Centerpartiet, profile picture
Uploaded byCenterpartiet
1,361 views

Tidningen C. Nr 4 2009

Centerpartiets tidning C. Nr 1 2010. Redaktör Elisabeth Jansson, ansvarig utgivare Lena Forsman.

Embed presentation

Download to read offline
EN TIDNING FRÅN CENTERPARTIET NUMMER 4 2009 Jobben och klimatfrågorna viktigast i valet I Köpenhamn för att lyckas sidan 5 Valfrihet i vården ger större patientmakt MAUD SÄGER: FLER ENTREPRENÖRER I VÅRDEN SIDAN 3
N 4/2009: o TEMA: FOTO: ROBERT NYGREN EN TIDNING VALFRIHET FRÅN CENTERPARTIET I VÅRDEN REDAKTIONEN 1 januari 2010 blir det lag på obligatorisk valfrihet i primär- Chefredaktör: Elisabeth Jansson vården. Den fria etableringsrätt E-post: elisabeth.jansson@centerpartiet.se som förslaget innebär gör att TEL: 08-617 38 41 patienternas möjlighet att välja Ansvarig utgivare: vem som ska utföra vården ökar. Lena Forsman Liksom möjligheterna för entre- E-post: lena.forsman@riksdagen.se prenörer att driva vinstdrivande TEL: 08-786 60 89 vårdföretag. ANNONSER kontakta redaktionen POSTADRESS tidningen C. Box 2200 103 15 Stockholm INNEHÅLL Alltid med i C. TELEFON MAUD SÄGER TELEFON: 08-617 38 00 SID 12 Från köer till tystnaden SID 3 FAX: 08-617 38 10 TEMA SID 4 PRENUMERATION SID 15 Jobben och klimatfrågorna viktigast i valet Medlemmar i Centerpartiet, INTERNATIONELLT SID 16 Centerkvinnorna och CUF SID 17 Muslim och feminist? får tidningen C. gratis. CENTERPARTIET I BRYSSEL SID 21 Övriga betalar 80 kronor/år (4 nr/2009) SID 18 Allt fler unga startar eget Postgiro 104 63-8. Märk talongen ”Prenumeration tidningen C.” och ange PROFIL SID 22 namn och adress. SID 19 CUF:are satsar på gröna tvättbollar C. finns även som taltidning. DEBATT SID 26 ADRESSÄNDRING Kontakta ditt distrikt eller ring 08-617 38 00 C.SVERIGE SID 28 TS KONTROLLERAD UPPLAGA 2008: 55 600 C. & HÖR SID 30 Tryck: V-TAB, Norrtälje 2007, 2006, 2005 Miljöcertifierade enligt ISO141001, cert nr.1410718 KORSORD SID 31 OMSLAGSBILD: Robert Nygren Efter år av uppladdning vänds världens blickar mot Danmarks huvudstad, där slut förhand- ISSN 1651-4521 lingarna om ett framtida globalt klimatavtal inleddes den 7 december. Sammanlagt 17  000 Redigering och produktion: experter, politiker och organisa tioner från Turbin 192 länder är samlade för elva dagars för- handlingar. Och den som för EU:s talan är miljöminister Andreas Carlgren. – Jag är här för att lyckas. Det var ett taggat statsråd som efter tre års förberedelser och närmare 100 internationella resor uttryckte stor optimism i samband med klimatmötets invigning. Ja, tänk om han lyckas, tänk om Köpenhamnsmötet faktiskt blir en milstolpe för klimatet? I så fall ELISABETH JANSSON är det den bästa julklappen världen kan få. Läs miljöministerns egna ord på sista sidan. centerpartiet.se 2 TIDNINGEN C .
maudsäger: Tre händelser har på senare tid fått mig att fundera på hur det står till med den svenska sjukvården. Det första var en rapport som kom från en internationell organisation som jämför sjukvården i olika länder. Den visade tydligt att svensk sjukvård var absolut bäst när man jämförde de medicinska resultaten. Oavsett om det handlade om att få nyfödda barn ofta beskrivit det som köksbordsdemokrati. Beslut att överleva eller att minska antalet självmord låg som kan fattas hemma vid köksbordet ska fattas Sverige i topp. Men när det handlade om hur lätt där och ingen annanstans. det var att få träffa en doktor så hamnade Sverige Jag tror det är dags att vi vågar analysera i botten. Till och med i Albanien var det lättare att sjukvården utifrån ett federalistiskt perspektiv. komma fram till sjukvården. Vågar vända på pyramiden. Säkert kommer en del Den andra var en god vän som beskrev känslan landstingsadministratörer och vissa politiker att av att vara till besvär vid kontakt med sjukvård, reagera. när hon inte fick träffa doktorn på den tid hon blivit Grundläggande måste vara att det så långt möj- kallad till och hon ända ut i väntrummet hör glada ligt måste vara patientens behov och önskningar skratt från personalen. som styr. Vi människor är olika och har därför olika Det tredje var när jag såg resultatet av regering- behov. Ska det vara möjligt måste vi basera sjuk- ens kömiljard. Långa köer i svensk sjukvård har vi vården på valfrihetssystem och framförallt gå från haft så länge jag kan minnas. Staten har samman- att ha en sjukvård som produceras av förvaltningar lagt satsat 38 miljarder kronor för att landstingen i landstinget till att få in många många fler entre- skulle arbeta bort köerna men inget har hänt. Först prenörer. när regeringen säger att den här miljarden utbe- Målet för mig är att vi får en sjukvård som talas först när köerna är borta så sker dramatiska sprudlar av nytänkande och där ingen patient förändringar. behöver känna att man är ett störande moment Det blir så tydligt att sjukvården är organiserad utan tvärtom är den viktigaste personen. med myndigheten som förebild, inte patienten. På senare år har vi i Centerpartiet analyserat samhället utifrån ett federalistiskt perspektiv. Mak- ten ska utgå från den enskilda människan. Jag har Vad säger du? Tala om för Maud Olofsson vad du tycker! Mejla till maud.olofsson@centerpartiet.se Ett urval samt svar på dessa kommer att publiceras i nästa nummer FOTO: LINUS HALLGREN av tidningen C. Märk ditt mejl med ”tidningen C.” i ämnesraden.
Tema: Valfrihet i vården TEXT: ANNIKA ERIKSSON FOTO: ROBERT NYGREN 1 januari 2010 blir det lag på obligatorisk valfrihet i primärvården. Den fria etable- ringsrätt som förslaget innebär gör att patienternas möjlighet att välja vem som ska utföra vården ökar. Liksom möjligheterna för entreprenörer att driva vinstdrivande vårdföretag. . 4 TIDNINGEN C
Valfrihet inom vården rött skynke för S Den första januari 2010 blir Alliansens lag om obligatorisk valfrihet i primärvården verklighet. Patientmakt och fler utförare inom vården ska se till att den som behöver ska få sin vård. Utan att köa först. – DEN HÄR FRÅGAN VISAR CENTERPARTIETS TRO PÅ DEN ENSKILDA Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, MÄNNISKANS VÄRDE, KRAFT OCH EGEN FÖRMÅGA, SÄGER KENNETH förklarar det delvis med ovana, att politikerna inte lärt sig hur Johansson, ordförande i Socialutskottet och socialpolitisk de kan använda ersättningar för att reglera vården. Men han ser talesperson för Centerpartiet. också en ideologisk strävan. Det handlar om patienternas möjlighet att välja utförare De norrlandslän som styrs av Socialdemokraterna har och välja bort när man inte är nöjd. Men det handlar också om valt modeller där ”landstingen kopierar sig själva”. Kraven den fria etableringsrätt som förslaget innehåller. Det har fun- på enskilda vårdcentraler görs till exempel så breda att inga nits ett stort motstånd i oppositionen, och Kenneth Johansson små eller medelstora företag kan uppfylla dem. Kenneth tycker det speglar en tydlig skiljelinje mellan blocken. Johansson tycker ibland det liknar ”politiskt sabotage” och – I sosseland är det myndigheter som bäst kan avgöra den menar att många av de här länen verkligen skulle vinna på det enskildes behov och hur de ska lösas. fria vårdvalet. – Husläkarreformen lärde oss ett och annat, det var OBLIGATORISKT VÅRDVAL många husläkare som hamnade i storstadsregionerna. Det Enligt den nya lagen blir det obligatoriskt med vårdval. har vi särskilt tänkt på, hela landet ska ha en bra vård. Däremot är det upp till varje enskilt landsting att utforma Svenskt Kvalitetsindex har visat att patienter är mer nöjda kraven, och de ser väldigt olika ut. med privat vård. I den senaste undersökningen var något fler än » . TIDNINGEN C 5
» tidigare nöjda med offentlig vård, och det tycker – Så tänker man inte när man anlitar företag Varför är vinst i Hans Dahlgren visar att konkurrens lönar sig, som bygger om sjukhus, serverar mat eller att ”alla måste skärpa sig”. De undersökningar lagar ventilationen. Den som har koll på kost- som bland annat Kommunal gjort visar även att nader har koll på verksamheten, varför skulle vården ett rött personalen som jobbar i privat verksamhet är inte det gälla här? nöjdare. Vårdföretagarna ansluter både vinstdrivan- skynke? de och icke vinstdrivande företag och Hans SOSSEFROSSA INFÖR VINST Dahlgren har svårt att förstå varför just vinst Den diskussion som finns om vinst i vården i vården är ett rött skynke. All verksamhet är ganska ny. Kenneth Johansson förstår den måste gå med vinst, och den vinsten hamnar inte, och tror att det handlar om ”sossefrossa någonstans; i satsningar på kompetens, teknik inför vinst”. eller högre löner. Eller, i vissa fall, som aktieut- delning till ägarna. – I aktiebolag har alla insyn i hur pengarna Att landstingen används, och är politikerna inte nöjda kan man ju sänka ersättningen eller ställa högre kopierar sig själva kvalitetskrav. Kenneth Johansson berättar att regeringen är politiskt sabotage. innan nästa val ska lägga fram en proposition som föreslår att tillsynen ska ses över och patientens rättigheter stärkas. Vidare ska vård- garantin skärpas, patienten ska få rätt till en ”second opinion” (medicinsk bedömning av en annan läkare) och informationen om vård som kan ges av andra vårdgivare ska bli tydligare. Och i botten finns alltid det nationella beslutet om medicinska prioriteringar, det vill säga att akuta och livshotande problem alltid kommer först. – Jag hoppas alla centerpartister ute i landet Kenneth Johansson, ordförande i Socialutskottet, är övertygad ser till att modellerna utformas så att ande- om att landsbygden har mycket att vinna på det fria vårdvalet. meningen i vårdvalet uppfylls. FOTO: ANNA-K ARIN NYMAN Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, förstår inte varför just vinst i vården är ett rött skynke för så många. 6 TIDNINGEN C .
Han tycker att landstingens kultur gör att man istället för att erbjuda vård betraktar patienter som något som stör arbetet. Lokman Atroshi är en sann entreprenör. När inga patienter fanns satte han sig vid ett bord i Tensta centrum och marknadförde sin vårdcentral. En vårdcentral vars målsättning är att patienten ska få hjälp samma dag. ”Varje patient är en Varje patient som kommer innanför dörren är en affärsmöjlighet. Men personalen kommer från landstingets affärsmöjlighet” verksamhet och det har inte varit enkelt att byta synsätt. – När man jobbar för landstinget är man felprogrammerad, säger Lokman Atroshi och menar att i landstingets verksamhet blir Lokman Atroshi anser att patienten ska stå i patienten något som stör mitt arbete, nästan ett hot. Istället för att erbjuda vård sorterar centrum, ha tillgång till vård och känna sig trygg. man bort problem. VINNA FÖRTROENDE För fem år sedan lämnade han sin läkartjänst på I privat verksamhet är patienterna grunden landstinget för att förverkliga sina idéer. Det har för verksamheten, det gäller att få kontakt och vinna deras förtroende. Det handlar naturligt- vis om att hålla god kvalitet, men också om att han inte ångrat. erbjuda trygghet och tillgänglighet. TEXT: ANNIK A ERIKSSON FOTO: ROBERT NYGREN Målsättningen är att alla som söker upp vårdcentralen ska få hjälp samma dag. Och att KANSKE ÄR DET EN SLUMP, SÅ KAN DET VARA. MEN – När vi startade i februari började vi från ingen ska behöva vänta på telefonrådgivning NÄR JAG KLIVER IN PÅ JÄRVA NYA VÅRDMOTTAGNING noll. Lokalen var sliten, alla patienter var lis- längre än två minuter, vilket man lever upp till i Tensta och skakar novemberregnet ur kap- tade hos andra. Det var bara att börja arbeta. i 98 procent av fallen. Så snart som möjligt ska pan kommer en sjuksköterska fram och frågar Tillsammans med sin familj målade han man få tala med någon och det ska räcka med hur han kan hjälpa mig. Jag blir så häpen att väggar och köpte möbler. Sedan satte sig ett samtal för att hamna rätt. jag inte vet vad jag ska svara. helt enkelt Lokman Atroshi vid ett bord i Trygghet skapar man genom att visa att det När jag sedan sitter mittemot Lokman Tensta centrum och berättade om den nya finns kontinuitet. Efter avslutad undersökning Atroshi, ägare och grundare, och hör honom vårdcentralen. bokar man en ny tid om ett halvår eller ett år. berätta energiskt om sina idéer, tänker jag att – Jag sa till min personal att det är inte bara är Det är lättare för patienten att avboka en tid än det var mer än en slump. jag som ska skaffa kunder, ni ska också göra det. att boka den. » TIDNINGEN C . 7
FAKTA FÖDD: 1966 i Atrosh, därav namnet. En liten ort som legat i ruiner sju gånger sedan 50-talet. ”Familjen står varandra nära som man gör när man upplevt stora svårigheter. Vi finns över hela världen, så vi har låga hotellkostnader.” BOR: I Järfälla sedan 2002 FAMILJ: Fru, fyra barn och ett barnbarn UTBILDNING: Specialist i allmänmedicin och företagshälsovård FRITID: Spelar golf, latar mig, promene- rar, läser mycket. Ganska nyligen läste jag Flyga Drake, den var fantastisk. Jag har Lokman Atroshi har svårt att förstå varför det skulle vara fel med vinstdrivande vårdföretag. Men han anser att tillsynen inom vården gett bort minst tio ex av den boken. måste skärpas så att oseriösa företag försvinner. SPECIELLT VÅRDMINNE: En gammal dam minns jag. Hon hade respekt för » När vi gör en snabb rundvandring i lokalen Samtidigt har han väldigt svårt att förstå doktorn, som äldre ofta har. Hon hade klätt upp sig, satt länge och småpratade. blir idéerna om att möta patienterna konkreta. den diskussion som uppstått kring vinst i vår- I undersökningsrummen finns det gott om den. Det handlar om att förvalta gemensamma Det är fint och man vill inte stressa, men som läkare har man bara en kvart, så jag anatomiska planscher och modeller, med resurser på bästa sätt. erbjöd mig att hjälpa henne att klä av sig. senor, hud och muskler markerade i klara blå, – Om någon kan bygga om ditt hus billigare Då log hon och sa, ”Gärna. Det är så länge gula och mörkrosa färger. med god kvalitet, skulle du inte välja det då? sedan en man klädde av mig”. – Det kommer många som inte kan svenska, vi måste kunna förklara, säger Lokman Atroshi. VARFÖR FEL MED VINST? Och i personalrummet sitter två heltidsan- Och om en verksamhet ger vad patienten vill ställa tolkar redo att rycka ut. ha, uppfyller alla kvalitetsmått och är effektiv Samtidigt som det handlar om att bli mer har han svårt att förstå varför det skulle vara patienttillvänd måste man också lära sig att se fel att göra en vinst dessutom. Tycker man inte När han nu återvänder till norra Irak, som sitt ansvar för att arbetsplatsen fungerar. om hur företaget hanterar vinsten kan man han flydde från en gång i världen, blir det tyd- – I landstinget kommer någon och ordnar alltid diskutera det när nästa avtal skrivs. ligt hur svensk han blivit. Ibland tycker hans dina problem. Här är problemet ditt tills du Men han tror också politiker och tjänste- släktingar och vänner därnere att han fjäskar har löst det. män har en ny utmaning framför sig när de för svenskarna. ska hantera den nya situationen. Framför allt – Men jag säger till dom, mitt gamla hem- TRÖTT PÅ LANDSTINGET handlar det om tillsynen. land har gett mig flykt och bomber. Sverige ger Själv har han sin utbildning och sina första – Det bästa sättet att bli av med oseriösa mig trygghet och möjligheter. yrkesår i Irak. 1993 kom han till Sverige och företag är att ha mer och bättre tillsyn. efter några års väntan, först på uppehållstill- Inte minst gäller det att ställa tydligare kva- stånd och sedan godkänd legitimation, börja- litetskrav och Lokman Atroshi skulle önska de han till sist arbeta som landstingsanställd att det fanns mer kunskap om vad kvalitet i 2000. Fyra år senare var han rejält trött på den vården egentligen är. stora organisationen och otydligheten. Han sa – Idag är kraven ofta knutna till tillgänglig- upp sig och köpte Bergslagens arbetsmiljö i het. Tillgänglighet är inte kvalitet, det är en Värmland. Sedan gick han vidare till att köpa självklarhet. ytterligare en företagshälsovård och i februari Lokman Atroshi vill inte beskrivas som en i år öppnade han Järva nya vårdmottagning invandrare som lyckats, och det finns ingen utanför Stockholm. Dessutom är han med och anledning att göra det. Han är svensk, läkare bygger ett sjukhus i norra Irak. och framgångsrik företagare. Samtidigt är han – Det är spännande att få förverkliga sina kurd från Irak, han har varit flykting som barn idéer. Och det är lika fantastiskt varje gång och som familjefar och han har etablerat sig i man får möta människor och faktiskt kan ge ett främmande land utan några andra resurser dem det de behöver. än sin egen kompetens. Det märks. Inte minst I ett vinstdrivet vårdföretag kommer patien- när vi pratar om hur dåliga vi är i Sverige på att ten självklart i fokus och Lokman Atroshi utnyttja de resurser invandrare är. tycker det handlar om mer än att bara göra – Alla de flyktingar Sverige tar emot, det är kunden nöjd. Det handlar om rättvisa. gratis marknadsföring. Och de kommer med – Patienterna betalar skatt, det är deras pengar. kontakter, kunskap. Om vi kan mobilisera det De ska kunna välja. De ska ha den makten. på rätt sätt, då öppnas helt nya marknader. 8 TIDNINGEN C .
Att vården även i fortsättningen ska vara offentligt finansierad tycker barnläkaren Anders W Jonsson är en självklarhet. Men när det handlar om vem som ska utföra den, ja då anser han att det är en självklarhet att privata alternativ ska uppmuntras. Allt för att öka patienternas valfrihet. På bilden: Agnes, 2, intresserar sig för doktorns stetoskop. Utan valfrihet ingen patientmakt Glesbygden får inte vård och i städerna överkonsumerar överklassen specialister. Anders W Jonsson, läkare och politiskt sakkunnig på Statsrådsberedningen, vill arbeta för rättvisa i vården. Och nyckeln är de vinstdrivna vårdföretagen. TEXT: ANNIK A ERIKSSON FOTO: ROBERT NYGREN – JAG ÄR I FÖRSTA HAND BARNLÄKARE, DET KOMMER – Jag tycker man blandar ihop päron och först när det kommer till produktionen som de JAG ALLTID ATT VARA, SÄGER ANDERS W JONSSON äpplen i debatten. Och det är ett sätt att vilse- privata alternativen kommer in i bilden. när han sätter sig mitt emot mig i det lilla leda människor. Anders W Jonsson har jobbat både som arbetsrummet på Rosenbad. Han är lugn, För att göra sammanhangen tydligare delar läkare och verksamhetschef och har sett vänlig och engagerad, precis som en bra barn- han upp den offentliga vården i tre delar; vården från golvet, men också fått inblickar i läkare ska vara. finansiering, tillhandahållande och produk- administrationen. Han menar att det finns tre Egenskaper som inte är så dumma hos en tion. Att vården är och ska fortsätta vara maktcentra i vården; politiker, tjänstemän och politiker heller för den delen. Och när Anders offentligt finansierad råder det fullständig profession. Patienten står däremot helt utan- W Jonsson pratar vårdpolitik är det tydligt att politisk enighet om. På samma sätt ska tillhan- för och betraktas närmast som ett problem. engagemanget för patienten följt honom in i dahållandet, fördelningen av vården, göras Anders W Jonsson menar att nyckeln finns i maktens korridorer. utifrån gemensamma beslut om behov. Det är möjligheten att välja, och framförallt att kunna » TIDNINGEN C . 9
FAKTA VAD STÅR W FÖR? “Elaka kompisar säger wiktigpetter. Men det är egentligen min frus efternamn, Wedin, som jag förkortat.” FÖDD: 1961 på BB i Sveg FAMILJ: Fru och två döttrar UTBILDNING: 1980 – 82 Statsvetenskap och nationalekonomi Umeå universitet, 1983-1988 Medicin på Karolinska Institutet FRITID: Skidåkning med hela familjen och vi bor på en gård som det är roligt att arbeta med. Jag rider sedan fem år till- baka. Bägge döttrarna och hustrun rider, så jag insåg att om jag ska få vara kvar i den här familjen är det bäst att börja. VÅRDMINNE: Som distriktsläkare mötte jag en gång en 92-årig kvinna som oroades över att den 74-årige sonen, som just flyttat till äldreboende, inte skulle få ordentlig mat. Omsorgen vi har från den dag våra barn föds, den släpper vi aldrig. Att Anders W Jonsson i första hand räknar sig som barnläkare är lätt att förstå. En inledningsvis misstänksam 2-åring smälte som glass under undersökningen och hade lite svårt att skiljas från doktorn när den var över. » välja bort. Och därför behövs de vinstdrivna funnits längst, har det inte varit några pro- säga om att det i årtionden slösats med skat- vårdföretagen. blem med etableringar utanför städerna. Det temedel på det här sättet? – Finns ingen möjlighet att göra vinst startas intressanta för företagen är att hitta luckor i inga privata företag, utan privata utförare ingen etableringarna, inte att vara där alla andra är. FÖR MYCKET ANTIBIOTIKA valfrihet, utan valfrihet ingen patientmakt. Så Därför tycker också Anders W Jonsson det är Systemet ger också möjlighet för politiker att ser kedjan ut. tråkigt att se hur de S-styrda norrlandslänen styra vårdens innehåll. I Halland upptäckte Han tycker att sambandet är tydligt i de konstruerar vårdvalsmodeller som bevarar man till exempel att användningen av anti- kommuner som redan infört Lagen om valfri- det gamla systemet. biotika skenade. Då kunde politikerna genom het inom äldreomsorgen, LOV. Där ser man en – I norr får vi läkarbrist och i söder valfri- ersättningssystemen styra mot minskad anti- maktförskjutning så att det nu är de äldre och het, en politiskt skapad klyfta i primärvården. biotikaförskrivningen, och fick därmed stopp deras anhöriga som avgör vad som är kvalitet Men fler utförare ställer också andra krav på på ökningen. och vilka som ger den. det statliga ansvaret. Här arbetar man främst Anders W Jonsson har varit med i politiken med två instrument; öppna jämförelser och till- tillräckligt länge för att se sitt parti gå från PATIENTMAKT GER RÄTTVISA syn. En tillsyn som ska bli tydligare i sina krav myndighetskramande till köksbordsdemo- Men främst handlar det om att patientmakten och utföras oftare. Det ska också finnas tydliga krati. Nu gäller federalism, att så många beslut kan ge större rättvisa i vården. Och där är det nationella riktlinjer för att komma bort från de som möjligt ska fattas av individen. Och att problemen med tillgänglighet som står i cen- stora olikheter som finns i landet idag. staten ska underlätta den processen. trum. Han berättar om en rapport från Health – Vi i Centerpartiet har ett ideologiskt verk- Consumer Index, som visar att svensk vård BÄTTRE KONTROLL tyg för hur makten i vården ska hamna hos håller toppklass. Tillgängligheten placerar oss – En annan effekt av det här systemet blir att patienten. Det är spännande att arbeta för det. däremot i helt motsatt ände. Efter Albanien. politikerna får bättre kontroll än idag. Men det är viktigt att våga lita på att cente- – Köerna är ett fördärv i svensk sjukvård. När privata aktörer kommer in tvingas ridéerna håller. Det handlar om många modiga Där det finns köer behövs två saker för att ta kommuner och landsting göra klart vilka beslut, där man kan få både tjänstemän, läkare sig fram: kontakter och kontanter. kostnader olika verksamheter har idag. och socialdemokrater emot sig. Välutbildade höginkomsttagare kan lösa Ibland har det visat sig att den offentliga – Det är också tråkigt att se hur stor och det, alltid känner de någon läkare som kan verksamheten kostat dubbelt så mycket som bekväm landstingskostymen blivit för många ordna en specialisttid. Och har man inte kon- det privata alternativet. Det har också lett till centerpolitiker. Det är svårt att lämna ifrån sig takter köper man en privat sjukförsäkring. att vissa vårdföretag gjort stora vinster, och makt. Även för en centerpartist. – Vi vill ha ett system som är rättvist, där så kommer det att fortsätta vara tills markna- behoven styr och patienten är kung. den mognat. Det gäller också den brist på läkare som är – Det blir en period när vissa kan göra stora vanlig i glesbygden. I Halland, där vårdvalet vinster, det är övergående. Men vad ska man 10 TIDNINGEN C .
Vinst i vården bra för jämställdheten TEXT: K ARIN CARLESTEN omgärdad av regler och inskränkningar som I DAG DRIVS ENDAST VART FJÄRDE SVENSKT FÖRE- TAG AV EN KVINNA. DET GÖR ATT SVERIGE ÄR ETT vård- och omsorgssektorn. De begränsade Tror ni att det är en av de EU-länder som har lägst andel kvinn- möjligheterna att driva företag inom vården slump att vänstern säger liga företagare. Den enda bransch där andelen är en anledning till varför kvinnors andel av kvinnliga entreprenörer är överrepresenterade det totala företagandet är så mycket lägre än nej till det som kvinnor är vård- och omsorgssektorn. Trots detta finns männens. mycket kvar att göra. Branschorganisationen 1 januari 2009 infördes Lagen om valfrihets- kan tjäna pengar på och Vårdföretagarna ser stora jämställdhetsvinster om vården öppnar upp för privata alternativ. system, LOV, som fungerar som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som ja till det som män kan Hans Dahlgren på Vårdföretagarna menar att vill konkurrenspröva sin verksamhet genom att tjäna pengar på? vinsterna för jämställdheten skulle vara många: överlåta valet av utförare till brukaren/patien- Maud Olofsson på Centerpartiets – Till exempel skulle det finnas mer än en ten. Men enligt Hans Dahlgren har endast 50 av Förtroenderåd i november 2009 arbetsgivare att välja mellan, vilket skulle gyn- landets 290 kommuner infört LOV. na både löneutvecklingen och karriären för den – Det främsta hindret för de entreprenörer enskilda. Att dessutom kunna bryta sig ur stora som vill bli vårdföretagare är att landets kom- strukturer som landstingen och följa sin dröm är muner inte har öppnat upp för privata utfö- en viktig del som har saknats i den kvinnodomi- rare, säger han. nerade offentliga sektorn, säger han. Hans Dahlgren menar att det förstås finns de som hävdar att privata företag väljer friska SNÅRIGT REGELVERK patienter. Under många år har traditionellt manliga – Det är svårt att säga hur den myten har branscher gynnats av en socialdemokratisk uppstått, för det strider både mot läkaretiken regering medan områden där kvinnliga före- och lagen att neka patienter. Dessutom skulle tagare har en stark ställning har förbisetts. ett sådant företag snabbt tappa kunder och Privata initiativ inom vård- och omsorgsbran- förtroende hos patienter och valda politiker, schen har mötts med misstänksamhet. Det avslutar Hans Dahlgren. finns i princip ingen annan sektor som är så FAKTA VISSTE DU ATT … Om man jämför kvinnors och mäns De vanligaste orsakerna till att kvinnliga …regeringen årligen satsar 100 000 företagande finns stora skillnader, även företagare inte växer är tidsbrist, dålig lön- miljoner kronor för att främja kvinnors inom samma bransch. Till exempel driver samhet, myndighetsregler och begränsade företagande? kvinnor mindre företag än män, de lånar möjligheter att få lån. Endast var fjärde Målet är att minst 40 procent av nyföre- mindre pengar, går mer sällan i konkurs kvinnlig företagare har någon gång ansökt tagarna ska vara kvinnor. Näringsminister och anpassar i hög grad företagandet till om och blivit beviljad lån. Maud Olofsson har också bildat att familjesituationen. Och fler män än kvinnor ambassadörsnätverk med 880 företagar- börsnoterar sina företag. kvinnor som ska inspirera andra kvinnor att starta och driva företag. . TIDNINGEN C 11
Från köer till tystnaden Familjen Korstanje bytte trängseln i holländska Veere mot naturen i värmländska Kila. Superlativen haglar när de berättar om sin nya livssituation. Familjen har stor framtidstro och kan inte tänka sig ett bättre land för sina barn att växa upp i. TEXT OCH FOTO: EVALENA HEINERED FÖR TRE ÅR SEDAN BESTÄMDE SIG EMILY OCH men ändå så nära så att man vet att någon helt enkelt inte stanna kvar när vi inte trivdes. DONALD KORSTANJE OCH DERAS TVÅ BARN CHRIS mer bor där. De allra flesta invånare har bott Det är vi som ska vidare i framtiden. Det är och Amber att ta klivet och byta land. Men här i generationer, men precis som i många bättre för barnen här i Sverige, menar Donald. vad är det som får en ung familj att dra upp röt- andra värmländska byar har nya familjer – Ja, det är för trängseln och för barnens terna från sina barndomstrakter och bosätta från fram för allt Holland och Tyskland bör- skull vi har flyttat hit, fyller Emily i. I Holland sig på landsbygden i Sverige? jat flytta hit. har vi bara tre månaders föräldraledighet. – Vi ville köpa hus i Holland, men där är det Barnen börjar skolan vid fyra års ålder, och ju så trångt. Att ha skogen alldeles utanför GOTT OM PLATS redan vid tolv års ålder måste de välja om de dörren här i Sverige är något alldeles fantas- Med sina 17 personer per kvadratkilometer finns ska blir akademiker eller hantverkare. Hur ska tiskt. Hemma i Holland bodde vi nära havet. det gott om utrymme i Värmland. Jämför detta man kunna veta det när man är tio? När vi skulle ut i naturen fick vi ta bilen till med Familjen Korstanjes provins, Zeeland, där – Barnen är också ute mycket mer i Sverige. den lilla skog som finns i trakten. Vi betalade motsvarande siffra är 203 personer. Både Chris och Amber har varit mycket fris- dyr parkeringsavgift för att gå på rad genom Beslutet att flytta hela familjen och lämna kare sedan vi flyttade hit. De är ju ute på dagis skogen och trängas. Man blir till slut irriterad föräldrar och syskon kvar i Holland tyckte och skolan hela dagarna. Det gör skillnad. på varandra, och alla människor som trampar Donald och Emily inte var något bekymmer. Förkylningar och allergier är som bortblåsta, på ens fötter. Kontakten med föräldrarna har till och med fortsätter hon. Kila i Säffle kommun ligger i typisk värm- blivit starkare sedan de flyttade eftersom de ländsk landsbygd. Gårdarna ligger inbäd- umgås mer intensivt när de är på besök. SPRÅKET ÄR NYCKELN dade i det kuperade landskapet med så pass – Det är bara någon timmes flygresa mellan Trots den höga arbetslösheten i Sverige var mycket mellanrum att man får vara i fred, oss och vi träffas flera gånger per år. Vi kunde det aldrig några problem att få jobb. . 12 TIDNINGEN C
Emily och Donald Korstanje med sina två barn Amber och Chris njuter av sitt nya liv i de värmländska skogarna. För barnens skull ryckte de upp sina holländska rötter för att satsa på ett liv i Sverige. De tycker att det svenska systemet är fantastiskt. – Det gör att vi ser ljust på framtiden och vågar satsa på eget företag och utbildning, säger Donald. – Det största problemet med att kunna slå förskola i närheten. Både Emily och Donald som Emily upplevde gav lite utrymme för rot i Sverige var att få ett personnummer, kon- menar att det är helt avgörande att lära sig spontana inslag. staterar Emily. För att få jobb måste man ha ett språket och att våga ta kontakt med andra för Nu läser Emily Förskollärarlinjen vid Karlstads personnummer, och för att få ett personnum- att få jobb och smälta in i det nya landet. universitet samtidigt som hon arbetar. Hon ser mer måste man kunna visa att man har pengar Hemma i Veere var Emily barnskötare. Där en stor skillnad i pedagogiken och förhållandet nog för att klara sitt uppehälle i Sverige, och hade hon hand om cirka 30 barn, de flesta var till barnen. Här är friheten större och lärarna är för att få pengar måste man arbeta. Det blev bebisar eftersom föräldraledigheten i Holland inte lika dominanta. Barnen tillåts att utvecklas ett moment 22-läge som var svårt att lösa. bara är tre månader. Aktiviteterna är styrda så mer individuellt. Räddningen blev en timanställning i Säffle på att barnen aldrig kan välja fritt vad de vill göra. När det gäller studierna finns det vissa skill- sju timmar i veckan, vilket är minimum för att En dag ska de leka i ”legohörnan”, nästa dag i nader. Utbildningsmaterialet i Sverige är inte få ett personnummer. ”dockhörnan” och en tredje dag ska de leka i lika teoretiskt och visar istället på fler prak- Emily fick ganska snart ett vikariat på en ”pysselhörnan”. En strukturerad verksamhet tiska exempel. Som student i Sverige förväntas » TIDNINGEN C . 13
