Download to read offline
![men vilka är de moraliska dygderna (och
lasterna)?
• Ett sätt att närma sig denna fråga är att tänka på vilka karaktärsdrag
man uppskattar hos personer man tycker om (och vilka karaktärsdrag
man ogillar hos personer man inte tycker om)
•En bra person är [lista på moraliska dygder]
•En dålig person är [lista på moraliska laster]
•En moralisk dygd är alltså ett karaktärsdrag som
kännetecknar en moraliskt god person](https://image.slidesharecdn.com/hr24forelasninglivsaskadninglivsfragorochetik-241218182133-296e6521/75/Forelasning-Livsaskadning-livsfragor-och-etik-och-moral-41-2048.jpg)
Föreläsning Livsåskådning, livsfrågor och etik och moral
- 1. Livsåskådning, livsfrågor och etik NinaEmilsson, Halmstad högskola
- 2. Vad är enlivsåskådning? ”Med en persons livsåskådning menas personens centrala värderingssystem och personens grundhållning och den del av det personen anser sig veta om sig själv och sin omvärld vilket påverkar hans centrala värderingssystem eller grundhållning på ett sätt som personen är beredd att acceptera” (Jeffner 1973:18)
- 3. Livsåskådning – ettsätt att se på livet Vill beskriva och förklara den värld vi lever i Försöker besvara människors livsfrågor
- 4. Vem har enlivsåskådning? Och vad finns det för livsåskådningar? Alla har en livsåskådning, förändras fortlöpande genom livet • Religiösa livsåskådningar • Icke religiösa livsåskådningar (sekulära) • Privata livsåskådningar – ofta ett hopplock av olika åskådningar, ”buffélivsåskådningar” • Alla religioner är livsåskådningar men alla livsåskådningar är inte religiösa.
- 5. Livsåskådning: tre grundstenar(Anders Jeffner) 1.Verklighetsuppfattning • Världsbild (kosmologi) • Gudsuppfattning • Människosyn 2. Värderingssystem 3. Grundhållning
- 6. Livbåten - människosyn Dubefinner dig med tio andra personer på en livbåt som bara kan ta sex personer. Du är befälhavare och måste sköta navigeringen. Du ska välja ut de fem förutom dig själv som ska få plats i livbåten. Vilka av de fem nedanstående personerna väljer du och varför? 1. 70-årig miljonärska 2. 20-årig föräldralös afghan 3. 42-årig hjärnkirurg 4. 50-årig före detta inbrottstjuv 5. 13-årig blind flicka 6. 25-årig alkoholiserad sjöman 7. 75-årig utrikesminister 8. 22-årig nygift expedit 9. 18-årig världsstjärna i simning 10. 30-årig frisörska, mor till två barn (6år, 11 år) • Gör först ditt egna självständiga val. • Jämför och diskutera sedan ditt val med kompisen bredvid. • Försök enas om vilka ni skulle ta med och varför.
- 7. Värderingssyst em • Vad ärgott/ont, lust/olust, lycka? • Moraliska värderingar – rätt och fel • Estetiska värderingar – vackert/fult
- 8. Grundhållning Svarar på fråganhur känns det att leva? • Pessimist – optimist? Ser hinder- möjligheter? Känner förtröstan – förtvivlan? Nyfikenhet – likgiltighet? ”Den här dagen har inte börjat speciellt bra, och den kommer förmodligen bara att bli värre!
- 9. Vad är enlivsfråga? (Hartman et.al 1973) Livsfråga = livsviktig fråga. Även kallad existentiell fråga. Livsfrågor kan handla om liv och död, ansvar och skuld, lidande och medmänsklighet Genuina frågor –svaret är okänt, omdiskuterat, icke entydigt, kanske personligt. Livsfrågor är allmänmänskliga/universella och personliga Livsfrågor är ej statiska utan ingår i en livslång process. Formas i hemmet, skola/förskola, kamratkrets Vad är meningen med livet? Hur uppkom universum? Vad är en människa? Finns ondska? Vad är ett bra liv? Hur är en god människa? Hur bör man leva sitt liv? Är jag älskad? Finns Gud?
- 10. Livsfrågor är allmänmänskligamen också kontextuella och individuella • ”Livet kan te sig väldigt olika för olika individer givet var i världen man bor, vilka ekonomiska och demokratiska möjligheter och rättigheter man har” (Löfstedt, 2011, s. 54) • Livsfrågor blir ett uttryck för ett behov av att bearbeta och reflektera över upplevelser av världen och av den egna personen i relation till världen och till livet i stort” (Hartman, 2004:71)
- 11. Livsfrågor är centralti barn och ungas tankevärld • Barns reflektioner är mer tydligt existentiella i vissa åldrar (tex. 9 årsåldern, tonåren) • Livsfrågornas innehåll förändras med åldern, kön påverkar • Livsfrågorna är rotade i barnens egna erfarenheter, ofta kopplade till direkta omgivningen som kamrater och skola. • De mest frekventa tankarna i låg – och mellanstadiebarns tankevärld är: • Tankar kring skuld, ensamhet, mobbning, kamratrelationer, rättvisefrågor, speciella glädjeämnen som hästar och fotboll, frågor om krig och framtid Boken handlar om barns tankar om livet handlar om vad barn och unga i åldern 8-16 år funderar på
- 12. Barn har existentiellafrågor (Hartman, & Torstenson-Ed, 2007) • Vuxna uppfattar barns livsfrågor som svåra och undviker gärna att samtala om dem. • En viktig roll som lärare är att ha modet att sig själv genom att fritt reflektera och resonera kring rätt/orätt, gott/ont Hur tänker jag kring rätt/orätt, gott/ont? Vad menar jag med ett gott liv, en god handling, ett gott samhälle, en god människa?
- 13. En omistlig grundprincipi livsfrågeundervisningen: ta barns frågor på allvar Lägg inte locket på…ta barnens frågor om livets glädje, sorger och svårigheter på allvar (Franck, 2013) Alla barn borde ha rätt till en vuxengaranti (Hartman & Torstenson-Ed, 2007) Gestalta den moraliska mångfalden som präglar frågor om rätt/orätt, gott/ont
- 14. Hur kan vimöta barns existentiella frågor? (Haglund, 2014) •Väntandets pedagogik: "Släpp lösningsinriktningen – Vänta, titta, lyssna och möt barnet förutsättningslöst.” • Vi kan inte lösa eller besvara barns existentiella frågor •Tomhetenspedagogik - inte låta det vi vet styra det vi ser UTAN våga stå “tomhänt” och ta ansvar • Skapa utrymme för barnet att tänka och känna utan att styra svaren. • Direkt/styrande: Varför leker du aldrig med…? • Indirekt: Vad tror du? Hur kommer det sig att vissa B inte får vara med och leka?
