Download to read offline
Ska lnr52003jan
- 1. Sida 1 I dettanummer ”Att vara eller inte vara? Redaktionen 1 3 Västvärldens filosofi är så liten Taoism inom Gestalt Zen-Buddhism inom Gestalt 4 7 9 En blivande buddhist- präst — Intervju Debatt: Vad är egent- ligen religion? Är det rätt att ta sitt liv?? 12 14 15 Verktygslådan: Polari- tetsövning 16 sig själva. Det är en känsla som åtföljer män- niskans medvetenhet om sig själv och sin sårbar- het, då hon ställs inför tanken på sin egen död. Det handlar om att möta livet som det är. ångestens grundläggan- de roll och att ångest är en ofrånkomlig del av människans tillvaro. Ångest är den grundläg- gande oro eller miss- stämning som männi- skor upplever så snart de blir medvetna om den för att individen ska må bra. Ofrånkomliga frågor handlar om ång- est, ensamhet och kär- lek, frihet, val, existens och meningen med livet. Ångest Den existentiella littera- turen har sysslat med Ångest Frihet Val Existentiell filosofi är vetenskapen om varan- det – ontologin. Att se människan som hon är, alltså mer än substan- ser och mekanik. Att upptäcka att jag finns här och nu och kan väl- ja att leva med en högre grad av medvetenhet. Människan är i ständig inre dialog kring temat att vara eller icke- vara – kring insikten om att vi en dag ska dö. Frågor kring varandet är ofta högaktuellt i tider av omvandling, när indi- viden känner sig hemlös och förlorad. Hon upp- lever ett främlingskap från naturen och från människan själv. Allt fragmenteras och blir oigenkännligt. Debatt och diskussion kring frågor om upplevelsen av vårt varande före- kommer sällan i vårt samhälle men utgör run- ”Att vara eller inte vara...?” Januari 2003 Gestalt SKÄL, nr 5
- 2. Sida 2 Så snartmänniskor blir medvetna om de grundläggande val som livet ställer dem inför, är de dömda att uppleva ångest. Ångest är därför en indikation på en per- sons medvetandenivå. När det kommer till kritan är medvetenheten en insikt om den grundläggande frihet som människan äger. Människor har till skillnad från ting och djur förmågan att träffa medvetna val i fråga om sina liv. När livet inte tas för givet, upplever människan existentiell ångest. Ensamhet och Kärlek Jag kan bara finnas i förhållande till Du (eller Det); inte ensam, menar Martin Buber. Det medfödda Du´et förverkligar sig i varje relation och fullbordas inte i någon. Den goda ensamheten är renande. Kärleken finns mellan Jag och Du, säger också Buber. För känslor bor i männi- skan. Och mellan Jag och Du finns An- den – alltså det verkliga Du´et. Redan Sören Kierkegaard menade att då människan funnit kärlek så har hon blivit den sanna individen. Hon som har för- stått den djupa hemligheten i, att för att älska en person, måste hon finnas i sig själv. Kärleken riktas då inte bara mot en person. Vi måste vara beredda att älska våra medmänniskor för att kunna förstå henne, menar t.ex. Ludwig Binswanger. Det är först kärleken, och endast kärle- ken, som kan se en person som den abso- luta och unika individ hon eller han är. I detta avseende har detta en betydande kognitiv funktion. Kanske uppfattades och erkändes denna kognitiva funktion redan på den tiden då kärleksakten och kunskapsakten betecknades med samma ord i det hebreiska språket. Frihet och Vilja Frihet finns överallt – i det stora men även i det lilla. Vi har alla frihet att göra val, omedvetet såväl som medvetet. Den- na frihet kan skapa ångest. Det betyder också att total ofrihet - att inte själv ha rätten eller möjligheten att över huvud taget fatta beslut om det egna livet - för vissa kan uppfattas som mindre ångestladdat! Jag´et har då överlämnat sig självt helt till någon annat/något annat. Blivit den- nes ”slav”. Det förefaller som om det finns två grundstrategier för att fly undan den exis- tentiella ångesten. • Den första är att säga nej till livet över huvud taget. Det gradvisa tillbaka- dragandet från livet kan leda över till drogmissbruk eller andra former av flykt. Efterhand leder denna strategi till isole- ring och upplösning. Slutligen drabbas de människor som väljer denna väg av den djupaste förtvivlan. • Den andra strategin är att acceptera livet som om det inte var frågan om val. Detta kallas självbedrägeri, enligt Jean- Paul Sartre. Frihet är en insikt om att livet är dödligt, menar Buber. Pendlandet mellan Du/Det ger meningen och den orsaksbetingade nödvändigheten med livet och blir mitt öde. Friskt liv finns i anden och gör att jag inte tyngs ner av nödvändigheten. Jag kan få upptäcka det som är gärningen med mitt liv. Bara den som upplever fri- het kan möta sitt öde. Den fria människan är ständigt beslutsam att gå mot sin be- stämmelse. Existens med ansvar Egentlig mänsklig existens finns först då det inte är något ”det” som driver männi- skan, utan ett ”jag” som träffar avgöran- det, skriver Viktor Frankl. Inför detta faktum gäller det att väcka medvetandet om frihet – den frihet och ansvarighet som utgör det egentliga i den mänskliga existensen. Vårt ansvar för tillvaron är inte bara ett ansvar i handling. Det måste dessutom vara ett ansvar här och nu – i min egen konkreta personlighet och i varje konkret situation. Existensen är en tillvaro med ansvar. Meningen med livet Martin Buber var jude och professor i teologi vilket förklarar en del hur han såg på livet och livets mening. Han hänvisar dock ofta till buddhismen. Likheter finns också till texter som Pla- ton skrev för länge sedan och som CG Jung också beskrivit. Buber säger att det ultimata målet inte är bara Jag-Du-relationen mellan männi- skan och världen, utan mellan människan och det eviga, nämligen Gud… Gud in- går i den dagliga existensen. Bibeln är en samling av samtal mellan människan och Gud. Buber hävdar att essensen i det religiösa livet inte är be- kräftelsen av det religiösa, utan snarare frågan om hur vi hanterar de existentiella frågorna. i livet. . Existens med ansvar
- 3. Sida 3 Existentiella frågor. Attkänna sig ensam och utlämnad är också att inse hur villkorlig vänskap och vänskapsband är. Vi pratar ofta om ”här och nu”. Men existerar det i praktiken? Det jag har upplevt finns ju med i nuet. Såväl mina förhoppningar som mina besvikelser. Alla våra upplevelser om oss själva, och om världen, skapas i relation till andra. Därför blir det smärtsamt när vi klipps av från vårt sammanhang, som exempel- vis arbete och vänner. Det känns som om våra livstrådar till livet försvinner. Vi rycks ur vårt sammanhang och tillflödet av livsenergi sinar. Därför är en företeelse som mobbing så förödan- de för hela vår existens. Här kommer frihetsbegreppet in, som en av hörnpelarna inom den existentiella filosofin. Vi människor har friheten att välja, och vi kan välja att förhålla oss till det vi ställs inför. Men, även om det är så, måste vi vara medvetna om att frihe- ten att välja är en frihet med begräns- ningar. I situationer när vi befinner oss i total förvirring i samband med sjukdom, olyckor och skilsmässor, ställs frågorna på sin spets om hur vi kan utnyttja vår frihet. Att konfronteras med död, meningslöshet, sorg, svek…. Att ställas inför valet att jag måste välja att lämna någon/något… Att bryta vänskapsband, därför att de är av intet värde i en ny situation, skapar ångest! Vi kan aldrig tränas att vänja oss då känslor som ångest, skuld och skam upp- står. Men vi kan, genom vårt synsätt att detta är något som tillhör vår existens som människa, våga att möta dessa käns- lor. Stanna kvar i dem, utan att fly undan eller negligera dem. Och vi kan inse att detta inte är något unikt för bara mig... Skillnaden är hur vi hanterar känslorna. Vilka val vi gör. ”Det som får människor att förtvivla, är att de försöker finna en allmängiltig me- ning med hela livet, och sedan slutar det med att de säger att det är absurt, olo- giskt, meningslöst. Det finns inte en enda stor kosmisk mening för oss alla, det finns bara den mening som vi var och en ger vårt liv, en individuell me- ning… en bok för varje människa…” Anais Nin Gestalt skäl Vi som står för Gestalt SKÄL är ett kam- ratgäng som går Gestaltakademins orga- nisationsutbildning. Vi vill använda tid- ningen till att sprida idéer samt starta en diskussion kring viktiga teoretiska frågor som kan vara till nytta i det fortsatta ar- betet under utbildningen. Vi vill också att den ska fungera som en början till det nätverk alla måste börja bygga upp i det organisationsinriktade arbetet. Materialet kommer att vara klassiska artiklar kring gestaltterapin, redaktio- nellt material och diskussioner kring nya influenser med koppling till den parallel- la utveckling som skett inom vetenska- pens område. Tanken är att Gestalt SKÄL ska bidra till vår teoretiska och personliga utveckling Kommande nummer • Gestalt i Norden • Perception och fältteori • Freud, Moreno m.fl. ”rötter” Citera gärna våra texter men ange käl- lan! Redaktionen Redaktionen: Fångad av existensen!
