet
 
Tidningen C. - Nr2 -2011
byCenterpartiet
 
Tidningen C. Nr 1 2009
byCenterpartiet
 
Tidningen C Nr2 2010
byCenterpartiet
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
byCenterpartiet
 
Solna aktuellt - Val 2010
byHanif Bali
 
Tidningen C Temanummer Ep Valet 2009
byCenterpartiet
 
Socialdemokraterna
bySynovate Sweden - Opinion
 
Centerpartiet
bySynovate Sweden - Opinion
 
Ringrävarna
byJohan Westerholm
 
Det asociala intranätet är dött - leve det sociala intranätet!
byJonas Söderström
 
Rospiggen #3 2020
byKristianKrassman
 
Moderaterna
bySynovate Sweden - Opinion
 
GöteborgsLiberalen nr 5-6
byLiberalerna Göteborg
 

Viewers also liked

PPT
MMBB Group 2007
bycleifert
 
PPT
140619 col econ
byLimmat Stiftung
 
PDF
Autoestima guia de genero version 2
byIsa Navas Palomar
 
PDF
Email contra el pretendido SAP
byGabinete de Psicología A carón SLP
 
PDF
Informe Anual de Seguridad de ESET España. Amenazas 2014
byESET España
 
PPTX
Proyecto tecnologia javier jalon corominas
byandreagarciag
 
PPTX
Historia de internet
bypekeone
 
DOCX
Evidence identities
byjulianymafe
 
PPTX
My Travel and Cash
byRodrigo Kagaochi
 
PPT
35. leap chapter 5, pronunciation focus
byIECP
 
PDF
Symposium 2014 Empfehlung: Fin. Minister Dr. Hans Jörg Schelling
byDAVID MALAM
 
PPT
Montana exploradora responsabilidad social empresarial-2007
byAmilcar Requena
 
PDF
6º basico a 10 de julio
byColegio Camilo Henríquez
 
PPT
Habilidades Directivas
byrowina29
 
PDF
Guia 4C - Versão 3.0
byAssociação Cafés Especiais do Norte Pioneiro do Paraná
 
PPTX
Introduction to .NET Framework
byMałgorzata Borzęcka
 
PDF
7 nm b_2015
bypidru4
 
PDF
SM Schaufenster SBK 2009
bysmayer
 
PPTX
Clases de Matemáticas a domicilio
byRafael Moreno
 
PPT
Digitalización: conceptos, criterios para la determinación de formatos de dig...
byDIGIBIS
 
MMBB Group 2007
bycleifert
 
140619 col econ
byLimmat Stiftung
 
Autoestima guia de genero version 2
byIsa Navas Palomar
 
Email contra el pretendido SAP
byGabinete de Psicología A carón SLP
 
Informe Anual de Seguridad de ESET España. Amenazas 2014
byESET España
 
Proyecto tecnologia javier jalon corominas
byandreagarciag
 
Historia de internet
bypekeone
 
Evidence identities
byjulianymafe
 
My Travel and Cash
byRodrigo Kagaochi
 
35. leap chapter 5, pronunciation focus
byIECP
 
Symposium 2014 Empfehlung: Fin. Minister Dr. Hans Jörg Schelling
byDAVID MALAM
 
Montana exploradora responsabilidad social empresarial-2007
byAmilcar Requena
 
6º basico a 10 de julio
byColegio Camilo Henríquez
 
Habilidades Directivas
byrowina29
 
Guia 4C - Versão 3.0
byAssociação Cafés Especiais do Norte Pioneiro do Paraná
 
Introduction to .NET Framework
byMałgorzata Borzęcka
 
7 nm b_2015
bypidru4
 
SM Schaufenster SBK 2009
bysmayer
 
Clases de Matemáticas a domicilio
byRafael Moreno
 
Digitalización: conceptos, criterios para la determinación de formatos de dig...
byDIGIBIS
 

Similar to Tidningen C. Nr 1 2010

PDF
Tidningen C. Nr 4 2009
byCenterpartiet
 
PDF
20120312 påtryckarna
byStefanStern
 
PDF
32 sidor av centerpartiet
bymaria
 
PDF
Tidningen Hända. Nr4 - 2010
byCenterkvinnorna
 
PDF
Förbind västra och östra Älvsjöskogen
byhdahlsson
 
PDF
Fler klockor behövs i Älvsjö centrum
byhdahlsson
 
PDF
GöteborgsLiberalen nr 3 2011
byLiberalerna Göteborg
 
Tidningen C. Nr 4 2009
byCenterpartiet
 
20120312 påtryckarna
byStefanStern
 
32 sidor av centerpartiet
bymaria
 
Tidningen Hända. Nr4 - 2010
byCenterkvinnorna
 
Förbind västra och östra Älvsjöskogen
byhdahlsson
 
Fler klockor behövs i Älvsjö centrum
byhdahlsson
 
GöteborgsLiberalen nr 3 2011
byLiberalerna Göteborg
 

More from Centerpartiet

PDF
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers spanish
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers serbian
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers meankieli
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers kurmanji
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers frensch
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers finish
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers farsi
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers english
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers croatian
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers bosnian
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers arabic
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers yiddish
byCenterpartiet
 
PDF
Mer svensk mat räddar miljön
byCenterpartiet
 
PDF
Ge ungas dröm en chans
byCenterpartiet
 
PDF
Akuta lösningar för fler studentbostäder i sverige
byCenterpartiet
 
PDF
Framtiden tillhör dem som vågar valmanifest 2010
byCenterpartiet
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers spanish
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers serbian
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers meankieli
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers kurmanji
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers frensch
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers finish
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers farsi
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers english
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers croatian
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers bosnian
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers arabic
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers yiddish
byCenterpartiet
 