- 15. Skorpan: Hur kundedu rädda honom (en av Tengils män)? Jonathan: Det finns saker man måste göra annars är man ingen människa utan bara en liten lort Etik och moral
- 16. Etik och moral •Etik - sed, skick och bruk (från grek. ethos) • Läran om moralen • Moral – sedvana (från latin morales ”rör sederna”) • Hur vi faktiskt handlar
- 17. Vad gör du?Varför? I ett studenthus hittar du en sliten plånbok på gatan med 10 000 kr och endast ett körkort och ett namn. Kontaktar du ägaren eller polisen? I det förnäma kvarteret utanför en ståtlig port där det står en nästan ny Mercedes hittar du en plånbok med 10 000 kr. Tryckt i guld står namn och adress på ägaren, en bankdirektör. Behåller du pengarna? En arbetskamrat betalar igen ett lån till dig på 500 kr. Dagen efter upptäcker du att du av misstag fått 100 kr för mycket. Betalar du igen hundralappen? Det kommer att kosta 35 000 kr att renovera ditt kök. Men snickaren kan tänka sig att göra det svart för 20 000 kr. Säger du ja till svartjobbet? DU köper en kamera utomlands för 2000 kr vilket är nästan hälften av vad den kostar hemma i Sverige. Går du genom tullens gröna utgång när du kommer hem för att slippa betala moms och tull?
- 18. Undersökning av Privataaffärer: Resultat! 22 % skulle behålla bankdirektörens plånbok 8 % skulle behålla den slitna plånboken Slutsats: Vi har lättare att stjäla pengar från en rik än från en fattig 98% skulle ge tillbaka hundralappen Slutsats: Vi tar inte från en vän 78 % skulle anlita en svartjobbare 86% skulle ta den gröna utgången Slutsats: Skattemyndigheten och tullen kan vi lura
- 19. Hur vet vivad som är rätt och fel? Historiskt sett: Religion = norm! - Torah, Koranen, Bibeln Religion ger sällan en enhetlig etik – tolkningsutrymme!
- 20. Är svaren påvad som är rätt och fel giltiga för alltid? Nej! Slavhandel är inte fel utan den vite mannens rätt Kvinnliga präster Barnaga Abort Sexuella normer
- 21. Etiska normativa teorier Hjälpeross att avgöra om en handling är rätt/orätt, rimlig/orimlig, att utveckla en etisk medvetenhet Tre centrala frågor i etiska dilemman: 1. Vilka värden eller plikter är i konflikt? 2. Vems intressen ska prioriteras? 3. Var ligger fokus? Plikt etik Konsekvens etik Sinnelags etik Dygd etik
- 22. Petra har, genombästa kompisen Sonja, fått erbjudande om ett tillfälligt arbete på ett bageri över sommaren. Hon har tidigare arbetat där och vet vad det innebär. Nu har hon fått en antydan om att hon kan få jobbet utan att betala skatt och hon kommer därmed tjäna mer. Det är förstås lockande att tjäna mer över sommaren och det ju bara knappt två månader. Pengarna hon tjänar skulle då kunna räcka till den semesterresa som hon och Sonja planerat. Petras kusin Svenne varnar henne och påpekar att hon förlorar sina rättigheter på arbetsplatsen om hon accepterar att arbeta svart. Om hon till exempel får en arbetsskada är arbetsgivaren inte skyldig att ersätta henne. Hon kan när som helst bli uppsagd. Hon kan inte få något anställningsbevis som visar att hon har denna yrkeserfarenhet. Det är ju inte heller rätt mot de övriga skattebetalarna att smita från skatt. Dessutom är det olagligt, påminner Svenne. Å andra sidan är det ju lättförtjänande pengar och Sonja har redan accepterat och tycker att Petra ska börja jobba. Det är ju världens chans, tycker Sonja. Petra vet inte riktigt hur hon ska göra. Fallet Petra – arbeta ärligt vs arbeta svart
- 23. Konsekvensetik/resultatetik En handling ärrätt om den leder till bättre resultat/konsekvenser än andra handlingar kan leda till Den handling som ger flest/bäst goda konsekvenserna är riktigast Fokus ligger på konsekvenserna Vad är goda konsekvenser? Goda värden? Lycka? Frihet? Pengar? Trygghet? Kärlek? Kunskap?
- 24.
- 25. Värdekonflikt Om två personerär oense i en etisk fråga kan detta bero på att de har olika värdepyramid Frihet Lojalitet Trygghet Person 1 Person 2 Trygghet Lojalitet Frihet Fallet Petra Konflikt mellan följande värden: trygghet och solidaritet, frihet, kamratskap, semesterresa
- 26. Vad är viktigastför dig? Gör din egen värdestege? Kärlek, frihet, utbildning, rättvisa, trohet, solidaritet, kamratskap, trygghet, ärlighet, förtroende, lojalitet, smycken, pengar, arbetstillfredsställelse, hälsa, lust, liv, fred, makt, semesterresa, personlig utveckling, kunskap
- 27. Vem ska fåta del av de goda konsekvenserna? Vem/vilkas intressen? Etisk egoism De nära kamraterna? Arbetskamraterna? Skattebetalarna? Alla människor? - UTILITARISM (John Stuart Mill & Jeremy Bentham) ”Största möjliga lycka/lust åt största möjliga antal” Vem bestämmer vad som är gott/bra? GRUPPCENTRERAD ETIK
- 28.
- 29. Begrepp är inteentydiga Vad är exempelvis rättvisa/rättvist? Din son har fyllt 7 år och du ska bjuda honom och åtta (8) av hans kompisar på gräddtårta med 5 marsipanrosor. Alla barnen vill ha varsin ros. Hur delar du tårtan rättvist?
- 30. Vad är rättvist? Rättvisakan ses ur flera aspekter till exempel: Likhetsprincipen (equality) alla får lika mycket Behovsprincipen (equity) de mest behövande får Meritprincipen de mest förtjänta får mest Källa: Rawls, J. A theory of justice, 2005
- 31. Pliktetik/regeletik plikter/regler/principer = handlingstypersom vi människor anses skyldiga att utföra till exempel inte döda En handling är rätt om den följer en viss given regel/plikt/princip Det är handlingen i sig som är i fokus.