- 4. Sida 4 ”De gamlagrekernas filosofi” kom egent- ligen ifrån dagens Turkiet och nord Afri- ka. Existentiellt filosofiska frågeställning- ar har intresserat all världens folk – inte bara det som för 100 år sedan omfattade ”den civiliserade världen” – alltså det som vi idag kallar ”Europa och USA”. I slutet av 1800-talet kom det som kan kallas början av ”existensfilosofin”; det som många gånger slarvigt benämns ”existentialism”. Över århundradet har filosofin gått ifrån kollektivism till perso- nalism och till dialogfilosofi. Det gemen- samma med de existentiella filosofierna är att de betonar existensen. Vad innebär det för människan ”att vara” och vad ska jag göra av mitt liv? Begreppet ”existens” Begreppet ”existens” betyder att männi- skan uppfattar sig själv som något själv- ständigt existerande som ”står fram” från den omgivande världen. Detta belyses bäst av Edgar Rubins svartvita bild som före- ställer en vas eller två profiler. Här tydlig- görs hur samspelet mellan figur och bak- grund framträder som ofrånkomligt (gestaltperception, reds. anm.) På det individuella planet skapar männi- skan sin egen historia men hon kan också låta bli att göra det. Då skapar yttre om- ständigheter, partners, samhälle mm histo- rien åt henne. Först på 1900-talet, och kanske speciellt efter världskrigen, har ”världens” filosofi blivit intressant att studera och ödmjukt ta till sig. Utom kanske för vissa amerikaner som Rollo May. Han säger visserligen, i sin bok The discovery of being, att både zen-buddhism och Taoism är identiska vad beträffar uttryckssätt och ord med ex- istentialismen i USA och Europa. Alla sysslar med studiet i att vara. Äger väst ”sanningen”? Men, fortsätter May, ”Man kan inte sätta likhetstecken mellan de två existentiella angreppssätten. De är på skilda nivåer. Existentialismen (den amerikanska, reds. anm.) är inte en övergripande filosofi och inte heller ett sätt att leva, utan i stället en strävan att greppa verkligheten…! Existentialismen har uppkommit och stigit Västvärldens filosofi Hela världens filosofi fram direkt från västmänniskans ångest, främlingskap, konflikter och är knuten till vår kultur… direkt relaterade till historis- ka och kulturella kriser från vilka proble- men föddes.” Som en kommentar till May kan det här vara på sin plats att hänvisa till Fritz och Laura Perls åsikter om det tomma intellek- tuella samtalet: • Chickenshit = socialt snack • Bullshit = ursäkter, rationaliser- ingar • Elephantshit = teoretiserande Går det att göra skillnad på kinesens ång- est och vår? Är det en skillnad mellan en anhörigs känslor för sitt barn som omkom- mit i en översvämningskatastrof i Bangla- desh eller ett barn som omkommer i en flygplansolycka i Milano? I stället för att särskilja den amerikanska existentialismen borde vi ställa frågan hur det går att förbli optimistisk trots att män- niskans existens över hela jorden kan kän- netecknas av orden lidande, skuld och död? Likgiltighet för lidande? Buddhismen förespråkar en passiv etik eftersom den fråntar de jordiska tingen all realitet. Den föreskriver människan att inte utöva det onda i större utsträckning än att göra gott. Detta resulterar i en beund- ransvärd, djup, inre frid. Men denna frid ger ofta drag av kylig orubblighet som ibland närmar sig likgiltighet inför nästans olycka. Många buddhistiska berättelser prisar känslolösheten hos den vise som inför anblicken av smärta finner sig stärkt just genom sin förmåga att tillbakavisa det jordiska. Redaktionen ser vissa likheter med detta buddhistiska drag av kyla i Gestaltbönen att jag är jag och du är du... Och också med den europeiska existentialismen som betonar lidandet och ångest. Vart tog glädjen vägen? Samtida med västvärldens nyupptäckta existentialism levde Sigmund Freud. Han betonade också dödsångest, lidande, min- dervärdeskomplex mm. Detta synsätt väckte kritik hos samtida gestaltpsykolo- ger, som Wolfgang Köhler. ”Aldrig näm- ner psykoanalytikerna glädje, uppskatt- ning, hopp eller lycka.” Kännetecknandet för Taoismen är i stället dess tydliga drag av glädje, tilltro till livet och att leva här och nu. Denna livsglädje genomsyrar de taoistiska texterna. Ett be- grepp som ångest är inte aktuell för den som ger sig hän åt Tao. Västvärldens filosofi så liten
- 5. Sida 5 En omedveten”existentialist” Den danske, kristne filosofen Sören Kierkegaard som levde från mitten av 1700 till mitten av 1800-talet, funderade på frågor om tiden, varat och evigheten. Han betecknade inte sig själv som en ex- istentiell filosof – det var före hans tid. Ändå räknas han in som en föregångare till de existentiella filosoferna i väst. Han förutsåg disintegrationen i samhället och den följande disintegrationen på känslor och andligt liv hos individen. Det ”sjuka i själen” var inte bara ett individu- ellt eller socialt problem. Något var helt fel i förhållandet till självet. Han försökte verkli- gen förstå och hitta den mänsk- liga existensen. Subjekten kan aldrig separeras från objekten, menade Kierke- gaard, att jäm- föras med Mar- tin Buber. Och ”sanningen kan bara den enskilde individen finna genom att bli medveten”, vilket kan jämföras med buddhistiska tankar. Tre historiska språkområden De engelska, tyska och franska språkom- rådena tog på 1800talet nästan samtidigt upp likartade filosofiska frågeställningar. Alla vurmade för drömmen om det kon- kreta. Engelska språkområdet: Empiriskt konkret filosofi Här finner vi den analytiska filosofin som härstammar från naturvetenskaperna matematik och fysik. Målet var att filoso- fin skulle vara lika enkel, tydlig och mät- bar – alltså logisk positivism. Allt skulle kunna katalogiseras och numreras. Lud- wig Wittgenstein var en av de största fö- respråkarna och sa ”Whereof one cannot speak, one must remain silent.” Inom denna riktning av filosofin var ”det mystiska”, som färg och värderingar, inte mätbart och var därmed ointressant. Wittgenstein gick så småningom emot sig själv och började alltmer intressera sig för just det mystiska. Han fann kopp- lingar till mänskliga relationer och vårt vara. Detta blev en vardagsspråksfilosofi som fick en direkt koppling till existenti- ell filosofi. Den empiriska filosofin utvecklades små- ningom till så kallad postanalystisk filo- sofi med hård pragmatism. Före- språkarna finns i USA. Tyska språkområdet: feno- menologi Denna filosofiska riktning funderar över den konkreta verkligheten vilket vi har erfarenhet av. Ambitionen är strikt veten- skaplig och inte alls relaterad till indivi- dens egen uppfattning. Edmund Husserl var här en föregångsman och fenomeno- logins fader. Han såg sig som en betrak- tare av verkligheten (således inte som en del av verkligheten). Martin Heidegger, som levde fram till 1976, var Husserls lärjunge. Han menade att människans uppgift är att utforska va- rat. Människans mening är omsorg. Till omsorgen hör upplevelsen av att jag en dag ska dö. Människan rör sig alltid mot ett självförverkligande. Heidegger tyckte att Husserl hade missat frågan om hur det är att vara människa. Hur ser alltså vår verklighet ut där det finns människor som söker kunskap? Hur är det att vara här nu? Att förstå den upp- levda tiden som verklighet? Detta, Hei- deggers sätt att se på livet, kallas även för ”existentialfilosofi”. ”Existentialer” är ett av Heideggers märkliga ord som han använde sig av. Hans vokabulär omfattade även ord som: • ”Dasein” (att se människan som sitter här just nu), • ”Eigenwelt” (det egna medvetandet, relationen till mig själv), • ”Mitwelt” (sociala relationer/mötet) • ”Umwelt” (omvärlden/naturen men våra instinkter – den värld som skulle finnas även utan vår närvaro). Ludwig Binswanger, efterföljare till Husserl och Heidegger, lyfte in den exis- tentiella filosofin i terapirummet. Han satte till en fjärde dimension i Heideggers existentialer, ”uberwelt”. Det är den övervärld som betecknar den idémässiga världen med dess andliga dimension; vär- den som ligger utanför människan själv. (Amerikanen Rolly May har i stället för den andliga övervärlden försökt att intro- ducera ”den erotiska världen” som en fjärde dimension!) Heidegger intresserade sig av allt som är ”före” (före diskussionen, före mötet mm). Han menade att ”min tid” är äkta och sann. När min tid är slut är allt slut även om världen lever vidare. ”Släng klockan”, menade Heidgegger. Jag lever i mig själv men dialogen är viktig: jag i förhållande till… Min tid delas med and- ra. Jag är där en del av annat. Därmed är kanske även döden inte bara min ensak utan delas av andra?! Friedrich Nietzsche, en uttolkare av Kir- kegaard, sa pessimistiskt ”together with the fear of man we have lost the love of man, confidence in man, indeed, the will