Grundtryggheten i Sverige göra att vi vågar satsa på både eget företag och utbildning. » man arbeta mer självständigt och fram för allt för att få påbörja studierna. De flesta föräldrar jag kan börja studera, och få stöd för det? Jag finns det fler vuxna på skolbänken. börjar spara pengar tidigt till sina barn för att trodde inte att det var sant, berättar Emily. – Studenter i fyrtioårsåldern är helt otänk- ge dem möjligheten att läsa en högre utbild- Donald är snickare och efter en tid i Sverige bart i Holland, säger Emily. ning. För Emily blev det något av en chock startade han eget företag. Genom kontakter En glad överraskning när hon påbörjade när tjänstemannen på CSN berättade att hon och det lokala nätverket har han fått snurr studierna var studiestödsystemet. I Holland skulle få pengar för att studera. på verksamheten och har nu ett uppdrag på måste man betala en avgift på 15 000 kronor – När hon sa det svarade jag: menar du att Gruvöns pappersbruk i Grums. Han är van från hemlandet att man måste ta tag i saker själv så för honom var det självklart att starta eget. Att starta företaget upplevde han var lika enkelt som i Holland. – Den svåra delen av företagandet börjar väl egentligen när jag ska göra bokslut, säger han. Men det blir först under nästa år. SVERIGE MER JÄMLIKT Både Emily och Donald tycker att svenskarna Mångfald berikar! lever mer jämlikt, och att båda föräldrarna har mer tid med sina barn. – När jag pratade med Försäkringskassan SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människa trodde jag att jag hade hört fel. Jag sa: ursäkta, möjligheter att växa. jag måste ha förstått fel. Kan du förklara det SV presenterar också flera aktuella studiematerial där en gång till? Menar du att min man kan om den svenska mångfalden: Mångfald berikar Sverige, vara hemma med barnen och få betalt? Det Allas lika värde (ALV), Den svenska koden. kan inte vara möjligt, säger Emily upprymt. – Grundtryggheten i det sociala systemet är unik. Det gör att vi ser ljust på framtiden och vågar satsa på eget företag och utbildning. Vi har flera idéer för framtiden och för barnens skull kan vi inte tänka oss något bättre, avslu- tar Donald. Kontakta din lokala SV-avdelning för att snarast starta studiecirklar om dessa viktiga frågor. www.sv.se . 14 TIDNINGEN C
Jobben och klimatfrågorna viktigast i valet Det finns massor med gröna företagare runt om i Sverige. De människor som startat dessa företag och som nyanställer är samhällets största hjältar just nu. Det säger partisekreterare Anders Flanking, som nyligen presenterat Centerpartiets strategi inför valet 2010. TEXT: ELISABETH JANSSON SEDAN I AUGUSTI HAR PARTISTYRELSEN ARBETAT Utöver de två politiska prioriteringarna inne- – Centerpartiet är beroende av Alliansen MED STRATEGIN INFÖR VALET. håller strategin tre viktiga värdeord, nämligen på samma sätt som Alliansen är beroende av – Det har varit ett intensivt arbete i parti- frihet, trygghet och mångfald. Centerpartiet. Alliansen är ett vinnande lag och styrelsen. Nu har vi landat i ett gemensamt – Vår politik genomsyras av dessa vär- vi kommer att se ännu mer av Centerpartiet i dokument som ska vara ledstjärna i valet 2010, den. Företagarpolitiken och miljöpolitiken det laget, betonar Anders Flanking. understryker Anders Flanking. har inget egenvärde, utan syftar till att öka Kombinationen av jobb och miljö är viktigt Parallellt med partistyrelsens eget arbete tryggheten, friheten och mångfalden. Frihet att lyfta fram. har diskussioner förts med distrikt och kom- och trygghet är avgörande för människan. – Alla de människor som startar, driver och munkretsar under hösten för att testa idéer Mångfalden berikar människan och samhäl- utvecklar det gröna företagandet är några av och pröva strategin. let, vilket ger oss vidgade vyer, understryker vår tids största hjältar, fortsätter Flanking. – Jag har bland annat besökt Sörmlands Anders Flanking. – En klimatsmart ekonomi med massor och Norra Älvsborgs distrikt samt Lidingö av gröna entreprenörer måste synliggöras i kommunkrets för att testa de förslag till prio- OCH VÄLFÄRDSFRÅGORNA? Sverige också. Vi vill hylla småföretagare som riteringar som partistyrelsen gör inför valet Innebär fokuset på jobb/företagande och mil- inför miljöledningssystem, entreprenörer som 2010, berättar chefsstrateg Kristina Jonäng. jö/klimat att välfärdsfrågorna lämnas därhän i utvecklar miljövänliga produkter och banker valet, funderar säkert väljarna. som medvetet styr människors sparande till JOBB OCH MILJÖ – Nej, tvärtom, svarar Anders. Nya företag gröna fonder, exemplifierar Kristina Jonäng. Erfarenheterna från Europaparlamentsvalet och nya jobb växer fram inom välfärdssek- – Centerpartiet har genomfört en rad förslag visar att Centerpartiet måste fokusera mer. torn, inte minst bland kvinnor. Vi har ett hel- som både förbättrar företagandets villkor och – Vi kan aldrig vara bäst på allt. Men det finns täckande program för hela samhällslivet, men som förbättrar miljön. I valrörelsen kommer ett par frågor där vi både kan vara bäst och ha fokuserar på två huvudteman. Det är nödvän- vi att presentera ytterligare förslag, avslutar högst trovärdighet i fråga om genomförande. digt att vi kraftsamlar, är konkreta och tydliga Anders Flanking. Det är jobb/företagande och miljö/klimat. Det i budskapen. är våra övergripande prioriteringar inför valet, Innebär ett sådant förhållningssätt att vi blir berättar partisekreterare Anders Flanking. bråkstakar i Alliansen, undrar kanske någon. . TIDNINGEN C 15
c.internationellt FOTO : HENR IK KLING BERG Hallå där Krister Fahlstedt! I förra numret fanns ett reportage om Krister Fahlstedt, officer och centerpartist, som tjänstgjort som Gender Advisor (rådgivare inom /FS17/FÖR SVAR genusfrågor) i den svenska Isaf-styrkan i Afghanistan. Sedan en vecka tillbaka befinner han sig återigen på svensk mark. SMAK TEN Hur känns det att vara hemma igen? Säkerhetsläget verkar ha förvärrats. Har du – Bra, samtidigt som det är mycket jag kom- varit rädd många gånger? mer att sakna. Jag har trivts fantastiskt bra – Nej, inte rädd. Däremot medveten om ris- under mina sju månader i Afghanistan, både kerna och visst blir man berörd av de attacker med uppdraget som sådant och med männis- våra soldater råkat ut för och där flera ska- korna omkring mig. dats. Men att stänga in sig på campen är ingen lösning. Gjorde du någon nytta i Afghanistan? – Ja, så känns det absolut även om insatsen Vilken är den starkaste upplevelsen? måste ses långsiktigt. Och förändring tar tid. – Det är svårt att sätta fingret på en enskild hän- Svenskarnas närvaro uppskattas av de allra delse. Så gott som varje personligt möte med flesta och för egen del har jag inte mött någon afghaner har gett en kick. Mitt i alla svårigheter Personligt möte med afghan, vare sig man eller kvinna, som ifråga- finns så mycket hopp och förändringskraft. sätter att vi aktivt arbetar för kvinnors ökade afghaner en kick. delaktighet i återuppbyggnadsarbetet. Hallå där Staffan Danielsson (C), Förvarsutskottet! Vänsteroppositionen vacklar i sitt stöd för Enligt många bedömare har säkerhetsläget den svenska militära insatsen i Afghanistan, i Afghanistan försämrats avsevärt under och Vänsterpartiet kräver till och med att det senaste halvåret. I november inträffade alla svenska soldater ska tas hem. Vad säger till exempel en svår olycka där en lokal tolk du om oppositionens sviktande stöd för dödades och fyra svenska soldater ska- Afghanistaninsatsen? dades. Är det försvarbart att utsätta sven- ska killar och tjejer för risker som dessa? – Jag ser mycket allvarligt på det. Afghanistans folk har plågats av fruktansvärda krig och – Alla militära insatser är förknippade med inbördeskrig i decennier. Den internationella risker. Våra svenska soldater i Afghanistan gör fredsinsatsen med 42 länder har FN-mandat otroligt viktiga insatser och därför ska de ha och agerar på en inbjudan av Afghanistans de allra bästa förutsättningarna för att lösa regering. Att nu dra tillbaka FN-insatsen vore sina svåra uppgifter. Tyvärr kan olyckor ändå att lämna landet i ett nytt förödande inbördes- – Tyvärr debatteras de svenska fredsinsatser- inträffa, och det måste man alltid vara medve- krig där talibandiktaturen kan återkomma. na alltför sällan och det gör att många tvekar ten om när man väljer att delta i en fredsinsats. Det skulle innebära ett massivt förtryck med eller är negativt inställda. Men i allmänhet är både regional och global instabilitet som följd. det så att de allra flesta blir positiva när kun- skapen ökar och när de ser sambandet mellan Samtidigt är många centerpartister också det svenska försvaret och de internationella kritiska till Afghanistaninsatsen, även om freds- och säkerhetsinsatserna. Sveriges partiet vill fördubbla de svenska bidragen säkerhet är beroende av att vi har ett eget till internationella insatser. Vad är din kom- försvar och av att vi samarbetar med andra. mentar till det? . 16 TIDNINGEN C
Muslim och feminist? Är det är möjligt att vara troende muslim och feminist? Att det inte finns något entydigt svar på den frågan framkom tydligt när Centerkvinnornas avdelning Klöver dam i Stockholm arrangerade en debattkväll på temat. TEXT OCH FOTO: K ARIN CARLESTEN PÅ DEBATTSCENEN MÖTTES SARA MOHAMMAD, GRUNDARE AV FÖRENINGEN GLÖM ALDRIG PELA och Fadime och Fazeela Selberg Zaib, bistånds- handläggare, debattör och skribent. När islam och muslimer debatteras i Sverige är jämställdhet och feminism inte den första kopplingen man gör. Men hur ligger det till egentligen, förespråkar Koranen jämställdhet? – Koranen är inte en obligatorisk lagbok, den öppen för många olika tolkningar, säger Fazeela Selberg Zaib. Koranen har traditionellt sett tol- kats av män så det är klart att den inte upplevs som särskilt jämställd. Det ska bli väldigt spän- nande den dagen kvinnliga lärda börjar tolka Koranen och får genomslag med sina åsikter, Sara Mohammad håller med om att det är Sara Mohammad menar att mycket som utförs i islams namn inte Fazeela Selberg Zaib tycker att det finns betydligt viktigare mycket som inte står i Koranen men som ändå står i Koranen. saker att prata om än huvudduk. utförs i religionens namn. SVÅRT ATT SKILJA SIG Fazeela Selberg Zaib menar att man också eget beslut om att bära slöja istället för att bli – I praktiken är det till exempel väldigt svårt kan se det från ett annat perspektiv. påtvingad den, säger hon. för en muslimsk kvinna att skilja sig från sin – Vi kan idag se hur unga kvinnor använder Men Fazeela Selberg Zaib håller inte med: man, eftersom de religiösa ledarnas ifråga- Koranen för att förhandla med sina föräldrar – För mig är slöjan ett skydd mot trakasse- sättande av kvinnans motiv ibland gör det om sina levnadsvillkor. De läser och lär sig rier, en identitet och en protest mot en stereo- omöjligt för henne att ta ut skilsmässa. Jag ser Koranen och kan visa på att reglerna som typisk mediebild av den muslimska kvinnan. detta varje dag i mitt arbete, men det står inte föräldrarna har satt upp enbart är kulturella Om man förbjuder slöjan kommer vi med all att läsa i Koranen att kvinnan ska utsättas för uppfattningar som är sammanblandade med säkerhet att få se en motreaktion. Men slöjan denna hårda behandling. religion. Därmed kan de vinna frihet. är en mikroskopisk del av religionen. Varför Religion är alltså ingen exakt vetenskap, kan vi inte prata om viktigare frågor? Vårt utan lämnar fältet öppet för tolkningar. Men hur SLÖJFÖRBUD gemensamma mål är att uppnå jämställdhet mycket är egentligen religion och hur mycket Sensommaren 2004 infördes förbud mot att och därför tycker jag inte att det är relevant är seder och kultur av det vi ser av islam idag? bära huvudduk i franska skolor. Samtidigt för- att prata om vad vi har på oss. Sara Mohammad anser att man inte kan skilja bjöds även judiska kalotter och stora kristna SÅ HUR ÄR DET, ÄR DET MÖJLIGT ATT VARA dem åt eftersom de är för tätt sammanflätade. kors eftersom religiösa symboler anses strida TROENDE MUSLIM OCH FEMINIST? – Islamister försöker påverka oss genom att mot den konstitutionella separationen mellan – Man kan inte vara feminist och leva enligt hävda att seder faktiskt är en del av deras reli- kyrka och stat. islams normer och värderingar, säger Sara gion. Ta bara deras krav på separata simhalls- Sara Mohammad tycker att förbudet är ett Mohammad. tider och gymnastiklektioner i skolan, eller att framsteg, eftersom hon anser att huvudduken – Om man ser på islam med en talibans Sveriges Kommuner och Landsting går ut och sätter käppar i hjulet för kvinnors frihet. ögon, så nej, då går det förstås inte, säger säger att det är okej med manlig omskärelse. – Egentligen skulle jag vilja se en 18-års- Fazeela Selberg Zaib. Men om man tolkar Det är skandal. Det har ingenting med religion gräns för slöjan, men jag förstår att vi inte islam som majoriteten av oss gör, så ja, själv- att göra, det är bara normer skapade av reli- kan tvinga av kvinnor slöjan. Det viktigaste klart går det att vara både troende muslim och giösa ledare. för mig är att kvinnan är mogen nog att ta ett feminist. Jag är ett levande exempel på det. TIDNINGEN C . 17
Allt fler unga startar eget lönsammare att vara företagare. Under man- Allt fler unga startar eget. Under 2009 års datperioden har regeringen genomfört cirka 100 åtgärder och insatser för att skapa fler första hälft ökade F-skattesedelansökningarna jobb och fler och växande företag. – Det motsvarar i genomsnitt mer än en ny från ungdomar under 25 år med 40 procent i åtgärd varannan vecka, säger Catrin Mattsson. Exempel på förändringar är regelförenk- jämförelse med samma period förra året. lingar, satsningar på forskning och innovation, sänkta skatter och sänkta sociala avgifter. – Många unga startar företag för att de vill Andra åtgärder är mer specifikt riktade mot unga företagare och/eller unga anställda. förverkliga sina drömmar och få utlopp för sin Exempel på riktade åtgärder är en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, kreativitet, säger Catrin Mattsson som är politiskt en satsning på innovationsmiljöer för unga omfattande 20 miljoner kronor per år från och sakkunnig på Näringsdepartementet. med 2010, stöd till organisationer som Ung företagsamhet, Transfer och Snilleblixtarna TEXT: NANA HÅK ANSSON och sänkta arbetsgivaravgifter och egenav- gifter för unga. Dessutom är ett starta eget- bidrag för unga under beredning. HELA 7 000 UNGDOMAR UNDER 25 ÅR ANSÖKTE – En del startar företag för att de måste, men MELLAN JANUARI OCH JULI OM F-SKATTESEDEL, det handlar också om att kunna förverkliga MEN VILK A MÖJLIGHETER HAR UNG- något som Catrin Mattsson tycker är bra. drömmar. Det finns aktuella undersökningar DOMARS FÖRETAG ATT KLARA SIG PÅ – Det är mycket positivt att fler unga ser som visar att det har skett en attitydföränd- MARKNADEN? VILK A KOMMER AT T företagande som ett självklart val. Fler före- ring till eget företagande. Ungdomar är mycket KLARA SIG BÄST? tagsamma individer och växande företag är mer positiva till företagande i dag än tidigare. – De som har en idé som håller, är duktiga på avgörande för ökad sysselsättning och till- Fler yngre kvinnor startar också företag idag, att kommersialisera den och som kan ta in rätt växt. Vi lever i en föränderlig värld och det är även här ser vi en värderingsförskjutning. kompetenser vid rätt tillfällen för att utveckla viktigt att vi skapar ett företagsklimat och en En ändring av attityd till företagande företaget. Ungdomars företag har samma arbetsmarknad där vi kan ta tillvara på ungas är något som Näringsdepartementet med möjligheter som äldres. Det handlar om kreativitet och nytänkande. näringsminister Maud Olofsson i spetsen har människors drivkrafter, initiativförmåga och Ungdomsarbetslösheten ökade från 16,5 arbetat med under de senaste åren. kreativitet, säger Kristina Scharp på Svenskt procent till 20,7 procent från juli 2008 till juli – En del kring attityderna till företagande Näringsliv. i år. Det tror Kristina Scharp, chef för skola grundläggs redan i skolan. Det är därför som och utbildning på Svenskt Näringsliv, är en av Maud Olofsson har initierat ett samarbete VAD KAN REGERINGEN GÖRA FÖR ATT faktorerna till varför så många unga väljer att med Utbildningsdepartementet kring en stra- UNDERL ÄT TA FÖR UNGDOMAR SOM starta eget just nu. tegi för entreprenörskap inom utbildnings- STARTAR FÖRETAG? – Konjunkturen är sannolikt en förklaring. området. Tanken är att entreprenörskap ska – De kan fortsätta att förenkla regelverken, När jag inte får arbete, är tröskeln lägre för att genomsyra hela utbildningsväsendet och att göra det lättare att investera och anställa. Det genomföra alternativet att skapa mitt eget jobb fler ska se företagande som ett självklart val, är speciellt viktigt för ungdomar som inte har genom företagande, säger Kristina Scharp. förklarar Catrin Mattsson. juridisk kunskap eller så lång erfarenhet av Men hon är också inne på samma spår som Näringsdepartementet arbetar på flera myndighetskontakter. Catrin Mattsson. håll för att det ska bli enklare, roligare och 18 TIDNINGEN C.
Christopher Hansson, Viktor Sjöling och Patrik Olofsson CUF:are satsar på gröna tvättbollar Nytt, fritt och roligt. Så sammanfattar killarna i GCW första halvåret som egen- företagare. Än har pengarna inte börjat rulla in, men målsättningen är tydlig. – Man vill få in så mycket pengar som möjligt, säger Christopher Hansson som är 18 år och inköpsansvarig. TEXT OCH FOTO: NANA HÅK ANSSON CHRISTOPHER HANSSON OCH KOMPISARNA VIKTOR talas om innan. Vi ville också att produkten SJÖLING, PATRIK OLOFSSON OCH ANDREAS GOOD skulle vara bra och miljövänlig, berättar FAKTA UNG läser alla Ekonomiprogrammet på Lerums Viktor Sjöling på frågan om varför de valt att FÖRETAGSAMHET Gy mna sium. GCW ä r ett så ka llat Ung satsa på just så kallade tvättbollar. Företagsamhet-företag och är en del av deras – Och tvättbollar ligger bra i tiden, förklarar Ung Företagsamhet är en rikstäckande skolgång. Under ett läsår får de möjligheten att Patrik Olofsson. organisation, vars syfte är att främja eget företagande bland unga människor i under skolans uppsikt pröva på att vara egna De har var och en investerat 250 kronor Sverige. Idén med detta är att ungdomar förtagare. i företaget. Tanken är att de ska börja i liten under ett läsår ska få prova på att driva Och vad kommer då företagsnamnet ifrån? skala för att sen expandera allt eftersom. ett företag. Vid början av året utvecklas Green Clean Washing Machine, det vill säga De är något blygsamma när pratar om före- företagets idé, därefter drivs företaget ”grön ren tvättmaskin”, syftar på produkten tagets målsättningar, det är svårt att sia in i vidare, eleverna deltar i mässor, tävlingar företaget säljer, nämligen tvättbollar som framtiden menar de, men målet är naturligtvis och mycket mer. Under läsåret 2008/2009 är ett miljövänligt alternativ till vanligt att det ska gå bra. Christopher Hansson är den startade cirka 18 500 elever 5 600 företag. tvättmedel. som är mest ivrig: – Vi hade tänkt att det skulle vara något – Går det bra ser jag inga hinder för att vi annorlunda, något som man inte hade hört startar upp företaget igen efter gymnasiet. » TIDNINGEN C . 19
» Framför allt är det kul att vara egenföre- FAKTA TVÄTTBOLLAR tagare, understryker de. Genom att driva företaget får de en inblick i hur det fungerar ”i Istället för tvättmedel stoppar man verkligheten”. Det är lärorikt och roligare än in små flygande tefat-liknande bollar den traditionella undervisningen i skolan. i tvättmaskinen. Bollarna innehåller – Och det är fritt, man kan välja själv vad visserligen i likhet med konventionella man ska göra. Marknadsföring, ekonomi… tvättmedel kemikalier men i mindre man kan själv rikta in sig på något som man mängd och det är kemikalier som inte själv tycker är roligt. anses vara miljöskadliga. När kemikalierna Men de unga herrarna har inte bara startat reagerar med vattnet börjar de producera ett eget företag. Förra året startade de en ny joniserat syre som aktiverar molekylerna i CUF-avdelning i Lerum. Viktiga frågor för vattnet så att de tränger in i textilfibrerna gruppen har varit att få ner ungdomsarbets- och lyfter bort smutsen. lösheten. De tror att just fler ungdomsföretag är en lösning på det stora problemet. VAD TYCKER NI BORDE GÖRAS FÖR ATT DET SKA BLI ENKLARE FÖR UNGDOMAR ATT STARTA FÖRETAG? – Skrota LAS, sänk arbetsgivaravgiften och satsa på nystartsjobb. Och uppmuntra ungdo- mar till att starta eget, det är väldigt viktigt, fastslår Christopher Hansson, egenföretagare och tillika ordförande i CUF Lerum. Vill du komma i kontakt med killarna i GCW? Mejla gcw@live.se Patrik Olofsson visar upp GRW’s produkt “tvättbollar“ Hallå där Eskil Erlandsson! Hur är det möjligt att grisar vanvårdas i Sverige? länder. Så om du vill gynna en djurvänlig gris- FOTO: HANS RUNESSON – Jag blev uppriktigt ledsen och bekymrad när produktion ska du fortsätta att köpa svenskt. jag såg bilderna på de vanvårdade grisarna Den som vill ställa ännu högre krav än vad för några veckor sedan. Det är uppenbart att lagen kräver kan köpa KRAV-märkt griskött. djurskyddet inte fungerat. Då har grisen även fått gå ute. Vems är ansvaret för när djur far illa? Hur kan det bli bättre i framtiden? – Ansvaret för att djuret mår bra ligger alltid i – Vi har redan gjort några saker för att det första hand hos ägaren. Staten har ansvar för ska bli bättre. Till exempel har vi bestämt att att se till att ägaren i sin tur följer lagen. Om grisgårdar var femte vecka ska genomgå en man inte gör det, så ska man inte ha djur, och djurskyddsdeklaration som utförs av en legiti- då kan vi från statens sida se till att man får merad veterinär. Regeringen har också flyttat djurförbud. över djurskyddsansvaret till länsstyrelserna eftersom det fram till det att Alliansregeringen Tycker du att konsumenten ska välja bort svenskt tillträdde fanns stora problem med många griskött efter det som har hänt? kommuners djurskyddskontroll. När den orga- – Nej, det tycker jag absolut inte! Det ser nisationen har satt sig tror jag att det blir både mycket värre ut i nästan alla andra länder. bättre rutiner och högre kvalitet på kontrollen. Svenska grisar skyddas av världens sträng- aste djurskyddslag. Vi har lag på att grisar ska Kommer du att köpa julskinka i år? ha tillgång till strö att böka i, det är förbjudet – Ja, det kommer jag att göra. Men jag kommer att fixera suggor och att klippa av svansen på att se till att den kommer från en grisbonde grisarna. Så ser det inte alls ut i de allra flesta där jag vet att djuren har haft det bra. . 20 TIDNINGEN C
Älskade julskinka Viktigast på julbordet är skinkan. Den behåller år efter år sin förstaplats på listan över de mest populära julbordsrätterna. Enligt Scans julundersökning är julskinkan favoriträtt på julbordet för 85 procent av svenskarna. TEXT: ELISABETH JANSSON FOTO: SVENSK KÖT TINFORMATION DEN SENASTE DJURSKANDALEN HAR DOCK LETT TILL EN ÖKAD EFTERFRÅGAN PÅ EKOLOGISKA SKINKOR, och trots att det är flera veckor kvar till jul har många mindre leverantörer redan slut på ekologisk julskinka. Men även om 27 procent av svenskarna uppger att det är viktigt med ekologisk skinka, är endast sex procent av de julskinkor som Scan säljer ekologiska. Det kan bero på att priset nästan är det dubbla. Så vad finns det då för olika julskinkor? I valfrihetens Sverige kan man välja mellan färsk rimmad julskinka, lättrökt julskinka eller ekologisk julskinka. Att rimma och laga egen skinka kräver pla- nering och tid, men liten arbetsinsats. För den som är mer bekväm än så är det lämpligt att välja en färdigkokt skinka som bara behöver griljeras. Den som inte ens har tid att griljera sin skinka själv kan till och med köpa den fär- diggriljerad. Men det är att kasta bort pengar. Det går snabbt och är lätt att griljera själv och så får man lite av den ljuvliga jullika doften hemma i köket. Även i år verkar trenden att köpa mindre skinkor hålla i sig. Det beror inte enbart på att det blir allt fler hushåll med få eller en person, KLASSISK SENAPSGRILJERAD JULSKINKA utan att det blir allt vanligare att de större hus- 1 julskinka på ca 3-4 kg Höj ugnstemperaturen till 300 grader. Skär hållen köper ett par små skinkor i stället för en bort svålen på skinkan och torka den med stor. Då håller sig skinkan fräschare, eftersom 1 ägg, uppvispat en ren kökshandduk eftersom griljeringen den konsumeras på kortare tid. 1 msk Coleman’s senapspulver då fäster bättre. Placera skinkan i en Men om man köper en julskinka modell ugnssäker form. Blanda ihop senapspulver, 4 msk siktat ströbröd större räcker den till en mängd måltider resten socker och ströbröd. Pensla skinkan med av julen. Enklast är att göra sig en härlig skink- 3 msk strösocker ägget, strö över blandningen. Häll lite macka. Eller laga en riktig rätt av skinkan, till matolja i pannan, griljera i fem-tio minuter, Värm ugnen till 125 grader. Spola av skinkan ös skinkan med oljan under tiden. exempel pastasås, skinkpytt eller ost- och i kallt vatten. Stick in en stektermometer. skinkpaj. Lägg skinkan på ett galler med en långpanna under. Stek skinkan tills termometern visar 65 grader och ta ut den ur ugnen. . TIDNINGEN C 21
c.profil Millis är kommunens starka kvinna Lika delar dramatik och komik har kantat Mari-Louise Wernerssons väg till partitoppen. En sak är den nytillträdda ordföranden i kommunala sektionen övertygad om: – Det går bättre om man har roligt! TEXT: K ARIN HYL ANDER FOTO: CHRISTEL LIND ÅLADROTTNING. Till titlarna kommunråd, kommunstyrelseord- förande och ordförande i kommunala sektionen i Centerpartiet FALKENBERG SER SIG GÄRNA SOM HUMORNS HUVUD- kommunstyrelsesammanträdena. Ibland het- I brist på jämnåriga umgicks Mari-Louise STAD I SVERIGE. INTE SÅ UNDERLIGT MED TANKE PÅ tar det till lite och då är det förlösande med med släkten, inte minst sin samhällsengage- att det bland kommuninvånarna finns komiker ett skratt. rade farfar. som Annika Andersson och Stefan & Krister. – Han lärde mig namnen på världens alla Stadens nyårsrevy är landets största. Och KANSKE FÅR MAN SÄKERHET NOG BÅDE presidenter och jag kunde tidigt vilka som revypappan har en rik källa att ösa ur när det ATT BJUDA PÅ SIG SJÄLV OCH ATT TACKLA satt i regeringen. Farfar och jag diskuterade är dags att skriva manus. Han heter nämligen OVÄNTADE SITUATIONER OM MAN VÄX- mycket politik, det har funnits där alltid. Magnus Wernersson och delar frukostbord ER UPP SOM BONNATÖS I TRYGGESTAD Den politiska förebilden fanns också näst- och liv med kommunens starka kvinna, Mari- MITT PÅ ÖLAND? gårds – landstings- och kommunpolitikern Louise Wernersson. – Ja, det var precis som det låter; en trygg och Åke Svensson från Räpplinge. Mari-Louise Att det ska vara roligt i politiken och det go uppväxt men jag var lite ensam. Jag var den följde med honom på olika möten och satt och kommunala arbetet är också viktigt för Mari- enda som föddes i min församling 1965 och lyssnade med spänning på vad han hade att Louise Wernersson. när jag började ettan kunde min fröken inte säga. –Min målsättning är att vi ska skratta förstå allt vad jag sa trots att hon också var – Åke var en väldigt god, jordnära och lös- minst en gång under öländska. ningsorienterad politiker, säger hon. . 22 TIDNINGEN C
c.profil FAKTA Ann Mari-Louise Wernersson (kallas Millis) Ålder: 44 år Född och uppvuxen: På Öland Vardagssyssla: Kommunråd i Falkenberg Aktuell: Har i höst tillträtt som ordförande för Centerpartiets kommunala sektion kan Mari-Louise Wernersson nu lägga ytterligare en. I augusti blev hon utsedd till årets Åladrottning av Ålakademin. – Det blev jag för kommunens miljövårdsarbete i Ätran. Det är en jätteallvarlig fråga. 99 procent av ålen har försvunnit. Missförhållanden som man vet om måste man göra allt man kan för att åtgärda och detta vet vi. Så jag ska ge järnet det här året! säger hon. Den första egna politiska insatsen gjorde – Även om jag inte är lika aggressiv som jag mig vid tåget undrade de hur det hade gått. Jag hon i Folkkampanjen mot kärnkraft inför kärn- var då, säger hon. kunde inte annat än skratta… kraftsomröstningen 1979. Den politiska karriären tickade på. Mari- Det var bara att ta sitt pick och pack och Mari-Louise var 14 år gammal och valdes till Louise började på förvaltningslinjen på hög- flytta tvärs över landet. I dag är Mari-Louise vice ordförande i folkkampanjen i Borgholm. skolan i Växjö men hoppade av för ett jobb och Magnus båda döttrar i tonåren och det – Jag var väl inte direkt till nån hjälp för den som politisk sekreterare i landstinget i Kalmar gemensamma företaget, kommunikationsby- ordinarie. När han inte kunde åka på möten län. Hon har suttit som ombudsman både för rån Wernersson Idé, har hunnit få två anställda. frågade jag om det gick att cykla dit… Men jag partiet och Centerkvinnorna. skrev insändare och knackade dörr jädrar i mig! Det var som engagerad vice ordförande i HUR VAR DET DÅ MED DRAMATIKEN? CUF-distriktet som hon mötte sin blivande Jo, när Mari-Louise Wernersson tillträdde som HUR DET GICK? man, hallänningen Magnus. kommunstyrelsens ordförande och kommun- Jodå, det valdistrikt i Sverige som sam- – 25 år tidigare hade mina föräldrar träffats råd i Falkenberg skedde det under verkligt dra- lade flest nej-röster låg i Borgholms kommun. på en CUF-stämma i Uppsala. När jag skulle matiska former. Hon tvingades ta över rodret Och Mari-Louise Wernersson är än i dag åka på stämma i samma stad så flabbade de över en natt. kärnkraftsmotståndare. lite och önskade mig lycka till. När de hämtade – Jag arbetade politiskt i kommunen och TIDNINGEN C . 23