- 32. - Att räddaliv (t.ex.. inom sjukvården) - Att vara rättvis (t.ex. domaren) - Att tala sanning och inte ljuga (t.ex. gentemot arbetskamrater) - Att hålla löften ( t.ex.. mellan goda vänner) - Att följa lagar och regler (t.ex.. i skolan, arbetslivet) - Att inte avslöja känslig information (t.ex.. tystnadsplikten) - Att inte skada Gör din plikt
- 33. Plikter, normer ochprinciper hjälper oss att leva moraliskt men kan komma i konflikt Vilka plikter sätter du högst upp på din stege?
- 34. Plikt – intedöda, men så invaderar Danmark Sverige och dödar din familj. Vad gör du? Du är inte längre kär i din man/fru ska du stanna kvar eller lämna? (trogen – kärleken före allt) En man i Holland döljer en jude under kriget och ljuger för Gestapo när de kommer för att leta efter honom. (ljuga – rädda liv)
- 35. Så här kandu arbeta… • Läs de olika sätten att skriva och uttrycka den gyllne regeln. • Eleverna möter många nya svåra ord (den gyllne regeln, rättrogen, förhatligt, din nästa, vålla, smärta, pinar, plåga). Ta reda på eller förklara vad orden betyder. Skriv gärna synonymer. • Låt eleven berätta. Vad tycker du om den gyllne regeln? Kan du komma på en egen bra regel som alla borde följa? • Diskutera innebörden av den gyllne regeln. • Låt eleverna formulera en egen gyllne regel • Kan klassen enas om klassens gyllne regel? • Sätt upp klassens gyllene regel i klassrummet, gärna i en fin ram. • Lär sig om rätt och fel, utvecklar sin förmågan att reflektera över livsfrågor, att se likheter mellan de lika religionerna Torah, Shabbat 31a
- 36. Uti vår hage– konstruerad dilemma övning • Dilemmaövningar hjälper eleverna att ta ställning, att värdera och använda både ´kognitiv och sociemotiv kunskap
- 37. Kantiansk etik, denmest kända pliktetiska teorin ”Handla endast efter den regel som du skulle vilja se upphöjd till allmän lag” Regeln kommer från förnuftet En lärare ger en svag elev bättre betyg än hon förtjänar för att ge henne en chans att komma in på en utbildning där hon med sina speciella förmågor och anlag kommer att klara sig bra. (rättvisa- sanning) Kant om läraren som gav en svag elev godkänt. Läraren måste ställa sig frågan om det alltid är rätt att ge godkänt betyg. Är det det? Man ska inte ljuga. För om man ljög, vad händer? Oförnuftigt att ljuga. Alltså: Man ska inte ljuga
- 38. Trolleyproblem, pliktetik och konskevensetik! Att döda en person eller låta en person dö? Att låta någon dö (passivt) är inte lika fel som att döda någon (aktivt) En moralisk skiljelinje mellan vad som är avsiktligt och oavsiktligt https://www.youtube.com/watch?v =bOpf6KcWYyw
- 39. Sinnelagsetiken, avsiktsetik, den godaviljans etik •Sinnelag = människans vilja, känsloengagemang, avsikter och tankar. •En handling är rätt om avsikten/motivet är god/gott. •Fokus ligger på den handlande människan •Problem: svårt att veta motiven hos den handlande. Avsikter och motiv är hemliga och kanske omedvetna
- 40. Dygdetik, en annansorts etik De etiska teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra—vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala istället hur man skall vara som person, människan bakom handlandet - personens karaktär och vilka karaktärsdrag som gör oss till goda människor Istället för att fråga ”Hur bör man handla?” eller ”Vad är rätt?” så skall vi fråga: ”Hur är en moraliskt god person?” Dessa karaktärsdrag ska vi odla. Gamla rötter, antika Grekland
- 41. men vilka ärde moraliska dygderna (och lasterna)? • Ett sätt att närma sig denna fråga är att tänka på vilka karaktärsdrag man uppskattar hos personer man tycker om (och vilka karaktärsdrag man ogillar hos personer man inte tycker om) •En bra person är [lista på moraliska dygder] •En dålig person är [lista på moraliska laster] •En moralisk dygd är alltså ett karaktärsdrag som kännetecknar en moraliskt god person
- 42. Några kandidater: • Dygder:Ärlighet, generositet, mod, tolerans, måttlighet, arbetsamhet, hänsynsfullhet, pålitlighet, lojalitet, vänlighet, vishet, självförtroende, medkänsla, hövlighet, tålamod, … • Laster: Oärlighet, snålhet, feghet, intolerans, omåttlighet, lathet, hänsynslöshet, opålitlighet, illojalitet, ovänlighet, dumhet, bristande självförtroende, okänslighet, ohövlighet, otålighet,
- 43. Dygder är intemedfödda utan någonting vi förvärvar oss, vi måste öva oss i att vara snälla, modiga & generösa… • Man kan inte bli dygdig över en natt. Att bli en dygdig person är därför någonting som kräver träning och erfarenhet • Ju tidigare du börjar träna till goda vanor desto större chans att utvecklas till en god människa
- 44. Förebilder och motbilder Förebild= en person som vi tycker är särskilt klok, modig, generös eller snäll och som vi därför skulle vilja likna Vem har du som FÖREBILD? Vilka idoler har eleverna? Skriv ner på tavlan! Förebilder kan fungera som vägvisare i vårt sökande efter identitet och hur vi vill vara Att arbeta med förebilder gör den abstrakta dygdetiken mer konkret Problem: Många ser upp till kändisar – musiker, idrottshjältar eller filmstjärnor, även de som har ett skamfilat rykte.
- 45. 1. Utgå frånbegrepp till exempel rättvisa, hjälpsamhet, självständig… 2. Plocka fram förebilder i film/böcker/serier som illustrerar dessa begrepp. 3. Låt eleverna fylla i matrisen med figurer/personer. 4. Låt eleven sen förklara, beskriva och värdera figuren. Begrepp Rättvisa Bamse, Pippi, Fantomen Omsorg Emil, Kulla Gulla Självständig Ronja, Pippi Hur arbeta med förebilder? Vad gör Pippi med den elake pojken? Hon kastar upp honom i ett träd, tar guldpengen och köper godis till alla utan pojken. Bamse ger godis till alla, även vargen. Däremot får vargen arbeta av sin skuld. Vem tycker du gör rätt och varför?