Mer svensk mat räddar miljön
byCenterpartiet
 
Ge ungas dröm en chans
byCenterpartiet
 
Akuta lösningar för fler studentbostäder i sverige
byCenterpartiet
 
Framtiden tillhör dem som vågar valmanifest 2010
byCenterpartiet
 

Tidningen C. Nr 1 2010

  • 1.
    en tidning fråncenterpartiet nuMMer 1 2010 Finns det någon plats för pensionärerna? Centerpartiet är 100 år sidan 4 Sverige – det nya matlandet Maud säger: äntligen är det valår! sidan 3
  • 2.
    N 1/2010: o teMa: sverige en tidning – det nya Matlandet, sid 4 från centerpartiet redaktionen chefredaktör: Elisabeth Jansson E-post: elisabeth.jansson@centerpartiet.se TEL: 08-617 38 41 Ansvarig utgivare: Lena Forsman E-post: lena.forsman@riksdagen.se TEL: 08-786 60 89 annonser Kontakta Åsa Sommar på Adviser, innehåll Alltid med i C. e-post: asa@adviser.se TEL: 070-508 77 73 sid 10 Centerpartiet 100 år Maud säger sid 3 postadress sid 11 ”Olof i Sparrarp blev 100 år” tidningen C. teMa sid 4 Box 2200 103 15 Stockholm sid 11 Nytt intranät och e-postlösning för Centerpartiet profil sid 24 telefon sid 12 Finns det någon plats för pensionärerna? debatt sid 28 TELEFON: 08-617 38 00 FAX: 08-617 38 10 sid 16 Att jobba sig frisk – eller sjuk c.sverige sid 29 prenuMeration Medlemmar i Centerpartiet, c. & hör sid 30 Centerkvinnorna och CUF sid 20 Sverige behöver fler invandrare får tidningen C. gratis. korsord sid 31 Övriga betalar 80 kronor/år (4 nr/2010) sid 22 Send us more! Postgiro 104 63-8. Märk talongen ”Prenumeration tidningen C.” och ange namn och adress. C. finns även som taltidning. Kontakta Mitt i smällkalla vintern drömmer jag mig redaktionen om du vill ha en sådan! tillbaka till en ljum augustikväll då mina fem sinnen fullkomligt löpte amok av lycka. adressändring Kontakta ditt distrikt eller ring 08-617 38 00 Platsen var Smaklustmässan i Tantolunden i ts kontrollerad upplaga 2008: 55 600 Stockholm, och bland hundratals utställare traskade vi runt och smakade, pratade och Tryck: V-TAB, Norrtälje 2007, 2006, 2005 förundrades över det svenska mathantverket. Miljöcertifierade enligt ISO141001, cert nr.1410718 Det var småländsk ostkaka med hjortronsylt, oMslagsbild: sörmländsk kalvdans, jämtländsk getost, Coop rabarbersaft från Östergötland, äppelmust från Österlen och knäckebröd från Dalarna. issn 1651­4521 ELISABETH JANSSON Vilka smaker, vilken doft och vilken stolthet Redigering och produktion: över de produkter som såldes! Entreprenörskapet fullkomligt vibrerade och Turbin smittade av sig; mat och business kändes helt plötsligt som det naturligaste i världen. För det småskaliga mathantverket skapar unika produkter med smak, kvalitet och identitet som industrin inte kan ta fram. Vilka möjligheter som finns i de svenska jordarna! Lite fattigare räknat i kronor och ören, men betydligt rikare i själen, gick vi centerpartiet.se några timmar senare hemåt med diverse matskatter i händerna. Temat för årets första nummer av tidningen C. är ”Sverige – det nya matlandet”. Låt dig väl smaka! 2 tidningen c .
  • 3.
    maudsäger : Äntligen ärdet valår! Med åtta månader kvar till valet känns det både roligt och utmanade att få leda Centerpartiet och Sverige i en tid som är avgörande för vår framtid. Att vinna valet 2006 var en stor utmaning. Mer utanförskap. Människor undrar vart vi är på väg än en miljon människor befann sig i utanförskap, och här har vi i Centerpartiet tillsammans med vi hade världens högsta sjukfrånvaro och 140 vännerna i Allians för Sverige de tydligaste svaren. personer förtidspensionerades varje dag, ofta mot Vårt sätt att möta finanskrisen är framgångs- sin vilja. Vi övertog regeringsmakten med en stark rikt. Decentraliserad kraftsamling av resurser, tro på våra egna idéer och på att en förändring av stora satsningar på infrastruktur och omställ- Sverige är möjligt. Förändringsarbetet har påbörjats. ning till nya gröna jobb, för att ge några exempel. Men vi är inte färdiga ännu. Som regeringsbärande Tack vare att vi är rädda om och noggranna med parti är utmaningen för Centerpartiet ännu större skattebetalarnas pengar står Sveriges ekonomi detta val. Vi ska både ta ansvar – och visa vägen stark i förhållande till omvärlden. framåt. Jag är full av tillförsikt att vi tillsammans Nu står vi inför ett vägval som kommer att bli allt klarar det. mer tydligt ju närmare valet vi kommer. Vilken väg Stora delar av den politik som vi genomför i ska Sverige gå? Framåt med Alliansen eller tillbaka regering, landsting, regioner och kommuner bygger till sossesverige? Framåt med fortsatt förnyelse av på Centerpartiets värderingar. Det lönar sig bättre Sverige med fokus på jobb och klimatomställ- att arbeta och driva företag med jobbskatteavdrag ning eller bakåt med oppositionens politik som och lägre företagskatter. Det lönar sig bättre att dömer människor till utanförskap och större arbeta och driva företag med jobbskatteavdrag och bidragsberoende? lägre företagskatter. Vänsterns modell har vi redan prövat, Vi får bestämma mer själva i sjukvården, äldre- med rekord i sjukskrivningar och utanför- omsorgen och skolan. Och tillsammans tar vi skap som följd. Centerpartiet och Allian- ansvar för miljön med världens mest ambitiösa sen tror på människors förmåga att växa, klimat och energipolitik. Överallt slår de idéer utvecklas, förändras och vara stark i en och förslag som vi kämpat för igenom. Vi har gjort globaliserad värld. Vi hyllar entreprenör- mycket. Men mycket återstår att göra. skapet. Det är där skiljelinjen går och det För trots att Centerpartiet genomfört politiken är därför vi kommer att stå som vinnare kommer det krävas än mer av oss i valet. I finans- på valdagen den 19 september. krisens spår finns det en stor oro för framtiden på många håll i vårt land. Orter som drabbats hårt av varsel och nedläggningar, av arbetslöshet och FOtO: LinuS HALLgRen
  • 4.
    tema: sverige – det nya matlandet teXt: ingeR FRedRiKSSOn FOtO: HAnS RuneSSOn Projektet ”Sverige - det nya matlandet” ska skapa jobb och främja företagande över hela Sverige. tanken är att fler ska upptäcka det som finns om knuten eller det som kan vara exklusivt för en utländsk turist. -Vi har olika regionala identiteter i vår matkultur, och vi kan utveckla detta till affärsidéer, säger eskil erlandsson. Sverige – det nya matlandet – när jag sa att Sverige ska bli det bästa matlandet i europa, då log min franske ministerkollega, berättar jordbruksminister eskil erlandsson en stund innan han ska dela ut pris i kocktävlingen Bocuse d’Or. – nästa gång vi sågs tyckte han att den svenska utmaningen var bra, eftersom det sporrar Frankrike att bli bättre. . 4 tidningen c
  • 5.
    syftet bakoM satsningen”sverige – det nya Sverige ska dubblera sin livsmedelsexport. Matlandet” är solklar. Livsmedelsproduktionen ger jobb på rena – Det ger jobb och företagande i alla delar landsbygden. av Sverige. Alla kan vara med, kvinnor såväl Eskil Erlandssons egna favoriträtter är som män, unga som gamla. Den som redan har svensk husmanskost, gärna med lingon. Han ett företag kan få ett ben till att stå på och nya kan äta lingon till allt och han ser sig själv som företag kan startas, säger Eskil Erlandsson. en äkta matturist. Under sin tid som jordbruksminister har – En ledig söndag, då väljer jag en upp- han hunnit smaka på en hel del av det Sverige levelse som också ger mig något lekamligt. Det har att erbjuda i matväg. Tanken är nu att fler ska vara snyggt dukat och väl tillagat. ska upptäcka det som finns om knuten eller Jordbruksministern menar att Sverige har det som kan vara exklusivt för en utländsk många tillgångar som gör den svenska maten turist. unik. – Vi har olika regionala identiteter i vår – Våra korta somrar och kalla klimat ger matkultur, vi har olika kulturer och traditioner mer smak, vi har ett djurskydd och en djur- av naturliga betingelser och kulturella skäl. Vi omsorg som är unikt för Europa. Sverige är kan utveckla detta till affärsidéer. Det går att fritt från djursjukdomar som för andra länder kommersialisera kalvdansen eller råmjölks- är en plåga. Vi har det vilda köttet, renköttet pannkakan. Det finns redan i dag en lokal och skärgårdsmiljöerna med fisk och skaldjur produktion med lokala råvaror. av världsklass. Samtidigt som det går att slå mynt av gamla, Vi använder oss av gamla tillagnings- unika mattraditioner, så ska inte de nya för- metoder. Ja, vi har förutsättningarna att ringas. Vinodling har ingen tradition att luta erbjuda det som är mer annorlunda än vad sig mot i Sverige, men är en näring som växer. McDonalds kan erbjuda. – Vid ett besök jag gjorde i Göteborgstrakten tittade jag på lite större kolonilotter, som upp- 10 000 nya jobb Eskil Erlandssons ser sig själv som en äkta matturist. Favoritmaten låtits till invandrare. Nu odlade de sina hem- är svensk husmanskost, gärna med lingon till. En ledig söndag Pengar till regeringens satsning, ”Sverige åker han gärna ut och äter, både för matens skull och själva upp- det nya matlandet”, finns inom det svenska länders grönsaker. Det räckte inte bara till den levelsen. – Det ska vara snyggt dukat och väl tillagat, säger han. egna försörjningen, utan även till försäljning. landsbygdsprogrammet. Men det har också Livsmedelsverket har exempelvis fått i avsatts extra pengar i statsbudgeten, eftersom Matglädje och sMakträning uppdraget att arbeta med smakträning för matlandet beräknas kunna innebära tio tusen Eskil Erlandsson tycker att måltiden ska vara skolelever. nya jobb i hela Sverige. en upplevelse, och han menar att matglädjen Det är en delvis ny inriktning i verkets – Det finns ett sug efter äkta vara i övriga är speciellt viktig för dem som inte kan välja, arbete. Nästan lika nytt känns inriktningen Europa. Ta chansen att utveckla verksam- till exempel om man bor på servicehus eller att den svenska livsmedelsproduktionen ska heten. Ibland bär idéerna och kan ge försörj- vistas på sjukhus. öka, efter år av omställning, träda och tal om ning, uppmanar jordbruksminister Eskil – Vi kan inte lagstifta om glädjen runt maten, överskott. Erlandsson innan han hastar vidare för att säger Eskil Erlandsson och blir allvarlig, gläd- – Det finns en miljon människor i världen dela ut pris till den vinnande kocken, som ska jen måste finnas i alla de led som förmedlar som inte kan äta sig mätta årets alla dagar. representera Sverige i EM och VM. maten. Det är skäl nog att öka vår produktion. . tidningen c 5
  • 6.
    FOtO: eLiSABetH jAnSSOn Mitt i lågkonjunkturen går småländska Bazaar Food bättre än någonsin. 1 mars öppnar Ana Emília Klassons första butik på Östermalmstorg i Stockholm. Salgados skapar jobb göra detsamma i det nya hemlandet. Men det Brasiliansk matkultur i ljuv förening med var som textillärare hon jobbade de första åren i Sverige. småländska råvaror, kryddat med ett stort mått – Jag trivdes med det, men kände nånstans en stress och frustration över min arbetssitua- affärssinne och tålamod. Voilá, där är receptet för tion. Så jag bestämde mig för att säga upp mig. framgångsrika Bazaar Food AB som i dagarna tar “nu satsar vi” Ana Emília har alltid lagat mycket mat till kom- steget från Kalmar till östermalm i Stockholms pisar och släktingar. Efter en stor fest där hon stått för matlagningen, fick hon en förfrågan om innerstad. hon kunde tänka sig att laga mat på beställning. – Då tänkte jag att ”aha, det är det här jag TexT: elIsABeTh JAnsson ska syssla med”, säger hon och ögonen lyser vid minnet av denna avgörande händelse. v i d r o d r e t fö r b a Z a a r fo o d s tå r a n a bestämde mig för att stanna. Så enkelt var det, Sagt och gjort, Ana Emília och Stefhan eMÍlia kl a sson soM personifier ar både säger hon. bestämde sig för att satsa. De anlitade ett entreprenörskap och globalisering. Ana Emília och Stefhan träffades i Brasilien konsultföretag som gjorde en marknads- Det låter så självklart när Ana Emília berät- för 18 år sedan, och efter åtta år bestämde undersökning som visade att marknaden var tar om hur det kommer sig att en brasilianska sig paret för att flytta tillbaka till Stefhans mogen. 2005 grundades så Bazaar Food med blir matentreprenör i Kalmar. hemtrakter. Hon hade tidigare drivit företag visionen att producera brasilianska salgados – Jag blev förälskad, flyttade hit och i Brasilien, så det var inget konstigt med att med svenska råvaror. 6 tidningen c .