c.profil honom, inte som att jag tog hans plats. I dag är han min andreman precis som jag var hans tidigare, säger Mari-Louise. Bara ett halvår senare kom nästa chock. Oppositionsrådet Bill Andersson, som stöttat Mari-Louise mycket under den första tiden som kommunråd, segnade ner och dog i kom- munhuset, 62 år gammal. – Livet är så. Det händer grejer, säger Mari- Louise allvarligt. Mari-Louise Wernerssons hjärtefråga delar hon med sin partiledare; näringslivspolitiken. När tidningen C. träffar henne har hon just varit på en företagarfrukost i Ullared. – Näringslivsfrågor handlar ju om allt från infrastruktur till attityder och att få igång tillväxten igen är det viktigaste vi politiker har att jobba med, säger hon. – Falkenbergs kommun har just utsetts till årets IT-kommun. Jag tog emot priset på Göteborgsoperan häromkvällen och är så himla stolt. Att en “bonnakommun” kunde ta priset framför näsan på Silicon Valley i Stockholm – de övriga nominerade var Järfälla, Täby och Stockholm! Att vi med egen kunskap, kompetens och drivkraft har drivit utveckling vidare en bra bit ifrån Märsta! FULLTECKNAD KALENDER Miljö- och energifrågor hör också till det som engagerar henne. En annan stor och viktig sak, som tar mycket tid just nu, är planeringen av kommundagarna i Göteborg. Som för alla politiker på Mari-Louise Wernerssons nivå är både dagar och kvällar TANKESTÄLLARE. Först fick Mari-Louise Wernerssons gode vän och företrädare på kommunrådsposten, partikamraten Ingemar fulltecknade nästan jämt. Men bara nästan. Johansson, en stroke. Ett halvår senare dog oppositionsrådet Bill Andersson mitt i valrörelsen. – Livet är så. Det händer grejer. Det är läxan jag fått, säger Mari-Louise Wernersson. Ingemar Johanssons stroke, Bill Anderssons hastiga död och det faktum att även Bills efter- » partistyrelsen ungefär en dag i veckan och När Ingemars familj kommit till sjukhuset trädare har drabbats av stressrelaterade hälso- trivdes väldigt bra som egen företagare. Jag åkte Mari-Louise hem och hade krismöte med problem har gett Mari-Louise Wernersson en hade inte tänkt tanken att bli kommunråd. Så sin egen. tankeställare. kom den fruktansvärda dagen den 18 januari – Jag visste ju att jag måste ta vid på något – Jag var nyligen på Previa och tog prover 2006. Ingemars sekreterare ringde och sa att sätt. Det var bara att lägga om livet. Redan näs- för att kolla upp att allt är bra. Varje dag ställer han hade blivit sjuk. Det hördes direkt att det ta dag var jag tvungen att hålla informations- jag klockan på kvart i sex för att hinna med en var allvarligt. möten om vad som hänt, säger Mari-Louise. frisk morgonpromenad tillsammans med min Att hålla sig kall och rationell i det läget var väninna Fia. Och på helgen försöker jag att Jag skrev insändare inte det enklaste. Det blev något lättare när Ingemars fru ringde redan på andra dagen och hålla en hel dag fri från arbete. Då kollar jag inte ens Facebook. Allra bäst tycker jag att det och knackade dörr meddelade att Ingemar hade gett Mari-Louise sitt mandat och förtroende. Han kunde inte tala är om vi har gäster hemma på lördagskvällen eller om vi är bortbjudna till goda vänner. Jag jädrar i mig! men hade skrivit på en lapp: ”Millis ska ta över”. Till de svåraste ögonblicken i hennes liv hör tycker ju om att ha roligt! Ingemar Johansson, som inte bara var cen- ändå det när hon räckte fram pappret till sin terpartistiskt kommunråd i Falkenberg utan företrädare uppe på sjukhuset och bad honom också Mari-Louises gode vän, hade drabbats skriva under att han avsade sig uppdraget av en stroke. Hon följde med i ambulansen in som kommunstyrelsens ordförande. till länssjukhuset i Varberg. Det blev ändå bra till slut, både för Mari- – På vägen dit försökte jag ringa hans fru. Vi Louise och för Ingemar Johansson. visste ju inte om han skulle klara sig. – Han har valt att se det som att jag hjälpte 24 TIDNINGEN C .
c.profil FAKTA CENTERPARTIET I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER Efter valet 2006 har Centerpartiet, utöver de 29 riksdagsledamöterna, omkring 3 000 förtroendevalda på den regionala och lokala nivån. Centerpartiet finns representerat i alla kommuner förutom fem, och finns också med i olika majoriteter i cirka 160 av landets 290 kommuner. I 58 kommuner innehas posten som kommunstyrelseordförande av en centerpartist. I landets regioner/landsting har Centerpartiet sammanlagt 160 mandat och finns med i ledningen i elva av landets 20 regioner/landsting. Centerpartiet fick i snitt 9,1 procent i 2006 års kommunalval och 7,9 procent i region/ landstingsvalet. I de enskilda kommunerna varierar Centerpartiets valresultat från några procent upp till dryga 45 procent. KOMMUNALA SEKTIONEN För att den centrala och lokala politiken ska hänga ihop, och för att stärka och utveckla den regionala och lokala politiken har Centerpartiet en kommunal sektion. Sektionen rapporterar till Partistyrelsen och arbetar gentemot förtroendevalda på kommunal och regional nivå. Sedan slutet av augusti leds sektionen av Mari-Louise Wernersson som också är kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg. Kommunala sektionen håller koll på vad som händer inom Sveriges Kommuner och Landsting och har också en stödgrupp för lokala politiker som utsätts för olika former av hot. Kommunala sektionen ansvarar för Kommundagarna som är det årliga mötet för Centerpartiets ledande kommunpolitiker. Nästa gång hålls Kommundagarna i Göteborg den 5-6 februari. MOT NYA HÖJDER. Det är extra roligt att vara centerpartist i Falkenberg, tycker Mari-Louise Wernersson. Både för att partiet har ett starkt fäste här och för att klimatet i kommunhuset är gott. . TIDNINGEN C 25
debatt Delta i debatten! Mejla in ditt debattinlägg till: elisabeth.jansson@centerpartiet.se Konsumtion ska uppmuntras – inte strypas Replik på Carlos Anderssons debattartikel i förra numret av tidningen C. Han menade att Centerpartiet måste förtydliga sin miljöprofil och börja ifrågasätta konsumtionssamhället. Henrik Björkman från Centerpartiet i Gävleborg tycker tvärtom att tillväxt och efterfrågan är förutsättningar för en hållbar värld. TILL ATT BÖRJA med vill jag tacka Carlos för att Naturligtvis är det viktigt att utnyttja MEN JAG HÅLLER naturligtvis med dig i du tar upp detta ämne, miljöfrågan förtjänar naturens resurser på ett effektivt sätt, det mycket av det du skriver. Centerpartiet är mer diskussion än att i koncensus lämnas med behöver vi inte diskutera. Men är då lös- i stort behov av att förtydliga och utveckla medskicket att den är viktig. Det viktigaste ningen att i så stor utsträckning som möjligt sin miljöprofil. Det är inte bara för att vinna att diskutera är hur vi ska göra inte enbart att producera lokalt? väljare, det är främst för att Sverige och vi ska göra något. världen behöver frihetliga miljöpartier. Den JAG KAN GE ETT exempel för att göra min positionen kommer vi inte att ta genom att MEN ATT HA INGÅNGEN att människor bara ska argumentation övertydlig; jag bor i Torsåker kopiera Miljöpartiets skrämselargumenta- få konsumera de varor som de ”verkligen någon mil norr om Dalälven. I min by finns tion och stagnationspolitik, vägen är inte att behöver” gör mig mörkrädd. För vem ska en efterfrågan på vin och jag bestämmer strypa konsumtion utan att uppmuntra den. bestämma vad det är som man verkligen mig för att starta en vingård. Efter stora behöver och vem ska se till att människorna investeringar och enorma uppvärmningskost- HENRIK BJÖRKMAN inte konsumerar det som inte är tillåtet. nader har jag fått igång några vinrankor som Centerpartiet i Gävle Politikens utmaning är att styra konsumtionen producerar druvor med ganska dålig kvalitet. och efterfrågan till hållbara alternativ. Det Samtidigt har en driftig kille i södra Frankrike är genom konsumtion och efterfrågan som börjat producera vin, för samma kostnad vi kan driva utvecklingen åt rätt håll. som jag kan producera en flaska kan han få fram 100 stycken. Att stanna utvecklingen nu vore ödesdigert, det är nu vi måste hitta morgondagens lös- VAD ÄR DÅ LÖSNINGEN på detta? Är det att ge ningar. Människor i fattiga länder kommer inte mig skattefinansierat stöd för få affärerna att nöja sig med låsas in i fattigdom, de har att gå ihop, är det att förbjuda människor rätt till utveckling. För att utvecklingen ska i Torsåker att dricka vin eller är det att låta vara hållbar krävs nya idéer och mer forskning killen i Frankrike syssla med vintillverkning, och för att någon ska forska krävs efterfrågan se till att han gör det på ett miljövänligt sätt på idéer. Utveckling, tillväxt och efterfrågan och frakta vinet till Torsåker med förnyel- är förutsättningar för en hållbar värld. sebart drivmedel? Jag röstar på det sista alternativet. Det finns nog de som efterfrå- LOKAL PRODUKTION anses av många inklusive gar whiskey i Torsåker också, det kanske är Carlos vara en del av vägen till ett ekologiskt på den marknaden jag ska slå mig in på. hållbart samhälle, jag håller inte med. Henrik Björkman . 26 TIDNINGEN C
Centerpartiet i Bryssel Mer hjärta och smärta med Lissabonfördraget En ny arbetsvecka i Strasbourg är på väg att ta slut och Lena Ek andas ut under några minuter i arbetsrummet. TEXT: KRISTIAN L JUNGBL AD – VALRÖRELSEN I VÅRAS VAR NÅGOT AV DET JOB- – Istället för att, som jag gjorde när jag var har också präglat hennes val att nu också vara BIGASTE, MEN SAMTIDIGT ROLIGASTE JAG VARIT MED ekonomiskpolitisk talesperson för partiet, ersättare i Jordbruksutskottet. om, säger Lena Ek. bygga från grunden med en långsiktig ekono- – Att Europa har ett hållbart jordbruk är Hon fick drygt 33 procent av Centerpartiets misk plattform tillsammans med de andra bor- viktigt för alla svenskar. Det är också troligt personkryss och känner sig ödmjuk och stolt gerliga partierna, handlar parlamentsarbetet att jordbruket kommer att bli nästa klimatre- över det stora förtroendet. Samtidigt känner om allianser i sakfrågor, säger Lena Ek. surs. Dessutom älskar jag ju skogen! hon att stödet förpliktigar. I och med att Lissabonfördraget träder i – Jag kommer att arbeta hårt för att visa FRAMTIDSFRÅGOR I FOKUS kraft kommer Jordbruksutskottet att få mer upp mitt arbete för väljarna och för alla cen- Trots att Lena Ek sitter på Centerpartiets att säga till om. Den så kallade medbeslutan- terpartister runt om i landet, säger hon. enda mandat i Europaparlamentet är hon inte derätten, som innebär att parlamentet och Som före detta kommunalråd och riksdags- ensam. Genom sin position som gruppledare ministerrådet har lika stor makt, kommer ledamot är det inte första gången som Lena Ek för den liberala gruppen i det tunga industri-, att utvidgas till flera områden, däribland till klarar av en valrörelse för att därefter sätta forsknings- och energiutskottet har hon genom jordbrukspolitiken. igång det politiska arbetet. årens lopp förhandlat många viktiga frågor. – Genom det nya fördraget kommer den – Att arbeta i Europaparlamentet innebär – Jag har haft förmånen att arbeta med ideologiska nerven att bli tydligare i parla- ett politiskt entreprenörskap som har stora stora frågor som kemikaliedirektivet REACH, mentet. Det kommer att bli spännande att se likheter med kommunpolitiken. Mycket hand- EU:s klimatpaket och nu under hösten med om det även påverkar alliansbyggandet, men lar om personkemi och att bygga allianser, Telekompaketet, säger Lena Ek. räkna med att det kommer att bli mer hjärta säger Lena Ek. Inför den här mandatperioden kommer och smärta i Europapolitiken. Den tydliga blockpolitik som finns på riks- Lena Ek även fortsättningsvis att rikta in sig på planet i Sverige och som kräver en annan typ klimat och energipolitik, samt jämställdhets- av alliansbygge saknas. och öppenhetsfrågor. Dessa prioriteringar . TIDNINGEN C 27
MED CENTERPARTIET LANDET RUNT c.sverige! ÅRSMÖTEN Till alla medlemmar i CENTERPARTIET, CENTERKVINNORNA, CENTERPARTIETS UNGDOMSFÖRBUND & CENTERSTUDENTER Alla medlemmar i Centerrörelsen kallas till och har rösträtt på Centerpartiets krets- årsmöte. Samtliga kretsar i Centerpartiet har möjligheten att publicera sin inbjudan till årsmöte i tidningen C. Här nedan hittar ni de kretsar som har valt att kalla till årsmöte i medlemstidningen. Skriv in datumet i kalendern och varmt välkommen på ett spännande årsmöte! ALE 2010-02-15 kl 19.00 FINSPÅNG 2010-01-25 kl 18.00 Starrkärrs bygdegård Missionskyrkan i Finnspång Boel Holgersson, tel 0733-300 223 eller Fredrik Blomberg, 0122-211 11, e-post boel.holgersson@centerpartiet.se fredrik.blomberg@tele2.se BERG 2010-02-14 kl 19.00 FÄRGELANDA 2010-03-09 kl 18.30 Gymnasieskolan, Svenstavik Torps Skola Dan-Olov Westberg, dan-olov.westberg@berg.se Marion Pelli, 0528-200 88, marion.pelli@spray.se BJUV 2010-01-27 kl 19.00 GNOSJÖ 2010-02-08 kl 18:30 Smedjan Billesholm GSK Stugan Gnosjö 042-89070 Tore Gustavsson BODEN 2010-02-28 kl 15.00 GÄLLIVARE 2010-01-04 kl 17.30 Partilokalen Hellgrensgatan 4 SV-lokalen, Raijoväg 3, 982 36 Gällivare Roger Bohman, 070-696 24 55, rutbo@telia.com HÖÖR 2010-02-23 kl 19.00 Berit Vennström, 0975-102 39, Kyrkans Hus i Bosjökloster beritvennstrom@hotmail.com Ola Kollén, 0413-224 46, ola.kollen@telia.com BOLLNÄS 2010-02-16 kl 19.00 Hantverkslokalen i Bollnäs HABO 2010-02-28 kl 14.00 Maud Kvarnäng, maud.kvarnang@centerpartiet.se JÄRFÄLLA 2010-02-10 kl 18.30 Nya församlingshemmet, Bankeryd Studieförbundet Vuxenskolan, Kvarnplan 11, BORÅS 2010-02-10 kl 18.30 Egon Waldemarsson, 0733-37 46 55, Jakobsberg Plats meddelas senare egon@habo.net Monica Lindberg, 070-250 02 02, boraskrets@centerpartiet.se HALMSTAD 2010-02-22 kl 18.30 monica.lindberg@dhl.com BOTKYRKA 2010-02-12 Holms bygdegård, Holm KALIX 2010-02-23 kl 19.00 Tid och plats meddelas senare Vera Andersson, 035-10 31 40 (ons fm), Kalix Folkhögskola, Älvgården vera@hyltan.se, halmstad@centerpartiet.se Kretsordförande Kristina Henriksson, BOXHOLM 2010-01-31 kl 17.00 kristina.henriksson@sv.se Samlingssalen Bjursdalen, Boxholm HANINGE 2010-02-28 kl 14.00 Per-Åke Agnevik Plats meddelas senare KARLSKOGA 2010-02-09 kl 19.00 Petri Salonen, 070-397 41 42, Prisma Café BRÄCKE 2010-02-10 kl 19.00 petri.salonen@centerpartiet.se Inga-Lill Andersson, bjorkmo@tele2.se Jämtkrogen Bräcke Jan Danielsson, jv.danielsson@telia.com HELSINGBORG 2010-02-15 kl 18.00 KARLSKRONA 2010-02-10 kl 18.30 Mörarp Plats meddelas senare DALS ED 2010-03-14 kl 15.00 Christina Freij, 0709-10 97 82, Gamla Real christina.freij@centerpartiet.se KINDA 2010-02-14 kl 14.00 Kenneth Gustavsson, 0534-320 37 Tjällmo Horn HJO 2010-02-24 kl 19.00 Göran Olsson EKSJÖ 2010-02-15 kl 19.00 Södra Fågelås församlingshem Mariannelund, Folkets Hus Gert Franzén, 0503-124 97 KLIPPAN 2010-03-11 kl 19.00 Conny Sixtensson, 070-644 84 71, Skäralids Restaurang conny.sn@hem.eksjo.com HUDIKSVALL 2010-02-25 kl 19.00 Torsten Johansson, 0435-150 51 Meddelas senare ENKÖPING 2010-02-17 kl 19.00 Lars-Olof Widell, 0650-148 48, KROKOM 2010-02-15 kl 19.00 Litslena bygdegård lars-olov.widell@centerpartiet.se Plats meddelas senare Gunilla Karlsson, 0171-359 26, Evert Jonsson, evert.jonsson@centerpartiet.se enkoping@centerpartiet.se HÅBO 2010-02-10 kl 19.00 Kommunhuset KUMLA 2010-02-28 kl 17.00 ESLÖV 2010-02-25 kl 18.30 Sven-Erik Svensson, Studieförbundet Vuxenskolans lokal, Prästgården, Marieholm sveneric.svensson@choseutveckling.se Viagatan 8, Kumla Jenny Eberyd, 0413-55 52 57, Jan Engman jenny_eberyd@hotmail.com HÄRNÖSAND 2010-02-21 kl 19.00 KUNGSBACKA 2010-03-08 kl 19.00 Församlingsgården i Härnösand Hanhalsgården ESSUNGA 2010-02-27 kl 19.00 Räddningstjänstens lokal, Nossebro Niklas Forslund, 070-5435700 Kristina Karlsson, 0706-66 56 91 Gunilla Johansson, gunilla.arnej@swipnet.se HÄSSLEHOLM 2010-02-24 kl 19.00 KÖPING 2010-02-25 kl 19.00 FALKÖPING 2010-02-23 kl 19.00 Storby Bygdegård Tallåsgården i Munktorp Meddelas senare Kretsexpeditionen 0451-834 08, Per-Anders Jansson, 070-537 18 64, Hillevi Wallgren, adolfsson.hillevi@telia.com centerpartiet.hlm@telia.com per-anders.jansson@centerpartiet.se . 28 TIDNINGEN C
LAHOLM 2010-02-15 kl 19.00 SALEM 2010-02-03 kl 18.00 - 21.00 TRELLEBORG 2010-02-22 kl 19.00 Kräveds Bygdegård Salems kommunhus / ”Bergaholm” Vattentornet i Trelleborg Ove Bengtsson, 0708-35 95 34, ove. Leif Ståhl, 0739-15 81 54, leif_stahl@yahoo.com Patrik Holmberg, 0708-81 77 70 bengtsson@laholmsbredbandsbolag.se SKINNSKATTEBERG 2010-01-17 kl 15.00 TROLLHÄTTAN 2010-02-22 kl 18.30 LANDSKRONA 2010-02-15 kl 18.30 St. Davidsgården Skinnskatteberg Upphärads bygdegård Plats meddelas senare Anders Andersson, bussbyn@gmail.com Gunilla Karlsson sven-olof.birgersson@swipnet.se SKURUP 2010-02-06 kl 10.00 TROSA 2010-02-25 kl 19.00 LINDESBERG 2010-02-08 kl 18.30 Skurups Bygdegård Jörgen Sjöslätt, 0411-45159 Plats meddelas senare Masugnen, Lindesberg jorgen.sjoslatt@tele2.se TÄBY 2010-01-30 tid meddelas senare Karl Arne Löthgren, 070-517 60 58 SKÖVDE 2010-03-01 kl 18.30 Radarvägen 43, Hägernäs, Täby LINKÖPING 2010-02-20 Stadshuset, Skövde KG Eriksson, 0708-82 44 27, Tid & plats meddelas senare kg.eriksson@bredband.net Gun Edin, g.edin@telia.com Kim Svensson, 013-31 21 23, kim.svensson@centerpartiet.se STORFORS 2010-01-21 kl 18.00 UMEÅ 2010-02-22 kl 19.00 Sockenstugan Bjurtjärn Landstingshuset Umeå LUND 2010-03-01 kl 19.00 Gerd Lagerqvist, 0550-910 42, gerd. Eric Bergner, eric.bergner@centerpartiet.se N. Ugglarps bygdegård lagerqvist@telia.com Börje Hansson, borje.hansson@centerpartiet.se UPPLANDS VÄSBY 2010-02-20 STORUMAN 2010-01-31 kl 13.00 Tid & plats meddelas senare LYCKSELE 2010-02-21 kl 12.00 Vuxenskolan, Storuman Ansia Konferens & Restaurang Patrik Persson, patrik.persson@storuman.se VALLENTUNA 2010-02-24 kl 19.00 Hans-Olof Mårtensson, Café Biscotti, TunaTorg 3, 186 31 Vallentuna hansoe.martensson@telia.com STRÄNGNÄS 2010-02-18 kl 19.00 Märta Rönnås, 0734-13 93 82, Sal Glunten, Kommunhuset, Strängnäs centerpartiet.vallentuna@telia.com LYSEKIL 2010-02-15 kl 18.30 Anton Nordström, SAIS Klubbhus, Brastad anton.nordstrom@strangnas.se VILHELMINA 2010-01-15 kl 18.00 Christina Rörvall-Dahlberg, 0523-406 01, Hotel Wilhelminas SPA-avdelning rorvall-dahlberg@telia.com STRÖMSUND 2010-02-15 kl 19.00 Församlingshemmet, Backe Maria Kristoffersson, 070-371 49 09, MORA 2010-02-09 kl 18.30 Göran Espmark, 0670-350 24, maria.kristoffersson@vilhelmina.se Röda Stugan, Vasagatan, Mora goran.espmark@norrskog.se VÅRGÅRDA 2010-03-01 kl 19.00 Nils Carlsson, nils.carlsson@mora.se Dagcentralen Floragatan SUNDSVALL 2010-02-28 kl 09.30 MUNKFORS 2010-01-31 kl 17.00 Sockenstugan i Liden vid kyrkan Stig-Olov Tingbratt, tingbratt@telia.com Plats meddelas senare Hans Forsberg, 070-647 95 14, hans.forsberg.svensson@centerpartiet.se VÄRNAMO 2010-02-11 kl 19.00 Peter Ingmarsson, peter.ingmarsson@brevet.nu Plats meddelas senare MÖNSTERÅS 2010-02-15 kl 18.30 SUNNE 2010-02-10 kl 18.00 Stefan Widerberg, getterslid@telia.com Kronmunken, Mönsterås Café Löven Jonas Feltenmark, 0730-60 18 66, VÄXJÖ 2010-02-18 kl 19.00 Lennart Karlsson, 0499-208 09, jonas.feltenmark@centerpartiet.se Loke i Jät lennart.049920809@telia.com Carl-Gunnar Hagberg, NYBRO 2010-02-19 kl 18.30 SÄFFLE 2010-02-21 kl 15.00 carl-gunnar.hagberg@centerpartiet.se Alsterbro Folkets Hus Vattenverkets konferenslokal Christer Tengelin, 0709-50 52 52, christer. YSTAD 2010-02-25 kl 19.00 Kenneth Petersson, tengelin@spray.se Österlenkryddor kenneth.petersson@centerpartiet.se SÄTER 2010-02-07 kl 18.00 ÅRE 2010-02-14 eller 21 kl 19.00 OLOFSTRÖM 2010-02-17 kl 19.00 Nybo bygdegård Gustafs Copperhill, Åre Kyrkhults församlingshem Karl-Erik Finnäs, finnas@telia.com Anna-Lisa Hoflén, 070-219 16 07, ORSA 2010-02-09 kl 18.30 anna-lisa.haflen@centerpartiet.se Borns Bystuga SÖDERTÄLJE 2010-02-25 kl 18.30 Plats meddelas senare ÅRJÄNG 2010-02-12 kl 18.30 Mikael Thalin, mikael.thalin@cleanmail.se Josefin Gripenstam, 08-550 180 20, Best Western Hotel Årjäng ORUST 2010-02-28 kl 15.00 sodertalje@centerpartiet.se Roland Kylén, 076-130 41 27, roland@sillerud.se Studieförbundet Vuxenskolan, Henån TIBRO 2010-02-11 kl 18.30 ÖRNSKÖLDSVIK 2010-02-17 kl 18.30 Ingrid Nyström, ingrid.nystrom@yahoo.se Näringslivetshus Sidensjö Bygdegård OSKARSHAMN 2010-02-18 kl 18.30 Annica Henrysson 0504-31016, Barbro Olsson(Center exp.), 0660-182 10, Villa Shalom, Homhällevägen, Oskarshamn annica.henrysson@skovde.se 070-333 35 78, info@centerpartiet.nu Christer Brorson, ch.brorson@gmail.com TIERP 2010-02-24 kl 19.00 ÖSTERSUND 2010-02-21 kl 18.00 OVANÅKER 2010-02-25 kl 19.00 Plats meddelas senare Stocketitt, Frösön Plats meddelas senare, Se annons Bertil Ahlin, 070-372 19 21 Anki Lundstedt, 070-677 46 74, anki. Björn Mårtensson, 0271-310 41, 070-568 30 lundstedt@centerpartiet.se TIMRÅ 2010-02-24 kl 19.00 52, bjorn.martensson@helsingenet.com Lagårn, Lögdö bruk ÖSTHAMMAR 2010-02-17 kl 19.00 OXELÖSUNDS datum och tid meddelas senare Anita Hellstrand, 070-510 20 17, 060-15 60 31, Hökhuvuds bygdegård föreningslokalen Trädgårdsgatan 11 anita.hellstrand@centerpartiet.se Bertil Alm, 0174-109 16, 0709-22 84 47, TINGSRYD 2010-02-16 kl 19.00 bertil.alm@centerpartiet.se PERSTORP 2010-02-09 kl 18.30 Plats meddelas senare Rävemåla bygdegård ÖSTRA GÖINGE 2010-03-08 kl 18.00 Arnold Andréasson, Sören Gabrielsson, gabrielsson.soren@telia.com Brobygården, Broby familjen.andreasson@telia.com Sofia Bengtsson, 0709-36 05 52 TJÖRN 2010-01-30 kl 14.00 ROBERTSFORS 2010-02-23 kl 18.30 Sibräckagården Ostens lager, Ånäset Henry Hermansson, 070-635 31 55, 0304-66 Marta Pettersson, svmarta@robertfors.se 35 63, henry.hermansson@gmail.com . TIDNINGEN C 29
c & hör CENTERFOLK I FARTEN Miljö- och gårdsstödet försenat Årets utbetalningar av miljö- och gårdsstöd är försenade. Det beror på att många uppgifter i databasen för jordbruksmark varit felaktiga. Fel, som den förra regeringen inte gjorde något åt. ALLIANSREGERINGEN HAR NU LAGT NÄSTAN 300 till att de ansvariga myndigheterna ligger efter förstod att vissa bönder riskerade att inte få MILJONER KRONOR PÅ ATT RÄTTA TILL FELEN, VILKET med utbetalningarna. sina pengar i tid bjöd jag in de ansvariga på var nödvändigt. Jordbruksverket och länsstyrelserna har Jordbruksverket och länsstyrelserna för att – Om vi inte hade rättat till felen kunde det målsättningen att 90 procent av stöden ska förhöra mig om det fanns något ytterligare ha lett till att enskilda brukare riskerade att få betalas ut innan årsskiftet. Sett över hela lan- som jag kunde göra, säger Eskil Erlandsson. betala tillbaka stora delar av sitt gårdsstöd. det är målet fullt realistiskt, dock ligger vissa Det entydiga svaret var att det inte fanns Det skulle också ha lett till stora böter för länsstyrelser sämre till än andra. Detta trots något som kunde göras från politiskt håll, Sverige. Danmark har haft liknande fel och att regeringen har gett länsstyrelserna sam- utan att det främst handlar om administrativa de har varit tvungna att böta en miljard kro- manlagt 120 miljoner kronor ytterligare i år för rutiner. nor till EU. Det är lika mycket pengar som en att de ska klara av att få ut stöden i tid. – Nu hoppas jag att de ansvariga myndig- procents sänkning av egenavgifterna, säger – För mig har det viktigaste varit att så heterna lägger allt sitt krut på att betala ut så jordbruksminister Eskil Erlandsson. många som möjligt ska få så mycket som möj- mycket de bara orkar så att så få bönder som Den extra administrationen har dock lett ligt av sina pengar så fort som möjligt. När jag möjligt drabbas, säger Eskil Erlandsson. Föreslå kandidater till Centerkvinnornas förbundsstyrelse! Nu är det dags att föreslå kandidater till Centerkvinnornas nya förbundsstyrelse som ska väljas av stämman i Lund den 23-25 april. Alla medlemmar i Centerkvinnorna har rätt att lämna in namnförslag till valberedningen. CATHERINE ISAKSSON NY Skicka kontaktinformation för den/de kandidater du vill GENERALSEKRETERARE I CIS föreslå till Ann-Christine Simonsson som är valbered- Catherine Isaksson, 47 år, blir från och med 1 februari 2010 ningens ordförande: ny generalsekreterare i Centerpartiets Internationella ann-christine.simonsson@swipnet.se Stiftelse, CIS. eller – Det känns spännande att få bidra till att utveckla CIS Ann-Christine Simonsson, och fördjupa det arbete som jag hittills har gjort på ideell Torp Östergården 3, basis. Att få bidra till att människor kan förändra sin livs- 514 61 DALSTORP situation genom demokratiutveckling är en oerhört stark Välkommen med ditt förslag senast den 15 februari! drivkraft för mig, säger Catherine Isaksson. Centerkvinnornas valberedning Catherine efterträder Siv Ramsell Westberg som efter mer än 10 år på posten nu slutar på egen begäran. . 30 TIDNINGEN C
korsord känner sig Ç på - på denna sidan inom utslag är en full- fjädrad säker m inner kem in dansare kan läk- are skri- va motion på må la tunt ⁄skrivs känsligt kritise- ra hå rt varu kod mötte noak ara- ⁄ harang rat med bak- hå ller plats det kallt bad- muskel- svag- plats het begär blev ‹ må ngen på Vårdcentralen Familjeläkarna Skrea i Halland. dhl träd stres- sar Ç natur- även pro- sjö- utan in- är en m iljö- om en Ç rikt- å träd visa hoar fattas om är ovan bilden sällan dukter irland fara tresse märkt få gel stund n ing upp sig natten ifrå n förund- ton e rar i skyn kort forma höjd ⁄nå got ingenjör att ha i är töj- skjort- bar ärmen ? ⁄ mannen bakom peer ‹ fransk vän så dan kan bonden tropikväxt mynnar ut i gynt finnas ⁄ mj ukgör list anas tan ke- donau faller till- visar de lära gänglig som knäcks var med det hälsn ing bryr sig j ultid mesta hyllas må nfas är den som rabatt- dam med visar upp nästan slå r stickas växt sig till sig fram med vardags lever mj uk- välja vara skrev i över- fram ren- verdi då d skötare ÷ må n om vänds i tid- pigg n ing gör vi klaga passar goda dagens lite med soppor dubbel av fordon kreti plock- kan vara av sker i ar man vinner klister- typ sculler bär och hå ller kan en svam p i tem pen bå t i bilen vara © svenska korsord ab Vinnare Centerkryss 3/2009 ger en låter blir skön avkopp- sç jord- nä ra inställ-Çg samt förbud lätt tvätt- ling man röda ade genlj u d ÷ Ç s e lyssnar s lydig m ö e s t e k a n blev gam mal r e Lösningen är inskickad av: hund k på fäller den som vill r o k b e kille i särklass n 1. Ulla Sundberg, Säter illa kan gäd- v i s l u r a 2. Ragnar Peterson, Karlskoga da i vass läkar- ⁄ blir slang utan ute- l man av skadan stänga å s a a in- tresse slut- ande NAMN ........................................................................ luktade kärra hunden ÷ n som känner o s a d backa- e 3. Ann-Mari Håkansson, Fågelmara v a g n v e fallö n 4. Inger Wallin, Degeberga solo är ju som dom pelle svans- lös n typ tenn is- tour d e m ande- möte b ADRESS ...................................................................... ut märkt har vissa en i Ç m tänder mynt i ljus- Çg måla med Çe ligger i k Çb sago- orm a a n ä s för a 5. Ulla Pettersson, Målilla söder om affärer släkten snabbt england huvud syra s-holm grej satir låter Ç o h c e n t e r p a r t i s t e r ny- för- vånat badad himla ÷ om en hållit s e klar börjar räkn ing r e n stund efter två s n a r t p låda stoppar blod r a t a t 6. Seth Svensson, Dalsjöfors ÷ fästas fält kanske e t t n i t a s y t a o m n göra bäst anger som provat jätte- illa möjliga lång tid kanske tillhör e l toppen drog runt i t Çr ton i skalan brassica på latin den är ej klok k å l som mulen ›l e n p s hör upp! känns inte bra i ögat t 7. Inga-Lill Gunnarsson, Vimmerby POSTADRESS ............................................................... ÷ Çl e firas längre in mår v r e d gillar barn d e r Çe 26 sep- u söder- bergs i n i sjö- e tem ber sjuk 8. Lena Axelson, Edsbyn doktor brinner m inns bröd- v e k e å d a l i n g a n i s önskar på lj us nog krav- aller -31 krydda onöjd hårt virke carina jag ÷ m e r a k a gala- r e t n ses l rätts- e g a l t Skicka din lösning senast den 15 januari 2010 till: 9. Carita Härstedt, Tomelilla vagn ihop giltigt blir det får k a l l a r e a p a n a g e l a Centerkryss 4/2009 hösttid väl i kungen bra med götet ordn ing i lön ÷ gör r e d a r i n g l ÷ r a s o l d a t var en 10. Beril Karlsson, Bengtsfors långa tidningen C, Box 2200, 103 15 Stockholm köer svejk © svenska korsord ab TIDNINGEN C TIDNINGEN C .. 31 31
EN TIDNING FRÅN CENTERPARTIET Nummer 4/2009 Posttidning B returadress: tidningen C. Box 2200, 103 15 Stockholm I Köpenhamn för att lyckas För drygt tre år sedan stod jag som alldeles ny minister, i riksdagens sammanbindningsbana, och upprepade miljöprioriteringarna för mandatperioden: klimat, hav, miljödriven tillväxt. Någon månad senare var klimatfrågan Det är vi miljöministrar som ansvarar omfatta alla världens länder och högst på den världspolitiska dagord- och driver klimatförhandlingarna. Vi sammanlagt minskar utsläppen så ningen. Tidigare världsbanksekonomen har haft åtskilliga tillfällen att testa att att jordens temperaturökning kan Nicolas Sterns kostnadsberäkningar varandras ståndpunkter och pressa på hållas under två grader. Detta har jag och Al Gores film fick massivt genom- varandra till det som behöver göras. också fått starkt stöd för i kampanjen slag. Plötsligt följdes varje rapport från 2grader som så många centerpartister FN:s klimatpanel av stora rubriker. Det Sverige o ch EU gjorde sig tidigt väl för- varit engagerade för.   som Centerpartiet talat om i decennier beredda. Steg för steg har vi förtydligat var nu på allas läppar. våra krav och förväntningar på andra Jordens klimat har väntat länge nog. länder. Vi såg i alliansregeringen till Det är i Köpenhamn beslutet ska tas, För mig har klimatfrågan också varit att Sverige som första land ställde upp med allt innehåll som är viktigt för att den helt ojämförligt största frågan på 30 procent minskning i EU. Vi höjde rädda klimatet. Efter tre års förberedelse under mandatperioden. När FN:s ambitionen och skiftade det socialde- tänker jag inte ge upp i slutspurten. klimatmöte nu har öppnat känns det mokratiska klimatmålet på minus fyra som slutet på tre år av förberedelser, procent till 2012, till en minskning på ANDREAS CARLGREN med åtskilliga resor – närmare 60 40 procent. Med det mest ambitiösa enbart i år - över hela jorden.   klimat- och energipolitiken i Europa FOTO : VICTO R BROT T visar vi vägen för att bryta beroendet Jag har under de här åren besökt jor- av fossil energi, och istället öppna för dens lunga i form av Amazonas regn- kraftfulla investeringar i det förny- skog. Jag har mött människor i Afrika bara. 2030 ska vi ha fossiloberoende som minst av allt orsakat klimatpro- fordonsflotta. blemen men nu drabbas hårdast av dem. Jag har sett utvecklingen av ny Så kan vi gå vidare: Centerpartiet leder grön teknik i Kina och Indien. På plats Alliansregeringen och Alliansregeringen har jag diskuterat med forskarna på leder EU för att driva på för miljön. Antarktis. Jag har haft till fällen att skaka hand och samtala med USA:s Nu reser jag till Köpenhamn för att Obama och Kinas Hu. Men framförallt leda EU:s miljöministrar i klimatför- har jag haft djupgående och omfat- handlingarna. Jag har varit tydlig: jag tande diskussioner med världens åker till Köpenhamn för att lyckas. Vi miljöministrar. behöver en överenskommelse som PS. Kampanjen 2grader samlade in över 25 000 namnunderskrifter. De har nu lämnats över till amerikanska och kinesiska ambassaden för att öka trycket för ett globalt klimatavtal.