- 46. Att bli enschysstare människa… • Be eleven göra en god handling under dagen… Varje omtänksam handling bidrar till att göra den här världen ljusare” Philip Martin – Zen – en väg ur depressionen Den gyllne regeln uppdaterad till 2018 ”Du skall sträva efter att bemöta och behandla andra som de vill bli bemötta och behandlade” Stefan Einhorn En princip att utgå från i mellanmänskliga möten
- 47. Hur utveckla engod etik - och livsfrågeundervisning? Utgå från barnens vardagsvärld och upplevelser av att vara människa Om du fick bestämma, vilka regler skulle gälla i skolan? Hemma? Hur tycker du en bra kompis är? Hur önskar du att andra ska vara mot dig? Känner du att du får göra din röst hörd hemma/i skolan? Undvik att teoretisera kring de etiska och moraliska frågorna Visa respekt för barnets reflektioner, tankar och svar på etiska och moraliska frågor Samtalet som metod med utgångspunkt i att ”barnet är moraliskt kompetent och kan och vill bidra till goda relationer måste det ges tillfälle att låta sina röster bli hörda i det samtal som förs för ett gott samhälle, ett för alla människor gott liv, och vägen dit” (Franck 2013:41)
- 48. Samtal – konkretafrågor • Har du upplevt att någon bestämt över dig? Kan du ge exempel på när du har velat göra på ett visst sätt men där du låtit bli därför att någon sagt till dig att du inte får göra så? Tycker du att vuxna ska få bestämma över barn i skolan och hemma? Är det någon skillnad mellan om en lärare eller en förälder säger till dig vad du ska göra och vad du ska låta bli? Brukar du göra som de säger? Varför – varför inte? Om du var förälder, vad skulle du låta dina barn bestämma om hemma? ”Inspirera barn till att våga ta plats och säga sin mening, uppmuntra dem till att lyssna till andra och respektera olika åsikter och ståndpunkter, att låta ordet vara fritt och på samma gång ansvarsfullt” (Franck 2013:44)
- 49. Ett sätt attmöta barns livsfrågor är genom sokratiska samtal (Pihlgren, 2008, 2010) • Vad är det som pojken håller i med händerna? Vem är han? Vad gör han? Vad tänker han? Är han rädd? • Är det bra att vara nyfiken? Hur ska man leva sitt liv? Kan det vara rätt att rymma? Ska man stanna i trygghet eller kasta sig ut i det okända?
- 50. Vilka texter kananvändas i etikundervisningen? Både icke religiösa såväl som religiösa berättelser (Roos, 2011) Att tänka på (Franck, 2013: 29) • Samtala med barnen om vad som skildras i dem och varför. • Lär dig textens form och innebörd ”by heart” • Inbjud eleverna till att rita och måla, eller själva berätta och dramatisera kring liknande teman Vilka bilder ges av exempelvis: -Vad som är ett gott liv -Meningen med livet? -Vad en människa är -Hur en bra vän är -Vad kärlek är -Vad som är viktigt i livet -Hur pojkar & flickor bör vara
- 51. Berättelser och populärkultur användberättelser som ”de har närhet till, känner sig hemma med, kan ha en förståelse för och blir engagerade av” (2013:28) syftet med berättelserna är att väcka tankar över vad som är gott/ont, rätt/orätt och att inspirera barnet till att låta reflektionen få konsekvenser i det egna livet som moralisk varelse utgå inte enbart från berättelser i etikundervisning utan även: film, teve-serier, serier, dataspel, musik i olika former, samtal och intervjuer med människor i olika åldrar, olika bakgrund och olika livssyn Filmtips från UR: Hur tänker du serien Kompisvecka med Farzad
- 52. Fundera över filmer,Tv-spel, litteratur som skulle kunna användas i undervisningen, och varför
- 54. Filmtips • Många barnhar föräldrar som är skilda. Hur känns det när mamma och pappa delar på sig? Hur blir det sen? • I den här filmen träffar vi barn i olika åldrar som berättar om hur det gick till när föräldrarna gick skilda vägar. De berättar om hur det är att ha två hem och hur de gör om de saknar pappa eller mamma när de är hos den andre föräldern. • Vi träffar också socionomen Kay samt pedagogen Anki, som båda ger goda råd och insikter som stöttar. • Två hem – en film om skilsmässa (2.46 min). Lärarhandledning
- 55. Arbete med tematliv och död, åk 1-3 Informera alltid föräldrarna om temat • förberedelse: skapa trygghet i din klass. • utgå från någon skönlitterär bok/film som handlar om temat. • Läsning av sagan, youtube
- 56. Samtala, rita ochskriv - Vilka tankar väcker boken om innehållet? - Varför dör man? Måste man dö? Varför dör man? Varför dog herr Muffins? Kan man dö av andra orsaker? - Husdjur som dött eller en nära släkting - Prata om olika sätt att se på döden, vad som händer efter döden, samtala om begravning, • Besök en kyrkogård. Vad står det på gravstenarna? • Titta på dödsannonser • Planera en begravning
- 57.
- 58. Låt barnen berättaom sina egna upplevelser…
- 59. Klassens skrivtema: Adjöherr Muffin. • Uppmuntransbrev • Krya på dig –kort • Viktigt meddelande! • Tröstebrev till flickan. • Avskedskort/brev • Vad händer sedan? –rita/berätta
- 60. Andra utgångspunkter församtal/ skrivuppgifter/ diktskrivande/rituppgifter • Tänk om alla hade evigt liv. Hur skulle det bli då? Varför måste vi dö? Skulle du vilja leva för evigt? Varför/varför inte? • Vad händer när vi dör? En del säger att vi blir en insekt, andra att vi kommer till himlen. Om man kommer till himlen, hur ser det ut där, tror du? • En gång när jag tänkte på döden… tankar, känslor, minnen. • En gång när jag tänkte på gud… tankar, känslor, åsikter.