  • 7.
    Salgados är brasilianskatapas som är fakta varma, krispiga tilltugg som kan ätas både som snabbmat eller på mingelpartyt. ana emília klasson Ana Emílias salgados görs utifrån Ana bor: Kalmar Emílias mormors recept, och det är bara född: i Serrinha, Brasilien svenska köttråvaror som används. ålder: 44 – Jag vill använda svenska råvaror för att ta fram nya produkter som inte bara är intres- familj: Maken Stefhan Klasson och två barn santa för den svenska marknaden utan även den europeiska, konstaterar hon. antal år i sverige: 12 Kontrasten mellan herr och fru Klasson är kuriosa: Ana Emília är en av Maud anmärkningsvärd; hon är sydamerikanskt Olofssons 800 ambassadörer för omedelbar och han liksom småländskt förnuf- kvinnors företagande. Hon deltar också tig. Efter ett tag märker man dock att de egna i Styrelsekraft som är regeringens fördomarna kommer på skam; Ana Emíla är en nationella styrelseprogram för kvinnor. både varm och övertygande affärskvinna och Stefhan är en passionerad, om än lågmäld, I Bazaar Foods sortiment ingår Coxinha som består av inbakad finhackad och vitlökskryddad kycklingfilé, Quibe vars smak domineras av kryddat nötkött inbakat i mörk bulgur och en civilekonom. vegetarisk Croquette som består av grönsaker, ljus bulgur, kapris och ost samt det smakrika Glädjen över att driva eget företag är tydlig brasilianska ostbrödet Pão de Queijo. när Ana Emília berättar om en matdemonstra- tion hon gjorde på Ica Maxi hemma i Kalmar: sysselsatta hemma i Kalmar inklusive dem expandera, säger Stefhan. För att skapa fler – Plötsligt såg jag att mina produkter låg själva, ska ytterligare fem personer anställas arbetstillfällen måste det skapas förutsätt- sida vid sida med produkter från Findus och i den nya butiken. ningar så att fåmansföretagen kan växa. Familjen Dafgård. Jag hade jobbat och jobbat – Det är spännande, men krävande att ha Sverige har ju ganska många stora företag och och jobbat, och så låg mina varor där. Jag ansvaret för så många personer, säger Ana också många små. Men den så kallade midjan, nästan grät, berättar hon och skrattar. Emília. de mellanstora företagen, är alldeles för få. Det handlar om ett franschise baserat Matdebatten koncept, där oberoende näringsidkare säljer Men i samma andetag kom hon på: –Vänta nu, produkterna mot en avgift till Bazaar Food. mina produkter är betydligt bättre än de, de – Så kan vi skapa nya arbetstillfällen, men borde ligga i en helt annan hylla! För jag menar också ge möjligheter för andra att starta nya att man inte ska nöja sig, utan hela tiden sikta företag, säger Stefhan och Ana Emília fyller på: på att bli bättre. – För det är många som vill starta företag men Den pågående matdebatten som i princip som inte vet vad de ska göra. ratar allt vad E-nummer och smakförstärkare Så det finns arbetstillfällen inom heter, har haft inverkan även på Bazaar Food. mathantverket? Stefhan berättar att trycket från kunderna är – Ja absolut, säger de båda samfällt. tydligt. Men det handlar om att tänka i nya – Det finns många konsumenter som är villi- banor. Att våga testa nya saker, nya ga att betala mer för bra matvaror. Däremot är smaker och nya förpackningar. det många i mellanledet som inte accepterar höjda priser. Där är vi som är småproducenter konst att överleva helt i händerna på det fåtal grossister som Det finns ganska mycket föreställningar finns i Sverige. om den vittomfattande byråkratin när man Ana Emília tycker också att det är dags att startar eget företag. Stefhan berättar om de konsumenterna på allvar börjar sätta värde på långa och många diskussioner de haft med den småskaliga, närproducerade maten, och bland annat Jordbruksverket. – I uppstarts- inte bara kräver att maten ska vara billig. fasen la jag ner hur många timmar som helst – Kvalitet kostar pengar, men det har många på detta. Men egentligen är det inte särskilt konsumenter dålig kunskap om. svårt att starta eget, det svåraste är att vara uthållig. salgateria på österMalM För konsten är att få sitt företag att leva på Inledningsvis sålde Bazaar Food sina produk- sikt. Att företag som startas får förutsättningar ter till pubar, restauranger och några butiker att överleva. Det är också när man börjar i Kalmar. Men försäljningen går, trots eller anställa folk som det blir komplicerat. Och tack vare rådande lågkonjunktur, som på räls. dyrt. Ana Emília nämner arbetsgivaravgiften Paret Klasson är just nu i färd med att öppna som ett hinder för företag som vill expandera. en fastfood-butik i Stockholm. Den 1 mars slår Men hon tycker trots allt att mycket har gjorts deras första ”Salgateria” vid Östermalmstorgs för att göra livet lättare för småföretagare, även tunnelbaneuppgång upp portarna. om det fortfarande finns mycket kvar att göra. Förutom de fyra personer företaget håller – Sverige måste få fler företagare som vill tidningen c . 7
  • 8.
    Ta makten över maten Varjedag äts tre miljoner portioner av offentligt lagad mat i Sverige. det är mat som hamnar på tallriken i förskolan, i skolmatsalen, på äldreboendet eller sjukhuset. Om nu inte maten har levererats direkt hem i en matlåda med hjälp av hemtjänsten. Makten över all denna mat vilar i kommun- och landstingspolitikernas händer. det är dags att ta makten över maten. TexT: Inger FredrIksson t v och tidningar sväMMar över av Mat­ näringsrik. På sin hemsida pekar verket på att lantbrukaren Karin Hilmér, stört sig på att lagningsprograM och receptbilagor. alla skolresultaten påverkas av dåliga matvanor politiken på riksplanet stiftar stränga lagar vill satsa på det goda och det bästa. Samtidigt och att det finns ett samband mellan frukost för djuromsorgen och så när politiker på lokal ljuder larmklockorna om skolmaten och om och skolmat och hur bra man klarar av skolar- nivå köper in livsmedel, då är det priset som oaptitliga matlådor till äldre. Matupproren betet. Hunger minskar koncentrationen, vilket avgör vad som väljs, säger Robert Svensson. sprider sig. i sin tur hämmar inlärningen. – Vi ville också ha trygga livsmedel till våra Begränsade resurser och krångliga upp- Livsmedelsverket pekar även på under- barn och vår äldre. Den svenska livsmedels- handlingsregler anges ofta som förklaring till näringsproblemen inom vård och omsorg. produktionen är i stort sett fri från salmonella, varför det blir som det blir. Men det behöver Särskilt äldre och långtidssjuka kan ha svårt mul- och klövsjuka och svinpest, som är gissel inte vara så. Riktig mat lönar sig på andra sätt med aptiten och med att få i sig rätt näring. i andra länder. Att kunna servera trygg mat är och upphandlingen går att överlista. Undernäring ger trötthet och påverkar en kvalitetsfråga. sjukdomstillståndet. I livsmedelspolicyn ställs krav på att bättre koncentration Med Mat Rätt mat kan ge duktigare elever och pig- EU:s regler för livsmedelslagstiftning och A n n ik a Unt Widel l, projek t le da re för gare pensionärer på äldreboendena. Det finns grundläggande djurskydd ska vara uppfyllda Skolmatens Vänner, pekar på att det behövs alltså mycket att vinna på att ta makten över samt de ytterligare krav som svensk lagstift- mer forskning om sambandet mellan bra skol- maten. Inom ”Sverige – det nya matlandet” sat- ning kan ställa. Samma krav ställs även på måltider och goda prestationer. Att vad man sar regeringen fem miljoner kronor på att ta miljöskyddslagstiftningen. äter har betydelse för vad man presterar är väl fram goda exempel inom den offentliga maten. Mellerud samarbetar om upphandlingen belagt inom idrottsvärlden. tillsammans med övriga Dalslandskommuner – Många pedagoger vittnar om effekterna. trygg Mat till barn och gaMla och Säffle kommun i Värmland. Det har inte Vid Stiftelsen Bladins skola i Malmö såg man Ce nterst y rda Mel ler ud va r t idig t ute varit särskilt svårt att nå enighet kring kra- hur eleverna blev lugnare, fick mindre huvud- med att utmana upphandlingen av mat. ven i livsmedelspolicyn och arbetet inför en värk och ökade sin koncentration när de bör- Kommunalrådet Robert Svensson (C) berättar ny upphandlingsomgång pågår. Då hoppas jade äta mer på luncherna, säger Annika Unt om hur kommunfullmäktige i december 2005 åtminstone Mellerud på att andelen närprodu- Widell. sa ja till ett medborgarförslag om att ta fram cerat ska öka. I den nya skollagen slås det fast att skol- en livsmedelspolicy. – Är man först, så kan det vara extra svårt maten inte bara ska vara gratis, utan också – Många hade liksom initiativtagaren, att ställa krav, säger Robert Svensson. I den . 8 tidningen c
  • 9.
    FOtO: MARie SwARtZ/SCAnPiX Centerstyrda Mellerud i Dalsland var tidigt ute med att utmana upphandlingen av mat. En livsmedelspolicy ska säkerställa att maten som serveras på kommunens skolor och äldreboenden håller hög kvalitet. upphandling som gjordes svarade 71 procent fortfarande ett kök gör en rejäl resa genom Sverige via Strängnäs, upp mot de krav vi ställt i livsmedelspolicyn. i varje kommun- Göteborg och Karlstad innan de hamnar på Att vi inte har nått upp till hundra procent, ser del. En matportion tallriken i Mellerud. jag inte som ett nederlag. Det här är en början. kosta r cirk a 2 8 – Det är lätt att lura sig på vad som är när- kronor. Råvarorna producerat. Transporterna är för billiga idag. kvalitet kostar kostar åtta kronor. Robert Svensson betonar att det framförallt – Men inte Mycket Mer Vår satsning har är tryggheten och säkerheten som gör sats- Att gynna närproducerat och ställa krav som g jor t råva ror na ningen motiverad. Den som vill ha ett löskokt skulle kunna gynna svenska livsmedel har fem procent dyra- ägg på ett äldreboende ska kunna få det, utan väckt kritik för att det skulle kunna strida mot re, eller 40 öre per att riskera att få salmonella. EU:s lagstiftning. portion. – Jag tror att allmänheten accepterar att Annika Unt Widell – Vi har aldrig någonsin nämnt att det vi vill Önskemålet lite mer av skattepengarna går till maten. köpa in ska vara producerat i Sverige. Vi har inför kommande Lantbrukarna här i Mellerud har inte fått mer FOtO: MeLLeRudS nyHeteR sagt att det ska vara producerat enligt svensk uppha ndling ä r betalt genom vårt beslut, men jag tror att de lagstiftning. Jag välkomnar en prövning. Ett att öka a ndelen mår bättre och det slår igenom i produktionen. beslut av EG-domstolen i den här frågan skulle nä rproducerat. Centerpartiet har tagit fram en upphand- vara perfekt. Tanken från Karin Hilmér, som M e n v e rk l i g h e - lingshandbok till stöd för de politiker som vill väckte frågan, är att de här kraven ska gälla i ten är inte fullt ta makten över maten. Handboken ska presen- hela Europa, ja, i hela världen. så enkel. De teras i samband med partiets kommundagar Matsatsningen i Mellerud har kostat en del. nä rproducerade i Göteborg i början av februari. Handboken – Kvalité måste få kosta, säger Robert pannkakorna från ger bland annat tips på hur man kan dela upp- Svensson. Men vi har inte skjutit till några nya Färgelanda, som handlingen för att ge mindre företag bättre pengar. Vår kostchef har slimmat organisatio- ligger cirka fyra möjligheter att konkurrera. nen genom att rationalisera våra kök. Vi har mil från Mellerud, Robert Svensson . tidningen c 9