- 6. Sida 6 to man”.Han menade också att vi lever i en tid av atomkaos… att jakten på lycka aldrig kan bli större än när den måste fångas mellan idag och imorgon; efter- som just dagen efter imorgon kan vara den sista för all jakt. För dagens karriärister, kan Viktor Frankls ord stämma till eftertanke: ”Sträva inte efter framgång – för ju mer du inriktar dig på framgång, desto säk- rare är du på att den uteblir. Framgång är nämligen, lika lite som lycka, något som kan eftersträvas. Den måste komma av sig själv. Det gör den, endast som en icke åsyftad bieffekt av det personliga engagemanget, i en sak som är större än man själv.” Franska språkområdet: Jag själv är konkret Fransk filosofi sökte således också det konkreta; i den konkreta kroppen med mötet, lidandet och engagemanget. De drivande filosoferna kom från ”fina skolor” och de kände alla varandra. Elitskolorna hade filosofi som det vikti- gaste ämnet. Från dessa elitskolor kom- mer skolade politiker och företagsleda- re. Existensfilosofi på 1930-talet I motsats till övriga filosofier fanns här inga som helst vetenskapliga ambitioner. Den var en protest mot det etablerade. Filosofin skulle presenteras på ett helt nytt sätt och skulle aktivera fler sinnen. Filosoferna sitter därmed på caféer ute bland folk och är mycket samhällsenga- gerade: - Gabriel Marcel, författare av drama och skönlitteratur. - Jean-Paul Sartre, författaren som tog upp subjekt-objekt tankar (kroppen är ett hinder till frihet). - Simone de Beauvoir, författarinnan med funderingar om subjekt-subjekt (kroppen är en förutsättning för frihet). Det som kallas ”existentialism” uppstod 1945 i en debatt mellan Marcel och Sar- tre. Många menar att den ”dog” 1946 och har kunnat fortleva endast på grund av amerikanska författare och intellektuella. Egentligen anser flera att ”existentialismen” är den minst omfångs- rika av alla filosofier. Strukturalismen på 1960-talet Det extremt kroppsliga/konkreta tas över av det lika extremt abstrakta. Detta är en deterministisk holism där helheten styr. Vänsterrörelsen växer sig stark och är mycket baserad på denna filosofiska rikt- ning. ”Människan är bara ett veck i san- den – som försvinner efter första våg”. Språksystemet (la langue) styr allt (”la langue” i motsats till ”la parole”/ordet). ”La langue” finns innan vi föds. Språket talar i människan – människan talar inte i språket. Poststrukturalism på 1980-talet Strukturerna blir här flera och föränderli- ga. Verkligheten finns nu, är subjektiv och förändras ständigt. Här gäller det att vara lyhörd till detaljerna och för undan- taget. ”Sträva inte efter framgång…”
- 7. Sida 7 Zen, buddhism,taoism… Vad kommer ifrån vad? Vad kom först? Och hur för- håller sig ”existentialismen” till budd- hismen? Eller var det egentligen taois- men? Vi försöker bringa reda i det som kan synas rörigt och otydligt… Viktigt tycker redaktionen så att vi vet hur detta har kommit in i Gestalt. Och även att ”äras den som äras bör”. Taoismen är en princip som omfattar den dualism som upprätthåller livets krets- lopp, den kvinnliga och manliga princi- pen Yin och Yang. För en taoist innebär det att övervinna motsatserna Yin och Yang och förena sig med Tao för att få del av dess kosmiska kraft. Inom den ur- sprungliga Taoismen förekom magi och trollkonst. En uttolkare beskriver taoismen: ”Tao är resan snarare än vägen… Det eviga växandet som återvänder till sig självt och alstrar nya former. Det sling- rar ihop sig som draken, taoisternas äls- kade symbol… Det är all energis princip men energi är det inte, bara en av ener- gins manifestationer. Det är allt livs evi- ga princip, men inget liv kan uttrycka det… alla materiella former, är bara dess skiftande och tillfälliga klädes- dräkt.” Skala löken och impasse Taoismen använder sig därför av det ne- gativa, som är det enda möjliga sättet att uttrycka det som ligger bortom tillvaron. Tao är att skala av det ena lagret efter det andra tills bara det innersta finns kvar… Tao är en dynamisk och vital kraft med det möjligas alla inneboende krafter. Det är det som inte existerar, men som rym- mer existensens möjlighet. Det är tom- rummet, det som inte är något sken, mörkret där ljuset ännu inte framträtt men som det kommer ur. I tomrummet skapas livets möjligheter: ”Lera formas till kärl. Och på grund av tom- rummet där ingenting finns kan vi använda dem som kärl. Dörrar och fönster skärs ur ett hus och därför de är tomma kan vi använda dem. Alltså har vi å ena sidan tillvarons fördel, och å andra sidan an- vänder vi oss av icke tillvaron.” Holism Världen befinner sig i ett ständigt flöde och människan i ett tillstånd av tillblivel- se som inte nödvändighetsvis är en rörel- se framåt. Den vise identifierar sig med denna omvandlingsprocess och när han följer skapelsen blir han ett med Tao (awareness). Människan i sig själv är ett universum i miniatyr. På samma sätt som det förhåller sig till makrokosmos gör det också det med människans mikrokosmos. Alla des- sa delar är i ett ständigt flöde av skapelse. I det fullkomliga urtillståndet fanns en ömsesidig gemenskap mellan allt och alla. Allt liv är beroende av vartannat och genomtränger vartannat. Alltid nya nu Det finns ingen skapare i den traditionel- la taoismen. Taos inverkan leder till en spontan skapelse genom växelverkan mellan Yin och Yang. Taoismens väg är ett sätt att leva, inte en tankeskola. Vägen kan bara förstås genom att man går den, genom att man lever den. Livet skapas inte. Det är. De som tror att det är möjligt att lära ut inspiration och geni, att inne- sluta skönhet, dygd och sanning i form- ler, att påtvinga utifrån det som bara kan födas inifrån. De är blinda. Var och en måste själv finna sin egen sanning. Sin egen skönhet. Sin egen dygd. Allt är unikt, fast allas tings väsen är ett. Allt genomgår ständig förändring, en ständig skapelse. Glädjen i att leva Taoismen är alltså existentiell men den har ändå inget gemensamt med den dyst- ra nihilismen i den moderna existentialis- men som grundar sig på förtvivlan och som tar sig uttryck i ångest. Det är raka motsatsen till det lugna andliga accepte- randet av den existentiella situationen som är Tao. Vägen bygger på glädje! På ett öppet ac- (Continued on page 8) Gör din egen Orgonkudde!Taoism inom Gestalt TIDSLINJE - FAKTARUTA Taoismen: • 2.700 f.Kr kom läran om Tao genom den ”Gule Kejsaren” . Tao = vägen, metoden • 600 f.Kr Lao-Tse sammanfattade i skrift Taoismen. Tao = metafysisk betydelse, porten till alla mysterier, universums kosmiska ordning, det som fanns före skapandet av himmel och jord – den yttersta verkligheten (jmf hinduismens Atman, Buddhismens tathata/sådanhet, kabbalismens ain suf, gamla grekernas monader) Buddhismen: 500 f.Kr föddes buddhismen • 100-400 f.Kr: Theravada/lilla farkosten/Syd (Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos, Cambodja, Vietnam • År 0: Mahayana/stora farkosten/Nord (Kina, Korea, Japan) • 600 e.Kr: Tantra farkosten (Tibet, yttre Mongoliets bergtrakter) Existentiell filosofin i Väst: slutet av 1800talet Existentialismen: 1945 Glöm inte heller Sokrates, Platon, hinduismen m.fl.