- 61. Jämföra vadsom är dött och vad som är levande. Be elever sortera föremål utifrån kategorierna: ”lever”, ”har levt”, ”har aldrig levt”, alternativt ”dött” eller ”levande”. Är till exempel en morot död eller levande? Är ett hönsägg levande eller dött? Stenar, maskar, skalbaggar, blad, trädgren, ljus, glas… Sorteringsövning
- 62. Avslutningsvis • Var lyhördför dina barn/elever. Våga dela både fakta och svarslösheten med dem. • Informera berörda. • Förberedd miljö! • Använd de estetiska uttrycksformerna. • Våga ta hjälp av kollegor o professionella.
- 63. Exit ticket Vad hardu lärt dig från idag? Vilka nya tankar har väckts? Hur kan den nyvunna kunskapen vara till hjälp för dig i din blivande yrkesroll Tack för att du lyssnande / Nina Emilsson
- 64. Del 1: Vadsäger LGR22? •Här kommer några slides kring LGR22, kopplat till livsfrågor, livsåskådningar, etik och moral
- 65. Etik och livsfrågori Lgr22 I syftestexten för religionskunskap kan vi läsa: Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor och etiska förhållningssätt samt ge eleverna verktyg för att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. På så sätt ska undervisningen bidra till elevernas möjligheter att utveckla en personlig livshållning och beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning. • förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv
- 66. Centralt innehåll inom religionskunskapensom relaterar till etiska frågor Etiska frågor = frågor som rör hur vi människor förhåller oss till varandra men också till andra levande varelser Att leva tillsammans • Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden. • Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer. Att leva i världen • Mänskliga rättigheter inklusive alla människors lika värde och barnets rättigheter i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Vad innebär det att vara en god kamrat, att ha goda vänner eller inte ha några vänner alls? Hur skildras detta i populärkulturen? ”Etikens plats i det centrala innehållet ska ge eleverna utrymme och tid till att reflektera över och diskutera frågor om vad som är viktigt i livet och vad som är värt att sträva efter” (Kommentarmaterial) Sen finns det även annat centralt innehåll som tangerar de andra so ämnena som hör till etikens område tex migration. Vad kan det innebära att flyta till ett annat land? Hur känner man sig som ny i en okänd miljö, trygghet, kamratskap?
- 67. Kursplanens skrivningar ometik och moral: betygskriterier Eleven för enkla/utvecklade /välutvecklade resonemang om moraliska frågor och livsfrågor. Franck (2013): `viktigt att se konkretionen i dessa kunskapskrav. Undervisning om etik … ska leda fram till en reflektion och ett tänkande kring hur etiska frågor i ett vardagsperspektiv tar sig uttryck, vad man kan behöva tänka på när det gäller att bidra till en god miljö och vilka normer som kan vara värdefulla för att skapa och stärka goda relationer mellan människor ´(s. 35)
- 68. Del 2: Lektionstips •Nu följer några slides med tips lektionsförslag, aktiviteter, film- och boktips
- 69. Lektionsplanering: Moraliska frågor •https://allgot.se/19/lektion-ak-1-samhallskunskap-moraliska-fragor/ • Exit-ticket: Vad är en moralisk fråga? En fråga som rör rätt och fel och hur vi ska behandla varandra. Ge ett exempel på en moralisk fråga ni diskuterade idag. Kamratskap och hur man är en bra vän. Varför är det viktigt att förstå olika perspektiv? För att kunna fatta bättre beslut och visa empati. Vad lärde du dig om moraliska frågor under lektionen? Att det finns många sätt att se på en fråga och att man kan lära sig av varandra. Hur kan du använda det du lärt dig idag? Genom att vara en bättre vän och förstå andra människor bättre.
- 70. Elias och livsfrågorna •En filmserie som behandlar några av de frågor som är viktiga för yngre barn: tid, rättvisa, ensamhet, döden, snällhet • http://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/168000-168999/168363-1_ 102191_Elias_och_de_stora_fragorna.pdf
- 71. Moraliskt dilemma: fikasugnaklassen Petra och Sonja är klasskompisar. En dag hittar de en plånbok på skolgården med 200 kronor i. De vet inte vems plånboken är, men det finns inga kort eller namn i den. Sonja säger: – Vi kan använda pengarna till att köpa bullar och saft till hela klassen! Då blir alla glada. Petra tvekar. Hon kommer ihåg att fröken alltid säger att man ska vara ärlig och lämna in saker som inte är ens egna. Men samtidigt är det ju många i klassen som aldrig har råd med fika, och det skulle bli en rolig överraskning för alla. 1. Sonja tycker att de ska använda pengarna eftersom det inte finns något namn i plånboken, och pengarna annars bara "ligger där och samlar damm". 2. Petra funderar på att lämna in plånboken till skolkontoret, för hon vet att någon kanske saknar den och behöver pengarna. Fråga till klassen: Vad tycker du att Petra ska göra? Varför? • Ska hon använda pengarna till något snällt för klassen? • Eller ska hon lämna in plånboken, trots att de inte vet vem ägaren är? Pengar, ärlighet och rättvisa, att dela med sig och följa regler är sånt barn kan relatera till
- 72. Uppföljning av fallet:fikasugna klassen 1. Pliktetik (Fokus på regler och skyldigheter) • Fråga till eleverna: Vad säger reglerna att Petra ska göra? Vad brukar fröken eller andra vuxna säga om att hitta saker som inte är ens egna? • Exempel: "Man ska alltid lämna in hittade saker till skolkontoret." • Förklaring för eleverna: Pliktetik handlar om att göra det som är rätt enligt regler och skyldigheter, oavsett vad som händer sen. Petra ska följa regeln om att vara ärlig och lämna in plånboken. 2. Konsekvensetik (Fokus på följderna av handlingen) • Fråga till eleverna: Vad händer om Petra och Sonja använder pengarna? Vad händer om Petra lämnar in plånboken? Vilket val blir bäst för flest personer? • Exempel: "Om de använder pengarna blir klassen glad, men kanske är det någon som verkligen behöver pengarna och blir ledsen." • Förklaring för eleverna: Konsekvensetik handlar om att välja det som ger bäst resultat för flest människor. Här behöver Petra tänka på vad som blir bäst för klassen och för den som tappat plånboken. 3: Sinnelagsetik (Fokus på avsikten bakom handlingen) • Fråga till eleverna: Menar Petra och Sonja väl när de vill köpa fika? Spelar det någon roll om deras tanke är god? • Exempel: "De vill göra något snällt för klassen, men kanske är det ändå inte rätt." • Förklaring för eleverna: Sinnelagsetik handlar om avsikten bakom handlingen. Om Petra och Sonja vill göra något gott för klassen, är det ändå okej att använda pengarna, även om de inte är deras?