More Related Content

PDF
Tidningenc nr3 2010
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen c nr 4 2010
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. - Nr4 -2011
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. - Nr3 -2011
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. Nr2-2012
byCenterpartiet
 
PDF
Nl 2012 prod_webb
byBenny Forsberg
 
PDF
Tidningen C. nr1 -2012
byCenterpartiet
 
PDF
Omr 1 - Ekonomisk politik
byCenterpartiet
 
Tidningenc nr3 2010
byCenterpartiet
 
Tidningen c nr 4 2010
byCenterpartiet
 
Tidningen C. - Nr4 -2011
byCenterpartiet
 
Tidningen C. - Nr3 -2011
byCenterpartiet
 
Tidningen C. Nr2-2012
byCenterpartiet
 
Nl 2012 prod_webb
byBenny Forsberg
 
Tidningen C. nr1 -2012
byCenterpartiet
 
Omr 1 - Ekonomisk politik
byCenterpartiet
 

Viewers also liked

PDF
Komprotokoll omr 4
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C Nr2 2010
byCenterpartiet
 
PDF
Centerpartiets Skattegrupp Slutrapport Skattevision 2014
byCenterpartiet
 
PDF
Energiuppgörelse
byCenterpartiet
 
PDF
Lönandesektor
byCenterpartiet
 
PDF
Snabbprotokoll område2 partistämman 2009
byCenterpartiet
 
PDF
Jämställdhetsbokslut
byCenterpartiet
 
PDF
Snabbprotokoll område1 partistämman 2009
byCenterpartiet
 
Komprotokoll omr 4
byCenterpartiet
 
Tidningen C Nr2 2010
byCenterpartiet
 
Centerpartiets Skattegrupp Slutrapport Skattevision 2014
byCenterpartiet
 
Energiuppgörelse
byCenterpartiet
 
Lönandesektor
byCenterpartiet
 
Snabbprotokoll område2 partistämman 2009
byCenterpartiet
 
Jämställdhetsbokslut
byCenterpartiet
 
Snabbprotokoll område1 partistämman 2009
byCenterpartiet
 

Similar to Tidningen C. Nr 4 2009

PDF
Tidningen C Nr 3 2009
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. Nr 1 2010
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. - Nr1 -2011
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. - Nr5 2010
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. - Nr2 -2011
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. Nr 1 2009
byCenterpartiet
 