- 8. Sida 8 cepterande avlivet. Ett accepterande som betraktar världsalltet som i grunden gott. Ingen annan andlig riktning har förenat konst, mystik och skratt och glädjen i det lilla, som taoismen har gjort. En taoistisk poet har skrivit följande i sitt hem: ”Det är midnatt. Allt är tyst i huset. Vat- tenuret har stannat. Jag kan inte sova på grund av skönheten hos de darrande ge- stalterna, hos vårblommorna som månen kastar mot rullgardinen.” Balans och homeostas Skönheten är en hjälp för andlig- heten. Skönheten är dess vänligt feminina Yin aspekt. På samma sätt som sanningen är dess genom- trängande och kraftfulla Yang aspekt. Båda leder fram till en djup aptit på livet. En av taoismens ut- tolkare skrev: ”Eftersom människorna förmås att glädjas och sörja och att rubba sin tyngdpunkt mister de sin stadga och får ingen framgång i sitt tän- kande och handlande.” Därför att: ”Då människan gläder sig mycket dras hon mot den positiva polen. Då hon sörjer djupt dras hon mot den negativa.” Detta får till följd en rubbning av ”jämvikten mellan positivt och negativt”. Därför är odlandet av ytterligheter båda genom att efter- sträva lycka (eller framgång) som ett mål i sig, eller genom att avsiktligt ge sig hän i sorg (nihilistisk existentialism!) något som inte stämmer överens med ”vägen”. Polariteter Enligt Yin och Yang filosofin skulle ett skuldkomplex uppstå genom att enbart koncentrera sig på den goda aspekten och utesluta den mörka sidan vilket skapar obalans mellan Yin och Yang. Att mog- na, att nå helhet är att acceptera och in- bördes försona alla motsatser: ljust och mörkt, gott och ont, liv och död. De motsatta krafterna är ömsesidigt bero- ende. Ingen kan finnas utan den andra. De är inte två absoluta och oförsonliga motsatta krafter. De är ett, och samtidigt en uppdelning och en återförening. Yin och Yang symboliserar all par- existens, naturens poler som kompletterar varandra. Mellan dem finns en ständigt och ömsesidig verkan och växelverkan. Inbördes beroende och förändring, en sammansmältning av så kallade mot- satser. De måste finnas där. Ständig process Födelse ur den feminina principen ger upphov till död och döden till nytt liv. Ljuset föds ur mörkret, tillväxer, bleknar sedan och försvinner åter bort i mörkret ur vilken en ny gryning uppstår. Tillsam- mans avtar de båda och försvinner och kommer åter, sluter sig och öppnar sig. Allt i omvandlingens och förändringens process. A rose is a rose is a rose… Den vise är inte någon moralisk männi- ska eftersom han aldrig tänker på moral. Han är redan så fullkomligt anpassad och lever i en sådan fullständig harmoni med sin omgivning att han handlar spontant, fullkomligt, långt bortom alla skall och du skall icke. ”Att använda sig av sin godhet för att vinna inflytande… är en evig skam.” ”Allt har sin egen natur. Allt kan utveck- las enligt sin natur men inte formas eller tvingas mot den.” Don´t push the river Att ”släppa taget” heter Wu Wei inom taoismen. Det står för att släppa taget, att ge efter. I första hand att ge upp jaget/ egot. På en högre nivå är det fri- het från begär och lidelse på vä- gen mot insikt. Detta är det lugna accepterandet av livet i världen sådant det kommer, sådant det är, utan att någonsin forcera något. Att tillå- ta det att utvecklas i sin egen takt. Att släppa taget är också att sluta dyrka tryggheten. Då vi oroar oss inför morgondagen, vars problem kanske inte kommer, låter vi nuet glida oss ur händer- na utan att leva det (= ångest, enligt Perls). Paradoxer Paradoxalt nog är själva övergi- vandet av begäret efter trygghet den enda trygghet som någonsin funnits. Wu Wei är att handla utan att handla. Tao som ”aldrig handlar men genom vilket allt sker”. En av taoismens iögonfallande läror är ”svaghetens styrka”. Denna styrka i svag- heten står i samband med skötets symbo- lik, den är det som tar emot allt men som allt i sin tur utgår ifrån. Taoism inom Gestalt
- 9. Sida 9 Den filosofiskataoismens grundare var samtida med Buddha och det finns såle- des en djup samstämmighet mellan Budd- hism och Taoism. Och det är ingen över- drift att säga att taoismen har berett väg för buddhismen. Därför har kombinatio- nen mellan taoism och buddhism skänkt den kinesiska buddhismen vitalitet och kraft. Den kinesiska buddhismen spreds via Korea till Japan och ligger därmed som grund till zen-buddhismen. Olika inriktningar Buddhismen föddes i Indien och har se- dan utvecklats i olika riktningar. Den ur- sprungliga kallas Theravada (den lilla farkosten) och uppehåller sig kring indi- viden och individens försök att nå upp- lysning. Munkar och nunnor är egentli- gen bara de som nås av upplysningen och skillnaden till lekmän är stor. Mahayana (den stora farkosten) föddes 500 år senare. Individen ska nå upplys- ning och det är viktigt hur hon förhåller sig till sina medmänniskor. Verkligheten analyseras på ett annat sätt. Funderingar finns t.ex. på vad som är/är inte – eller tomt/otomt. Du är du i dess naturligaste form och upplysning finns även hos den vanliga människan (lekmannen). Tibetansk buddhism utvecklades från 1500/1600talet under mycket speciella omständigheter. Döden var ständigt när- varande, det var tufft. Därför har denna buddhism nästan som ett tema att förbe- reda för döden och dödsögonblicket. I den tibetanska Dödsboken finns exem- pelvis beskrivet exakt hur varje troende munk ska bete sig då han hamnar i oli- ka dödssituationer. Zen den ”stora farkosten” Buddhismen i Japan delades upp i talri- ka sekter. En av de mest betydande sek- terna uppstod under 1200talet. Grundar- na reste till Kina och studerade medita- tion. De startade senare zen-sekten. En sekt som rekryterade sina anhängare framför allt bland samurajerna, den ja- panska krigarkasten. Zen-buddhismen kräver stor mental disciplin och fick via sina meditationsövningar, som gynnar andlig koncentration, stor betydelse för den mentalitet som uppstod inom ja- panskt militärväsende. Viktiga ståndpunkter i zen Genom ett antal citat från boken ”Samtal med en Zen-mästare” vill vi be- lysa några av zen-buddhismens stånd- punkter. Boken är utformade med frågor- svar där zen-mästaren Taisen Deshimaru svarar på frågor som rör de grundläggan- de frågorna inom zen-buddhismen: FRÅGA: Vad menas med himmel och helvete? SVAR: Läs Dante eller Bibeln… Men låt mig hellre ställa samma fråga till dig för jag kan inte besvara den. Inom zen är det ögonblicket, här och nu, som vi måste göra till ett paradis; inte ett helvete. Det är vi som skapar himmel och helvete i vårt inre.” FRÅGA: Du liknar ofta zazen som att ligga död i sin kista. Vad innebär egent- ligen döden i zen? SVAR: En bra fråga. Döden innebär att man slutar att andas medan man under zazen koncentrerar sig på andningen. Det finns inget samband… Veden blir aska. Aska kan inte bli ved igen. Och ve- den kan inte se sin egen aska. Det är samma förhållande mellan liv och död. Det totala upphörande innebär död. Det fullständiga upphörandet av de tre hand- lingarna (tankens, ordets och kroppens) är vad som definierar döden. FRÅGA: … Vad tror du kommer efter döden? SVAR: … Vad händer efter döden? Det är ett religiöst problem som man inte be- (Continued on page 10) Zen-Buddhism