- 73. 4. Intressekonflikter (Vemsbehov och intressen är viktigast?) • Fråga till eleverna: Vems intressen ska Petra tänka på? • Klassens intresse: De blir glada av bullar och saft. • Ägarens intresse: Den som tappat pengarna kanske verkligen behöver dem. • Förklaring för eleverna: En intressekonflikt handlar om att olika personer vill olika saker. Här står klassens intressen mot den som tappat plånboken. 5. Värdekonflikter (När viktiga värden krockar) • Fråga till eleverna: Vilka viktiga värden krockar här? • Ärlighet: Att göra det rätta och lämna in plånboken. • Omtanke: Att göra något snällt och fint för hela klassen. • Förklaring för eleverna: Värdekonflikter handlar om att välja mellan två bra saker. Här handlar det om att vara ärlig eller att vara omtänksam. Avslutande fråga: • Om du var Petra, hur skulle du tänka? Skulle du följa reglerna, tänka på konsekvenserna eller göra det som känns snällast? Varför?
- 74. Tre samtalsbilder omdöden (SPSM) • Visa samtalsbilderna. Vad ser ni? Vad har hänt? Ge eleverna tid att fundera och möjlighet att berätta om sina tankar. • Använd den första kommunikationskartan som stöd och red ut frågor. Varför dör vi? Känner vi någon som dött? Varför dog de? Vad händer när vi dör? Kan människor tro olika om vad som händer efter döden? • Titta på samtalsbilderna igen. Använd den andra kommunikationskartan som stöd för att prata om känslor. Vad tänker och känner personerna? Hur känns det att förlora någon vi tycker om? • Avsluta lektionen med att tillsammans skriva ett kort till minne av någon som inte lever längre. Öppna upp för att det kan vara en fiktiv person eller kanske ett djur. • Tips! Gör egna kort med egen text och egen vald utsmyckning. • https://www.spsm.se/contentassets/b0dbc3e05e164316b74 7ab5625a91c99/samtalsbilder-om-doden.pdf
- 75. Bok och filmtips:döden • Farväl Rune • Lasses farfar är död • Kan du vissla Johanna (film) • Rädd att dö, mormor var inte rädd, någon ska vi alla dö (dikter av Barbro Lindgren • Snoffe, döden och jag (Elias och livsfrågorna • Bröderna lejonhjärta • Narnia Autentiskt lärande genom att använda film
- 76. Tre typer avdilemmaövningar: konstruerade, autentiska och semiautentiska 1. Konstruerade dilemman har aldrig hänt, utan man övar problemlösning. Strategisk kunskap lärs ut och man kan ändra förutsättningarna. En konstruerad dilemmaövning har en allmängiltig betydelse för eleven och kan göras i alla ämnen. 2. Autentiska dilemman har hänt i verkligheten och vi vet hur det gick. Vi lär oss att använda vår socioemotiva kunskap. Leva sig in i olika aktörers resonemang 3. Semiautentiska dilemman har hänt men har redigerats. Utgår från verklighetens text, men stukar om efter behov. • Exempel på en konstruerad dilemmaövning är Uti vår herres hage. Och passar bra att göra när man sysslar med etikfrågor. • Vår Herre har spärrat in mänskligheten i en hage. Vi kan se hagen uppifrån (rita en bild). Herren har satt ström på stängslet för att vår Herre är rädd om människorna. Han vill inte att de skall drabbas av mordlängtan, stjäla osv. Inuti stängslet är människan fredad, men herren tänker ändå: 1. Vilken strömstyrka ska jag ha vid de olika avsnitten. Vilket är allvarligast? Arbeta två och två och rangordna brotten. 2. Gud har lämnat över skötseln av jorden till människorna och undrar under vilka omständigheter du kan tänka dig att slå av strömmen för att göra dessa synder. • Som lärare titta gärna efter om värderingarna skiljer sig mellan klasser/kön. Kvinnor identifierar sig oftare som offer. Män som förövare. Otrohet kommer högt upp på kvinnors lista, långt ner på mäns.
- 77. Filmtips: Lögner (14 min) •Vad är en lögn? Varför ljuger människor? Hur känns det när man får reda på att någon har ljugit för en? Är att ha en hemlighet samma sak som att ljuga? Finns det situationer då det är okej att ljuga? Vilka? • Vad utmärker en rätt handling? Är det när man känner sig nöjd och stolt med sig själv, eller är det andras åsikter som avgör om man gjort rätt eller inte? • Se film Lögner
- 78. Om det vardu: Etiska dilemman • https://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/180000-180999/180710-1 _102033_Om_det_var_du.pdf • Hur hade du själv reagerat? Och varför? I åtta så kallade dramastarters, kortfilmer som kan användas för att sätta igång diskussioner, lyfts frågeställningar kring värdegrund och etiska dilemman. Ämnen som berörs är grupptryck, ansvar och könsroller. Filmerna är gjorda av studenter vid Stockholms dramatiska högskola.
- 79.
- 80. Lektionstips: Kärlek ochgoda gärningar • https://lektionsbanken.se/lektioner/karlek-och-goda-garningar/
- 81. Jämställdhet, jämlikhet, solidaritet, kränkning, respekt, empati,mobbning Källa: https://www.liber.se/plus/E471106803.pdf
- 82.