PDF
32 sidor av centerpartiet
bymaria
 
PDF
Tidningen C Temanummer Ep Valet 2009
byCenterpartiet
 
PDF
broschyr inför regionvalet Västra Götaland
bymaria
 
PDF
Val region
bywartofta
 
PDF
Inbjudan fd-2012-a4 korr2
byDolda Jobb
 
PDF
Snyggastlistan Almedalen 2011
byFredrik Sjöshult
 
PDF
Framgångsrik webbplats - 11 pusselbitar till framgång
byinUse
 
PDF
Tidningen Hända. Nr4 - 2010
byCenterkvinnorna
 
PDF
Servicedesk Symposium 3 4 Februari 2010 Agenda
bycharlottealeman
 
PDF
På limhamnn 1104 lr
byVuokko Söderéna
 
PDF
På limhamnn 1104 lr
byVuokko Söderéna
 
PDF
På Limhamnn 1104 L
byVuokko Söderéna
 
PDF
På limhamnn 1104 lr
byVuokko Söderéna
 
PDF
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
byCenterpartiet
 
Tidningen C Nr 3 2009
byCenterpartiet
 
Tidningen C. Nr 1 2010
byCenterpartiet
 
Tidningen C. - Nr1 -2011
byCenterpartiet
 
Tidningen C. - Nr5 2010
byCenterpartiet
 
Tidningen C. - Nr2 -2011
byCenterpartiet
 
Tidningen C. Nr 1 2009
byCenterpartiet
 
32 sidor av centerpartiet
bymaria
 
Tidningen C Temanummer Ep Valet 2009
byCenterpartiet
 
broschyr inför regionvalet Västra Götaland
bymaria
 
Val region
bywartofta
 
Inbjudan fd-2012-a4 korr2
byDolda Jobb
 
Snyggastlistan Almedalen 2011
byFredrik Sjöshult
 
Framgångsrik webbplats - 11 pusselbitar till framgång
byinUse
 
Tidningen Hända. Nr4 - 2010
byCenterkvinnorna
 
Servicedesk Symposium 3 4 Februari 2010 Agenda
bycharlottealeman
 
På limhamnn 1104 lr
byVuokko Söderéna
 
På limhamnn 1104 lr
byVuokko Söderéna
 
På Limhamnn 1104 L
byVuokko Söderéna
 
På limhamnn 1104 lr
byVuokko Söderéna
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
byCenterpartiet
 

More from Centerpartiet

PDF
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
byCenterpartiet
 
PDF
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers spanish
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers serbian
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers meankieli
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers kurmanji
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers frensch
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers finish
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers farsi
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers english
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers croatian
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers bosnian
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers arabic
byCenterpartiet
 
PDF
Valmanifest kotvers yiddish
byCenterpartiet
 
PDF
Mer svensk mat räddar miljön
byCenterpartiet
 
PDF
Ge ungas dröm en chans
byCenterpartiet
 
PDF
Akuta lösningar för fler studentbostäder i sverige
byCenterpartiet
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
byCenterpartiet
 
Tidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
byCenterpartiet
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
byCenterpartiet
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers spanish
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers serbian
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers meankieli
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers kurmanji
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers frensch
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers finish
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers farsi
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers english
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers croatian
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers bosnian
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers arabic
byCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers yiddish
byCenterpartiet
 