inom Gestalt FAKTARUTA Zen = Zazen, människan i den rätta hållningen. I den fungerar människans verklighet i en samlad funktion utan uppsplittring inom olika skikt och delar. Zazenn = Igår som en del i en helhet. Medvetandets självmanifestation och uppvaknandet eller upplysningen. Under zazen arbetas intensivt med försök att i medvetandet lösa ett problem som är olösligt enbart med tankeförmågan. Ett sådant problem kallas för koan (se nedan ). Processen i zazen kan inte framtvingas med våld eller pressa fram resultat som personen själv önskar. Man får finna sig i att vara i samma tak t som kroppshållning och medvetande. Att sitta utan att vara styrd av tanken att nå ett mål eller personlig vinning, är en vik tig del av den totala livshållningen i zazen övningar (jämför Perls: Don´t push the river). K oan = Ett problem som löses utanför vår logiska tankeförmåga. Målet för medvetandets brottning med koan är att skapa förvirring (impasse). Därigenom går det att bryta igenom det första skiktet i medvetandet, där jaget och tänkandet hör hemma, och nå till det tredje yttersta skiktet; det kosmiska och gudomliga (jämför Perls ”Layers of neurosis”). Impasse = Tomhet, återvändsgränd innan klarhet uppnås. Denna klarhet kallas för satori inom Zen. Satori = Aha-upplevelse eller upplysning.
- 10. Sida 10 höver tänkaalltför mycket på. De som är rädda för att dö bekymrar sig alltid för detta. Inom buddhismen görs det inga kommentarer om vad som kommer efter döden. Här och nu är det väsentliga. Me- tafysiska påståenden kan inte bevisas… Varken bevisa att de är sanna eller fals- ka… Vad blir det av anden efter döden? Ingen har kommit tillbaka för att tala om det. Därför behöver man inte lägga allt- för stor vikt vid döden. FRÅGA: Tror du att själen lever kvar efter döden? SVAR: Detta är ett mycket komplicerat problem som ställer den moderna veten- skapen inför svårigheter…. Våra hand- lingar… fortsätter. .. Jag tror inte att sjä- len stiger upp till himlen eller ner till hel- vetet. Läs mer om buddhistiska ställnings- taganden i intervjun med en blivande buddhistpräst i Sverige! Zen poppis i USA Zen-buddhismen var, framför allt i USA under 1950talet, en moderörelse. Det kan vara en förklaring till varför personer som Reich och Perls fascinerades så mycket så de reste till Japan för att stude- ra zen-buddhismen på plats. Fritz Perls tillbringade också ett antal månader i ett zen-kloster i Japan. Här fann han viss lärdom som har haft direkt inflytande på gestaltterapin. Mål för gestaltterpi och zen Målet är inte att bli lycklig utan att leva fullt ut. Att bli aware. Att uppleva oss själva och andra och vår värld som vi verkligen är och vara i en passionerad kontakt med vårt inre jag och våra liv. Organismens självreglering Målet för terapin för rådgivningen och för personlig växt är för personen att bli fullt kapabel att klara av självregleringen själv och få ett fullgott självstöd. Detta utifrån sitt eget själv och sina egna behov i varje given situation. Processen Att bli upplyst är att upptäcka sin fulla potential. Det är en ständigt pågående process där meditationen (zazen) är en viktig del av processen. Denna tro på ett naturligt flöde i människan kommer ock- så till uttryck i gestalterapins tilltro till processen (trust the process). I zen finns en betoning av det som sker i nu´et. Man tränar framför allt meditation med syfte att tona ner intellektets infly- tande och öka utrymmet för annan varse- blivning. Inom gestalt understryks att leva helt och fullt med alla zoner. Perls ansåg att intellektets inflytande var över- värderat och att tankar och tolk-ningar kunde vara ett hinder att uppleva det som händer i nu´et. Utveckling är, enligt Perls, att bli mer av sig själv och gestalt- terapins uppgift är att hjälpa människan att bli medveten om sina egna hinder. Helhet och holism I Gestalt är Jag och Universum en och samma sak. Hela jag och alla oändliga aktiviteter och energier kring mig, män- niskor och saker, allt tillsammans bildar en figur. Ingenting kan uteslutas. Koan och Paradoxer Förändring sker då jag stannar i det som är, och blir det jag är. Genom att accepte- ra går det att släppa fixering vid något som är oönskat och tillåta sig att uppleva och se dess motsats. Inom zen fungerar koan´s som en form av paradoxala gåtor vars lösning leder till upplysning (satori) och klarhet utanför rationalitet och logik. Inom gestalt går det t.ex. arbeta med att överdriva en obe- haglig känsla för att lära sig att acceptera att den finns och att den är en del av mig. Då blir det möjligt att släppa fram andra känslor. * Förhållandet mellan stöd och frustra- tion är en paradox. För en terapeut kan att frustrera klienten vara ett stöd för att klienten ska finna sitt eget självstöd. * Att våga stanna kvar i tomheten är en annan paradox. För att något nytt ska kunna växa fram måste man kunna ac- ceptera tomrummet och inte omedel-bart fylla det med något. Impasse Perls beskriver impasse som en situation där allt stöd från omgivningen är borta och där självstödet inte har blivit utveck- lat. Terapeutiskt är detta tillstånd relaterat till individens överlevnad och är förbun- den med en rädsla att förlora sitt själv. (Continued on page 11) Populärt i USA
- 11. Sida 11 ”När duär nära impasse, vid den punkt då du inte längre tror att du kommer att överleva, då startar förvirringen. Du blir desperat. Plötsligt förstår du ingenting längre och de neurotiska symtomen blir mycket tydliga. En neurotisk person är en person som inte ser det uppenbara.” Perls menar att när man förstår impasse på rätt sätt så vaknar han/hon upp och erfar satori (upplysning). ”Det är med- vetenheten, den totala erfarenheten av hur du har kört fast, som får dig att till- friskna och förstå att detta inte är verk- ligheten.” Perls ser terapiprocessen som en möjlig- het att bli medveten om, och arbeta ige- nom, de roller som individen spelar och därefter arbeta med impasse. Detta leder till en erfarenhet av död eller rädslan för döden vilket resulterar i en explosion el- ler en upplösning. Perls säger: ”Dödslagret kommer till liv, och denna explosion är länken med den äkta perso- nen som är kapabel att erfara och ut- trycka sina känslor.” Mini-satori Vitsen med att stanna i impasse/tomhet är att upptäcka hur jag sitter fast, hur jag förlorat fotfästet. Det kan i sig föra fram till insikt, som Perls kallade för mini- satoris (aha-upplevelser). Fritz Perls kal- lar tekniken av att dra sig tillbaka i det fruktsamt tomma som det sista steget att hantera individens förvirring. Han beskri- ver detta som ”en fantastisk upplevelse, som närmar sig ett mirakel då den första gången upplevs. Upp-levelsen liknar ett transtillstånd, men följs fullt medvetet… Hon kommer plötsligt att få en aha- upplevelse, en plötslig erfarenhet att det finns en lösning, en insikt som inte tidiga- re har funnits, en bländande insikt eller förståelse.” Tomhet är att erfara sig tömd på sitt ego, alltså att det inte finns en permanent en- het som kan kallas för självet. I stället måste allt upplevas som att vara i pro- cess. Buddhismen uttrycker denna pro- cessinriktning i en av sina sutror: ”Form är tomhet, tomhet är form”. Både användningen