- 83. Filmtips • Många barnhar föräldrar som är skilda. Hur känns det när mamma och pappa delar på sig? Hur blir det sen? • I den här filmen träffar vi barn i olika åldrar som berättar om hur det gick till när föräldrarna gick skilda vägar. De berättar om hur det är att ha två hem och hur de gör om de saknar pappa eller mamma när de är hos den andre föräldern. • Vi träffar också socionomen Kay samt pedagogen Anki, som båda ger goda råd och insikter som stöttar. • Två hem – en film om skilsmässa (2.46 min). Lärarhandledning
- 84. Del 3: Vadsäger de olika religionerna? • Hur judendom, kristendom och islam ser på etik och moral – vad är det goda/rätta livet, sättet att leva
- 85. Etik i religiösatraditioner och livsåskådningar •Moral uttrycks i texter, riter, myter och handlingar •Religioner har haft stor inverkan på moralbildningen •Inspirerar både till fördömanden som kärleksfulla sinnelag •Tvetydigheter i religion •Religiösa personligheter – kända moraliska förebilder
- 86. Det goda (rättalivet) - judendom • Mångfalden inom traditioner och tolkning! • Källor för etik och moral i judendomen är Torah och Talmud • Halakkah (både etik och juridik) • Människan är skapad med möjlighet att välja mellan gott och ont. För en jude är det därför viktigt att följa den gudomligt givna lagen och hedra förbundet mellan människa och Gud. • Grundläggande är de 613 reglerna i Torah och 10 guds bud. Genom detta är judendomen att betrakta som pliktetisk. • Bekännelsen till gud och guds vilja – gud ligger bakom allt • Ritualer (sabbaten) • Livet är heligt och gott – och ska vårdas och skyddas
- 87. Moralundervisningens regler… • Detaljeradebud för livets skeden • Familj, mat, slakt, högtider, födelse och död • Kärleksbudet är centralt – det goda ska göras med ett gott hjärta • Etiken tillämpas vid frågor som abort och skilsmässa
- 88. Dekalogen - Tioguds bud enligt judendom 1.Tro på Gud 2.Förbud mot otillbörlig tillbedjan 3.Förbud mot att ingå eder 4.Att högtidlighålla helgade dagar 5.Respekt för föräldrar och lärare 6.Förbud mot mord 7.Förbud mot äktenskapsbrott 8.Förbud mot stöld 9.Förbud mot falskt vittnesbörd 10.Förbud mot girighet
- 89. Några tolkningsexempel Konservativ judendom:Ortodox judendom Reformjudendom Halakhah gäller men anpassade till tiden. Halakhah är bindande Halakhah är inte bindande. Committee on Jewish Law and Standards Lesbiska/homosexuella rabbiner möjliga. Individen har rätt att tolka.
- 90. Det goda (rättalivet) livet - Islam • Mångfalden inom traditioner och tolkning! • Källor för etik är Koranen och Sunna. • I såväl Sunna som Koranen finns en lång rad påbud att följa vilket gör att islam i stora drag kan anses vara pliktetisk. • En god handling är vara ödmjuk, mot såväl gud som andra människor. En muslim ska också stå mot sina egna begär. • Människan är ansvarig att följa. En muslim måste mer än allt följa guds påbud och däribland ingår att visa solidaritet med svaga och utsatta. • Att följa reglerna är att följa Guds vilja och eftersom människan på yttersta dagen ska dömas antingen till paradis eller helvete är detta viktigt. • Sharia (etik, juridik, religion, sociala regler) • Tålamod, rättvisa, solidaritet, kyskhet och självkontroll är viktiga dygder
- 91. Moralundervisningens regler • Levnadsreglerär de fem pelarna – den tredje (allmosa) framhävs • Direkta förbud (mord, stöld, otrohet, berusning, spel, mat och slakt) • Abort, skilsmässa • Vid tolkning av enskilda handlingar; • Det påbjudna • Det önskvärda • Det oväsentliga • Det klandervärda • Det förbjudna
- 92. Det goda (rättalivet) - kristendom • Mångfalden inom traditioner och tolkning! • Samma grunder som judendom • Källor för moral och etik är Bibeln (GT och NT) • Jesus • Med Jesus kom en ny syn på etik som i vissa stycken kolliderar med det judiska. Reglernas betydelse kom att minska och Jesus själv uttalar sig på ett vis som gör att reglerna bara blir verktyg. • Kristen etik – sinnelagsetik
- 93. Tio guds budenligt den svenska bibelöversättningen. 1.Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. 2.Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn. 3.Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. 4.Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig. 5.Du skall inte dräpa. 6.Du skall inte begå äktenskapsbrott. 7.Du skall inte stjäla. 8.Du skall inte vittna falskt mot din nästa. 9.Du skall inte ha begär till din nästas hus. 10.Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller hans tjänare eller hans tjänarinna, inte heller hans oxe eller hans åsna, eller något annat som tillhör honom
- 94. Moralundervisningens regler • Dekalogen– budorden • Bergspredikan. • Den viktigaste delen av Jesus lära var Bergspredikan och i den blir det människans sinnelag som är det avgörande. Rätt och orätt blir bara en fråga om man vill göra rätt. • Detaljerad undervisning i NT men….Tolkningsfråga vid specifika etiska frågor (slaveri, fasta, äktenskap, egendom, omskärelse) • Det dubbla kärleksbudet och den gyllene regeln • “Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv” (Matteus 22:36). Sedan kommer ett av samma slag. Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna. (Matteus 22:36) • Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger. (Matteus 7:12) • Att vända andra kinden till och att ställa upp för svaga och utsatta är viktiga delar tillsammans med tron på guds förlåtelse.
- 95. ”Små barns etik”(Eva Johansson) • Utgår från barns levda moral snarare än att sätta fokus på de kognitiva aspekterna av barns moralutveckling • Barn uppvisar en moralisk, konkret och kroppslig handlingskompetens (tröstare, hjälpare). Se barnet som moraliskt kompetent • Lyhördhet, ”en handling riktad mot någon annans tillstånd, i syfte att förändra denne” (liknar moralisk observans) Franck: Det är nödvändigt att barnens (…) upplevelser av vad lyhördhet och moralisk observans kan betyda rent konkret för den som känner sig ledsen, känner sig utanför och inte sedd, sorgsen och ensam, utgör en grund för etikundervisningen (2013:39)
- 96. Referenser • Bartholdsson, Å,& Hultin, E. (2015).Socialarelationer, värdegrundochlärarprofessionalitet. Malmö, Gleerup • Dahlin, (2009).Barns undraninförlivet. • Furedi, F. (2004).Therapy culture:cultivating vulnerability in a certain age.London:Routledge • IrisdotterAldenmyr, S, & Olson, (2016). The inward turn in therapeutic education –an individual enterprise promoted in the name of the common good, Pedagogy, Culture & Society,24:3, 387-400, DOI: 10.1080/14681366.2016.1194312 To link to this article: https://doi.org/10.1080/14681366.2016.1194312 • Lilja, A., Buchardt, M., Kärnebro, K., Osbeck, C., Sporre, K. (2020)Barns existentiellafrågoridag-ochför50 årsedan In: Emma Hall & BodilLiljeforsPersson (ed.), Existentiellafrågoribarns ochungasliv (pp. 29-39). Malmö: Föreningenlärareireligionskunskap(FLR) Årsbok/ Föreningenlärareireligionskunskap • Maagerø, E & Østbye, G. (2012). Do Worlds Have Corners? When Children’s Picture Books Invite Philosophical Questions. Children's Literature in EducationVol.43(4), pp.323–337 • Mc Cuaig, Louise Anne (2011). Dangerous Carers: Pastoral power andhe caring teacher of contemporary Australian schooling. EducationalPhilosophy and Theory, 44 (8), 863-877. DOI: 10.1111/j.1469-5812.2011.00760.x • Philgren(2008)Socrates in the classroom: Rationales and effects of philosophizing with children. AvhandlingI pedagogic. PedagogiskaInst. Stockholmsuniversitet. Stockholm. • Pihlgren, A. (2010).Sokratiskasamtaliundervisningen. Lund:Studentlitteratur. • Pramling, I., & Johansson, E. (1995). Existential questions in early childhood programs in Sweden: Teachers' conceptions and children's experience. • Child & Youth Care Forum, 24(2), 125–146. https://doi.org/10.1007/BF02128597 • PramlingSamuelsson, I Johansson, E, Davidsson, B & Fors, B (2000) Student teachers' and preschool children's questions about life —A phenomenographicapproach to learning, European Early Childhood Education Research Journal, 8:2, 5-22, DOI: 10.1080/13502930085208541 • Skolverket(2013). Förskolanochskolansvärdegrund-förhållningssätt, verktygochmetoder.Stockholm.