  • 10.
    Thorbjörn och SolveigFälldin hemma på gården i Ramvik. Regissör Lennart Svensson och fotografen Andreas Söderberg i samtal under en inspelning. Regissör Lennart Svensson och producent Mikael Sandberg. Centerpartiet 100 år i år fyller Centerpartiet 100 år. Och det ska firas! Både en jubileumsfilm, jubileumsbok liksom en rad andra aktiviteter runt om i landet ska säkerställa att hundraåringen högtidighålls. TexT och BIld: erIk BrAT ThAll jubileuMsfilMen ”en härlig tid” soM handlar år att producera, består både av arkivfilm och att ha glädje av filmen och dessutom känna sig oM centerpartiets första hundra år har nyinspelat material som producerats av foto- lite säkrare ideologiskt när vi formulerar ny premiär den 12 mars. Premiärvisningen sker i grafen Andreas Söderberg. politik, säger Mailis Dahlberg. Falköping, eftersom det var där Carl Berglund Bland andra medverkar Thorbjörn Fälldin Förutom filmvisningar kommer många skrev uppropet ”Bröder låtom oss enas!”. vid sitt klassiska köksbord hemma i Ramsvik andra jubileumsaktiviteter att ske under året. Uppropet blev startskottet till det nya partiet som liksom övriga före detta partiledare Distrikten har fått söka pengar för att göra Bondeförbundet, som hundra år senare heter berättar om vilka frågor som väckte deras egna satsningar och runt om i landet kommer Centerpartiet. politiska engagemang. seminarier, studiecirklar, katalogisering av För research, manus och regi svarar historiskt material och framtidsseminarier att Varför är det viktigt med historien? Lennart Svensson, som har en rad dokumen- hållas. – För att kunna gå framåt måste man kunna tärfilmer i ryggen. Den första december 2010, på årsdagen sin historia, säger partisekreterare Anders – Det har varit fantastiskt spännande att få av Carl Berglunds upprop, lanseras jubi- Flanking. Vi kommer under året att koppla träffa dessa människor. Intervjun med Karin leumsboken som en avslutning på firandet av ihop historien med framtiden, det blir ett Söder var nog den som gav mig mest. Hon har Centerpartiets 100-årsjubileum. spännande år. brutit ny mark för kvinnor och hade massor – Att koppla ihop dåtid, nutid och framtid Mailis Dahlberg, som är projektledare för med berättelser, säger Lennart Svensson. är en ledstjärna under jubileumsåret. Och hundraårsjubileet, berättar att temat för alla – Filmen fyller ett viktigt syfte för att doku- precis som Thorbjörn Fälldin säger i filmen så aktiviteter under jubileumsåret är ”dåtid, mentera Centerpartiets historia. Mycket är är både historien och framtiden ”en härlig tid”, nutid och framtid”. givetvis känt men på detta sätt blir historien avslutar Anders Flanking. Jubileumsfilmen, som har tagit nästan fem åtkomlig för alla. Jag tror att många kommer 10 tidningen c .
  • 11.
    Centerpartiets äldste medlem ”Olofi Sparrarp” blev 100 år 100 år och medlem i Centerpartiet under nästan hela sin livstid. Olof nilsson föddes samma år som Centerpartiet bildades 1910. den 18 januari i år avled han stillsamt i sitt hem. TexT: erIk BrAT ThAll, FoTo: norrA sk Åne – för far var landsbygdsfrågorna alltid vikti­ och hade uppdrag i Byggnadsnämnden och ga. han sa att det Måste finnas faMiljer soM Pensionsnämnden, men han ville inte ställa bor på landet. Att det skulle finnas skolor samt upp på listan till kommunfullmäktige. Med en att landsbygden skulle vara levande, berättar bondgård att sköta och dessutom som fullt äldste sonen Bertil Nilsson för tidningen C. verksam snickare fanns helt enkelt inte den Olof Nilsson kallades för ”Olof i Sparrarp”. 85 tiden. Körkort tog han när han var nästan 60 av sina 100 år bodde han på gården i Sparrarp år. Att det dröjde så länge förklarade han med som övertogs och än idag brukas av Olofs lille- att ”det har alltid gått bra att cykla ”. Traktor bror Lennart. Förutom att vara Centerpartiets körde han sista gången när han var 84 år. äldste medlem var han även Skånemejeriets – Jag ville bara kontrollera att jag fortfaran- äldste leverantör. Ända fram till 84 års ålder de kunde köra, sa Olof Nilsson när han körde skötte han morgonmjölkningen på gården. upp traktorn på gården. Bertil Nilsson beskriver sin pappa som en Han blev änkling 1968 och förblev ogift hedersman av ”den gamla modellen” som alltid under sina sista drygt fyrtio år. Vid 84 års Olof Nilsson ville alltid göra rätt för sig. I princip hade Olof ålder fick Olof Nilsson en stroke som påver- Trots sin höga ålder bodde Olof Nilsson Nilsson aldrig semester. ”Man ska vara glad att kade hans rörlighet och arbetsförmåga. kvar hemma på gården och han var mycket man har ett arbete och att man kan jobba. Det – Far kunde verka lite sträng men han gjorde nöjd med den dagliga kommunala hemvården kan inte vara roligt att vara utan arbete”, bru- inte livet komplicerat, berättar sonen Bertil på morgonen. Han var klar i huvudet och läste kade far säga, berättar Bertil Nilsson. Nilsson. Far var en traditionsbärare som vår- tidningen Norra Skåne, såg på TV och följde Olof Nilsson satt under många år i sty- dade både bygdens och familjens traditioner. med sin tid. Han dog lugnt i sömnen på samma relsen för Farstorps Centerpartiavdelning Han var jordnära och äkta. gård där han en gång föddes. Nytt intranät och e-postlösning för Centerpartiet i Mitten av Mars lanseras centerpartiets del att utformas utifrån den enskilda indivi- n ya intr anät. genoM en n y och t y dlig dens behov. informationsstruktur med modern layout ska Som en del av det nya intranätet lanse- internkommunikationen inom Centerpartiet ras även Centerpartiets nya e-postlösning. förbättras. Syftet är, förutom att öka delaktig- Förutom att denna blir mer driftsäker än heten inom partiet, att ge centerpartisterna dagens system, kommer det inte heller att smarta verktyg för att sprida den gröna, libe- finnas någon begränsning för hur många per- rala politiken. soner som kan koppla upp sig samtidigt. Det Det nya intranätet kommer att fung- sistnämnda är något som är nödvändigt för att era som en portal där unik information från klara ännu en intensiv valrörelse. intranätet kompletteras med information från Centerpartiets två andra webbplatser center- visste du att…. partiet.se och Centernätet. Centernätet är Centerrörelsens öppna mötes- – Tanken är att användaren ”på ett bräde” plats på webben. Här finns Centerbloggare, ska få en överblick över den information som lokala och personliga hemsidor liksom en rad finns tillgänglig på våra tre webbplatser, säger intressegrupper som samlas kring specifika projektledare Elisabeth Jansson. frågor. Genom att välja vilka nyhets- och bloggflö- Besök centerpartiet.net den man vill följa kommer intranätet till stor . tidningen c 11
  • 12.
    Karin Söder tyckerilla om uttrycket ”jag har arbetat ihop till min pension hela mitt liv”. – Det var inte sant när jag var socialminister och det är inte sant idag. Vi har medverkat i samhällsbygget men det är de som arbetar nu som bidrar till mina och andras pensioner. Finns det någon plats för pensionärerna? Har Centerpartiet glömt bort de äldre bland alla jobbskatteavdrag och satsningar på arbetslinjen? eller är det i själva verket grunden för en politik för de äldre? För att reda ut sammanhangen samlade tidningen C. Karl erik Olsson, ordförande i Sveriges Pensionärsförbund, Solveig Zander, riksdagsledamot och den före detta partiledaren Karin Söder runt ett kaffebord. TexT: AnnIk A erIksson BIld: roBerT nygren . 12 tidningen c
  • 13.
    Från vänster: Karinoch Gunnar Söder, Karl Erik Olsson och Solveig Zander. från karin söders lägenhet på 13:e våningen Zander instämmer. Men Karin Söder knackar presenterades det fjärde jobbskatteavdraget. i punk thuset i täby är januariut sik ten med chokladkakan i assietten. Men Solveig Zander försvarar jobbskatte- fantastisk och perspektiven långa. – Man kan prata om att höja ditten eller avdraget, som hon menar gör att fler kommer – Vad kostar välfärden och vem betalar, sänka datten, vi måste våga prata om hel- ut på arbetsmarknaden vilket i sin tur ger mer det är min rubrik. Hjälp oss nu att äta upp jul- heten. Välfärdssystemets finansiering. Och resurser till välfärden. ”Det olyckliga är var vi kakorna, säger Karin Söder och skickar runt varför arbetslinjen är så viktig. hamnat finansiellt”. skålen med kaffebröd. Och hon tycker särskilt illa om uttrycket – Sedan är det så att Centerpartiets högsta Vi börjar vårt samtal med pensionerna och ”jag har arbetat ihop till min pension hela önskan var att höja grundpensionen mycket effekterna av att den så kallade bromsen slår mitt liv”. mer än vad vi lyckats med, det ska jag vara till i år. Karl Erik Olsson menar att det i och för - Det var inte sant när jag var socialminister ärlig med. Men vi fortsätter det arbetet. sig är bra med ett system som inte kan betala och det är inte sant idag. Vi har medverkat i För även om både Karin Söder och Karl Erik ut mer pengar än vad det finns resurser för. samhällsbygget men det är de som arbetar nu Olsson upplever att kostnaderna minskar när Samtidigt tycker han att faktumet att bromsen som bidrar till mina och andras pensioner. man blir äldre betyder det inte att alla äldre slår till visar att det finns för lite pengar i sys- får bättre ekonomi. De vill alla prata mer om temet till att börja med. Solveig Zander nickar jobbskatteavdraget viktigt det gamla begreppet grundtrygghet. ATP instämmande. Hon sitter med i riksdagens Hon tycker att jobbskatteavdraget spelar en gjorde att man övergick från grundtrygghet pensionsgrupp och kan berätta att man pratat viktig roll, inte minst för att visa uppskattning till standardtrygghet, ju mer du haft under ditt mycket om det här. mot den yrkesarbetande generationen. aktiva liv desto mer ska du ha som gammal. Det handlar bland annat om att höja pen- – Men det senaste jobbavdraget var – Men kanske är det viktigare att de som har sionsåldern, att AP-fonderna bör dra ned på onödigt. det dåligt får det hyfsat, säger Karl Erik Olsson sina kostnader och att få ungdomar att börja Karl Erik Olsson håller med och berättar om och Solveig Zander fyller i: arbeta tidigare och äldre att arbeta längre. ett möte med Anders Borg där de fick beske- – Det är viktigt för Centerpartiet att ingen Karl Erik Olsson tar upp möjligheten att höja det att bromsen inte kompenseras med mer än ska behöva vara orolig för sitt åldrande. pensionsavgiften med en procent och Solveig 3 miljarder, ”det finns inte mer” Och nästa dag Tankarna på oro och ensamhet leder » . tidningen c 13
  • 14.