av koans i zen- buddhismen och Gestalts fokus på impas- se kan ses som parallella processer. Båda leder till någon form av erfarenhet av oorganisation och tomhet med målet att nyorienterad återinträda in i världen. Zen, med dess teknik att sitta och hålla ett ”orörligt sinne”, leder till en intensiv upplevelse av koncentration och fokuse- ring av energi. Gestaltterapi kan ses som en form av applicerad Zen inom ett inter- personellt ramverk. Awareness Utvecklingen av omedelbar awareness, med speciell fokusering på sensory awa- reness, är mer karaktäristisk för gestaltte- rapi än någon annan terapeutisk inrikt- ning. Vägen till direkt awareness omfat- tar tekniker att skärpa vår awareness och bli medveten om våra försvar. Gestaltprocessen hjälper oss att trycka undan tankar som hindrar oss att uppfatta verkligheten här och nu. Och i detta kny- ter gestaltterapin an både till fenomeno- login och zen. Genom dessa processer utvecklar personen förmåga att medve- tandegöra sina försvar. Zen inkluderar fenomenologin och öns- kar uppleva verkligheten som den är, utan intellektualisering. Både inom ge- stalt och inom zen betyder upplevelsen mer för dig själv än om någon tolkar den åt dig. Sättet att öva uppmärksamhet i nu´et i Gestaltterapi, liknar mycket verbaliserad meditation. Leva nu Från det förflutna och även oro inför framtiden är saker som uppträder i det omedelbara nu´et. Man kan alltså åter- uppleva gamla trauma i nu´et (oavslutade gestalter). Dessa oavslutade gestalter, som vi bär med oss, hindrar oss att fullt ut uppleva nu´et. Vi svarar upp mot dessa i stället för att leva i nu´et. Aha-upplevelser här och nu
- 12. Sida 12 Thomas ÅkerfeldtHösten 2002 Buddhist till vardags Jag är en helt vanlig man, 34 år gammal och jobbar i Stockholm med personalfrå- gor. Jag började intressera mig för budd- hismen som 11-åring. Jag var intresserad av moral, etik och att analysera världen och mig själv. Den buddhistiska riktning som jag är förankrad i är Nichiren Sho- shu Buddhismen, en form av Mahayana, speciellt vanlig i Japan. Jag har studerat buddhism en hel del och läser nu även in japanska för att förstå den japanska budd- hismen ännu bättre. Jag kan ibland undvika att nämna att jag är buddhist för folk får så många före- ställningar, och jag får en ”flumstämpel”. För tyvärr är det många som söker sig till buddhismen som är flummiga – som egentligen söker annat. Typ socialt nät eller någon typ av ”generellt andligt hem” Buddhismen är inget som hjälper mig. Jag är bara jag. Buddhismen är integrerad i mig. Min livsuppfattning är därför ofta annorlunda än de som är runt mig. Jag gör andra värderingar. Exempel: Jag besökte en kund som ville ha hjälp med rekrytering. VDn frågade efter per- sonlighetstester och det kan ju våra per- sonalvetare erbjuda. Jag tycker att alltför stor vikt läggs på detta – ett A4 papper. Jag tänker så här: En människa är i kon- stant förändring och förändras varje se- kund. Hon är beroende och ofta resultatet av sin omgivning, och omständigheter. Värderingar, vad hon vill, hennes önsk- ningar är betydligt viktigare än ett test. Världsbilden att vi är stöpta i EN form är ett västperspektiv. Människan är resulta- tet av en mängd saker, vilket kan ge en osäkerhet för många. Men denna ständiga förändring tror jag på. Väst vill ha den enkla bilden och enkla schabloner. Själv mediterar jag morgon och kväll. Jag reciterar två kapitel ur Lotus Sutran och dess titel Nam Myoho Renge Kyo, som besitter Lotus Sutran’s djupaste in- nebörd. Mina levnadsregler är nog precis som andras. Ur buddhistiskt perspektiv kan man inte luta sig mot enkla ”regelverk” för att manifestera upplys- ning i sitt liv. Livet är alldeles för kom- plicerat än så. En god vana kan väll vara att inte miss- bruka; sig själv, sex, droger eller andra människors välvilja. Men livets sanna väsen ligger under den värld som vi upp- lever med våra sinnen. Om vi förlitar oss på vad vi ”känner”, ”tycker” eller på an- nat sätt upplever som kompas för vad som är verklighet, begår vi ett misstag. Buddhism i dagens Sverige Buddhismen har varit etablerad i Sverige sedan 1950-talet. Den kom med flykting- ar från Tibet, med vietnameser, thailän- dare och singaleser. De tre sistnämnda är sponsrade av sina ambassader. Det finns t.o.m. en Western Buddhist Order, vilket är ett försök att anpassa den indiska ty- pen av buddhism till väst och med väster- ländska koncept och perspektiv. Buddhism och religion Jag kan inte se buddhismen som en reli- gion som andra religioner där resultatet är ofrihet. För mig är det ett sett att sträva efter att se världen för vad en egentligen är genom upplysta ögon. I buddhismen finns det en funktion ”präst/munk” – en funktion med speciellt namn och speciell betydelse. Personen avkrävs inte celibat. Hans/hennes uppgift är med största möjliga ansträngning nå ut till alla levande och genom den Buddhis- tiska undervisningen och få dem att nå upplysning. Jag är nu själv en ”adept” till att så små- ningom få denna funktion (det tar 10-15 år), och är knuten till ett amerikanska tempel. Som lekman är man fri att kom- ma och gå i församlingen. Nu är jag i en elev/lärarsituation och den kan vara rätt så brysk. Ansvaret kan kännas stort. Just nu är inte målet det viktiga för mig, utan vägen dit. Undervisningen genomförs genom en gammal muntlig tradition. Det finns alltså ingen kurslitteratur utan allt sker på individuell basis. Läraren/ munken examinerar när de tycker att det är lämpligt. Vanligtvis bor lärare/adept tillsammans men jag är udda och bor i Sverige. Jag har två meditationstillfällen för all- mänheten per månad och ett föreläs- ningstillfälle. Många kommer dit för ett intellektuellt lyssnande; andra för att de vill något mer. Jag är bara Buddhist, och min uppgift är att undervisa dem i den Buddhistiska Läran. Få dem att öppna sina ögon för deras livs verkliga väsen, och genom Buddhismen manifestera Upplysning i sina liv utifrån det livet dom lever. (Enbart Thomas och en korean finns idag som utländska adepter – annars är det bara japanska adepter i Nichiren Shoshu Orden) Föränderligheten Detta är buddhismens kärna och det är viktigt att lära känna den. Jag själv för- ändras ständigt – även om jag inte vill, är rädd för det och kanske även irriteras över det. Död och liv är den naturligaste form som livets natur ger sig sitt utryck. Där finns inte heller någon fasa. Karma med konsekvenser Karma är ett samlingsbegrepp för Orsak, Verkan, och dess sammanhang. Inget Nichiren Dishonin och lärjungar händer av en slump. Det finns alltid en orsak/verkan mekanism. Varje handling (Continued on page 13) Intervju: En blivande svensk buddhistpräst