Mer svensk mat räddar miljön
byCenterpartiet
 
Ge ungas dröm en chans
byCenterpartiet
 
Akuta lösningar för fler studentbostäder i sverige
byCenterpartiet
 

Tidningen C. Nr 4 2009

  • 1.
    EN TIDNING FRÅNCENTERPARTIET NUMMER 4 2009 Jobben och klimatfrågorna viktigast i valet I Köpenhamn för att lyckas sidan 5 Valfrihet i vården ger större patientmakt MAUD SÄGER: FLER ENTREPRENÖRER I VÅRDEN SIDAN 3
  • 2.
    N 4/2009: o TEMA: FOTO: ROBERT NYGREN EN TIDNING VALFRIHET FRÅN CENTERPARTIET I VÅRDEN REDAKTIONEN 1 januari 2010 blir det lag på obligatorisk valfrihet i primär- Chefredaktör: Elisabeth Jansson vården. Den fria etableringsrätt E-post: elisabeth.jansson@centerpartiet.se som förslaget innebär gör att TEL: 08-617 38 41 patienternas möjlighet att välja Ansvarig utgivare: vem som ska utföra vården ökar. Lena Forsman Liksom möjligheterna för entre- E-post: lena.forsman@riksdagen.se prenörer att driva vinstdrivande TEL: 08-786 60 89 vårdföretag. ANNONSER kontakta redaktionen POSTADRESS tidningen C. Box 2200 103 15 Stockholm INNEHÅLL Alltid med i C. TELEFON MAUD SÄGER TELEFON: 08-617 38 00 SID 12 Från köer till tystnaden SID 3 FAX: 08-617 38 10 TEMA SID 4 PRENUMERATION SID 15 Jobben och klimatfrågorna viktigast i valet Medlemmar i Centerpartiet, INTERNATIONELLT SID 16 Centerkvinnorna och CUF SID 17 Muslim och feminist? får tidningen C. gratis. CENTERPARTIET I BRYSSEL SID 21 Övriga betalar 80 kronor/år (4 nr/2009) SID 18 Allt fler unga startar eget Postgiro 104 63-8. Märk talongen ”Prenumeration tidningen C.” och ange PROFIL SID 22 namn och adress. SID 19 CUF:are satsar på gröna tvättbollar C. finns även som taltidning. DEBATT SID 26 ADRESSÄNDRING Kontakta ditt distrikt eller ring 08-617 38 00 C.SVERIGE SID 28 TS KONTROLLERAD UPPLAGA 2008: 55 600 C. & HÖR SID 30 Tryck: V-TAB, Norrtälje 2007, 2006, 2005 Miljöcertifierade enligt ISO141001, cert nr.1410718 KORSORD SID 31 OMSLAGSBILD: Robert Nygren Efter år av uppladdning vänds världens blickar mot Danmarks huvudstad, där slut förhand- ISSN 1651-4521 lingarna om ett framtida globalt klimatavtal inleddes den 7 december. Sammanlagt 17  000 Redigering och produktion: experter, politiker och organisa tioner från Turbin 192 länder är samlade för elva dagars för- handlingar. Och den som för EU:s talan är miljöminister Andreas Carlgren. – Jag är här för att lyckas. Det var ett taggat statsråd som efter tre års förberedelser och närmare 100 internationella resor uttryckte stor optimism i samband med klimatmötets invigning. Ja, tänk om han lyckas, tänk om Köpenhamnsmötet faktiskt blir en milstolpe för klimatet? I så fall ELISABETH JANSSON är det den bästa julklappen världen kan få. Läs miljöministerns egna ord på sista sidan. centerpartiet.se 2 TIDNINGEN C .
  • 3.
    maudsäger: Tre händelser harpå senare tid fått mig att fundera på hur det står till med den svenska sjukvården. Det första var en rapport som kom från en internationell organisation som jämför sjukvården i olika länder. Den visade tydligt att svensk sjukvård var absolut bäst när man jämförde de medicinska resultaten. Oavsett om det handlade om att få nyfödda barn ofta beskrivit det som köksbordsdemokrati. Beslut att överleva eller att minska antalet självmord låg som kan fattas hemma vid köksbordet ska fattas Sverige i topp. Men när det handlade om hur lätt där och ingen annanstans. det var att få träffa en doktor så hamnade Sverige Jag tror det är dags att vi vågar analysera i botten. Till och med i Albanien var det lättare att sjukvården utifrån ett federalistiskt perspektiv. komma fram till sjukvården. Vågar vända på pyramiden. Säkert kommer en del Den andra var en god vän som beskrev känslan landstingsadministratörer och vissa politiker att av att vara till besvär vid kontakt med sjukvård, reagera. när hon inte fick träffa doktorn på den tid hon blivit Grundläggande måste vara att det så långt möj- kallad till och hon ända ut i väntrummet hör glada ligt måste vara patientens behov och önskningar skratt från personalen. som styr. Vi människor är olika och har därför olika Det tredje var när jag såg resultatet av regering- behov. Ska det vara möjligt måste vi basera sjuk- ens kömiljard. Långa köer i svensk sjukvård har vi vården på valfrihetssystem och framförallt gå från haft så länge jag kan minnas. Staten har samman- att ha en sjukvård som produceras av förvaltningar lagt satsat 38 miljarder kronor för att landstingen i landstinget till att få in många många fler entre- skulle arbeta bort köerna men inget har hänt. Först prenörer. när regeringen säger att den här miljarden utbe- Målet för mig är att vi får en sjukvård som talas först när köerna är borta så sker dramatiska sprudlar av nytänkande och där ingen patient förändringar. behöver känna att man är ett störande moment Det blir så tydligt att sjukvården är organiserad utan tvärtom är den viktigaste personen. med myndigheten som förebild, inte patienten. På senare år har vi i Centerpartiet analyserat samhället utifrån ett federalistiskt perspektiv. Mak- ten ska utgå från den enskilda människan. Jag har Vad säger du? Tala om för Maud Olofsson vad du tycker! Mejla till maud.olofsson@centerpartiet.se Ett urval samt svar på dessa kommer att publiceras i nästa nummer FOTO: LINUS HALLGREN av tidningen C. Märk ditt mejl med ”tidningen C.” i ämnesraden.
  • 4.
    Tema: Valfriheti vården TEXT: ANNIKA ERIKSSON FOTO: ROBERT NYGREN 1 januari 2010 blir det lag på obligatorisk valfrihet i primärvården. Den fria etable- ringsrätt som förslaget innebär gör att patienternas möjlighet att välja vem som ska utföra vården ökar. Liksom möjligheterna för entreprenörer att driva vinstdrivande vårdföretag. . 4 TIDNINGEN C
  • 5.
    Valfrihet inom vården röttskynke för S Den första januari 2010 blir Alliansens lag om obligatorisk valfrihet i primärvården verklighet. Patientmakt och fler utförare inom vården ska se till att den som behöver ska få sin vård. Utan att köa först. – DEN HÄR FRÅGAN VISAR CENTERPARTIETS TRO PÅ DEN ENSKILDA Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, MÄNNISKANS VÄRDE, KRAFT OCH EGEN FÖRMÅGA, SÄGER KENNETH förklarar det delvis med ovana, att politikerna inte lärt sig hur Johansson, ordförande i Socialutskottet och socialpolitisk de kan använda ersättningar för att reglera vården. Men han ser talesperson för Centerpartiet. också en ideologisk strävan. Det handlar om patienternas möjlighet att välja utförare De norrlandslän som styrs av Socialdemokraterna har och välja bort när man inte är nöjd. Men det handlar också om valt modeller där ”landstingen kopierar sig själva”. Kraven den fria etableringsrätt som förslaget innehåller. Det har fun- på enskilda vårdcentraler görs till exempel så breda att inga nits ett stort motstånd i oppositionen, och Kenneth Johansson små eller medelstora företag kan uppfylla dem. Kenneth tycker det speglar en tydlig skiljelinje mellan blocken. Johansson tycker ibland det liknar ”politiskt sabotage” och – I sosseland är det myndigheter som bäst kan avgöra den menar att många av de här länen verkligen skulle vinna på det enskildes behov och hur de ska lösas. fria vårdvalet. – Husläkarreformen lärde oss ett och annat, det var OBLIGATORISKT VÅRDVAL många husläkare som hamnade i storstadsregionerna. Det Enligt den nya lagen blir det obligatoriskt med vårdval. har vi särskilt tänkt på, hela landet ska ha en bra vård. Däremot är det upp till varje enskilt landsting att utforma Svenskt Kvalitetsindex har visat att patienter är mer nöjda kraven, och de ser väldigt olika ut. med privat vård. I den senaste undersökningen var något fler än » . TIDNINGEN C 5
  • 6.
    » tidigare nöjdamed offentlig vård, och det tycker – Så tänker man inte när man anlitar företag Varför är vinst i Hans Dahlgren visar att konkurrens lönar sig, som bygger om sjukhus, serverar mat eller att ”alla måste skärpa sig”. De undersökningar lagar ventilationen. Den som har koll på kost- som bland annat Kommunal gjort visar även att nader har koll på verksamheten, varför skulle vården ett rött personalen som jobbar i privat verksamhet är inte det gälla här? nöjdare. Vårdföretagarna ansluter både vinstdrivan- skynke? de och icke vinstdrivande företag och Hans SOSSEFROSSA INFÖR VINST Dahlgren har svårt att förstå varför just vinst Den diskussion som finns om vinst i vården i vården är ett rött skynke. All verksamhet är ganska ny. Kenneth Johansson förstår den måste gå med vinst, och den vinsten hamnar inte, och tror att det handlar om ”sossefrossa någonstans; i satsningar på kompetens, teknik inför vinst”. eller högre löner. Eller, i vissa fall, som aktieut- delning till ägarna. – I aktiebolag har alla insyn i hur pengarna Att landstingen används, och är politikerna inte nöjda kan man ju sänka ersättningen eller ställa högre kopierar sig själva kvalitetskrav. Kenneth Johansson berättar att regeringen är politiskt sabotage. innan nästa val ska lägga fram en proposition som föreslår att tillsynen ska ses över och patientens rättigheter stärkas. Vidare ska vård- garantin skärpas, patienten ska få rätt till en ”second opinion” (medicinsk bedömning av en annan läkare) och informationen om vård som kan ges av andra vårdgivare ska bli tydligare. Och i botten finns alltid det nationella beslutet om medicinska prioriteringar, det vill säga att akuta och livshotande problem alltid kommer först. – Jag hoppas alla centerpartister ute i landet Kenneth Johansson, ordförande i Socialutskottet, är övertygad ser till att modellerna utformas så att ande- om att landsbygden har mycket att vinna på det fria vårdvalet. meningen i vårdvalet uppfylls. FOTO: ANNA-K ARIN NYMAN Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, förstår inte varför just vinst i vården är ett rött skynke för så många. 6 TIDNINGEN C .
  • 7.
    Han tycker attlandstingens kultur gör att man istället för att erbjuda vård betraktar patienter som något som stör arbetet. Lokman Atroshi är en sann entreprenör. När inga patienter fanns satte han sig vid ett bord i Tensta centrum och marknadförde sin vårdcentral. En vårdcentral vars målsättning är att patienten ska få hjälp samma dag. ”Varje patient är en Varje patient som kommer innanför dörren är en affärsmöjlighet. Men personalen kommer från landstingets affärsmöjlighet” verksamhet och det har inte varit enkelt att byta synsätt. – När man jobbar för landstinget är man felprogrammerad, säger Lokman Atroshi och menar att i landstingets verksamhet blir Lokman Atroshi anser att patienten ska stå i patienten något som stör mitt arbete, nästan ett hot. Istället för att erbjuda vård sorterar centrum, ha tillgång till vård och känna sig trygg. man bort problem. VINNA FÖRTROENDE För fem år sedan lämnade han sin läkartjänst på I privat verksamhet är patienterna grunden landstinget för att förverkliga sina idéer. Det har för verksamheten, det gäller att få kontakt och vinna deras förtroende. Det handlar naturligt- vis om att hålla god kvalitet, men också om att han inte ångrat. erbjuda trygghet och tillgänglighet. TEXT: ANNIK A ERIKSSON FOTO: ROBERT NYGREN Målsättningen är att alla som söker upp vårdcentralen ska få hjälp samma dag. Och att KANSKE ÄR DET EN SLUMP, SÅ KAN DET VARA. MEN – När vi startade i februari började vi från ingen ska behöva vänta på telefonrådgivning NÄR JAG KLIVER IN PÅ JÄRVA NYA VÅRDMOTTAGNING noll. Lokalen var sliten, alla patienter var lis- längre än två minuter, vilket man lever upp till i Tensta och skakar novemberregnet ur kap- tade hos andra. Det var bara att börja arbeta. i 98 procent av fallen. Så snart som möjligt ska pan kommer en sjuksköterska fram och frågar Tillsammans med sin familj målade han man få tala med någon och det ska räcka med hur han kan hjälpa mig. Jag blir så häpen att väggar och köpte möbler. Sedan satte sig ett samtal för att hamna rätt. jag inte vet vad jag ska svara. helt enkelt Lokman Atroshi vid ett bord i Trygghet skapar man genom att visa att det När jag sedan sitter mittemot Lokman Tensta centrum och berättade om den nya finns kontinuitet. Efter avslutad undersökning Atroshi, ägare och grundare, och hör honom vårdcentralen. bokar man en ny tid om ett halvår eller ett år. berätta energiskt om sina idéer, tänker jag att – Jag sa till min personal att det är inte bara är Det är lättare för patienten att avboka en tid än det var mer än en slump. jag som ska skaffa kunder, ni ska också göra det. att boka den. » TIDNINGEN C . 7
  • 8.
    FAKTA FÖDD: 1966 i Atrosh, därav namnet. En liten ort som legat i ruiner sju gånger sedan 50-talet. ”Familjen står varandra nära som man gör när man upplevt stora svårigheter. Vi finns över hela världen, så vi har låga hotellkostnader.” BOR: I Järfälla sedan 2002 FAMILJ: Fru, fyra barn och ett barnbarn UTBILDNING: Specialist i allmänmedicin och företagshälsovård FRITID: Spelar golf, latar mig, promene- rar, läser mycket. Ganska nyligen läste jag Flyga Drake, den var fantastisk. Jag har Lokman Atroshi har svårt att förstå varför det skulle vara fel med vinstdrivande vårdföretag. Men han anser att tillsynen inom vården gett bort minst tio ex av den boken. måste skärpas så att oseriösa företag försvinner. SPECIELLT VÅRDMINNE: En gammal dam minns jag. Hon hade respekt för » När vi gör en snabb rundvandring i lokalen Samtidigt har han väldigt svårt att förstå doktorn, som äldre ofta har. Hon hade klätt upp sig, satt länge och småpratade. blir idéerna om att möta patienterna konkreta. den diskussion som uppstått kring vinst i vår- I undersökningsrummen finns det gott om den. Det handlar om att förvalta gemensamma Det är fint och man vill inte stressa, men som läkare har man bara en kvart, så jag anatomiska planscher och modeller, med resurser på bästa sätt. erbjöd mig att hjälpa henne att klä av sig. senor, hud och muskler markerade i klara blå, – Om någon kan bygga om ditt hus billigare Då log hon och sa, ”Gärna. Det är så länge gula och mörkrosa färger. med god kvalitet, skulle du inte välja det då? sedan en man klädde av mig”. – Det kommer många som inte kan svenska, vi måste kunna förklara, säger Lokman Atroshi. VARFÖR FEL MED VINST? Och i personalrummet sitter två heltidsan- Och om en verksamhet ger vad patienten vill ställa tolkar redo att rycka ut. ha, uppfyller alla kvalitetsmått och är effektiv Samtidigt som det handlar om att bli mer har han svårt att förstå varför det skulle vara patienttillvänd måste man också lära sig att se fel att göra en vinst dessutom. Tycker man inte När han nu återvänder till norra Irak, som sitt ansvar för att arbetsplatsen fungerar. om hur företaget hanterar vinsten kan man han flydde från en gång i världen, blir det tyd- – I landstinget kommer någon och ordnar alltid diskutera det när nästa avtal skrivs. ligt hur svensk han blivit. Ibland tycker hans dina problem. Här är problemet ditt tills du Men han tror också politiker och tjänste- släktingar och vänner därnere att han fjäskar har löst det. män har en ny utmaning framför sig när de för svenskarna. ska hantera den nya situationen. Framför allt – Men jag säger till dom, mitt gamla hem- TRÖTT PÅ LANDSTINGET handlar det om tillsynen. land har gett mig flykt och bomber. Sverige ger Själv har han sin utbildning och sina första – Det bästa sättet att bli av med oseriösa mig trygghet och möjligheter. yrkesår i Irak. 1993 kom han till Sverige och företag är att ha mer och bättre tillsyn. efter några års väntan, först på uppehållstill- Inte minst gäller det att ställa tydligare kva- stånd och sedan godkänd legitimation, börja- litetskrav och Lokman Atroshi skulle önska de han till sist arbeta som landstingsanställd att det fanns mer kunskap om vad kvalitet i 2000. Fyra år senare var han rejält trött på den vården egentligen är. stora organisationen och otydligheten. Han sa – Idag är kraven ofta knutna till tillgänglig- upp sig och köpte Bergslagens arbetsmiljö i het. Tillgänglighet är inte kvalitet, det är en Värmland. Sedan gick han vidare till att köpa självklarhet. ytterligare en företagshälsovård och i februari Lokman Atroshi vill inte beskrivas som en i år öppnade han Järva nya vårdmottagning invandrare som lyckats, och det finns ingen utanför Stockholm. Dessutom är han med och anledning att göra det. Han är svensk, läkare bygger ett sjukhus i norra Irak. och framgångsrik företagare. Samtidigt är han – Det är spännande att få förverkliga sina kurd från Irak, han har varit flykting som barn idéer. Och det är lika fantastiskt varje gång och som familjefar och han har etablerat sig i man får möta människor och faktiskt kan ge ett främmande land utan några andra resurser dem det de behöver. än sin egen kompetens. Det märks. Inte minst I ett vinstdrivet vårdföretag kommer patien- när vi pratar om hur dåliga vi är i Sverige på att ten självklart i fokus och Lokman Atroshi utnyttja de resurser invandrare är. tycker det handlar om mer än att bara göra – Alla de flyktingar Sverige tar emot, det är kunden nöjd. Det handlar om rättvisa. gratis marknadsföring. Och de kommer med – Patienterna betalar skatt, det är deras pengar. kontakter, kunskap. Om vi kan mobilisera det De ska kunna välja. De ska ha den makten. på rätt sätt, då öppnas helt nya marknader. 8 TIDNINGEN C .
  • 9.
    Att vården äveni fortsättningen ska vara offentligt finansierad tycker barnläkaren Anders W Jonsson är en självklarhet. Men när det handlar om vem som ska utföra den, ja då anser han att det är en självklarhet att privata alternativ ska uppmuntras. Allt för att öka patienternas valfrihet. På bilden: Agnes, 2, intresserar sig för doktorns stetoskop. Utan valfrihet ingen patientmakt Glesbygden får inte vård och i städerna överkonsumerar överklassen specialister. Anders W Jonsson, läkare och politiskt sakkunnig på Statsrådsberedningen, vill arbeta för rättvisa i vården. Och nyckeln är de vinstdrivna vårdföretagen. TEXT: ANNIK A ERIKSSON FOTO: ROBERT NYGREN – JAG ÄR I FÖRSTA HAND BARNLÄKARE, DET KOMMER – Jag tycker man blandar ihop päron och först när det kommer till produktionen som de JAG ALLTID ATT VARA, SÄGER ANDERS W JONSSON äpplen i debatten. Och det är ett sätt att vilse- privata alternativen kommer in i bilden. när han sätter sig mitt emot mig i det lilla leda människor. Anders W Jonsson har jobbat både som arbetsrummet på Rosenbad. Han är lugn, För att göra sammanhangen tydligare delar läkare och verksamhetschef och har sett vänlig och engagerad, precis som en bra barn- han upp den offentliga vården i tre delar; vården från golvet, men också fått inblickar i läkare ska vara. finansiering, tillhandahållande och produk- administrationen. Han menar att det finns tre Egenskaper som inte är så dumma hos en tion. Att vården är och ska fortsätta vara maktcentra i vården; politiker, tjänstemän och politiker heller för den delen. Och när Anders offentligt finansierad råder det fullständig profession. Patienten står däremot helt utan- W Jonsson pratar vårdpolitik är det tydligt att politisk enighet om. På samma sätt ska tillhan- för och betraktas närmast som ett problem. engagemanget för patienten följt honom in i dahållandet, fördelningen av vården, göras Anders W Jonsson menar att nyckeln finns i maktens korridorer. utifrån gemensamma beslut om behov. Det är möjligheten att välja, och framförallt att kunna » TIDNINGEN C . 9
  • 10.
    FAKTA VAD STÅR W FÖR? “Elaka kompisar säger wiktigpetter. Men det är egentligen min frus efternamn, Wedin, som jag förkortat.” FÖDD: 1961 på BB i Sveg FAMILJ: Fru och två döttrar UTBILDNING: 1980 – 82 Statsvetenskap och nationalekonomi Umeå universitet, 1983-1988 Medicin på Karolinska Institutet FRITID: Skidåkning med hela familjen och vi bor på en gård som det är roligt att arbeta med. Jag rider sedan fem år till- baka. Bägge döttrarna och hustrun rider, så jag insåg att om jag ska få vara kvar i den här familjen är det bäst att börja. VÅRDMINNE: Som distriktsläkare mötte jag en gång en 92-årig kvinna som oroades över att den 74-årige sonen, som just flyttat till äldreboende, inte skulle få ordentlig mat. Omsorgen vi har från den dag våra barn föds, den släpper vi aldrig. Att Anders W Jonsson i första hand räknar sig som barnläkare är lätt att förstå. En inledningsvis misstänksam 2-åring smälte som glass under undersökningen och hade lite svårt att skiljas från doktorn när den var över. » välja bort. Och därför behövs de vinstdrivna funnits längst, har det inte varit några pro- säga om att det i årtionden slösats med skat- vårdföretagen. blem med etableringar utanför städerna. Det temedel på det här sättet? – Finns ingen möjlighet att göra vinst startas intressanta för företagen är att hitta luckor i inga privata företag, utan privata utförare ingen etableringarna, inte att vara där alla andra är. FÖR MYCKET ANTIBIOTIKA valfrihet, utan valfrihet ingen patientmakt. Så Därför tycker också Anders W Jonsson det är Systemet ger också möjlighet för politiker att ser kedjan ut. tråkigt att se hur de S-styrda norrlandslänen styra vårdens innehåll. I Halland upptäckte Han tycker att sambandet är tydligt i de konstruerar vårdvalsmodeller som bevarar man till exempel att användningen av anti- kommuner som redan infört Lagen om valfri- det gamla systemet. biotika skenade. Då kunde politikerna genom het inom äldreomsorgen, LOV. Där ser man en – I norr får vi läkarbrist och i söder valfri- ersättningssystemen styra mot minskad anti- maktförskjutning så att det nu är de äldre och het, en politiskt skapad klyfta i primärvården. biotikaförskrivningen, och fick därmed stopp deras anhöriga som avgör vad som är kvalitet Men fler utförare ställer också andra krav på på ökningen. och vilka som ger den. det statliga ansvaret. Här arbetar man främst Anders W Jonsson har varit med i politiken med två instrument; öppna jämförelser och till- tillräckligt länge för att se sitt parti gå från PATIENTMAKT GER RÄTTVISA syn. En tillsyn som ska bli tydligare i sina krav myndighetskramande till köksbordsdemo- Men främst handlar det om att patientmakten och utföras oftare. Det ska också finnas tydliga krati. Nu gäller federalism, att så många beslut kan ge större rättvisa i vården. Och där är det nationella riktlinjer för att komma bort från de som möjligt ska fattas av individen. Och att problemen med tillgänglighet som står i cen- stora olikheter som finns i landet idag. staten ska underlätta den processen. trum. Han berättar om en rapport från Health – Vi i Centerpartiet har ett ideologiskt verk- Consumer Index, som visar att svensk vård BÄTTRE KONTROLL tyg för hur makten i vården ska hamna hos håller toppklass. Tillgängligheten placerar oss – En annan effekt av det här systemet blir att patienten. Det är spännande att arbeta för det. däremot i helt motsatt ände. Efter Albanien. politikerna får bättre kontroll än idag. Men det är viktigt att våga lita på att cente- – Köerna är ett fördärv i svensk sjukvård. När privata aktörer kommer in tvingas ridéerna håller. Det handlar om många modiga Där det finns köer behövs två saker för att ta kommuner och landsting göra klart vilka beslut, där man kan få både tjänstemän, läkare sig fram: kontakter och kontanter. kostnader olika verksamheter har idag. och socialdemokrater emot sig. Välutbildade höginkomsttagare kan lösa Ibland har det visat sig att den offentliga – Det är också tråkigt att se hur stor och det, alltid känner de någon läkare som kan verksamheten kostat dubbelt så mycket som bekväm landstingskostymen blivit för många ordna en specialisttid. Och har man inte kon- det privata alternativet. Det har också lett till centerpolitiker. Det är svårt att lämna ifrån sig takter köper man en privat sjukförsäkring. att vissa vårdföretag gjort stora vinster, och makt. Även för en centerpartist. – Vi vill ha ett system som är rättvist, där så kommer det att fortsätta vara tills markna- behoven styr och patienten är kung. den mognat. Det gäller också den brist på läkare som är – Det blir en period när vissa kan göra stora vanlig i glesbygden. I Halland, där vårdvalet vinster, det är övergående. Men vad ska man 10 TIDNINGEN C .
  • 11.
    Vinst i vårdenbra för jämställdheten TEXT: K ARIN CARLESTEN omgärdad av regler och inskränkningar som I DAG DRIVS ENDAST VART FJÄRDE SVENSKT FÖRE- TAG AV EN KVINNA. DET GÖR ATT SVERIGE ÄR ETT vård- och omsorgssektorn. De begränsade Tror ni att det är en av de EU-länder som har lägst andel kvinn- möjligheterna att driva företag inom vården slump att vänstern säger liga företagare. Den enda bransch där andelen är en anledning till varför kvinnors andel av kvinnliga entreprenörer är överrepresenterade det totala företagandet är så mycket lägre än nej till det som kvinnor är vård- och omsorgssektorn. Trots detta finns männens. mycket kvar att göra. Branschorganisationen 1 januari 2009 infördes Lagen om valfrihets- kan tjäna pengar på och Vårdföretagarna ser stora jämställdhetsvinster om vården öppnar upp för privata alternativ. system, LOV, som fungerar som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som ja till det som män kan Hans Dahlgren på Vårdföretagarna menar att vill konkurrenspröva sin verksamhet genom att tjäna pengar på? vinsterna för jämställdheten skulle vara många: överlåta valet av utförare till brukaren/patien- Maud Olofsson på Centerpartiets – Till exempel skulle det finnas mer än en ten. Men enligt Hans Dahlgren har endast 50 av Förtroenderåd i november 2009 arbetsgivare att välja mellan, vilket skulle gyn- landets 290 kommuner infört LOV. na både löneutvecklingen och karriären för den – Det främsta hindret för de entreprenörer enskilda. Att dessutom kunna bryta sig ur stora som vill bli vårdföretagare är att landets kom- strukturer som landstingen och följa sin dröm är muner inte har öppnat upp för privata utfö- en viktig del som har saknats i den kvinnodomi- rare, säger han. nerade offentliga sektorn, säger han. Hans Dahlgren menar att det förstås finns de som hävdar att privata företag väljer friska SNÅRIGT REGELVERK patienter. Under många år har traditionellt manliga – Det är svårt att säga hur den myten har branscher gynnats av en socialdemokratisk uppstått, för det strider både mot läkaretiken regering medan områden där kvinnliga före- och lagen att neka patienter. Dessutom skulle tagare har en stark ställning har förbisetts. ett sådant företag snabbt tappa kunder och Privata initiativ inom vård- och omsorgsbran- förtroende hos patienter och valda politiker, schen har mötts med misstänksamhet. Det avslutar Hans Dahlgren. finns i princip ingen annan sektor som är så FAKTA VISSTE DU ATT … Om man jämför kvinnors och mäns De vanligaste orsakerna till att kvinnliga …regeringen årligen satsar 100 000 företagande finns stora skillnader, även företagare inte växer är tidsbrist, dålig lön- miljoner kronor för att främja kvinnors inom samma bransch. Till exempel driver samhet, myndighetsregler och begränsade företagande? kvinnor mindre företag än män, de lånar möjligheter att få lån. Endast var fjärde Målet är att minst 40 procent av nyföre- mindre pengar, går mer sällan i konkurs kvinnlig företagare har någon gång ansökt tagarna ska vara kvinnor. Näringsminister och anpassar i hög grad företagandet till om och blivit beviljad lån. Maud Olofsson har också bildat att familjesituationen. Och fler män än kvinnor ambassadörsnätverk med 880 företagar- börsnoterar sina företag. kvinnor som ska inspirera andra kvinnor att starta och driva företag. . TIDNINGEN C 11
  • 12.
    Från köer till tystnaden FamiljenKorstanje bytte trängseln i holländska Veere mot naturen i värmländska Kila. Superlativen haglar när de berättar om sin nya livssituation. Familjen har stor framtidstro och kan inte tänka sig ett bättre land för sina barn att växa upp i. TEXT OCH FOTO: EVALENA HEINERED FÖR TRE ÅR SEDAN BESTÄMDE SIG EMILY OCH men ändå så nära så att man vet att någon helt enkelt inte stanna kvar när vi inte trivdes. DONALD KORSTANJE OCH DERAS TVÅ BARN CHRIS mer bor där. De allra flesta invånare har bott Det är vi som ska vidare i framtiden. Det är och Amber att ta klivet och byta land. Men här i generationer, men precis som i många bättre för barnen här i Sverige, menar Donald. vad är det som får en ung familj att dra upp röt- andra värmländska byar har nya familjer – Ja, det är för trängseln och för barnens terna från sina barndomstrakter och bosätta från fram för allt Holland och Tyskland bör- skull vi har flyttat hit, fyller Emily i. I Holland sig på landsbygden i Sverige? jat flytta hit. har vi bara tre månaders föräldraledighet. – Vi ville köpa hus i Holland, men där är det Barnen börjar skolan vid fyra års ålder, och ju så trångt. Att ha skogen alldeles utanför GOTT OM PLATS redan vid tolv års ålder måste de välja om de dörren här i Sverige är något alldeles fantas- Med sina 17 personer per kvadratkilometer finns ska blir akademiker eller hantverkare. Hur ska tiskt. Hemma i Holland bodde vi nära havet. det gott om utrymme i Värmland. Jämför detta man kunna veta det när man är tio? När vi skulle ut i naturen fick vi ta bilen till med Familjen Korstanjes provins, Zeeland, där – Barnen är också ute mycket mer i Sverige. den lilla skog som finns i trakten. Vi betalade motsvarande siffra är 203 personer. Både Chris och Amber har varit mycket fris- dyr parkeringsavgift för att gå på rad genom Beslutet att flytta hela familjen och lämna kare sedan vi flyttade hit. De är ju ute på dagis skogen och trängas. Man blir till slut irriterad föräldrar och syskon kvar i Holland tyckte och skolan hela dagarna. Det gör skillnad. på varandra, och alla människor som trampar Donald och Emily inte var något bekymmer. Förkylningar och allergier är som bortblåsta, på ens fötter. Kontakten med föräldrarna har till och med fortsätter hon. Kila i Säffle kommun ligger i typisk värm- blivit starkare sedan de flyttade eftersom de ländsk landsbygd. Gårdarna ligger inbäd- umgås mer intensivt när de är på besök. SPRÅKET ÄR NYCKELN dade i det kuperade landskapet med så pass – Det är bara någon timmes flygresa mellan Trots den höga arbetslösheten i Sverige var mycket mellanrum att man får vara i fred, oss och vi träffas flera gånger per år. Vi kunde det aldrig några problem att få jobb. . 12 TIDNINGEN C
  • 13.
    Emily och DonaldKorstanje med sina två barn Amber och Chris njuter av sitt nya liv i de värmländska skogarna. För barnens skull ryckte de upp sina holländska rötter för att satsa på ett liv i Sverige. De tycker att det svenska systemet är fantastiskt. – Det gör att vi ser ljust på framtiden och vågar satsa på eget företag och utbildning, säger Donald. – Det största problemet med att kunna slå förskola i närheten. Både Emily och Donald som Emily upplevde gav lite utrymme för rot i Sverige var att få ett personnummer, kon- menar att det är helt avgörande att lära sig spontana inslag. staterar Emily. För att få jobb måste man ha ett språket och att våga ta kontakt med andra för Nu läser Emily Förskollärarlinjen vid Karlstads personnummer, och för att få ett personnum- att få jobb och smälta in i det nya landet. universitet samtidigt som hon arbetar. Hon ser mer måste man kunna visa att man har pengar Hemma i Veere var Emily barnskötare. Där en stor skillnad i pedagogiken och förhållandet nog för att klara sitt uppehälle i Sverige, och hade hon hand om cirka 30 barn, de flesta var till barnen. Här är friheten större och lärarna är för att få pengar måste man arbeta. Det blev bebisar eftersom föräldraledigheten i Holland inte lika dominanta. Barnen tillåts att utvecklas ett moment 22-läge som var svårt att lösa. bara är tre månader. Aktiviteterna är styrda så mer individuellt. Räddningen blev en timanställning i Säffle på att barnen aldrig kan välja fritt vad de vill göra. När det gäller studierna finns det vissa skill- sju timmar i veckan, vilket är minimum för att En dag ska de leka i ”legohörnan”, nästa dag i nader. Utbildningsmaterialet i Sverige är inte få ett personnummer. ”dockhörnan” och en tredje dag ska de leka i lika teoretiskt och visar istället på fler prak- Emily fick ganska snart ett vikariat på en ”pysselhörnan”. En strukturerad verksamhet tiska exempel. Som student i Sverige förväntas » TIDNINGEN C . 13