    Riksdagsledamoten Solveig Zander. samtalet in på boendeformer för äldre. Karin – Överhuvudtaget behöver vi samordna arbete kan betyda. Hon berättar att det är ett Söder berättar om nätverken bland de äldre i sjukvården. Och här är Centerpartiets linje att område Centerpartiet värnar om, och att den punkthusen hon själv bor i, ”det växer vackra en huvudman ska ha ansvaret. utredning Peter Öhrn leder angående ideellt gemenskaper mellan människor här” och de Men hon vill också lyfta fram hur viktigt det arbete till stor del är ett centerinitiativ. Men trygghetsboenden hon besöker när hon är ute är med kvalitetskontroll, och de satsningar Karl Erik Olsson är inte lika självklart positiv. och föreläser. Centerpartiet vill göra på öppna jämförelser – Man kan inte täppa till luckorna i väl- Solveig Zander håller med och berättar om och tillsyn. färden med gratisarbetande pensionärer. det särskilda stöd till byggande av trygghets- – Alla som väljer från vårt offentliga smör- Han efterlyser större tydlighet när det boenden som Alliansen genomfört. Men hon gåsbord ska veta att det är bra, man ska kunna gäller det här och mycket annat som handlar tror också Lagen om valfrihet (LOV) kommer lita på det man får. om äldres situation. Karl Erik Olsson nickar. att leda till många nya lösningar. Alla runt bordet är också överens om att det – Vi är inte så förändrade i hjärtat, själen, – Den gör det möjligt att bygga mindre är viktigt att satsa på kunskapen om åldrande tanken eller var det nu sitter, för att vi är äldre. boenden även ute på landsbygden och i inom vården. Det handlar om värdighet. Att få bestämma mindre kommuner. Solveig Zander berättar om Centerpartiets över sitt liv och ordna sin vardag. Karl Erik Olsson håller med, ”i SPF kämpar planer. När alla reser sig för att gå säger Karin vi för brukarmakt i alla lägen”, men han – Vi måste se till att det ingår i utbildningen Söders make Gunnar som suttit med under tycker LOV:en hindras av andra regelverk. och att det finns möjlighet till vidareutbild- samtalet: Framförallt det faktum att entreprenörer inte ning. Dessutom har vi diskuterat ett nationellt – Jag har haft tur med fru. Karin har tur i spel. kan anställa läkare själva. Solveig Zander centrum för geriatrisk forskning. håller med. Men hon vill också prata om vad ideellt . 14 tidningen c
  • 15.
    fakta karin söder född: 1928 i Frykerud har bl a varit: socialminister, utrikes- minister, partiledare, ordförande i Rädda Barnen yrke: folkskollärare och yrkesvalslärare har centerpartiet en tydlig politik för äldre: Den är i grunden bra, men kan göras ideologiskt tydligare de tre viktigaste frågorna: Höjd garan- tipension, jämlikare skatter, valmöjligheter i boende och omsorg för att få ett värdigt åldrande karl erik olsson född: 1938 på Häglinge Nygård i Sösdala Karl Erik Olsson är ordförande har bl a varit: ordförande i Centerns för Sveriges Pensionärsförbund. Ungdomsförbund, vice ordf i Centerpartiet, jordbruksminister, Europaparlamentariker fakta bromsen yrke: Bonde Den allmänna pensionen i Sverige består Den stora delen av inbetalningen, 16 har centerpartiet en tydlig av tre delar; garantipension, inkomstpen- procent, går till inkomstpensionen. Första, politik för äldre: Tyvärr inte just nu sion/tilläggspension och premiepension. andra, tredje och fjärde AP-fonden är syste- de tre viktigaste frågorna: Lika skatt Garantipensionen är en utfyllnad för dem mets buffertfonder. med förvärvsarbetande, värdig ålderdom, som inte arbetat ihop en tillräcklig pension. se till människan – inte till åldern Vid slutet av varje år görs en kontroll av Den betalas via statsbudgeten, det vill säga balansen i systemet, dvs om tillgångarna skatteintäkter, och berörs inte av bromsen. är större än systemets skulder eller inte. De 18,5 procent som sätts av till pension Är pensionsskulden större än tillgångarna från den pensionsgrundande inkomsten (avgiftstillgången och buffertfonden) kom- solveig Zander går till de andra två pensionsdelarna. mer indexeringen av pensionerna att mins- född: 1955 i Enköping 2,5 procent får man placera själv, den sk kas. 2008 hände detta, vilket innebär att premiepensionen. den sk bromsen kommer att slå till under 2010 med sänkta pensioner som följd. K äLL A: PenSiOnSMyndigHeten har bl a varit: kommunfullmäktiges ordfö- rande, vice ordförande i Centerkvinnornas förbundsstyrelse, är riksdagsledamot för fakta jobbskatteavdrag Centerpartiet Den 1 januari 2007 infördes skattelättnader Fjärde steget i jobbskatteavdraget genom- yrke: socionom, kurator för arbetsinkomster genom första steget fördes den 1 januari 2010. fritid: åker skidor, motionerar, träffar av det s.k. jobbskatteavdraget. Den 1 familj, vänner, bekanta Eftersom pensionssystemet är knutet till januari 2008 infördes steg 2 och den 1 genomsnittsinkomstens utveckling, gynnas har centerpartiet har en tydlig politik januari 2009 steg 3. Skattelättnaden gäller pensionsnivåerna av en politik som stimu- för äldre: ja! arbetsinkomster och gäller alltså inte t ex lerar till arbete. Jobbskatteavdraget är en föräldrapenning, ersättning från arbetslös- de tre viktigaste frågorna: trygghet, sådan stimulans. hetskassa, pension. självbestämmande, bra boende och höjd K äLL A: SK At teVeRKet pension för dem som har låg tidningen c . 15
  • 16.
    Att jobba sig frisk – eller sjuk det är något sjukt med Sverige. Vi har länge varit det friskaste landet i världen, men med den mest sjukskrivna befolkningen. en paradox med lika många frågor som svar. TexT och FoTo: AnnA-k ArIn nymAn i finanskrisens spår doMinerar debatten oM hur vi kan skapa fler arbeten. och oM hur fler ska kunna gå från sjukskrivning och arbets- löshet till arbete. För nästan alla bör och vill ju ha jobb. Men många verkar bli sjuka av det. Lennart Levi, medicine doktor och professor emeritus, har under ett halvt århundrade byggt upp den medicinska stressforskningen i Sverige. Han har undervisat många generationer blivande läkare, sjuk- sköterskor, sjukgymnaster och skyddsombud. Lennart Levi har varit en mycket aktiv rådgivare till FN-organen WHO och ILO, Europeiska kommissionen och ledningen för TCO. Han har hållit över 4 000 före- läsningar över hela världen. Hela sitt liv har han ägnat åt stressforsk- ning och rehabilitering, de senaste tre åren som riksdagsledamot för Centerpartiet och rådgivare i arbetsmiljöfrågor till arbetsmarknads- minister Sven Otto Littorin. Han utstrålar lugn och tar god tid på sig att berätta om sitt livslånga arbete mot skadlig stress och för en god arbetsmiljö. Under det vågiga, mörkgrå håret plirar ett par ögon med en energi som får antas vara ovanlig hos en åttioåring. hälsosaM Men sjuk ändå I november 2009 stod 1 621 039 personer utanför arbetsmarknaden. Ledamoten Lennart Levi vill slå ett slag för det livsvänliga Av dem var 632 437 sjukskrivna eller tog emot sjuk- och aktivitets- arbetslivet. Han menar att ersättning. Förutom den personliga tragedin som ohälsa och bidrags- jobblinjen inte är fullkomlig om beroende skapar, kostar detta utanförskap drygt 120 miljarder per år man inte både pratar om fler och bättre (kursivera!) jobb. och är därmed den största utgiftsposten för statskassan. Jobb som faktiskt bidrar till att I kontrast till de höga sjukskrivningstalen brukar folkhälsan göra oss friska. beskrivas som god. Trots det stora utanförskapet stiger svenskarnas . 16 tidningen c
  • 17.
    medellivslängd, folksjukdomarna ökarinte anpassade jobb och i anpassad omfattning. I alla kan rehabiliteras och lika många som tidigare anger att den många fall skulle de kunna göra det först efter Det kan tyckas vara dyster läsning att studera egna hälsan är god. en medicinsk och/eller arbetslivsinriktad de svenska ohälsotalen. Men det finns goda – Men om vi inkluderar ångest, oro, sömnlös- rehabilitering. De återstående kan inte utföra möjligheter till förbättring. het, utmattning, nedstämdhet och psykosoma- något lönearbete. Men också många av dessa – Det viktigaste är att förebygga att ohälsa tiska störningar i cirkulation, matsmältning och skulle må bra av någon form av menings- uppstår och att hälsan främjas. Det finns tre rörelseapparat – då blir bilden en helt annan. full sysselsättning. Konsten är att indivi- friskfaktorer i arbetslivet som är helt avgö- Problem på arbetet, oro för omorganisationer, dualisera insatserna. Jag är inte säker på att rande. Den första är att arbetslivet ska vara överskuldsättning och relationsproblem sätter Försäkringskassans handläggare alltid klarar inkluderande, berättar Lennart Levi. tydliga spår i ohälsostatistiken. Andelen som denna svåra uppgift, säger Lennart Levi. Det innebär att det ska finnas tillräcklig till- upplever att de har alldeles för mycket att göra gång till arbete. För alla i arbetsför ålder som och saknar inflytande i jobbet är hög och riske- kvinnor Mest drabbade kan och vill – inte bara för de högpresterande. rar att växa, säger Lennart Levi. Av de anställda i kommuner och landsting är Den andra är att arbetslivet ska vara 80 procent kvinnor, och det var också dessa hållbart. stress och översysselsättning som fick ta den största smällen av uppsäg- – Med det menar jag att man inte får bli sjuk Lennart Levi har arbetat som stressläkare och ningar och arbetslöshet under 90-talet. De av jobbet, varken kroppsligt eller psykiskt. har gjort banbrytande insatser inom stress- som stannade kvar drabbades ofta av över- Att sörja för det är inte en kostnad utan en forskningen. Han hävdar att den tvetydiga sysselsättning och ökade krav vilket ofta leder investering. hälsotrenden har samband med att otaliga till stress och ohälsa. Undersysselsättning, Den tredje menar Lennart Levi är att arbe- människor utsätts för stora socioekonomiska oro för den egna ekonomin och svårigheter tet är livsvänligt. Och nyckeln till detta är ett och psykiska påfrestningar som i sin tur leder att ta sig tillbaka på arbetsmarknaden gjorde gott ledarskap, menar han. till psykisk och psykosomatisk ohälsa. att även de som blev arbetslösa drabbades – Socialdemokraternas arbetsmiljöpolitik – De kraftiga nedskärningarna i början av av stress. Och den ökande ohälsan är fortfa- har begränsats till att förebygga det dåliga, nittiotalet gjorde att allt färre fick jobba allt rande mycket ojämlik. Kvinnor drabbas dub- det ohälsoframkallande. När jag pratar om mer. De som förlorade sina jobb tog stryk av belt så mycket som män, låginkomsttagare ett livsvänligt arbetsliv så handlar det om att arbetsförlust och arbetslöshet. De kvarar- och lågutbildade mer än höginkomsttagare även främja det som stimulerar och utvecklar. betande levde i ständig oro för att stå näst i och högutbildade, invandrare mer än infödda tur och pressades dessutom hårdare. Dagens svenskar. ledarskap är grunden nya lågkonjunktur och djupa finanskris är En arbetsmiljö och organisation ska, enligt därför en jätteutmaning för oss politiker, säger därför blir du Lennart Levi, locka fram arbetsglädjen och Lennart Levi. tillåta de anställda att växa. Ett gott ledarskap Att enskilda personer blir sjuka på grund av sjuk på jobbet är själva grunden för en god arbetsmiljö. sin livssituation med alltför stor arbetsbelast- • Överkrav, underkrav, fel sorts krav En statlig utredning har nyligen hakat ning för somliga och arbetslöshet för andra på Centerstämmans beslut i Kalmar i fjol • Brist på stöd från chef och kamrater hindrar Sverige att nå målet om ett gott och och föreslår en obligatorisk utbildning i livsvänligt arbetsliv där alla behövs. • Brist på vardagsmakt arbetsmiljö för blivande civilingenjörer och • Utebliven belöning för civilekonomer. sjukskrivning soM I det livsvänliga arbetslivet, enligt Lennart satsad ansträngning försörjningsalternativ Levis modell, ska lönen räcka till försörjning, • Chef som inte begriper det ovanstående Kritik har riktats mot det svenska systemets arbetstiden och arbetsbördan ska ge utrymme sätt att skapa rundgång i försörjningssyste- för att ladda upp batterierna, att återhämta sig. men. Sverige har betalat för den sjunkande arbetslösheten med en motsvarande ökning tio faktorer för – Vi vill inte ha ett working-poor-samhälle som finns i USA där det för låginkomstta- på sjukskrivningssidan. Enligt det synsät- frisk personal gare ofta inte räcker med ett heltidsjobb för att tet är miljonerna som varje dag rinner iväg i • Lagom stora krav, kvantitativt klara försörjningen. Där är sjuknärvaron hög Försäkringskassan samma miljoner som spa- och kvalitativt och ett sådant arbetsliv skapar varken god ras i a-kassan och socialbidragen. produktivitet eller god hälsa. Jobblinjen är • Vardagsmakt Antalet sjukskrivningar har ibland används inte fullkomlig om vi inte pratar om såväl fler som slagträ i den politiska debatten. Men • Socialt stöd jobb som bättre jobb. Jobb som faktiskt bidrar faktumet att Sverige, jämfört med Finland och • Uppskattning, belöningar till att göra oss friska. Tyskland, har betydligt fler sjukskrivna, sam- Centerpartiet har visat prov på en sällsynt tidigt som andelen sysselsatta är ungefär lika • Balans i livspusslet framsynthet genom att redan 1962 lägga fram stor, nämns inte lika ofta. • Förutsebarhet, trygghet sin stora miljömotion, med dåvarande center- Skulle många sjukskrivna och förtidspensione- ledaren Gunnar Hedlund som första namn och • God information och kommunikation rade egentligen kunna jobba? Lennart Levi som huvudförfattare. Många av – Många skulle både vilja och kunna. Ett • Livslångt lärande ovan beskrivna förslag fanns med redan då. mindre antal skulle kunna göra det direkt, om • God fysisk arbetsmiljö Nu är de mer aktuella än någonsin. rätt sorts jobb fanns. Men idag är sådana jobb svåra att finna. Andra skulle kunna arbeta i • Skydd mot våld och kränkning . tidningen c 17