- 13. Sida 13 får sinakonsekvenser. Detta kan ju andra tycka förefaller jobbigt, men det är det inte. Det ger ansvar men det ger också den största frihet. Detta är frihet! Men naturligtvis går det då inte att skylla på att slumpen styr mitt liv, eller att det är andras fel... Att bygga upp god karma betyder att göra goda saker jämt. Men det är inte genom att göra goda handlingar som vi manifesterar upplysning. Vi måste ge upp våra illusioner och små ”Ego”, för att låta våra ögon se livets helhet. Våran upplevelse av våran omvärld och oss själ- va är inte absolut, utan subjektiv. Vi ba- serar den på våra sinnes intryck som ty- värr ger oss mycket fel information . Oavsett människors synbara möjligheter, kan alla manifestera upplysning i sina liv. Manlig – kvinnlig buddhist Ursprungligen var buddhismen en orden med både män/kvinnor. Och det gjordes ingen skillnad. (Men människor kunde och gjorde skillnader). Någon gång på 1000 talet ändrades kulturella och sociala förutsättningarna och nunorna försvann i stora delar av den Buddhistiska världen (Indien, Thailand, Burma, Sri Lanka och andra länder där Hinayana Buddhismen är dominant). Då försvinner alltså kvin- norna ur mycket av Buddhistisk histo- ria – i tydliga klipp. Varför? Det vet man inte riktigt. Man kan dock minnas att på 1100talet försvann buddhismen helt ifrån Indien på grund av muslimskt inflytande. I dag existerar endast fullt ordinerade kvinnliga Buddhist präster/nunor i Mahayana budd- histiska länder. (Kina, japan, Taiwan och Korea) Själen Kropp + själ = ett = lika. Det hänger samman som en oskiljbar helhet. Budd- histen ser sig själv och världen omkring ETT sammanhang. I EN helhet. Man kan fråga sig om detta synsätt är något vi kan fostras in i, så att en buddhist därmed redan från födseln ser samband på ett an- nat sätt än vad den konverterade väst- buddhisten gör – som måste lära om på ett kognitivt sätt. Lidandet Men vad som är lidande beror ju på hur jag ser på livet. Är världen ett lidande eller befinner jag mig egentligen i en upplyst värld? Hur ser jag på mig själv och mina möjligheter? Livsregler Det finns inga ”budord” i Bibelns bemär- kelse: ”Gud har sagt att du ska...! Accep- tera! Ifrågasätt inte!” Buddhistisk etik- regler växte långsamt fram tills de blev väldigt många och väldigt anpassade till gamla Indien. Målet med buddhismens livsregler var att förhindra lidande. Skul- le jag som buddhist se dessa livsregler som ”måsten” kan jag missa det väsentli- ga. Jag missar målet och förlorar mig själv i alla ”måsten”. Men varje männi- ska är unik i sig själv. Så utan kraven på livsregler kan du ändå uppnå dig själv och bli den du verkligen är. Att vara Buddha och vara sann i sig själv är att se verkligheten som den är. Döden Mina celler dör konstant och nya kom- mer till. Dött material kommer ur min levande kropp stän- digt (naglar, hår). Döden är helt inlem- mad i livet. Men mitt per- spektiv på tid, rum och döden är mitt – och inte lika syrsans eller dagslän- dans. Själavandring Buddhisten tror inte på själavandring – för det finns ju ingen substans kallad själ! (Det är hinduismen som tror på en själ och själavandring. Reinkarnation = en själ som återföds). ”Jaget” löses upp i dödsögonblicket. Alla mina lager-på-lager av känslor, minnen, reflektioner osv. löses upp. Vi är ”verkan/resultat” av alla ”orsaker”; alla känslor, minnen och reflektioner föränd- rats under hela livet. Och jag skapar hela tiden nya orsaker/verkningar. Detta fort- sätter att rulla på som ett flöde , och ska- par nya former av liv. Exempel: Att tända ett ljus med ett annat ljus. Ljus nummer två är inte samma ljus som nummer ett men är ändå en orsak av det. Så ljus nummer ett lever vidare ge- nom två´ans försorg. Exempel: Tänk på ett biljardspel. Du skjuter iväg en boll, som stöter till boll nummer två och som får boll nummer tre att hamna rätt. Alltså är boll nummer tre en verkan från boll nummer ett – som var orsaken. Men det är inte samma boll! Nirvana Nirvana = vara mig själv i varje ögon- blick. En födelse är också som orsak/ verkan (se ovan). Nirvana kan inte kon- ceptualiseras. Buddhisten försöker finna nirvana i sig själv; i livet. Det finns alltid närvarande – bara vi uppfattar det. Det är en strävan i vardagen – nu – att vara sig själv i varje ögonblick. Möjligheten finns hos oss alla att finna sig själv – att hitta Nirvana. Det öppnar ögonen för verklig- Karma med konsekvenser Fakta ruta Nichiren Shoshu grundares av Buddhistmunken Nichiren Daishonin på 1200 talet i Japan. Hans idéer reflekterar de Buddhistiska teorier i Lotus Sutran . Lotus Sutran är den största av dom Mahayana Buddhistiska texterna. Nichiren Daishonin kritiserade det dåvarande religösa och politiska etablisimanget, blev sänd i exil, och nästan avrättad. Men han fortsatte undervisa, och skrev under sin exil flera av sina mest kända Buddhistiska verk. Nichiren Shoshu Buddhismen har under dessa 750 år inspirerat många nya Buddhistiska rörelser, (och ett stort antal sekter) men praktiseras fortfarande i sin ursprungliga form i ca 200 tempel runt om i Japan, Korea, Taiwan, USA och Brasilien. Nichiren Daishonin egna upplysning och hans undervisning om alla människors möjlighet till att manifestera Buddhaskap i sina liv, är Nichiren Shoshu’s urspungliga grund. Han efterlämnade närmare 700 texter, brev och Buddhistiska avhandlingar till eftervärlden
- 14. Sida 14 Gudsbegrepp ochAndlighet är två be- grepp som både förenar och skiljer de olika existentiella filosofierna åt. Även inom Gestalt finns olika skolor. Ska ex- empelvis buddhismen räknas in som en av Gestalts rötter eller är detta alltför ”religiöst”? För 20 år sedan ansågs tao/ zen som en ”rot” inom Gestalt – idag räknas detta som ”influenser”. Religion! Inom gestaltrörelsen finns de som häv- dar, att buddhismen inte ska räknas som en rot till Gestaltterapin. Orsaken skulle vara att buddhismen är en form av religi- on och Gestalt har inte med religion att göra! Buddhister: Inte religion! Buddhismen anses vara en generell livs- åskådning; som är applicerbar överallt. Därför missionerar inte heller en budd- hist, men kan sprida kunskap genom in- formation. ”Om nu Gud skapade värl- den och om helvetet finns... ?! Då blir det viktigt för den troende att rädda sina medmänniskor och att frälsa själar.” ”Att informera om buddhismen är okey. Det är att sprida kunskap. Men jag är inte ute efter att frälsa andra eller att bekräfta mig själv. Buddhismen kan inte rädda dig. Det är bara du som kan rädda dig själv genom egen insikt...” En zen-mästare får frågan: ”Du säger att ’zen är bortom religionerna’. Detta kan låta som om zen borde ersätta och utplåna alla religioner. Vad menar du?” Och zen-mästaren svarar: ”Religionerna förblir vad de är. Zen är meditation. Meditationen bildar grunden för alla religioner… Endast den univer- sella sanningen kan ge den högsta vishe- ten. Man kan byta ut ordet zen och ersät- ta det med: sanning, universums ord- ning.” Existentiella västfilosofer: Brottas med religionen Viktor Frankl säger, liksom Ludwig Wittgenstein och Albert Einstein, att tro på Gud är att inse att livet har en mening. Att vara religiös är att ha funnit ett svar på frågan ”Vad är livets mening?”