  • 14.
    Grundtryggheten i Sverige göra att vi vågar satsa på både eget företag och utbildning. » man arbeta mer självständigt och fram för allt för att få påbörja studierna. De flesta föräldrar jag kan börja studera, och få stöd för det? Jag finns det fler vuxna på skolbänken. börjar spara pengar tidigt till sina barn för att trodde inte att det var sant, berättar Emily. – Studenter i fyrtioårsåldern är helt otänk- ge dem möjligheten att läsa en högre utbild- Donald är snickare och efter en tid i Sverige bart i Holland, säger Emily. ning. För Emily blev det något av en chock startade han eget företag. Genom kontakter En glad överraskning när hon påbörjade när tjänstemannen på CSN berättade att hon och det lokala nätverket har han fått snurr studierna var studiestödsystemet. I Holland skulle få pengar för att studera. på verksamheten och har nu ett uppdrag på måste man betala en avgift på 15 000 kronor – När hon sa det svarade jag: menar du att Gruvöns pappersbruk i Grums. Han är van från hemlandet att man måste ta tag i saker själv så för honom var det självklart att starta eget. Att starta företaget upplevde han var lika enkelt som i Holland. – Den svåra delen av företagandet börjar väl egentligen när jag ska göra bokslut, säger han. Men det blir först under nästa år. SVERIGE MER JÄMLIKT Både Emily och Donald tycker att svenskarna Mångfald berikar! lever mer jämlikt, och att båda föräldrarna har mer tid med sina barn. – När jag pratade med Försäkringskassan SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människa trodde jag att jag hade hört fel. Jag sa: ursäkta, möjligheter att växa. jag måste ha förstått fel. Kan du förklara det SV presenterar också flera aktuella studiematerial där en gång till? Menar du att min man kan om den svenska mångfalden: Mångfald berikar Sverige, vara hemma med barnen och få betalt? Det Allas lika värde (ALV), Den svenska koden. kan inte vara möjligt, säger Emily upprymt. – Grundtryggheten i det sociala systemet är unik. Det gör att vi ser ljust på framtiden och vågar satsa på eget företag och utbildning. Vi har flera idéer för framtiden och för barnens skull kan vi inte tänka oss något bättre, avslu- tar Donald. Kontakta din lokala SV-avdelning för att snarast starta studiecirklar om dessa viktiga frågor. www.sv.se . 14 TIDNINGEN C
  • 15.
    Jobben och klimatfrågorna viktigasti valet Det finns massor med gröna företagare runt om i Sverige. De människor som startat dessa företag och som nyanställer är samhällets största hjältar just nu. Det säger partisekreterare Anders Flanking, som nyligen presenterat Centerpartiets strategi inför valet 2010. TEXT: ELISABETH JANSSON SEDAN I AUGUSTI HAR PARTISTYRELSEN ARBETAT Utöver de två politiska prioriteringarna inne- – Centerpartiet är beroende av Alliansen MED STRATEGIN INFÖR VALET. håller strategin tre viktiga värdeord, nämligen på samma sätt som Alliansen är beroende av – Det har varit ett intensivt arbete i parti- frihet, trygghet och mångfald. Centerpartiet. Alliansen är ett vinnande lag och styrelsen. Nu har vi landat i ett gemensamt – Vår politik genomsyras av dessa vär- vi kommer att se ännu mer av Centerpartiet i dokument som ska vara ledstjärna i valet 2010, den. Företagarpolitiken och miljöpolitiken det laget, betonar Anders Flanking. understryker Anders Flanking. har inget egenvärde, utan syftar till att öka Kombinationen av jobb och miljö är viktigt Parallellt med partistyrelsens eget arbete tryggheten, friheten och mångfalden. Frihet att lyfta fram. har diskussioner förts med distrikt och kom- och trygghet är avgörande för människan. – Alla de människor som startar, driver och munkretsar under hösten för att testa idéer Mångfalden berikar människan och samhäl- utvecklar det gröna företagandet är några av och pröva strategin. let, vilket ger oss vidgade vyer, understryker vår tids största hjältar, fortsätter Flanking. – Jag har bland annat besökt Sörmlands Anders Flanking. – En klimatsmart ekonomi med massor och Norra Älvsborgs distrikt samt Lidingö av gröna entreprenörer måste synliggöras i kommunkrets för att testa de förslag till prio- OCH VÄLFÄRDSFRÅGORNA? Sverige också. Vi vill hylla småföretagare som riteringar som partistyrelsen gör inför valet Innebär fokuset på jobb/företagande och mil- inför miljöledningssystem, entreprenörer som 2010, berättar chefsstrateg Kristina Jonäng. jö/klimat att välfärdsfrågorna lämnas därhän i utvecklar miljövänliga produkter och banker valet, funderar säkert väljarna. som medvetet styr människors sparande till JOBB OCH MILJÖ – Nej, tvärtom, svarar Anders. Nya företag gröna fonder, exemplifierar Kristina Jonäng. Erfarenheterna från Europaparlamentsvalet och nya jobb växer fram inom välfärdssek- – Centerpartiet har genomfört en rad förslag visar att Centerpartiet måste fokusera mer. torn, inte minst bland kvinnor. Vi har ett hel- som både förbättrar företagandets villkor och – Vi kan aldrig vara bäst på allt. Men det finns täckande program för hela samhällslivet, men som förbättrar miljön. I valrörelsen kommer ett par frågor där vi både kan vara bäst och ha fokuserar på två huvudteman. Det är nödvän- vi att presentera ytterligare förslag, avslutar högst trovärdighet i fråga om genomförande. digt att vi kraftsamlar, är konkreta och tydliga Anders Flanking. Det är jobb/företagande och miljö/klimat. Det i budskapen. är våra övergripande prioriteringar inför valet, Innebär ett sådant förhållningssätt att vi blir berättar partisekreterare Anders Flanking. bråkstakar i Alliansen, undrar kanske någon. . TIDNINGEN C 15
  • 16.
    c.internationellt FOTO : HENR IK KLING BERG Hallå där Krister Fahlstedt! I förra numret fanns ett reportage om Krister Fahlstedt, officer och centerpartist, som tjänstgjort som Gender Advisor (rådgivare inom /FS17/FÖR SVAR genusfrågor) i den svenska Isaf-styrkan i Afghanistan. Sedan en vecka tillbaka befinner han sig återigen på svensk mark. SMAK TEN Hur känns det att vara hemma igen? Säkerhetsläget verkar ha förvärrats. Har du – Bra, samtidigt som det är mycket jag kom- varit rädd många gånger? mer att sakna. Jag har trivts fantastiskt bra – Nej, inte rädd. Däremot medveten om ris- under mina sju månader i Afghanistan, både kerna och visst blir man berörd av de attacker med uppdraget som sådant och med männis- våra soldater råkat ut för och där flera ska- korna omkring mig. dats. Men att stänga in sig på campen är ingen lösning. Gjorde du någon nytta i Afghanistan? – Ja, så känns det absolut även om insatsen Vilken är den starkaste upplevelsen? måste ses långsiktigt. Och förändring tar tid. – Det är svårt att sätta fingret på en enskild hän- Svenskarnas närvaro uppskattas av de allra delse. Så gott som varje personligt möte med flesta och för egen del har jag inte mött någon afghaner har gett en kick. Mitt i alla svårigheter Personligt möte med afghan, vare sig man eller kvinna, som ifråga- finns så mycket hopp och förändringskraft. sätter att vi aktivt arbetar för kvinnors ökade afghaner en kick. delaktighet i återuppbyggnadsarbetet. Hallå där Staffan Danielsson (C), Förvarsutskottet! Vänsteroppositionen vacklar i sitt stöd för Enligt många bedömare har säkerhetsläget den svenska militära insatsen i Afghanistan, i Afghanistan försämrats avsevärt under och Vänsterpartiet kräver till och med att det senaste halvåret. I november inträffade alla svenska soldater ska tas hem. Vad säger till exempel en svår olycka där en lokal tolk du om oppositionens sviktande stöd för dödades och fyra svenska soldater ska- Afghanistaninsatsen? dades. Är det försvarbart att utsätta sven- ska killar och tjejer för risker som dessa? – Jag ser mycket allvarligt på det. Afghanistans folk har plågats av fruktansvärda krig och – Alla militära insatser är förknippade med inbördeskrig i decennier. Den internationella risker. Våra svenska soldater i Afghanistan gör fredsinsatsen med 42 länder har FN-mandat otroligt viktiga insatser och därför ska de ha och agerar på en inbjudan av Afghanistans de allra bästa förutsättningarna för att lösa regering. Att nu dra tillbaka FN-insatsen vore sina svåra uppgifter. Tyvärr kan olyckor ändå att lämna landet i ett nytt förödande inbördes- – Tyvärr debatteras de svenska fredsinsatser- inträffa, och det måste man alltid vara medve- krig där talibandiktaturen kan återkomma. na alltför sällan och det gör att många tvekar ten om när man väljer att delta i en fredsinsats. Det skulle innebära ett massivt förtryck med eller är negativt inställda. Men i allmänhet är både regional och global instabilitet som följd. det så att de allra flesta blir positiva när kun- skapen ökar och när de ser sambandet mellan Samtidigt är många centerpartister också det svenska försvaret och de internationella kritiska till Afghanistaninsatsen, även om freds- och säkerhetsinsatserna. Sveriges partiet vill fördubbla de svenska bidragen säkerhet är beroende av att vi har ett eget till internationella insatser. Vad är din kom- försvar och av att vi samarbetar med andra. mentar till det? . 16 TIDNINGEN C
  • 17.
    Muslim och feminist? Är detär möjligt att vara troende muslim och feminist? Att det inte finns något entydigt svar på den frågan framkom tydligt när Centerkvinnornas avdelning Klöver dam i Stockholm arrangerade en debattkväll på temat. TEXT OCH FOTO: K ARIN CARLESTEN PÅ DEBATTSCENEN MÖTTES SARA MOHAMMAD, GRUNDARE AV FÖRENINGEN GLÖM ALDRIG PELA och Fadime och Fazeela Selberg Zaib, bistånds- handläggare, debattör och skribent. När islam och muslimer debatteras i Sverige är jämställdhet och feminism inte den första kopplingen man gör. Men hur ligger det till egentligen, förespråkar Koranen jämställdhet? – Koranen är inte en obligatorisk lagbok, den öppen för många olika tolkningar, säger Fazeela Selberg Zaib. Koranen har traditionellt sett tol- kats av män så det är klart att den inte upplevs som särskilt jämställd. Det ska bli väldigt spän- nande den dagen kvinnliga lärda börjar tolka Koranen och får genomslag med sina åsikter, Sara Mohammad håller med om att det är Sara Mohammad menar att mycket som utförs i islams namn inte Fazeela Selberg Zaib tycker att det finns betydligt viktigare mycket som inte står i Koranen men som ändå står i Koranen. saker att prata om än huvudduk. utförs i religionens namn. SVÅRT ATT SKILJA SIG Fazeela Selberg Zaib menar att man också eget beslut om att bära slöja istället för att bli – I praktiken är det till exempel väldigt svårt kan se det från ett annat perspektiv. påtvingad den, säger hon. för en muslimsk kvinna att skilja sig från sin – Vi kan idag se hur unga kvinnor använder Men Fazeela Selberg Zaib håller inte med: man, eftersom de religiösa ledarnas ifråga- Koranen för att förhandla med sina föräldrar – För mig är slöjan ett skydd mot trakasse- sättande av kvinnans motiv ibland gör det om sina levnadsvillkor. De läser och lär sig rier, en identitet och en protest mot en stereo- omöjligt för henne att ta ut skilsmässa. Jag ser Koranen och kan visa på att reglerna som typisk mediebild av den muslimska kvinnan. detta varje dag i mitt arbete, men det står inte föräldrarna har satt upp enbart är kulturella Om man förbjuder slöjan kommer vi med all att läsa i Koranen att kvinnan ska utsättas för uppfattningar som är sammanblandade med säkerhet att få se en motreaktion. Men slöjan denna hårda behandling. religion. Därmed kan de vinna frihet. är en mikroskopisk del av religionen. Varför Religion är alltså ingen exakt vetenskap, kan vi inte prata om viktigare frågor? Vårt utan lämnar fältet öppet för tolkningar. Men hur SLÖJFÖRBUD gemensamma mål är att uppnå jämställdhet mycket är egentligen religion och hur mycket Sensommaren 2004 infördes förbud mot att och därför tycker jag inte att det är relevant är seder och kultur av det vi ser av islam idag? bära huvudduk i franska skolor. Samtidigt för- att prata om vad vi har på oss. Sara Mohammad anser att man inte kan skilja bjöds även judiska kalotter och stora kristna SÅ HUR ÄR DET, ÄR DET MÖJLIGT ATT VARA dem åt eftersom de är för tätt sammanflätade. kors eftersom religiösa symboler anses strida TROENDE MUSLIM OCH FEMINIST? – Islamister försöker påverka oss genom att mot den konstitutionella separationen mellan – Man kan inte vara feminist och leva enligt hävda att seder faktiskt är en del av deras reli- kyrka och stat. islams normer och värderingar, säger Sara gion. Ta bara deras krav på separata simhalls- Sara Mohammad tycker att förbudet är ett Mohammad. tider och gymnastiklektioner i skolan, eller att framsteg, eftersom hon anser att huvudduken – Om man ser på islam med en talibans Sveriges Kommuner och Landsting går ut och sätter käppar i hjulet för kvinnors frihet. ögon, så nej, då går det förstås inte, säger säger att det är okej med manlig omskärelse. – Egentligen skulle jag vilja se en 18-års- Fazeela Selberg Zaib. Men om man tolkar Det är skandal. Det har ingenting med religion gräns för slöjan, men jag förstår att vi inte islam som majoriteten av oss gör, så ja, själv- att göra, det är bara normer skapade av reli- kan tvinga av kvinnor slöjan. Det viktigaste klart går det att vara både troende muslim och giösa ledare. för mig är att kvinnan är mogen nog att ta ett feminist. Jag är ett levande exempel på det. TIDNINGEN C . 17
  • 18.
    Allt fler unga startareget lönsammare att vara företagare. Under man- Allt fler unga startar eget. Under 2009 års datperioden har regeringen genomfört cirka 100 åtgärder och insatser för att skapa fler första hälft ökade F-skattesedelansökningarna jobb och fler och växande företag. – Det motsvarar i genomsnitt mer än en ny från ungdomar under 25 år med 40 procent i åtgärd varannan vecka, säger Catrin Mattsson. Exempel på förändringar är regelförenk- jämförelse med samma period förra året. lingar, satsningar på forskning och innovation, sänkta skatter och sänkta sociala avgifter. – Många unga startar företag för att de vill Andra åtgärder är mer specifikt riktade mot unga företagare och/eller unga anställda. förverkliga sina drömmar och få utlopp för sin Exempel på riktade åtgärder är en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, kreativitet, säger Catrin Mattsson som är politiskt en satsning på innovationsmiljöer för unga omfattande 20 miljoner kronor per år från och sakkunnig på Näringsdepartementet. med 2010, stöd till organisationer som Ung företagsamhet, Transfer och Snilleblixtarna TEXT: NANA HÅK ANSSON och sänkta arbetsgivaravgifter och egenav- gifter för unga. Dessutom är ett starta eget- bidrag för unga under beredning. HELA 7 000 UNGDOMAR UNDER 25 ÅR ANSÖKTE – En del startar företag för att de måste, men MELLAN JANUARI OCH JULI OM F-SKATTESEDEL, det handlar också om att kunna förverkliga MEN VILK A MÖJLIGHETER HAR UNG- något som Catrin Mattsson tycker är bra. drömmar. Det finns aktuella undersökningar DOMARS FÖRETAG ATT KLARA SIG PÅ – Det är mycket positivt att fler unga ser som visar att det har skett en attitydföränd- MARKNADEN? VILK A KOMMER AT T företagande som ett självklart val. Fler före- ring till eget företagande. Ungdomar är mycket KLARA SIG BÄST? tagsamma individer och växande företag är mer positiva till företagande i dag än tidigare. – De som har en idé som håller, är duktiga på avgörande för ökad sysselsättning och till- Fler yngre kvinnor startar också företag idag, att kommersialisera den och som kan ta in rätt växt. Vi lever i en föränderlig värld och det är även här ser vi en värderingsförskjutning. kompetenser vid rätt tillfällen för att utveckla viktigt att vi skapar ett företagsklimat och en En ändring av attityd till företagande företaget. Ungdomars företag har samma arbetsmarknad där vi kan ta tillvara på ungas är något som Näringsdepartementet med möjligheter som äldres. Det handlar om kreativitet och nytänkande. näringsminister Maud Olofsson i spetsen har människors drivkrafter, initiativförmåga och Ungdomsarbetslösheten ökade från 16,5 arbetat med under de senaste åren. kreativitet, säger Kristina Scharp på Svenskt procent till 20,7 procent från juli 2008 till juli – En del kring attityderna till företagande Näringsliv. i år. Det tror Kristina Scharp, chef för skola grundläggs redan i skolan. Det är därför som och utbildning på Svenskt Näringsliv, är en av Maud Olofsson har initierat ett samarbete VAD KAN REGERINGEN GÖRA FÖR ATT faktorerna till varför så många unga väljer att med Utbildningsdepartementet kring en stra- UNDERL ÄT TA FÖR UNGDOMAR SOM starta eget just nu. tegi för entreprenörskap inom utbildnings- STARTAR FÖRETAG? – Konjunkturen är sannolikt en förklaring. området. Tanken är att entreprenörskap ska – De kan fortsätta att förenkla regelverken, När jag inte får arbete, är tröskeln lägre för att genomsyra hela utbildningsväsendet och att göra det lättare att investera och anställa. Det genomföra alternativet att skapa mitt eget jobb fler ska se företagande som ett självklart val, är speciellt viktigt för ungdomar som inte har genom företagande, säger Kristina Scharp. förklarar Catrin Mattsson. juridisk kunskap eller så lång erfarenhet av Men hon är också inne på samma spår som Näringsdepartementet arbetar på flera myndighetskontakter. Catrin Mattsson. håll för att det ska bli enklare, roligare och 18 TIDNINGEN C.
  • 19.
    Christopher Hansson, ViktorSjöling och Patrik Olofsson CUF:are satsar på gröna tvättbollar Nytt, fritt och roligt. Så sammanfattar killarna i GCW första halvåret som egen- företagare. Än har pengarna inte börjat rulla in, men målsättningen är tydlig. – Man vill få in så mycket pengar som möjligt, säger Christopher Hansson som är 18 år och inköpsansvarig. TEXT OCH FOTO: NANA HÅK ANSSON CHRISTOPHER HANSSON OCH KOMPISARNA VIKTOR talas om innan. Vi ville också att produkten SJÖLING, PATRIK OLOFSSON OCH ANDREAS GOOD skulle vara bra och miljövänlig, berättar FAKTA UNG läser alla Ekonomiprogrammet på Lerums Viktor Sjöling på frågan om varför de valt att FÖRETAGSAMHET Gy mna sium. GCW ä r ett så ka llat Ung satsa på just så kallade tvättbollar. Företagsamhet-företag och är en del av deras – Och tvättbollar ligger bra i tiden, förklarar Ung Företagsamhet är en rikstäckande skolgång. Under ett läsår får de möjligheten att Patrik Olofsson. organisation, vars syfte är att främja eget företagande bland unga människor i under skolans uppsikt pröva på att vara egna De har var och en investerat 250 kronor Sverige. Idén med detta är att ungdomar förtagare. i företaget. Tanken är att de ska börja i liten under ett läsår ska få prova på att driva Och vad kommer då företagsnamnet ifrån? skala för att sen expandera allt eftersom. ett företag. Vid början av året utvecklas Green Clean Washing Machine, det vill säga De är något blygsamma när pratar om före- företagets idé, därefter drivs företaget ”grön ren tvättmaskin”, syftar på produkten tagets målsättningar, det är svårt att sia in i vidare, eleverna deltar i mässor, tävlingar företaget säljer, nämligen tvättbollar som framtiden menar de, men målet är naturligtvis och mycket mer. Under läsåret 2008/2009 är ett miljövänligt alternativ till vanligt att det ska gå bra. Christopher Hansson är den startade cirka 18 500 elever 5 600 företag. tvättmedel. som är mest ivrig: – Vi hade tänkt att det skulle vara något – Går det bra ser jag inga hinder för att vi annorlunda, något som man inte hade hört startar upp företaget igen efter gymnasiet. » TIDNINGEN C . 19
  • 20.
    » Framförallt är det kul att vara egenföre- FAKTA TVÄTTBOLLAR tagare, understryker de. Genom att driva företaget får de en inblick i hur det fungerar ”i Istället för tvättmedel stoppar man verkligheten”. Det är lärorikt och roligare än in små flygande tefat-liknande bollar den traditionella undervisningen i skolan. i tvättmaskinen. Bollarna innehåller – Och det är fritt, man kan välja själv vad visserligen i likhet med konventionella man ska göra. Marknadsföring, ekonomi… tvättmedel kemikalier men i mindre man kan själv rikta in sig på något som man mängd och det är kemikalier som inte själv tycker är roligt. anses vara miljöskadliga. När kemikalierna Men de unga herrarna har inte bara startat reagerar med vattnet börjar de producera ett eget företag. Förra året startade de en ny joniserat syre som aktiverar molekylerna i CUF-avdelning i Lerum. Viktiga frågor för vattnet så att de tränger in i textilfibrerna gruppen har varit att få ner ungdomsarbets- och lyfter bort smutsen. lösheten. De tror att just fler ungdomsföretag är en lösning på det stora problemet. VAD TYCKER NI BORDE GÖRAS FÖR ATT DET SKA BLI ENKLARE FÖR UNGDOMAR ATT STARTA FÖRETAG? – Skrota LAS, sänk arbetsgivaravgiften och satsa på nystartsjobb. Och uppmuntra ungdo- mar till att starta eget, det är väldigt viktigt, fastslår Christopher Hansson, egenföretagare och tillika ordförande i CUF Lerum. Vill du komma i kontakt med killarna i GCW? Mejla gcw@live.se Patrik Olofsson visar upp GRW’s produkt “tvättbollar“ Hallå där Eskil Erlandsson! Hur är det möjligt att grisar vanvårdas i Sverige? länder. Så om du vill gynna en djurvänlig gris- FOTO: HANS RUNESSON – Jag blev uppriktigt ledsen och bekymrad när produktion ska du fortsätta att köpa svenskt. jag såg bilderna på de vanvårdade grisarna Den som vill ställa ännu högre krav än vad för några veckor sedan. Det är uppenbart att lagen kräver kan köpa KRAV-märkt griskött. djurskyddet inte fungerat. Då har grisen även fått gå ute. Vems är ansvaret för när djur far illa? Hur kan det bli bättre i framtiden? – Ansvaret för att djuret mår bra ligger alltid i – Vi har redan gjort några saker för att det första hand hos ägaren. Staten har ansvar för ska bli bättre. Till exempel har vi bestämt att att se till att ägaren i sin tur följer lagen. Om grisgårdar var femte vecka ska genomgå en man inte gör det, så ska man inte ha djur, och djurskyddsdeklaration som utförs av en legiti- då kan vi från statens sida se till att man får merad veterinär. Regeringen har också flyttat djurförbud. över djurskyddsansvaret till länsstyrelserna eftersom det fram till det att Alliansregeringen Tycker du att konsumenten ska välja bort svenskt tillträdde fanns stora problem med många griskött efter det som har hänt? kommuners djurskyddskontroll. När den orga- – Nej, det tycker jag absolut inte! Det ser nisationen har satt sig tror jag att det blir både mycket värre ut i nästan alla andra länder. bättre rutiner och högre kvalitet på kontrollen. Svenska grisar skyddas av världens sträng- aste djurskyddslag. Vi har lag på att grisar ska Kommer du att köpa julskinka i år? ha tillgång till strö att böka i, det är förbjudet – Ja, det kommer jag att göra. Men jag kommer att fixera suggor och att klippa av svansen på att se till att den kommer från en grisbonde grisarna. Så ser det inte alls ut i de allra flesta där jag vet att djuren har haft det bra. . 20 TIDNINGEN C
  • 21.
    Älskade julskinka Viktigast på julbordetär skinkan. Den behåller år efter år sin förstaplats på listan över de mest populära julbordsrätterna. Enligt Scans julundersökning är julskinkan favoriträtt på julbordet för 85 procent av svenskarna. TEXT: ELISABETH JANSSON FOTO: SVENSK KÖT TINFORMATION DEN SENASTE DJURSKANDALEN HAR DOCK LETT TILL EN ÖKAD EFTERFRÅGAN PÅ EKOLOGISKA SKINKOR, och trots att det är flera veckor kvar till jul har många mindre leverantörer redan slut på ekologisk julskinka. Men även om 27 procent av svenskarna uppger att det är viktigt med ekologisk skinka, är endast sex procent av de julskinkor som Scan säljer ekologiska. Det kan bero på att priset nästan är det dubbla. Så vad finns det då för olika julskinkor? I valfrihetens Sverige kan man välja mellan färsk rimmad julskinka, lättrökt julskinka eller ekologisk julskinka. Att rimma och laga egen skinka kräver pla- nering och tid, men liten arbetsinsats. För den som är mer bekväm än så är det lämpligt att välja en färdigkokt skinka som bara behöver griljeras. Den som inte ens har tid att griljera sin skinka själv kan till och med köpa den fär- diggriljerad. Men det är att kasta bort pengar. Det går snabbt och är lätt att griljera själv och så får man lite av den ljuvliga jullika doften hemma i köket. Även i år verkar trenden att köpa mindre skinkor hålla i sig. Det beror inte enbart på att det blir allt fler hushåll med få eller en person, KLASSISK SENAPSGRILJERAD JULSKINKA utan att det blir allt vanligare att de större hus- 1 julskinka på ca 3-4 kg Höj ugnstemperaturen till 300 grader. Skär hållen köper ett par små skinkor i stället för en bort svålen på skinkan och torka den med stor. Då håller sig skinkan fräschare, eftersom 1 ägg, uppvispat en ren kökshandduk eftersom griljeringen den konsumeras på kortare tid. 1 msk Coleman’s senapspulver då fäster bättre. Placera skinkan i en Men om man köper en julskinka modell ugnssäker form. Blanda ihop senapspulver, 4 msk siktat ströbröd större räcker den till en mängd måltider resten socker och ströbröd. Pensla skinkan med av julen. Enklast är att göra sig en härlig skink- 3 msk strösocker ägget, strö över blandningen. Häll lite macka. Eller laga en riktig rätt av skinkan, till matolja i pannan, griljera i fem-tio minuter, Värm ugnen till 125 grader. Spola av skinkan ös skinkan med oljan under tiden. exempel pastasås, skinkpytt eller ost- och i kallt vatten. Stick in en stektermometer. skinkpaj. Lägg skinkan på ett galler med en långpanna under. Stek skinkan tills termometern visar 65 grader och ta ut den ur ugnen. . TIDNINGEN C 21
  • 22.
    c.profil Millis är kommunens starkakvinna Lika delar dramatik och komik har kantat Mari-Louise Wernerssons väg till partitoppen. En sak är den nytillträdda ordföranden i kommunala sektionen övertygad om: – Det går bättre om man har roligt! TEXT: K ARIN HYL ANDER FOTO: CHRISTEL LIND ÅLADROTTNING. Till titlarna kommunråd, kommunstyrelseord- förande och ordförande i kommunala sektionen i Centerpartiet FALKENBERG SER SIG GÄRNA SOM HUMORNS HUVUD- kommunstyrelsesammanträdena. Ibland het- I brist på jämnåriga umgicks Mari-Louise STAD I SVERIGE. INTE SÅ UNDERLIGT MED TANKE PÅ tar det till lite och då är det förlösande med med släkten, inte minst sin samhällsengage- att det bland kommuninvånarna finns komiker ett skratt. rade farfar. som Annika Andersson och Stefan & Krister. – Han lärde mig namnen på världens alla Stadens nyårsrevy är landets största. Och KANSKE FÅR MAN SÄKERHET NOG BÅDE presidenter och jag kunde tidigt vilka som revypappan har en rik källa att ösa ur när det ATT BJUDA PÅ SIG SJÄLV OCH ATT TACKLA satt i regeringen. Farfar och jag diskuterade är dags att skriva manus. Han heter nämligen OVÄNTADE SITUATIONER OM MAN VÄX- mycket politik, det har funnits där alltid. Magnus Wernersson och delar frukostbord ER UPP SOM BONNATÖS I TRYGGESTAD Den politiska förebilden fanns också näst- och liv med kommunens starka kvinna, Mari- MITT PÅ ÖLAND? gårds – landstings- och kommunpolitikern Louise Wernersson. – Ja, det var precis som det låter; en trygg och Åke Svensson från Räpplinge. Mari-Louise Att det ska vara roligt i politiken och det go uppväxt men jag var lite ensam. Jag var den följde med honom på olika möten och satt och kommunala arbetet är också viktigt för Mari- enda som föddes i min församling 1965 och lyssnade med spänning på vad han hade att Louise Wernersson. när jag började ettan kunde min fröken inte säga. –Min målsättning är att vi ska skratta förstå allt vad jag sa trots att hon också var – Åke var en väldigt god, jordnära och lös- minst en gång under öländska. ningsorienterad politiker, säger hon. . 22 TIDNINGEN C
  • 23.
    c.profil FAKTA Ann Mari-Louise Wernersson (kallas Millis) Ålder: 44 år Född och uppvuxen: På Öland Vardagssyssla: Kommunråd i Falkenberg Aktuell: Har i höst tillträtt som ordförande för Centerpartiets kommunala sektion kan Mari-Louise Wernersson nu lägga ytterligare en. I augusti blev hon utsedd till årets Åladrottning av Ålakademin. – Det blev jag för kommunens miljövårdsarbete i Ätran. Det är en jätteallvarlig fråga. 99 procent av ålen har försvunnit. Missförhållanden som man vet om måste man göra allt man kan för att åtgärda och detta vet vi. Så jag ska ge järnet det här året! säger hon. Den första egna politiska insatsen gjorde – Även om jag inte är lika aggressiv som jag mig vid tåget undrade de hur det hade gått. Jag hon i Folkkampanjen mot kärnkraft inför kärn- var då, säger hon. kunde inte annat än skratta… kraftsomröstningen 1979. Den politiska karriären tickade på. Mari- Det var bara att ta sitt pick och pack och Mari-Louise var 14 år gammal och valdes till Louise började på förvaltningslinjen på hög- flytta tvärs över landet. I dag är Mari-Louise vice ordförande i folkkampanjen i Borgholm. skolan i Växjö men hoppade av för ett jobb och Magnus båda döttrar i tonåren och det – Jag var väl inte direkt till nån hjälp för den som politisk sekreterare i landstinget i Kalmar gemensamma företaget, kommunikationsby- ordinarie. När han inte kunde åka på möten län. Hon har suttit som ombudsman både för rån Wernersson Idé, har hunnit få två anställda. frågade jag om det gick att cykla dit… Men jag partiet och Centerkvinnorna. skrev insändare och knackade dörr jädrar i mig! Det var som engagerad vice ordförande i HUR VAR DET DÅ MED DRAMATIKEN? CUF-distriktet som hon mötte sin blivande Jo, när Mari-Louise Wernersson tillträdde som HUR DET GICK? man, hallänningen Magnus. kommunstyrelsens ordförande och kommun- Jodå, det valdistrikt i Sverige som sam- – 25 år tidigare hade mina föräldrar träffats råd i Falkenberg skedde det under verkligt dra- lade flest nej-röster låg i Borgholms kommun. på en CUF-stämma i Uppsala. När jag skulle matiska former. Hon tvingades ta över rodret Och Mari-Louise Wernersson är än i dag åka på stämma i samma stad så flabbade de över en natt. kärnkraftsmotståndare. lite och önskade mig lycka till. När de hämtade – Jag arbetade politiskt i kommunen och TIDNINGEN C . 23
  • 24.