  • 18.
    Annons för en: ”Utan inhalatorerna hade barnen varit helt isolerade. Det är deras extra livskamrater.” Hos familjen Molin i Nykvarn är astma och allergier vardagsmat. Alla i familjen har någon form av besvär. Och så har det varit sedan början av 1990-talet. När första barnet kom avlöste luftvägsinfektionerna varandra. Det blev uppenbart att det kunde vara astma. Sedan dess har äldste sonen fått ta mediciner mot sin astma dagligen – både förebyggande och akuta. Son nummer två visade sig ha liknande besvär, och även de yngsta barnen har olika allergier och astma. ”Barnen har vant sig vid att ständigt medicinera sig själva. För dem är inhalationsläkemedlen som en extra livskamrat. Utan inhalatorer hade det inte blivit vare sig fotboll, innebandy eller bågskytte.”, säger mamma Molin. FAMILJEN MOLIN, ASTMA OCH INHALATIONSLÄKEMEDEL . 18 tidningen c
  • 19.
    TILLS | FOTO:RENATO TAN FÖR ALLA: MODERN ASTMABEHANDLING FLYTTAR UT VÅRDEN FRÅN SJUKHUSEN Mer än 700 000 svenskar lever med folksjukdomen astma. Med moderna astmaläkemedel har mycket förändrats. Dödligheten i astma har minskat liksom behovet av sjukhusvård sedan inhalationssteroider på allvar slog igenom för 15-20 år sedan. Idag är det ovanligt att astmatiker över fem år behöver söka akut sjukvård. Användningen av inhalatorer har lett till stora besparingar när människor med astma kan leva ett aktivt liv utanför sjukhusen. Resultatet är att inte bara patienterna kan andas ut – även samhällsekonomin mår så mycket bättre.
  • 20.
    FOtO: StOCK XPeRt Sverige behöver fler invandrare Alla kan tjäna på invandring. Sverige är helt beroende av att locka utländsk arbetskraft för att klara välfärden om tio år. det säger Philippe Legrain, brittisk forskare och journalist. TexT: AnnA-k ArIn nymAn sverige har liten befolkningstillväxt genoM inom vård och omsorg att vara skyhög Om tar för lång tid barnafödande. inoM 10 till 15 år koMMer svenskarna varken räcker till eller vill ta de Problemet i Sverige är att de som invandrar andelen pensionärer att vara större än befolk- jobben så är det nödvändigt att någon annan har svårt att få jobb, och det tar många år ningen i arbetsför ålder. Det är en ekvation gör det, resonerar han. att komma in på arbetsmarknaden. Förutom som inte går ihop om svensk välfärd och stan- Globaliseringsrådet styrker Legrains teo- det stora slöseriet av talang och möjligheter dard ska vara den samma som idag. rier och menar att industriländerna kommer innebär det stora bidragsberoendet att accep- – Om Sverige ska klara den internationella att få svårt att möta framtidens arbetskrafts- tansen för invandring minskar. konkurrensen behöver ni rekrytera den bästa behov utan migration. Ett argument mot invandring är också att arbetskraften, säger Philippe Legrain. Riksdagsledamoten Fredrick Federley är en invandrare skulle ta jobben från svenskar. Även lågutbildad arbetskraft behöver förespråkare av migration. – Det är nonsens. Det finns inte ett fast antal rekryteras. – Det är ju inte så att det är trångt i vårt land jobb. Människor tar inte bara arbeten, de skapar – Det finns många okvalificerade jobb som precis. Tvärtom, vi har gott om plats. Vi vill ju nya genom att jobba. När kvinnor steg in i högutbildade svenskar inte vill ta. Inom en tio- själva kunna flytta och jobba var vi vill. Gränser yrkeslivet var oron densamma, men idag jobbar årsperiod kommer efterfrågan på arbetskraft skapar bara hinder för oss själva, säger han. både kvinnor och män, säger Fredrick Federley. . 20 tidningen c
  • 21.
    FOtO: StOCK XPeRt OmSverige ska klara den framtida välfärden krävs fler som kan jobba, inte minst inom vården. Fler invandrare är bra för den svenska diskriminering och arbeta för jämlika livs- försvaga incitamenten till arbete. exporten, som är grunden för vårt välstånd. chanser: skapa nystartszoner i segregerade – En friare invandring är inget hot och heller Invandring smörjer den svenska ekonomin, områden, genomföra arbetsmarknadsreformer ingen välgörenhetsgärning. Det är en möjlig- och invandrare kan också hjälpa företag att som bättre kombinerar trygghet med anställ- het som kan vara till fördel för alla parter, nå nya marknader. Det visar en studie som ningsbarhet och möjligheter liksom vidta väl- säger Fredrick Federley. utrikesdepartementet har gjort. färdsreformer som ger stöd utan att samtidigt Enligt Legrain kan vinsterna med invandring och ökad rörlighet vara en framgångsfaktor i FOtO: AnnA-K ARin nyMAn FOtO: BjöRn OLSSOn den internationella konkurrensen för Sverige, om bara möjligheterna tas tillvara och den svenska arbetsmarknaden blir rättvis för alla. En orättvisa han pekar ut är Lagens om Anställningsskydd, LAS, som han menar miss- gynnar invandrare. – Diskriminering och synen på att etniska svenskar ska ha företräde till jobb spelar också stor roll, säger Legrain. utManing och Möjligheter – Utmaningen ligger i att rätta till det stora utanförskap som drabbat våra invandrare, först och främst de problem som finns i segregerade områden. Blundar vi för dem så kommer främlingsfientligheten att öka, säger Fredrick Federley. Centerpartiets lösningar är att motverka Philipe Legrain Fredrick Federley tidningen c. 21
  • 22.
    FOtO: CeLeBR AteCAnAdA.wORdPReSS.COM Kanadensiska flaggan bestående av en mosaik av 2 010 ansikten som illustrerar den mångfald av nationaliteter och kulturer som finns i landet. Send more, please! i Sverige anklagar kommunerna varandra för att inte ta emot tillräckligt många flyktingar och invandrare. i Kanada slåss kommunerna om vem som får flest. ”Send more, please” ber de. Vad är det som gör att synen på nya medborgare är så väsensskilt mellan våra länder? TexT och FoTo: AnnA-k ArIn nymAn – invandring är inte en politisk fråga i kanada. invandring och att rasismen är mycket liten r a sisMen är Marginell och 85 procent jämfört med andra länder har det under långa av befolkningen tycker att invandring är bra perioder funnits rasbiologiskt tänkande och för landet, berättar Peter Mörkeberg från selektering av människor. Från skepticismen kanadensiska ambassaden. efter första världskriget när man trodde Hans arbete är att hjälpa människor att invandrare skulle vara illojala mot nationen, flytta till Kanada. Det är ett framgångsrikt till mellankrigstiden när man var restriktiv arbete har det visat sig. Kanada ses som ett mot judar och syd- och östeuropéer. föregångsland på området invandring och – Nu för tiden fokuserar vi inte på vart man integration. Men det är inte bara solskenshis- kommer ifrån, men däremot vilken utbildning, torier Peter Mörkeberg berättar om den kana- yrkeserfarenhet och språkkunskaper männis- densiska invandringspolitiken. kor har, säger Peter Mörkeberg. Trots att landet har lång erfarenhet av Peter Mörkeberg 22 tidningen c.
  • 23.
    får jobb fort för en migrant att få jobb bara sex månader. prov för att visa att man har grundläggande I Kanada står arbetskraftsinvandringen för Det är en bråkdel av hur det ser ut i Sverige; kunskaper om det kanadensiska samhället. majoriteten av inflyttningen. Hela 60 procent här tar det sju år. Fjärde och sista steget i migrationspolitiken är arbetskraftsinvandrare, och 40 procent är är arbetet mot diskriminering och förebyggan- flyktingar eller anhöriginvandrare. I Sverige fyrstegsraket det av rasism. Det sker främst genom interkul- är endast 20 procent arbetskraftsinvand- Processen för en migrant i Kanada består turella dialoger, möten och information. rare och hela 80 procent är flyktingar eller av fyra steg. Den första är selekteringen av – En av de viktigaste delarna i den kana- anhöriginvandrare. invandrare. Den sker bland annat på ambas- densiska modellen är civilsamhällets engage- – Flyktingar med skyddsbehov skiljer sig sader där personen intervjuas och får berätta mang, säger Peter Mörkeberg. från arbetskraftsinvandringen. Flyktingar får om utbildning, yrkeserfarenhet och språkkun- Grupper om fem personer eller föreningar inte jobb lika fort och behöver stöd och språk- skaper. För att få arbetstillstånd krävs bland kan sponsra flyktingar. De tar emot dem och kunskaper på ett helt annat sätt än arbets- annat ett startkapital. hjälper till med bostad, jobb och liknande. kraftsinvandrarna. Anhöriginvandringen Den andra delen är integrering, där det civila Även församlingar sponsrar flyktingar i handlar om familjeåterförening där den samhället ansvarar för en stor del, till exempel Kanada. närmaste kärnfamiljen får uppehållstillstånd. genom samhällsinformation och möten. Den svenska integrationspolitiken kommer Försörjningsansvaret ligger dock på de Den tredje delen består av medborgarskap. under året att reformeras till en modell mer anhöriga och inte på staten, berättar Peter Kanada uppmuntrar alla att söka medborgar- likt den kanadensiska genom att engagera Mörkeberg. skap efter tre år och nästan 90 procent gör det. civilsamhället och företag som personliga I Kanada är den genomsnittliga tiden det tar För att få medborgarskap måste man klara ett lotsar till nyanlända. Annons Foto: Bombardier Inc Foto: Fredrik Hjerling Foto: Göran Billeson Det krävs både den stora järnvägssatsningen för 2000­talet och en överlevnadsstrategi! Ostlänken och höghastighetståg är den systemlösning som krävs, på samma sätt som det 50 år tidigare påbörjades en utbyggnad av motorvägssystemet i landet. Höghastighetslösningen är konkurrenskraftig. Den förbinder flertalet av morgondagens tillväxt­ Södertälje Botkyrka regioner samtidigt som den ger nödvändig kapacitet för att utveckla den långsammare person­ Nyköping Trosa Oxelösund Norrköping och godstrafik på dagens stambanor. Med satsningen följer också stora miljö­ och säkerhetsvinster. Mjölby Linköping Men situationen är så akut att det är nödvändigt att vidta åtgärder även innan Ostlänken är på plats. NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB www.ostlanken.se tidningen c . 23
  • 24.
    c.profil . 24 tidningen c
  • 25.