. Bön är, menar Frankl, verkligen ett per- sonligt samtal. Bönen skulle kunna be- tecknas som det högsta i den jag-du- relation – en dialog - som Martin Buber anser vara det mest utmärkande för män- niskans existens. Det finns inte bara interpersonella dialo- ger, menar Frankl, utan även intraperso- nella dialoger i vårt eget inre… Och det är i detta sammanhang som han ger en särskild definition av Gud… Gud är part- nern i våra mest intima samtal. ”Det be- tyder att när du talar med dig själv i verklig uppriktighet och största ensamhet då kan den som du vänder dig till med rätta kallas Gud…” En sådan definition kringgår skillnaden mellan ateistisk och teistisk livsåskådning utan är bara en dia- log i mig själv. Frankl menar att det som går att göra är att hålla dialogen mellan religion och psykiatri levande. Redaktionen om religion Religio = Relation (latin). Och från det ordet stammar således ordet “religion”. “I begynnelsen var relationen”, säger Martin Buber. …och relationer är det väl som gestalt och livet handlar om? Bland västexistentialister fanns både de djupt religiösa och de som sa sig vara ateister. Och Buddhismen, som räknas in bland ”världsreligionerna” ser inte sig själv som en religion! Redaktionen ser varken en fara eller flummighet att fortsätta låta taoismen/ buddhismen finnas med som en rot till Gestalt. Gör vi inte det finns risken till historielöshet och amerikansk/ västeuropeisk självgodhet. Och, handen på hjärtat, vi som ”tror på existentiell filosofi” – är vi inte på något sätt ”religiösa” i vår uppfattning? Även vi får våra normer, levnadsregler, sätt att tänka och en tro att det finns något som är större än jag själv. Utan en skapare och en Gud – men som en livsåskåd- ning… (Continued on page 15) DEBATT – Vad är egentligen religion? K äre G ud! Om vi lever efter vi har dött, varför m åste vi då dö? Hugo
- 15. Sida 15 Är deträtt att ta sitt liv kan man fråga sig? Enligt den kristna traditionen så är det syndigt och ett brott mot gud. Tidiga- re fick självmördare inte ligga i vigd jord. De finns de som anser att det är ett svek mot livet, att ta sitt liv. Det är inte rätt mot det liv vi fått som gåva att förvalta! Men är det så enkelt? Vem eller vad har gett oss livet att förval- ta? För de västerländska existentialisterna blir frågan om rätten att ta mitt eget liv inte alls enkel. För Sartre var det en självklar rättighet. För en person som Kierkegaard, som var djupt religiös, mås- te självmord ha varit helt oacceptabelt. Grundtanken hos existentialisterna är att "existensen föregår essensen". Alltså att en människa alltid först existerar. Det finns inte från början en given mänsklig natur utan den mänskliga "naturen" ska- pas av människan själv ur hennes exi- stens. Människan själv gud Människan själv blir gud i den betydelsen att hon själv måste ge sitt liv mening och hon måste själv ställa upp reglerna för sitt liv. Om det dessutom inte finns någon mänsklig natur måste hon själv avgöra vad som är naturligt för henne. En annan central tanke är att verkigheten borde vara den plattform som människan, ( eller rättare: de människor som vill vara existentialister) grundar sina handlingar på. Alltså den verklighet som egentligen bara utgörs av nuet och det vi med våra sinnen kan uppfatta. En tro på liv efter döden, drömmar om lycka mm existerar egentligen inte. Det finns egentligen bara i våra hjärnor, i form av tankar och teorier. Vi dör när vi dör Friheten förknippas med valet och ånges- ten för existentialisterna. Ångesten kom- mer ur förmågan att kunna välja mellan två alternativ. Människan hamnar i en existentiell nöd, därför att hon aldrig på förhand kan veta vad resultatet blir. Existentialisten förut- sätter att vi dör då vi dör, om han vill hål- la sig till den verklighet som är (samma synsätt som buddhismen). Människor som inser att de skall dö, som finner livet meningslöst och därigenom tar sitt liv, har vi i redaktionen förståelse och respekt för. Våga valet att dö Men att ta sitt liv löser egentligen inga problem, eftersom vi i alla fall dör så småningom. Om hela livet känns me- ningslöst, kan det säkert kännas som en lättnad att ha det egna valet att avsluta livet tidigare än vad som egentligen var tänkt. Det andra alternativet, att fylla sitt liv med så mycket aktivitet som möjligt, kan lätt leda till panik. Risken finns att man har så roligt och glömmer bort att det faktiskt finns en morgondag som också skall levas. Vad som återstår för oss är att finna en mening i mitt eget liv. Går det att överhu- vudtaget känna kraften av livet om vi inte hade dess motsats döden att jämföra med? Skulle vi till exempel veta vad glädje är om vi inte känt sorg? DEBATT – Är det rätt att ta sitt liv?
- 16. Sida 16 Yin ochYang är taoismens beskrivning av det manliga (vitt) och det kvinnliga (svart). I det manligt vita finns även en mängd kvinnligt svart, och vice-versa. … Yin och Yang kan också sägas beskriva motsatser – polariteter. Finns ljus, så finns även mörkret. Låt oss ta ljus-mörker som exempel Om du mest ser mörker vet du att även ljuset finns – någonstans. Undersök ditt ljus. Bli vän med att befinna dig både i mörkret och ljuset och öva dig även att glida mellan de olika polerna. Får du en balans i denna glidning har du funnit ba- lans, homeostas, eller nollpunkt som den också kallas. Finn dina egna polariteter Tänk dig ett cykelhjul med ekrar. 1. Framför varje eker skriver du in en av dina mest framträdande kännetecken; såsom du själv upplever dig som männi- ska. (Exempel: gladlynt, envis…) Det spelar ingen roll om du upplever egen- skaperna som positiva eller negativa. 2. Fundera över det du ser. 3. Dra sedan ett streck ifrån varje eker – så att de bildar ett fullständigt hjul. Sätt in det motsatsord du bäst tycker stämmer med den egenskap du först satte in. Ex- empel: skrev du först ”ordningsam” så skriver du nu som dess motsats ”slarvig”. 4. Du har nu fått några av de motsatsord som bildar en del av dig. En del känner du säkert till och är bekväm med. Andra inte. 5. Diskutera gärna resultatet med andra. Fundera över de ord som du tycker minst om. När visar sig detta hos dig? Kan du öva och träna med de egenskaperna? 6. Tanken är att ju mer du tränar på att medvetet röra dig mellan de olika ytterli- geheterna desto mer av dig själv visar du för dig själv och andra. ”Bli mer av dig själv”, var ju också ett av Perls motton. 7. Pröva även att överdriva någon av de egenskaper som du känner dig minst be- kväm med. Detta kan leda fram till att du hittar annat hos dig som du tidigare inte var bekant med. Således en form av självterapi – eller något som du kan ta upp hos terapeuten. källor: Arvon Henri: Buddhismen Buber Martin: Jag och Du Cooper Jean: Taoismen Daniels Viktor: Fritz Perls and Gestalt Therapy (artikel, 2000) Deshimaru Taisen: Samtal med en zen- mästare Deurzen v Emmy: Det existentiella sam- talet Frankl Viktor: Gud och det omedvetna Frankl Viktor: Livet måste ha mening Föredrag: Rektor IFL om existentiell fi- losofi Herman Hesse Siddharta Hostrup Hanne: Gestalterapi en intro- duktion Koskinen Lennart: Sören Kierkegaard och existentialismen Luchins Abraham och Edith: A sampling of Gestalt psychologists´ remarks on psy- choanalysis (artikel) Marshall Eric, Hample Stuart: Barn skri- ver till Gud May Rollo: The discovery of being May Rollo Frihet och öde Shrobe Richard: An exploration of the zen kong-an and Gestalt impasse (artikel) Reage Pauline, Berättelsen om O Robert Frager&James Fadiman Persona- lity & Growht 4th edition Stenström Ture, professor Uppsala, Svenska Dagbladet: ”Valets profet hade svårt att bestämma sig. Petruska Clarkson, Jennifer Mackewn Fritz Perls Thich Nhat Hanh Buddhas lära Verktygslådan - Polaritetsövning