    c.profil honom, inte som att jag tog hans plats. I dag är han min andreman precis som jag var hans tidigare, säger Mari-Louise. Bara ett halvår senare kom nästa chock. Oppositionsrådet Bill Andersson, som stöttat Mari-Louise mycket under den första tiden som kommunråd, segnade ner och dog i kom- munhuset, 62 år gammal. – Livet är så. Det händer grejer, säger Mari- Louise allvarligt. Mari-Louise Wernerssons hjärtefråga delar hon med sin partiledare; näringslivspolitiken. När tidningen C. träffar henne har hon just varit på en företagarfrukost i Ullared. – Näringslivsfrågor handlar ju om allt från infrastruktur till attityder och att få igång tillväxten igen är det viktigaste vi politiker har att jobba med, säger hon. – Falkenbergs kommun har just utsetts till årets IT-kommun. Jag tog emot priset på Göteborgsoperan häromkvällen och är så himla stolt. Att en “bonnakommun” kunde ta priset framför näsan på Silicon Valley i Stockholm – de övriga nominerade var Järfälla, Täby och Stockholm! Att vi med egen kunskap, kompetens och drivkraft har drivit utveckling vidare en bra bit ifrån Märsta! FULLTECKNAD KALENDER Miljö- och energifrågor hör också till det som engagerar henne. En annan stor och viktig sak, som tar mycket tid just nu, är planeringen av kommundagarna i Göteborg. Som för alla politiker på Mari-Louise Wernerssons nivå är både dagar och kvällar TANKESTÄLLARE. Först fick Mari-Louise Wernerssons gode vän och företrädare på kommunrådsposten, partikamraten Ingemar fulltecknade nästan jämt. Men bara nästan. Johansson, en stroke. Ett halvår senare dog oppositionsrådet Bill Andersson mitt i valrörelsen. – Livet är så. Det händer grejer. Det är läxan jag fått, säger Mari-Louise Wernersson. Ingemar Johanssons stroke, Bill Anderssons hastiga död och det faktum att även Bills efter- » partistyrelsen ungefär en dag i veckan och När Ingemars familj kommit till sjukhuset trädare har drabbats av stressrelaterade hälso- trivdes väldigt bra som egen företagare. Jag åkte Mari-Louise hem och hade krismöte med problem har gett Mari-Louise Wernersson en hade inte tänkt tanken att bli kommunråd. Så sin egen. tankeställare. kom den fruktansvärda dagen den 18 januari – Jag visste ju att jag måste ta vid på något – Jag var nyligen på Previa och tog prover 2006. Ingemars sekreterare ringde och sa att sätt. Det var bara att lägga om livet. Redan näs- för att kolla upp att allt är bra. Varje dag ställer han hade blivit sjuk. Det hördes direkt att det ta dag var jag tvungen att hålla informations- jag klockan på kvart i sex för att hinna med en var allvarligt. möten om vad som hänt, säger Mari-Louise. frisk morgonpromenad tillsammans med min Att hålla sig kall och rationell i det läget var väninna Fia. Och på helgen försöker jag att Jag skrev insändare inte det enklaste. Det blev något lättare när Ingemars fru ringde redan på andra dagen och hålla en hel dag fri från arbete. Då kollar jag inte ens Facebook. Allra bäst tycker jag att det och knackade dörr meddelade att Ingemar hade gett Mari-Louise sitt mandat och förtroende. Han kunde inte tala är om vi har gäster hemma på lördagskvällen eller om vi är bortbjudna till goda vänner. Jag jädrar i mig! men hade skrivit på en lapp: ”Millis ska ta över”. Till de svåraste ögonblicken i hennes liv hör tycker ju om att ha roligt! Ingemar Johansson, som inte bara var cen- ändå det när hon räckte fram pappret till sin terpartistiskt kommunråd i Falkenberg utan företrädare uppe på sjukhuset och bad honom också Mari-Louises gode vän, hade drabbats skriva under att han avsade sig uppdraget av en stroke. Hon följde med i ambulansen in som kommunstyrelsens ordförande. till länssjukhuset i Varberg. Det blev ändå bra till slut, både för Mari- – På vägen dit försökte jag ringa hans fru. Vi Louise och för Ingemar Johansson. visste ju inte om han skulle klara sig. – Han har valt att se det som att jag hjälpte 24 TIDNINGEN C .
  • 25.
    c.profil FAKTA CENTERPARTIET I KOMMUNER, LANDSTING OCHREGIONER Efter valet 2006 har Centerpartiet, utöver de 29 riksdagsledamöterna, omkring 3 000 förtroendevalda på den regionala och lokala nivån. Centerpartiet finns representerat i alla kommuner förutom fem, och finns också med i olika majoriteter i cirka 160 av landets 290 kommuner. I 58 kommuner innehas posten som kommunstyrelseordförande av en centerpartist. I landets regioner/landsting har Centerpartiet sammanlagt 160 mandat och finns med i ledningen i elva av landets 20 regioner/landsting. Centerpartiet fick i snitt 9,1 procent i 2006 års kommunalval och 7,9 procent i region/ landstingsvalet. I de enskilda kommunerna varierar Centerpartiets valresultat från några procent upp till dryga 45 procent. KOMMUNALA SEKTIONEN För att den centrala och lokala politiken ska hänga ihop, och för att stärka och utveckla den regionala och lokala politiken har Centerpartiet en kommunal sektion. Sektionen rapporterar till Partistyrelsen och arbetar gentemot förtroendevalda på kommunal och regional nivå. Sedan slutet av augusti leds sektionen av Mari-Louise Wernersson som också är kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg. Kommunala sektionen håller koll på vad som händer inom Sveriges Kommuner och Landsting och har också en stödgrupp för lokala politiker som utsätts för olika former av hot. Kommunala sektionen ansvarar för Kommundagarna som är det årliga mötet för Centerpartiets ledande kommunpolitiker. Nästa gång hålls Kommundagarna i Göteborg den 5-6 februari. MOT NYA HÖJDER. Det är extra roligt att vara centerpartist i Falkenberg, tycker Mari-Louise Wernersson. Både för att partiet har ett starkt fäste här och för att klimatet i kommunhuset är gott. . TIDNINGEN C 25
  • 26.
    debatt Delta i debatten! Mejla in ditt debattinlägg till: elisabeth.jansson@centerpartiet.se Konsumtion ska uppmuntras – inte strypas Replik på Carlos Anderssons debattartikel i förra numret av tidningen C. Han menade att Centerpartiet måste förtydliga sin miljöprofil och börja ifrågasätta konsumtionssamhället. Henrik Björkman från Centerpartiet i Gävleborg tycker tvärtom att tillväxt och efterfrågan är förutsättningar för en hållbar värld. TILL ATT BÖRJA med vill jag tacka Carlos för att Naturligtvis är det viktigt att utnyttja MEN JAG HÅLLER naturligtvis med dig i du tar upp detta ämne, miljöfrågan förtjänar naturens resurser på ett effektivt sätt, det mycket av det du skriver. Centerpartiet är mer diskussion än att i koncensus lämnas med behöver vi inte diskutera. Men är då lös- i stort behov av att förtydliga och utveckla medskicket att den är viktig. Det viktigaste ningen att i så stor utsträckning som möjligt sin miljöprofil. Det är inte bara för att vinna att diskutera är hur vi ska göra inte enbart att producera lokalt? väljare, det är främst för att Sverige och vi ska göra något. världen behöver frihetliga miljöpartier. Den JAG KAN GE ETT exempel för att göra min positionen kommer vi inte att ta genom att MEN ATT HA INGÅNGEN att människor bara ska argumentation övertydlig; jag bor i Torsåker kopiera Miljöpartiets skrämselargumenta- få konsumera de varor som de ”verkligen någon mil norr om Dalälven. I min by finns tion och stagnationspolitik, vägen är inte att behöver” gör mig mörkrädd. För vem ska en efterfrågan på vin och jag bestämmer strypa konsumtion utan att uppmuntra den. bestämma vad det är som man verkligen mig för att starta en vingård. Efter stora behöver och vem ska se till att människorna investeringar och enorma uppvärmningskost- HENRIK BJÖRKMAN inte konsumerar det som inte är tillåtet. nader har jag fått igång några vinrankor som Centerpartiet i Gävle Politikens utmaning är att styra konsumtionen producerar druvor med ganska dålig kvalitet. och efterfrågan till hållbara alternativ. Det Samtidigt har en driftig kille i södra Frankrike är genom konsumtion och efterfrågan som börjat producera vin, för samma kostnad vi kan driva utvecklingen åt rätt håll. som jag kan producera en flaska kan han få fram 100 stycken. Att stanna utvecklingen nu vore ödesdigert, det är nu vi måste hitta morgondagens lös- VAD ÄR DÅ LÖSNINGEN på detta? Är det att ge ningar. Människor i fattiga länder kommer inte mig skattefinansierat stöd för få affärerna att nöja sig med låsas in i fattigdom, de har att gå ihop, är det att förbjuda människor rätt till utveckling. För att utvecklingen ska i Torsåker att dricka vin eller är det att låta vara hållbar krävs nya idéer och mer forskning killen i Frankrike syssla med vintillverkning, och för att någon ska forska krävs efterfrågan se till att han gör det på ett miljövänligt sätt på idéer. Utveckling, tillväxt och efterfrågan och frakta vinet till Torsåker med förnyel- är förutsättningar för en hållbar värld. sebart drivmedel? Jag röstar på det sista alternativet. Det finns nog de som efterfrå- LOKAL PRODUKTION anses av många inklusive gar whiskey i Torsåker också, det kanske är Carlos vara en del av vägen till ett ekologiskt på den marknaden jag ska slå mig in på. hållbart samhälle, jag håller inte med. Henrik Björkman . 26 TIDNINGEN C
  • 27.
    Centerpartiet i Bryssel Merhjärta och smärta med Lissabonfördraget En ny arbetsvecka i Strasbourg är på väg att ta slut och Lena Ek andas ut under några minuter i arbetsrummet. TEXT: KRISTIAN L JUNGBL AD – VALRÖRELSEN I VÅRAS VAR NÅGOT AV DET JOB- – Istället för att, som jag gjorde när jag var har också präglat hennes val att nu också vara BIGASTE, MEN SAMTIDIGT ROLIGASTE JAG VARIT MED ekonomiskpolitisk talesperson för partiet, ersättare i Jordbruksutskottet. om, säger Lena Ek. bygga från grunden med en långsiktig ekono- – Att Europa har ett hållbart jordbruk är Hon fick drygt 33 procent av Centerpartiets misk plattform tillsammans med de andra bor- viktigt för alla svenskar. Det är också troligt personkryss och känner sig ödmjuk och stolt gerliga partierna, handlar parlamentsarbetet att jordbruket kommer att bli nästa klimatre- över det stora förtroendet. Samtidigt känner om allianser i sakfrågor, säger Lena Ek. surs. Dessutom älskar jag ju skogen! hon att stödet förpliktigar. I och med att Lissabonfördraget träder i – Jag kommer att arbeta hårt för att visa FRAMTIDSFRÅGOR I FOKUS kraft kommer Jordbruksutskottet att få mer upp mitt arbete för väljarna och för alla cen- Trots att Lena Ek sitter på Centerpartiets att säga till om. Den så kallade medbeslutan- terpartister runt om i landet, säger hon. enda mandat i Europaparlamentet är hon inte derätten, som innebär att parlamentet och Som före detta kommunalråd och riksdags- ensam. Genom sin position som gruppledare ministerrådet har lika stor makt, kommer ledamot är det inte första gången som Lena Ek för den liberala gruppen i det tunga industri-, att utvidgas till flera områden, däribland till klarar av en valrörelse för att därefter sätta forsknings- och energiutskottet har hon genom jordbrukspolitiken. igång det politiska arbetet. årens lopp förhandlat många viktiga frågor. – Genom det nya fördraget kommer den – Att arbeta i Europaparlamentet innebär – Jag har haft förmånen att arbeta med ideologiska nerven att bli tydligare i parla- ett politiskt entreprenörskap som har stora stora frågor som kemikaliedirektivet REACH, mentet. Det kommer att bli spännande att se likheter med kommunpolitiken. Mycket hand- EU:s klimatpaket och nu under hösten med om det även påverkar alliansbyggandet, men lar om personkemi och att bygga allianser, Telekompaketet, säger Lena Ek. räkna med att det kommer att bli mer hjärta säger Lena Ek. Inför den här mandatperioden kommer och smärta i Europapolitiken. Den tydliga blockpolitik som finns på riks- Lena Ek även fortsättningsvis att rikta in sig på planet i Sverige och som kräver en annan typ klimat och energipolitik, samt jämställdhets- av alliansbygge saknas. och öppenhetsfrågor. Dessa prioriteringar . TIDNINGEN C 27
  • 28.
    MED CENTERPARTIET LANDETRUNT c.sverige! ÅRSMÖTEN Till alla medlemmar i CENTERPARTIET, CENTERKVINNORNA, CENTERPARTIETS UNGDOMSFÖRBUND & CENTERSTUDENTER Alla medlemmar i Centerrörelsen kallas till och har rösträtt på Centerpartiets krets- årsmöte. Samtliga kretsar i Centerpartiet har möjligheten att publicera sin inbjudan till årsmöte i tidningen C. Här nedan hittar ni de kretsar som har valt att kalla till årsmöte i medlemstidningen. Skriv in datumet i kalendern och varmt välkommen på ett spännande årsmöte! ALE 2010-02-15 kl 19.00 FINSPÅNG 2010-01-25 kl 18.00 Starrkärrs bygdegård Missionskyrkan i Finnspång Boel Holgersson, tel 0733-300 223 eller Fredrik Blomberg, 0122-211 11, e-post boel.holgersson@centerpartiet.se fredrik.blomberg@tele2.se BERG 2010-02-14 kl 19.00 FÄRGELANDA 2010-03-09 kl 18.30 Gymnasieskolan, Svenstavik Torps Skola Dan-Olov Westberg, dan-olov.westberg@berg.se Marion Pelli, 0528-200 88, marion.pelli@spray.se BJUV 2010-01-27 kl 19.00 GNOSJÖ 2010-02-08 kl 18:30 Smedjan Billesholm GSK Stugan Gnosjö 042-89070 Tore Gustavsson BODEN 2010-02-28 kl 15.00 GÄLLIVARE 2010-01-04 kl 17.30 Partilokalen Hellgrensgatan 4 SV-lokalen, Raijoväg 3, 982 36 Gällivare Roger Bohman, 070-696 24 55, rutbo@telia.com HÖÖR 2010-02-23 kl 19.00 Berit Vennström, 0975-102 39, Kyrkans Hus i Bosjökloster beritvennstrom@hotmail.com Ola Kollén, 0413-224 46, ola.kollen@telia.com BOLLNÄS 2010-02-16 kl 19.00 Hantverkslokalen i Bollnäs HABO 2010-02-28 kl 14.00 Maud Kvarnäng, maud.kvarnang@centerpartiet.se JÄRFÄLLA 2010-02-10 kl 18.30 Nya församlingshemmet, Bankeryd Studieförbundet Vuxenskolan, Kvarnplan 11, BORÅS 2010-02-10 kl 18.30 Egon Waldemarsson, 0733-37 46 55, Jakobsberg Plats meddelas senare egon@habo.net Monica Lindberg, 070-250 02 02, boraskrets@centerpartiet.se HALMSTAD 2010-02-22 kl 18.30 monica.lindberg@dhl.com BOTKYRKA 2010-02-12 Holms bygdegård, Holm KALIX 2010-02-23 kl 19.00 Tid och plats meddelas senare Vera Andersson, 035-10 31 40 (ons fm), Kalix Folkhögskola, Älvgården vera@hyltan.se, halmstad@centerpartiet.se Kretsordförande Kristina Henriksson, BOXHOLM 2010-01-31 kl 17.00 kristina.henriksson@sv.se Samlingssalen Bjursdalen, Boxholm HANINGE 2010-02-28 kl 14.00 Per-Åke Agnevik Plats meddelas senare KARLSKOGA 2010-02-09 kl 19.00 Petri Salonen, 070-397 41 42, Prisma Café BRÄCKE 2010-02-10 kl 19.00 petri.salonen@centerpartiet.se Inga-Lill Andersson, bjorkmo@tele2.se Jämtkrogen Bräcke Jan Danielsson, jv.danielsson@telia.com HELSINGBORG 2010-02-15 kl 18.00 KARLSKRONA 2010-02-10 kl 18.30 Mörarp Plats meddelas senare DALS ED 2010-03-14 kl 15.00 Christina Freij, 0709-10 97 82, Gamla Real christina.freij@centerpartiet.se KINDA 2010-02-14 kl 14.00 Kenneth Gustavsson, 0534-320 37 Tjällmo Horn HJO 2010-02-24 kl 19.00 Göran Olsson EKSJÖ 2010-02-15 kl 19.00 Södra Fågelås församlingshem Mariannelund, Folkets Hus Gert Franzén, 0503-124 97 KLIPPAN 2010-03-11 kl 19.00 Conny Sixtensson, 070-644 84 71, Skäralids Restaurang conny.sn@hem.eksjo.com HUDIKSVALL 2010-02-25 kl 19.00 Torsten Johansson, 0435-150 51 Meddelas senare ENKÖPING 2010-02-17 kl 19.00 Lars-Olof Widell, 0650-148 48, KROKOM 2010-02-15 kl 19.00 Litslena bygdegård lars-olov.widell@centerpartiet.se Plats meddelas senare Gunilla Karlsson, 0171-359 26, Evert Jonsson, evert.jonsson@centerpartiet.se enkoping@centerpartiet.se HÅBO 2010-02-10 kl 19.00 Kommunhuset KUMLA 2010-02-28 kl 17.00 ESLÖV 2010-02-25 kl 18.30 Sven-Erik Svensson, Studieförbundet Vuxenskolans lokal, Prästgården, Marieholm sveneric.svensson@choseutveckling.se Viagatan 8, Kumla Jenny Eberyd, 0413-55 52 57, Jan Engman jenny_eberyd@hotmail.com HÄRNÖSAND 2010-02-21 kl 19.00 KUNGSBACKA 2010-03-08 kl 19.00 Församlingsgården i Härnösand Hanhalsgården ESSUNGA 2010-02-27 kl 19.00 Räddningstjänstens lokal, Nossebro Niklas Forslund, 070-5435700 Kristina Karlsson, 0706-66 56 91 Gunilla Johansson, gunilla.arnej@swipnet.se HÄSSLEHOLM 2010-02-24 kl 19.00 KÖPING 2010-02-25 kl 19.00 FALKÖPING 2010-02-23 kl 19.00 Storby Bygdegård Tallåsgården i Munktorp Meddelas senare Kretsexpeditionen 0451-834 08, Per-Anders Jansson, 070-537 18 64, Hillevi Wallgren, adolfsson.hillevi@telia.com centerpartiet.hlm@telia.com per-anders.jansson@centerpartiet.se . 28 TIDNINGEN C
  • 29.
    LAHOLM 2010-02-15 kl19.00 SALEM 2010-02-03 kl 18.00 - 21.00 TRELLEBORG 2010-02-22 kl 19.00 Kräveds Bygdegård Salems kommunhus / ”Bergaholm” Vattentornet i Trelleborg Ove Bengtsson, 0708-35 95 34, ove. Leif Ståhl, 0739-15 81 54, leif_stahl@yahoo.com Patrik Holmberg, 0708-81 77 70 bengtsson@laholmsbredbandsbolag.se SKINNSKATTEBERG 2010-01-17 kl 15.00 TROLLHÄTTAN 2010-02-22 kl 18.30 LANDSKRONA 2010-02-15 kl 18.30 St. Davidsgården Skinnskatteberg Upphärads bygdegård Plats meddelas senare Anders Andersson, bussbyn@gmail.com Gunilla Karlsson sven-olof.birgersson@swipnet.se SKURUP 2010-02-06 kl 10.00 TROSA 2010-02-25 kl 19.00 LINDESBERG 2010-02-08 kl 18.30 Skurups Bygdegård Jörgen Sjöslätt, 0411-45159 Plats meddelas senare Masugnen, Lindesberg jorgen.sjoslatt@tele2.se TÄBY 2010-01-30 tid meddelas senare Karl Arne Löthgren, 070-517 60 58 SKÖVDE 2010-03-01 kl 18.30 Radarvägen 43, Hägernäs, Täby LINKÖPING 2010-02-20 Stadshuset, Skövde KG Eriksson, 0708-82 44 27, Tid & plats meddelas senare kg.eriksson@bredband.net Gun Edin, g.edin@telia.com Kim Svensson, 013-31 21 23, kim.svensson@centerpartiet.se STORFORS 2010-01-21 kl 18.00 UMEÅ 2010-02-22 kl 19.00 Sockenstugan Bjurtjärn Landstingshuset Umeå LUND 2010-03-01 kl 19.00 Gerd Lagerqvist, 0550-910 42, gerd. Eric Bergner, eric.bergner@centerpartiet.se N. Ugglarps bygdegård lagerqvist@telia.com Börje Hansson, borje.hansson@centerpartiet.se UPPLANDS VÄSBY 2010-02-20 STORUMAN 2010-01-31 kl 13.00 Tid & plats meddelas senare LYCKSELE 2010-02-21 kl 12.00 Vuxenskolan, Storuman Ansia Konferens & Restaurang Patrik Persson, patrik.persson@storuman.se VALLENTUNA 2010-02-24 kl 19.00 Hans-Olof Mårtensson, Café Biscotti, TunaTorg 3, 186 31 Vallentuna hansoe.martensson@telia.com STRÄNGNÄS 2010-02-18 kl 19.00 Märta Rönnås, 0734-13 93 82, Sal Glunten, Kommunhuset, Strängnäs centerpartiet.vallentuna@telia.com LYSEKIL 2010-02-15 kl 18.30 Anton Nordström, SAIS Klubbhus, Brastad anton.nordstrom@strangnas.se VILHELMINA 2010-01-15 kl 18.00 Christina Rörvall-Dahlberg, 0523-406 01, Hotel Wilhelminas SPA-avdelning rorvall-dahlberg@telia.com STRÖMSUND 2010-02-15 kl 19.00 Församlingshemmet, Backe Maria Kristoffersson, 070-371 49 09, MORA 2010-02-09 kl 18.30 Göran Espmark, 0670-350 24, maria.kristoffersson@vilhelmina.se Röda Stugan, Vasagatan, Mora goran.espmark@norrskog.se VÅRGÅRDA 2010-03-01 kl 19.00 Nils Carlsson, nils.carlsson@mora.se Dagcentralen Floragatan SUNDSVALL 2010-02-28 kl 09.30 MUNKFORS 2010-01-31 kl 17.00 Sockenstugan i Liden vid kyrkan Stig-Olov Tingbratt, tingbratt@telia.com Plats meddelas senare Hans Forsberg, 070-647 95 14, hans.forsberg.svensson@centerpartiet.se VÄRNAMO 2010-02-11 kl 19.00 Peter Ingmarsson, peter.ingmarsson@brevet.nu Plats meddelas senare MÖNSTERÅS 2010-02-15 kl 18.30 SUNNE 2010-02-10 kl 18.00 Stefan Widerberg, getterslid@telia.com Kronmunken, Mönsterås Café Löven Jonas Feltenmark, 0730-60 18 66, VÄXJÖ 2010-02-18 kl 19.00 Lennart Karlsson, 0499-208 09, jonas.feltenmark@centerpartiet.se Loke i Jät lennart.049920809@telia.com Carl-Gunnar Hagberg, NYBRO 2010-02-19 kl 18.30 SÄFFLE 2010-02-21 kl 15.00 carl-gunnar.hagberg@centerpartiet.se Alsterbro Folkets Hus Vattenverkets konferenslokal Christer Tengelin, 0709-50 52 52, christer. YSTAD 2010-02-25 kl 19.00 Kenneth Petersson, tengelin@spray.se Österlenkryddor kenneth.petersson@centerpartiet.se SÄTER 2010-02-07 kl 18.00 ÅRE 2010-02-14 eller 21 kl 19.00 OLOFSTRÖM 2010-02-17 kl 19.00 Nybo bygdegård Gustafs Copperhill, Åre Kyrkhults församlingshem Karl-Erik Finnäs, finnas@telia.com Anna-Lisa Hoflén, 070-219 16 07, ORSA 2010-02-09 kl 18.30 anna-lisa.haflen@centerpartiet.se Borns Bystuga SÖDERTÄLJE 2010-02-25 kl 18.30 Plats meddelas senare ÅRJÄNG 2010-02-12 kl 18.30 Mikael Thalin, mikael.thalin@cleanmail.se Josefin Gripenstam, 08-550 180 20, Best Western Hotel Årjäng ORUST 2010-02-28 kl 15.00 sodertalje@centerpartiet.se Roland Kylén, 076-130 41 27, roland@sillerud.se Studieförbundet Vuxenskolan, Henån TIBRO 2010-02-11 kl 18.30 ÖRNSKÖLDSVIK 2010-02-17 kl 18.30 Ingrid Nyström, ingrid.nystrom@yahoo.se Näringslivetshus Sidensjö Bygdegård OSKARSHAMN 2010-02-18 kl 18.30 Annica Henrysson 0504-31016, Barbro Olsson(Center exp.), 0660-182 10, Villa Shalom, Homhällevägen, Oskarshamn annica.henrysson@skovde.se 070-333 35 78, info@centerpartiet.nu Christer Brorson, ch.brorson@gmail.com TIERP 2010-02-24 kl 19.00 ÖSTERSUND 2010-02-21 kl 18.00 OVANÅKER 2010-02-25 kl 19.00 Plats meddelas senare Stocketitt, Frösön Plats meddelas senare, Se annons Bertil Ahlin, 070-372 19 21 Anki Lundstedt, 070-677 46 74, anki. Björn Mårtensson, 0271-310 41, 070-568 30 lundstedt@centerpartiet.se TIMRÅ 2010-02-24 kl 19.00 52, bjorn.martensson@helsingenet.com Lagårn, Lögdö bruk ÖSTHAMMAR 2010-02-17 kl 19.00 OXELÖSUNDS datum och tid meddelas senare Anita Hellstrand, 070-510 20 17, 060-15 60 31, Hökhuvuds bygdegård föreningslokalen Trädgårdsgatan 11 anita.hellstrand@centerpartiet.se Bertil Alm, 0174-109 16, 0709-22 84 47, TINGSRYD 2010-02-16 kl 19.00 bertil.alm@centerpartiet.se PERSTORP 2010-02-09 kl 18.30 Plats meddelas senare Rävemåla bygdegård ÖSTRA GÖINGE 2010-03-08 kl 18.00 Arnold Andréasson, Sören Gabrielsson, gabrielsson.soren@telia.com Brobygården, Broby familjen.andreasson@telia.com Sofia Bengtsson, 0709-36 05 52 TJÖRN 2010-01-30 kl 14.00 ROBERTSFORS 2010-02-23 kl 18.30 Sibräckagården Ostens lager, Ånäset Henry Hermansson, 070-635 31 55, 0304-66 Marta Pettersson, svmarta@robertfors.se 35 63, henry.hermansson@gmail.com . TIDNINGEN C 29
  • 30.
    c & hör CENTERFOLKI FARTEN Miljö- och gårdsstödet försenat Årets utbetalningar av miljö- och gårdsstöd är försenade. Det beror på att många uppgifter i databasen för jordbruksmark varit felaktiga. Fel, som den förra regeringen inte gjorde något åt. ALLIANSREGERINGEN HAR NU LAGT NÄSTAN 300 till att de ansvariga myndigheterna ligger efter förstod att vissa bönder riskerade att inte få MILJONER KRONOR PÅ ATT RÄTTA TILL FELEN, VILKET med utbetalningarna. sina pengar i tid bjöd jag in de ansvariga på var nödvändigt. Jordbruksverket och länsstyrelserna har Jordbruksverket och länsstyrelserna för att – Om vi inte hade rättat till felen kunde det målsättningen att 90 procent av stöden ska förhöra mig om det fanns något ytterligare ha lett till att enskilda brukare riskerade att få betalas ut innan årsskiftet. Sett över hela lan- som jag kunde göra, säger Eskil Erlandsson. betala tillbaka stora delar av sitt gårdsstöd. det är målet fullt realistiskt, dock ligger vissa Det entydiga svaret var att det inte fanns Det skulle också ha lett till stora böter för länsstyrelser sämre till än andra. Detta trots något som kunde göras från politiskt håll, Sverige. Danmark har haft liknande fel och att regeringen har gett länsstyrelserna sam- utan att det främst handlar om administrativa de har varit tvungna att böta en miljard kro- manlagt 120 miljoner kronor ytterligare i år för rutiner. nor till EU. Det är lika mycket pengar som en att de ska klara av att få ut stöden i tid. – Nu hoppas jag att de ansvariga myndig- procents sänkning av egenavgifterna, säger – För mig har det viktigaste varit att så heterna lägger allt sitt krut på att betala ut så jordbruksminister Eskil Erlandsson. många som möjligt ska få så mycket som möj- mycket de bara orkar så att så få bönder som Den extra administrationen har dock lett ligt av sina pengar så fort som möjligt. När jag möjligt drabbas, säger Eskil Erlandsson. Föreslå kandidater till Centerkvinnornas förbundsstyrelse! Nu är det dags att föreslå kandidater till Centerkvinnornas nya förbundsstyrelse som ska väljas av stämman i Lund den 23-25 april. Alla medlemmar i Centerkvinnorna har rätt att lämna in namnförslag till valberedningen. CATHERINE ISAKSSON NY Skicka kontaktinformation för den/de kandidater du vill GENERALSEKRETERARE I CIS föreslå till Ann-Christine Simonsson som är valbered- Catherine Isaksson, 47 år, blir från och med 1 februari 2010 ningens ordförande: ny generalsekreterare i Centerpartiets Internationella ann-christine.simonsson@swipnet.se Stiftelse, CIS. eller – Det känns spännande att få bidra till att utveckla CIS Ann-Christine Simonsson, och fördjupa det arbete som jag hittills har gjort på ideell Torp Östergården 3, basis. Att få bidra till att människor kan förändra sin livs- 514 61 DALSTORP situation genom demokratiutveckling är en oerhört stark Välkommen med ditt förslag senast den 15 februari! drivkraft för mig, säger Catherine Isaksson. Centerkvinnornas valberedning Catherine efterträder Siv Ramsell Westberg som efter mer än 10 år på posten nu slutar på egen begäran. . 30 TIDNINGEN C
  • 31.
    korsord känner sig Ç på - på denna sidan inom utslag är en full- fjädrad säker m inner kem in dansare kan läk- are skri- va motion på må la tunt ⁄skrivs känsligt kritise- ra hå rt varu kod mötte noak ara- ⁄ harang rat med bak- hå ller plats det kallt bad- muskel- svag- plats het begär blev ‹ må ngen på Vårdcentralen Familjeläkarna Skrea i Halland. dhl träd stres- sar Ç natur- även pro- sjö- utan in- är en m iljö- om en Ç rikt- å träd visa hoar fattas om är ovan bilden sällan dukter irland fara tresse märkt få gel stund n ing upp sig natten ifrå n förund- ton e rar i skyn kort forma höjd ⁄nå got ingenjör att ha i är töj- skjort- bar ärmen ? ⁄ mannen bakom peer ‹ fransk vän så dan kan bonden tropikväxt mynnar ut i gynt finnas ⁄ mj ukgör list anas tan ke- donau faller till- visar de lära gänglig som knäcks var med det hälsn ing bryr sig j ultid mesta hyllas må nfas är den som rabatt- dam med visar upp nästan slå r stickas växt sig till sig fram med vardags lever mj uk- välja vara skrev i över- fram ren- verdi då d skötare ÷ må n om vänds i tid- pigg n ing gör vi klaga passar goda dagens lite med soppor dubbel av fordon kreti plock- kan vara av sker i ar man vinner klister- typ sculler bär och hå ller kan en svam p i tem pen bå t i bilen vara © svenska korsord ab Vinnare Centerkryss 3/2009 ger en låter blir skön avkopp- sç jord- nä ra inställ-Çg samt förbud lätt tvätt- ling man röda ade genlj u d ÷ Ç s e lyssnar s lydig m ö e s t e k a n blev gam mal r e Lösningen är inskickad av: hund k på fäller den som vill r o k b e kille i särklass n 1. Ulla Sundberg, Säter illa kan gäd- v i s l u r a 2. Ragnar Peterson, Karlskoga da i vass läkar- ⁄ blir slang utan ute- l man av skadan stänga å s a a in- tresse slut- ande NAMN ........................................................................ luktade kärra hunden ÷ n som känner o s a d backa- e 3. Ann-Mari Håkansson, Fågelmara v a g n v e fallö n 4. Inger Wallin, Degeberga solo är ju som dom pelle svans- lös n typ tenn is- tour d e m ande- möte b ADRESS ...................................................................... ut märkt har vissa en i Ç m tänder mynt i ljus- Çg måla med Çe ligger i k Çb sago- orm a a n ä s för a 5. Ulla Pettersson, Målilla söder om affärer släkten snabbt england huvud syra s-holm grej satir låter Ç o h c e n t e r p a r t i s t e r ny- för- vånat badad himla ÷ om en hållit s e klar börjar räkn ing r e n stund efter två s n a r t p låda stoppar blod r a t a t 6. Seth Svensson, Dalsjöfors ÷ fästas fält kanske e t t n i t a s y t a o m n göra bäst anger som provat jätte- illa möjliga lång tid kanske tillhör e l toppen drog runt i t Çr ton i skalan brassica på latin den är ej klok k å l som mulen ›l e n p s hör upp! känns inte bra i ögat t 7. Inga-Lill Gunnarsson, Vimmerby POSTADRESS ............................................................... ÷ Çl e firas längre in mår v r e d gillar barn d e r Çe 26 sep- u söder- bergs i n i sjö- e tem ber sjuk 8. Lena Axelson, Edsbyn doktor brinner m inns bröd- v e k e å d a l i n g a n i s önskar på lj us nog krav- aller -31 krydda onöjd hårt virke carina jag ÷ m e r a k a gala- r e t n ses l rätts- e g a l t Skicka din lösning senast den 15 januari 2010 till: 9. Carita Härstedt, Tomelilla vagn ihop giltigt blir det får k a l l a r e a p a n a g e l a Centerkryss 4/2009 hösttid väl i kungen bra med götet ordn ing i lön ÷ gör r e d a r i n g l ÷ r a s o l d a t var en 10. Beril Karlsson, Bengtsfors långa tidningen C, Box 2200, 103 15 Stockholm köer svejk © svenska korsord ab TIDNINGEN C TIDNINGEN C .. 31 31
  • 32.
    EN TIDNING FRÅNCENTERPARTIET Nummer 4/2009 Posttidning B returadress: tidningen C. Box 2200, 103 15 Stockholm I Köpenhamn för att lyckas För drygt tre år sedan stod jag som alldeles ny minister, i riksdagens sammanbindningsbana, och upprepade miljöprioriteringarna för mandatperioden: klimat, hav, miljödriven tillväxt. Någon månad senare var klimatfrågan Det är vi miljöministrar som ansvarar omfatta alla världens länder och högst på den världspolitiska dagord- och driver klimatförhandlingarna. Vi sammanlagt minskar utsläppen så ningen. Tidigare världsbanksekonomen har haft åtskilliga tillfällen att testa att att jordens temperaturökning kan Nicolas Sterns kostnadsberäkningar varandras ståndpunkter och pressa på hållas under två grader. Detta har jag och Al Gores film fick massivt genom- varandra till det som behöver göras. också fått starkt stöd för i kampanjen slag. Plötsligt följdes varje rapport från 2grader som så många centerpartister FN:s klimatpanel av stora rubriker. Det Sverige o ch EU gjorde sig tidigt väl för- varit engagerade för.   som Centerpartiet talat om i decennier beredda. Steg för steg har vi förtydligat var nu på allas läppar. våra krav och förväntningar på andra Jordens klimat har väntat länge nog. länder. Vi såg i alliansregeringen till Det är i Köpenhamn beslutet ska tas, För mig har klimatfrågan också varit att Sverige som första land ställde upp med allt innehåll som är viktigt för att den helt ojämförligt största frågan på 30 procent minskning i EU. Vi höjde rädda klimatet. Efter tre års förberedelse under mandatperioden. När FN:s ambitionen och skiftade det socialde- tänker jag inte ge upp i slutspurten. klimatmöte nu har öppnat känns det mokratiska klimatmålet på minus fyra som slutet på tre år av förberedelser, procent till 2012, till en minskning på ANDREAS CARLGREN med åtskilliga resor – närmare 60 40 procent. Med det mest ambitiösa enbart i år - över hela jorden.   klimat- och energipolitiken i Europa FOTO : VICTO R BROT T visar vi vägen för att bryta beroendet Jag har under de här åren besökt jor- av fossil energi, och istället öppna för dens lunga i form av Amazonas regn- kraftfulla investeringar i det förny- skog. Jag har mött människor i Afrika bara. 2030 ska vi ha fossiloberoende som minst av allt orsakat klimatpro- fordonsflotta. blemen men nu drabbas hårdast av dem. Jag har sett utvecklingen av ny Så kan vi gå vidare: Centerpartiet leder grön teknik i Kina och Indien. På plats Alliansregeringen och Alliansregeringen har jag diskuterat med forskarna på leder EU för att driva på för miljön. Antarktis. Jag har haft till fällen att skaka hand och samtala med USA:s Nu reser jag till Köpenhamn för att Obama och Kinas Hu. Men framförallt leda EU:s miljöministrar i klimatför- har jag haft djupgående och omfat- handlingarna. Jag har varit tydlig: jag tande diskussioner med världens åker till Köpenhamn för att lyckas. Vi miljöministrar. behöver en överenskommelse som PS. Kampanjen 2grader samlade in över 25 000 namnunderskrifter. De har nu lämnats över till amerikanska och kinesiska ambassaden för att öka trycket för ett globalt klimatavtal.