    c.profil ”Det är samvaron –inte måltiden – som är det viktigaste” Folkkäre Carl jan granqvist, 63, är livsnjutaren och konnässören som inte säger sig ha tid att laga mat. –jag har fullt sjå med att äta, säger han och fnissar. För det blir en hel del fniss när man pratar med denne man. Som, trots att han fullkomligt vibrerar av livsglädje, menar att han alltid varit övertygad om att han inte skulle bli en dag över 50. TexT: elIsABeTh JAnsson FoTo: roBerT nygren Mätt och belåten efter ett frukostMöte är härligt att leva i en tid när tekniken och annorlunda, mer socialliberal. tar carl jan eMot tidningen c. på nionde infrastrukturen gör detta möjligt. –Att vi har – Nu för tiden är den mycket mer värde- våningen i LRF:s hypermoderna lokaler på världen som vårt spelrum är väl fantastiskt. konservativ, menar han. Kungsholmen i Stockholm. Dagen bjuder på Han tror inte att de äldre väljarna egen- snö och slask, men vid vårt linneklädda bord faMiljen viktigast tligen har en så tydlig politisk uppfattning, känns det januarigråa långt borta. Att Carl Jan Helt plötsligt får Carl Jan syn på fotografens utan att de nog mest röstar av tradition är av den muntra sorten framgår omedelbart. svällande armmuskler och utbrister förtjust: Huruvida Carl Jan är centerpartist är Han delar sin tid mellan Saxå herrgård i – Hur ofta går du på gym egentligen? oklart. Däremot är det åtminstone en center- Grythyttan och våningen på Strandvägen i Skrattande tillägger han att han tycker att det partist som verkar tilltala Carl Jan och det är Stockholm. När han befinner sig i Sverige vill ser ”piffigt” ut med så vältränade armar i korta jordbruksminister Eskil Erlandsson: säga. För när han beskriver att han dessutom ärmar. – Jag tror att projektet med det nya mat- kontinuerligt reser över hela världen så inser Efter det oväntade avbrottet, då både foto- landet berör människor, och det är ett poli- man att Carl Jan i princip alltid är på språng. grafen och undertecknad för ett par sekunder tiskt bra grepp. – När jag kom till Grythyttan var det inte kommer av oss, blir Carl Jan plötsligt politisk: I samma andetag uttrycker han dock för- ovanligt att jag hade medarbetare som hade – Jag är värdekonservativ, jag tror mer på våning över att han själv inte har blivit kontak- sovit i samma säng sen dom föddes. Och när individen än på kollektivet och jag tror på tad för att vara med i projektet. de kom till sjukhuset var det första gången de den lilla enheten familjen – hur den nu ser ut, – Jag tycker väl inte att de nyttjar mig på nåt låg i en ny säng. Men jag vet ju aldrig riktigt utbrister han. särskilt bra sätt, säger han och tillägger att var jag vaknar, det är nya sängar oavbrutet, I samma andetag säger han att han inte ser han och Restaurangskolan i Grythyttan drivit skrattar han. någon större skillnad på dagens liberaler, mode- frågan om måltidskunskap i 25 år. Men resandet stressar honom inte, ”inte rater eller ”det som just nu är Centerpartiet”. Plötsligt är fnisset borta och Carl Jan blir för ett ögonblick”. Tvärtom tycker han att det För han tycker att centerpolitiken har varit allvarlig. tidningen c. 25
  • 26.
    c.profil fakta detta är carl jan född: 22 mars 1946 bor: Saxå herrgård i Grythyttan och Strandvägen i Stockholm familj: son 18 år och väninnan Mariana Falkman (som han beskriver som ”sin hyrestant i Stockholm”) – Det finns några mycket centrala frågor Den tredje akilleshälen är designen av tv-produktioner som Let’s dance och På spåret. för att Sverige faktiskt ska kunna bli det nya förpackningar. –De är så fula! utbrister han. Carl Jan skrattar och berättar att det förra matlandet. Frågor som måste får ett svar så att Ja, de är faktiskt så fula att fulare inte går att programmet inneburit att beundrarskaran den småskalige livsmedelsproducenten kan åstadkomma. krupit betydligt längre ner i åldrarna. fokusera på det han eller hon är bäst på. Han menar att man inte kan begära att de Anmärkningsvärt nog berättar Carl Jan småskaliga producenterna även ska designa sedan om att han under sina 25 år i ramplju- fokusera på utbildning attraktiva livsmedelsförpackningar. set aldrig blivit utsatt för ett enda påhopp. Det första är att bygga upp nya utbildningar Den fjä rde biten ka lla r Ca rl Ja n för Och han är själv förvånad över det. –Jag som lär ut hantverkskunnandet. ”måltidsspråk”. skulle ju tycka att jag är själva urtypen att bli – Det finns ingen ystningskunskaps- – Om man inte kan kommunicera budskapet påhoppad. u t b i l d n i n g, i n g e n mj ö l n a r u tb i l d n i n g, med just den här marmeladen eller det här inge n br yg ga r utbildn ing. A l la de hä r brödet, ja då köper de det billigaste istället. Varför? hantverks yrkena är totalt bortspolade i – För att jag är androgyn, för att jag är som jag Sverige, utbrister han och ser för första gång- folkkär är, för att jag älskar champagne, ja för att jag en i intervjun lite upprörd ut. När blev du egentligen folkkär? sysslar med sånt som inte är opportunt nor- Med emfas säger han att han inte kan förstå – Det har gått i etapper, tror jag, säger han och malt sett. Men om du drabbas av påhopp en hur man kan driva projektet Sverige - det nya ser nöjd ut. enda gång, ja då är du ju bränd. matlandet om man inte också satsar på utbild- Genombrottet kom då han tillsammans Carl Jan beskriver istället en tillvaro med ning inom måltidshantverket. med Knut- Christian Gröntoft i början av mycket positiv energi och väldigt mycket kär- Ett annat avgörande område är vad Carl Jan 80-talet presenterade vintips i tv-programmet lek. En uppväxt där alla runt omkring honom kallar ”speditiva system”, det vill säga hur de Levande livet. Inslagen fick oerhört mycket älskade honom. –Och då är man ju trygg, även småskaliga producenterna ska nå ut med sina uppmärksamhet. om det händer någonting. Det är skönt! säger varor till butikerna. – För man kan inte bara – Det var ju förbjudet att i tv sitta och prova han och brister ut i ännu ett skratt. rikta satsningar mot själva produktionen, viner och så. Det var så minerat. Och program- Men visst förekommer det att han blir kon- utan också mot transportkedjan, säger han met fick ju hur mycket anmälningar som helst. taktad av människor han inte känner, även om bestämt. Men det väckte ett stort intresse bland unga han aldrig upplevt det som hotfullt. Anledningen är enkel; det är ingen idé att män som startade en massa vinklubbar. – En gång ringde det halv två på natten. producera mat om den inte når kunden. På senare år har Carl Jan deltagit i Det var det en norrlänning som skulle sälja 26 tidningen c .
  • 27.
    c.profil feM snabba Vatten eller vin? båda delar. Vardag eller fest? Mitt liv går ut på fest. Konventionellt eller ekologiskt? ekologiskt förstås. Hemma eller restaurang? jag lever ju på restaurang! Let’s dance eller På spåret? let’s dance, för det är det senaste jag gjort. renkött till mig, garvar Carl Jan. Jag förklarade För mig är samtalet det absolut viktigaste med Och tvärtom. Carl Jan menar att fattiga konsu- för honom att jag inte var så mogen för att måltiden– inte hantverket. Att ta sig tiden att menter paradoxalt nog blir feta, eftersom de köpa renkött mitt i natten, men att han gärna samtala och umgås är absolut viktigare äter för mycket. Ett överätande som gör dem fick ringa tillbaka morgonen därpå. Men det Och därför, menar han, kan man inte säga sjuka vilket kostar samhället mycket pengar. gjorde han aldrig. ”från jord till bord” (som är en populär slogan) I Sverige ges det ut ungefär en kokbok per dag, utan ”från bord till jord”. Han understryker Innebär det att han som är så medveten är vilket innebär att vi är det land som tillverkar att konsumenten måste vara i fokus, att det kärnfrisk? flest kokböcker per invånare. Dessutom rullar är dennes upplevelse av måltiden som ska Ett stråk av allvar drar över hans ögon när han matprogram nästan oavbrutet på tv:n. Samtidigt avgöra vad bonden sätter i jorden. berättar att han, som är diabetiker, aldrig trott visar statistik att svensken i gemen lägger ner att han skulle bli äldre än 50 år. fjorton minuter på matlagning per dag. fraMtida trender – Jag som snart är 64 år har helt plötsligt Han vill att Sverige går från ett ”proletariserat fått 14 bonusår. Och det tycker jag är en väl- Hur kommer det sig att det råder en så stor dis- jordbruk” mot ett utvecklat dito ”där man digt bra utgångspunkt, för då måste man leva krepans mellan vad vi verkar vilja göra och det faktiskt reflekterar” över vad konsumenterna fullt ut. Säger Carl Jan och skrattar igen. vi faktiskt gör? vill ha. – Jag tror att det är så här: om man har barn Men när den dagen ändå kommer, vad vill du och båda jobbar, ja då är man väldigt tacksam Vad ser du för mattrender framöver? att det ska stå på din gravsten? för att det finns industrimat. – Att maten fungerar som ett socialt kitt och Det visar sig att Carl Jan just nu håller på Han är alltså långt ifrån den matsnobb som medicin. att ordna både grav och gravsten. Målande man kan förledas att tro. Tvärtom hyllar han Ju medvetnare konsumenterna blir, desto beskriver han hur familjegraven ska restaure- faktiskt den industrimat som räddar många mer selekterar de födan. Och ju mer vi selek- ras och hur blombuketten vid vissa tillfällen jäktade småbarnsföräldrar som snabbt måste terar desto hälsosammare blir vi. ”gärna får bytas ut mot champagne”. få mat på bordet efter jobb, skola och dagis. Han exemplifierar: –Om du äter choklad – Men sen kommer helgen, och då kan ju som är gjort på svinfett, socker och surrogat, –De svenska gravarna är urtrista, så jag måltiden vara mer laborativ och då kan det då föder det en lust att äta mer av samma vara. tänkte att ’nu fan ska vi slå till och lägga lite vara terapeutiskt att laga mat tillsammans. Men om du äter en 70-procentig choklad, då möda på familjegraven!’”, säger Carl Jan och – För det får inte vara så att ambitionen att förmår du inte att äta mer än en bit. nästan kiknar av skratt. laga mat är viktigare än samvaron kring den. Medvetna konsumenter blir alltså friskare. . tidningen c 27
  • 28.
    debatt Delta i debatten! Mejla in ditt debattinlägg till: elisabeth.jansson@centerpartiet.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta insänt material. Solceller har vi fått för våra synders skull I stället för att satsa allt krut på att öka elproduktionen är det betydligt mer lönsamt att energieffektivisera. Därför bör centerpartister rikta in sig på att presentera lösningar som ger oss största möjliga nytta för de små resurser vi förfogar över. Vem ska annars ska göra det om inte vi gör det, undrar Peter Gustavsson i Norrköping. oM vi inte hade byggt ut kärnkraften i badhus och skolor drar dubbelt så mycket borde de satsa pengar i energisnåla bygg- Sverige i den omfattning vi gjort så hade energi som de borde göra ur ett rent nader, processer och apparater. Köp inte en vi inte haft en så stor elförbrukning. Den ekonomiskt perspektiv. När andra vill lägga solcell, köp en energisnål dator istället. Finns synden riskerar nu att leda till nästa synd: stora pengar på onödiga lösningar så ska det pengar över, skicka dem då till ett land en utbyggnad av elproduktionen från sol- vi presentera lösningar som ger oss största som inte har vattenkraft men där solen lyser celler. Solceller är inte lönsamt i Sverige utan möjliga nytta för de små resurser som vi betydligt mer än i Sverige. Ett land där de måste finansieras med bidrag, precis som förfogar över. gör verklig nytta. kärnkraften. istället för att kommunala verksamheter för så är det. Vi har inte obegränsade detsaMMa gäller andra produktionsmetoder satsar stora pengar på energiproduktion resurser. Men det finns redan idag stora till exempel vindkraft, även om kostnaderna ekonomiska incitament att effektivisera för denna är mycket lägre än för just solceller. energianvändningen. Det finns också tillgång Energieffektiviseringar däremot är betydligt till massor med bra tekniska lösningar som billigare än all tänkbar ökning av energi- sänker vår energiförbrukning. Men allt för få produktionen i Sverige idag. inser detta och allt för få vet hur tekniken ska användas. Detta måste vi ändra på. ändå talar vi till 80 procent om hur ny energi ska tillföras. Det här måste vi ändra på och vi inoM centerpartiet måste vara de som om inte Centerpartiet ska göra det vem ska till 80 procent talar om hur energisystemet då göra det? ska effektiviseras, och vi måste vara de som förespråkar lösningar som bygger på oM en folkpartist pratar om att bygga marknadskrafterna. Lösningar som kombi- kärnkraft i en minut så får centerpartisten nerar ekonomi med omtanke om miljö och prata fyra minuter om införandet av elbilar, framtid. Vi inom Centerpartiet måste vara de lågenergibelysning, energisnåla kylskåp, som inser att vi inte har råd att satsa på fel datorer, fläktar, pumpar, pappersmaskiner lösningar. Vi måste vara de som får andra att och stålverk. förstå vad begreppet ekoeffektiv ekonomi oM en Miljöpartist pratar om plusenergihus innebär. och solceller så får centerpartisten lyfta fram ekonomin. Svenska livsmedelsbutiker, Peter Gustavsson PETER GUSTAVSSON Centerpartiet i Norrköping 28 tidningen c.
  • 29.
    Falkenberg – åretsIT-kommun Med centerpartiet landet runt c.sverige! Vid Kva litetsmä ssa n i Göteborg Juryns motivering: i n o v e m b e r b l e v c e n te r s t y r d a Falkenberg årets IT-kommun i hård ”Falkenberg växer med sikte konkurrens med Järfälla, Täby och på en hållbar framtid och Stock holm. Huv udsk ä let till att sätter in IT-pengarna där de Falkenbergs kommun fick priset var gör mesta möjliga långsiktiga att man tagit näringslivet till hjälp för nytta. Vad kan vara bättre att hålla en hög kvalitet på den dagliga än att ge alla elever i årskurs IT-driften. Den lilla IT-enheten på kom- sju till nio egna bärbara munen har istället ägnat sig åt utveck- datorer? Juryn fäster sär- ling som bland annat lett till varsin skild uppmärksamhet vid att egen dator för alla elever i årskurs 7–9. Falkenberg satsat på den nya, Från vänster: Barn- och utbildningsnämndens – Fantastiskt kul med detta pris. Vi växande generationen och på ordförande Kerstin Angel, IT-chef Thorbjörn att kommunen trots en liten Larsson och kommunstyrelsens ordförande har ju inte IT-företagen runt hörnet Mari-Louise Wernersson (som håller pris- precis utan har på egen kraft drivit IT-funktion klarar av att agera pokalen) på IT-utveckling i vår kommun, säger strategiskt och effektivt.” Mari-Louise Wernersson, kommunsty- relsens ordförande i Falkenberg. Herrljunga Årets landsbygdskommun FOtO: HeRRL jungA BOStädeR Organisationen Hela Sverige ska leva har utsett centerstyrda Herrljunga till Årets lands- Motiveringen lyder: ”Herrljunga kommun har under många år bygdskommun 2009. arbetat aktivt för att skapa en ’vi-anda’ och — Jag är självklart otroligt glad, men också lyfta fram landsbygden. Målmedvetet har förvånad. Det är en bekräftelse på vad vi har kommunen stärkt underlaget för byskolorna gjort, men också en uppmuntran inför det fort- och den lokala servicen genom att uppmuntra satta arbetet med utvecklingen av vår kom- och stötta bostadsbyggande på landsbygden. mun, säger Kurt Hårsmar, kommunstyrelsens Detta ger framtidstro i hela kommunen!” ordförande. Nu är valrörelsen igång nu är valrörelsen igång! pistolskottet för från olika delar av landet, syskonorganisatio- centerpartiets första k aMpanj för året nerna och partistyrelsen. Allt för att underlätta – Guldklöverkampanjen – har redan ljudit och kampanjaktivteterna så att lokala politiker och det var Charlotte Kalla i Norrbotten som blev medlemmar kan fokusera på att möta väljarna den första att få utmärkelsen. Det fick hon för och berätta om vår politik. att hon åstadkommit något extraordinärt. Under februari kommer alla kommun- För att Centerpartiet ska nå målet på tio kretsar kostnadsfritt att få varsitt kampanj-kit procent i rik sdagsva let 2010, k rävs en som innehåller ett podium på hjul, roll-ups, sammanhållen valrörelse i hela landet med materialställ, kampanjhandbok, målgrupps- många taggade kampanjarbetare. På riksorga- handbok, målgruppskarta och postnummer- nisationen är en marknadsgrupp tillsatt vars lista över kommunen, några exemplar av Marknadsgruppen, från vänster: Emma Petersson, Maria uppdrag är att planera och genomföra natio- valfoldrar samt mallar för trycksaker. Mauritzon, Margaretha Ponsbach och Joakim Aspeheim. nella kampanjer och arbeta med extern mark- Ett grafiskt manér som ska användas i valrö- nadsföring, profilprodukter, arrangemang, relsen har också tagits fram. Detta kommer att läs Mer på tryckt material, mässor samt kampanjkoncept appliceras på trycksaker, profilprodukter och guldklover.centerpartiet.net för både nationell och lokal nivå. annonser. En utförlig användarmanual för det Vill du dela ut en Guldklöver till någon Marknadsgruppen har också knutit till sig en grafiska uttrycket skickas med i kampanj-kitet. som har gjort något extraordinärt? referensgrupp som består av centerpartister Hämta material på Internwebben! tidningen c . 29
  • 30.
    c & hör centerfolki farten på nya poster MIKAEL EKMAN är sedan september Grattis Ingrid! 2009 politiskt sakkunnig åt Europa- Grattis Ingrid Hedenvind-Brask som vunnit som fungerar och vad som kan förbättras. Det parlamentariker Lena Ek. Han har Camilla Läckbergs Författarstipendium! ska verkligen bli otroligt spännande, säger tidigare arbetat som biträdande jurist Bland närmare 600 bidrag valde jurun Ingrid. vid FN:s krigsförbrytartribunaler i Sierra Leone. bestående av Camilla Läckberg, tidningen Amelia samt bokförlaget Forum Ingrids bidrag ”Det ingen ser”. En historia om en riksdagsle- damot som får anonyma brev. – Ingrids bidrag medförde, förutom spän- ning och god känsla för text och karaktärer, en miljö som vi ville läsa mer om och som kän- des som en frisk fläkt i deckargenren, säger Camilla Läckberg till tidningen Amelia. Ingrid Hedenvind-Brask arbetar sedan flera år som teamledare på Europaparlamentariker Lena Eks kansli Bryssel. Priset innebär att Ingrid kommer att coachas av Camilla Läckberg och av bokförlaget Forum samt gå en skrivarkurs i Ordfronts regi. – Jag ser jättemycket fram emot skrivarkur- sen och coachningen, att få feedback på vad Ingrid Hedenvind Brask Mikael Ekman KRISTIAN LJUNGBLAD arbetar sedan september 2009 som pressekreterare hos Lena Ek. Han har tidigare jobbat som kommunikationskonsult och på Sveriges ambassad i Washington. centerpartiets valgeneral utsedd Kristian är aktiv i Centerpartiet i Stockholm. MICHAEL ARTHURSSON blir Centerpartiets kampanjledare under valrörelsen 2010. Uppdraget påbörjas 1 februari. – Det är hedrande och kanonkul att ha fått uppdraget att samordna Centerpartiets kampanj inför valet i september. Det blir en härlig utmaning! Jag är övertygad om att vi kan nå ett mycket bra valresultat, säger Michael Arthursson. Michael har varit aktiv i centerrörelsen i drygt 20 år, och har sammanlagt varit med och drivit sju valrörelser och två folkomröstningskampanjer. Sedan drygt tio år är han småföretagare och strategikonsult. Han är ursprungligen Michael Arthursson från Halland, men bor sedan ett antal år Kristian Ljungblad tillbaka i Hässelby utanför Stockholm. 30 tidningen c .
  • 31.
    korsord FOtO: MARie SwARtZ/SCAnPiX Ç Ç Ç vill räkn ing kom mer utan bra fö r de som vänner svensk reser igen synd landsbygd lata sig ⁄tän ka sig spelas på scen accep- tera lägger skyttar bär ⁄ pryder skottar är det över är ofta bord kalla spydiga rast kan det ord som för- full katt stärker ibland fulle upphöra ⁄ heter vå r jord- lever bruks- ensam ger m iljö- vänliga ç flöd- de som levs litium ingå r i på Ç far fort fram på Ç m issnöjd ingen fin dam m in ister kor ande gruppen playan spå ret tygtyp ÷ ç bildar så vanlig tjejer ton tre föda team i kallad växa ofta rar ‹ verklig ‹ kapdo n är då inte hå g- har ett singel- växt löshet liv snäller lägger rubbet utan form av inte man- grek- färg stuvn ing ken till ers firad kort se- ledigt halvö japan mester ÷ län i skapade stort hamnar i tunnan dan- pris nors- mark lysgas fisk kär- å virke kan se rött mors! lekens dj ur- faller gu d fett ÷ kisen i ‹ hå r frå n man söker tillgäng- lighet faller gö r vi hå l med vilddj ur mycket pratar firas 9 har i natt- oktober torn mössan anges som vidunder ytor i lutar ÷ techno- kan man » musik inte vi bli i ton två dansen meter en del tjäder en ‹ slå en finns ofta vid del hare signal gräns © svenska korsord ab känner t sig Ç på - m inner på denna sidan inom utslag är en full- fjädrad vinnarna i korsord nr 4/2009 lösningen är inskickad av: säker kem in dansare kan läk- r are skri- va motion på e c e p t l y r i k r 1. Hjördis Östling, Luleå må la tunt ⁄skrivs g känsligt kritise- ra hå rt i s s l a 2. Mary Wideen, Österfärnebo varu kod ⁄ u g n e a mötte noak ara- rat med n harang r a m s a naMn ........................................................................ bak- hå ller plats det 3. Anna-Lisa Sjögren, Vindeln kallt muskel- k a r e n bad- svag- plats het begär y r ‹ k a r må ngen 4. Gunnar Wikström, Arvidsjaur blev på dhl träd Ç stres- natur- även utan Ç å träd hoar fattas l s a l t a g sjö- är en m iljö- om en rikt- sar pro- in- visa om är ovan bilden sällan dukter irland fara tresse märkt få gel stund n ing upp sig natten ifrå n adress ...................................................................... förund- r u t e r e s s e i s s u f o r 5. Nils G Larsson, Uppsala ton e rar i skyn kort forma höjd ⁄nå got ingenjör gr i e g v i n s t g i v a n d e att ha i är töj- skjort- bar ⁄ ärmen ? ‹ 6. Nils-Olof Larsson, Torestorp mannen fransk tropikväxt nä r v a r a a m i n l i a n bakom vän kan mynnar peer så dan ut i bonden ⁄ gynt finnas mj ukgör list anas tan ke- donau faller av till- gänglig hälsn ing e l e visar de som bryr sig n a r l o lära knäcks j ultid g i k n var med det mesta 7. Bruno Hektor, Tenhult postadress ............................................................... är den som hyllas må nfas a o s e r e n a d n e d a n rabatt- dam med visar upp nästan slå r växt stickas sig till sig fram med vardags lever mj uk- f r a m g å n g ö l i n n e e välja vara skrev i över- fram ren- verdi 8. Marianne Pohl, Orrefors då d skötare ÷ vänds f r o s s a r a k t s a m b l a d må n om i tid- pigg n ing gör vi ä r goda t o r klaga lite k n o t a passar med p l e t i dagens Skicka din lösning senast den 19 mars 2010 till: 9. Inga Alm, Alunda soppor dubbel av fordon kreti c e r n å r kan vara r e m s a r o d d plock- sker i Centerkryss 1/2010 av ar man vinner klister- typ sculler bär och k o r g hå ller k y l a r e kan en r i g g a d 10. Ingrid Holmats, Leksand svam p i tem pen bå t tidningen C, Box 2200, 103 15 Stockholm i bilen vara © svenska korsord ab tidningen c tidningen c .. 31 31
  • 32.
    en tidning fråncenterpartiet nummer 1/2010 Posttidning B returadress: tidningen C. Box 2200, 103 15 Stockholm Tillsammans bygger vi den hållbara staden underifrån! Hej politiker! Varje gång du slänger matrester eller spolar i toaletten ger du oss råvaror till biogas. Varje gång någon byter uppvärmning från olja till fjärrvärme bygger vi vidare på det hållbara samhället. Avfall, drivmedel, fjärrvärme och vattenförsörjning – allt hänger ihop och kräver helhetssyn. Om du som politiker ger oss rätt förutsättningar kan vi bidra till att lösa miljöutmaningarna. Vi lovar att hjälpa dig att uppfylla dessa löften: 4 Mer biogas och drivmedel från avloppsslam och insamlat matavfall. 4 Minskade utsläpp av växthusgaser för uppvärmning, el och transporter. 4 Ökat kretsloppstänkande och återföring av näringsämnen till jordbruket. 4 Fortsatt utbyggnad av fjärrvärme med förnybar och återvunnen energi. 4 Enkla system som underlättar människors vilja att göra miljönytta. Läs mer på: www.hållbarastäder.nu