Editor's Notes
- #1 En central del i kursplanen i religionskunskap är de så kallade livsfrågorna. Handlar om vad som är viktigt i livet.
- #3 Livsåskådning – ett sätt att se på livet En livsåskådning vill förklara den värld vi lever i och försöker besvara våra livsfrågor tex. Vad är meningen med livet? Hur uppkom universum? Vad är en människa? Finns ondska? Vad är ett bra liv? Hur är en god människa? Hur bör man leva sitt liv? Finns Gud? Med existentiella frågor menas frågor som har med livet och existensen att göra tex. Varför finns jag. Vad är meningen med döden? Hur uppkom universum?
- #4 Alla människor har en livsåskådning – ett sätt att se på tillvaron och människan, även om den ibland är outtalad. Denna livsåskådning förändras allteftersom vi får nya kunskaper och erfarenheter. I takt med att vi möter ny kunskap, är med om nya upplevelser och erfarenheter revideras vår livsåskådning. De som tror på någon form av gudomlighet har en religiös livsåskådning tex. asatroende, buddhister, judar, kristna, taoister, muslimer, wiccaner. Sekularisering har ökat behovet av sekulära livsåskådningar. Vi har fortfarande ett behov av att reflektera och formulera tankar om omvärlden, medmänniskor och sin moral. Humanisterna (en representatnt till humansimen) till exempel kämpar idag om att få samma status som ett religiöst samfund. En livsåskådning skapas inte i ett vakuum, utan vi påverkas av omgivningen runt omkring oss, av familj, vänner, media, utbildning
- #5 Svaren på våra livsfrågor bildar en viktig grund för en individs livsåskådning. En del livsfrågor kan vi söka svar genom att undersöka verkligheten och svaren ger fakta om verkligheten. Andra livsfrågor kan vi inte få svar genom att undersöka verkligheten. Dessa frågor är värdefrågor. De svar vi ger uttrycker vår inställning till verkligheten. Världsbild: hur allt uppstod, Big Bang, skapelseberättelsen. Inom buddhismen tror man inte att Gud skapat världen, utan att världens finns på grund av samspelet mellan olika partiklar sk dhramaes, dessa är i ständig rörelse och omvandling. Många världar Olika gudssyner- dels monoteism, polyteism, animism = tro på att det finns en själ, ande i allt FÖRFÄDERSTRO., henoteism – tro på flera gudar men dyrkar bara en. Pantesim .- tro på att gud finns i allt. Gud är allt. SHINTO. DEism, =Guds som världskonstruktör, teism = tro på en personlig gud. Agnostiker – kan inte veta, agnostic = ovetande, tar ej ställning, varken för eller emot guds existens.Olika funktioner, åskgud, fruktbarhetsgudinna, stridsgud Guds egenskaper: Dömande, skaparen, förlåtande, sträng farlig, kärleksfull Livsåskådningar försöker besvara vad en människa är – människosyn. Med människosyn menas vår uppfattning om människan och vad det innebär det att vara människa – Människans värde och människans värde i förhållande till andra väsen. AHIMSA –– Människans natur – God? Ond? Fri? Ofri? Drifter? Egoistisk? Själ? Atman? Förutbestämd? Kan välja? Kropp själ, ande, beståndsdelar, dhamraes. .
- #6 Gör först ditt egna självständiga val. Jämför och diskutera sedan ditt val med kompisen bredvid. Försök enas om vilka ni skulle ta med och varför.
- #7 Hur i bör vara mot varandra, vad som är gott och ont, rätt och fel, Vad som är gott och värdefullt? Kärlek, frihet, självbestämmande, pengar, LYCKA. Vad är vackert och fult, vad är en fulmänniska? Vacker musik, god mat, en del ser naturen som vacker och härlig andra som något ont, fullt av besvärliga mygg och knott
- #8 – någorlunda konstant Ett sätt att beskriva hur människor, sett ur ett brett perspektiv känner inför att leva. Man kan ha en mer eller mindre positiv syn på livet och världen, vilket påverkar vårt sätt att leva. En person som ser negativt på livet förhåller sig fta mer passiv till livet. Varför förändra saker.
- #9 Livsfrågor är ALLMÄNMÄNSKLIGA dvs det är frågor som delas av många människor runt OM i världen. Meningen med livet, vad händer efter dörren, VEM är JAG? Varför man måste dö? Finns gud? Men det finns även personliga livsfrågor, frågor som rör sig i en individs huvud tex. frågor om man är älskad, kommer jag att lyckas i framtiden eller frågor vad händer med mig om mamma och pappa skiljer sig (skilsmässa i familjen). Formas i hemmet, skola/förskola, kamratkrets Ej statiska utan föränderliga. Nu kanske du inte tror på en GUD men när du blir 50 år kanske du tror på en Gud. En tonårings livsfrågor skiljer sig från en gammal människas som är i livets slutskede. Våra livsfrågor förändras därför i regel under vår resa genom livet allteftersom vår syn på tillvaron förändras. Vissa är också mer grubblande än andra. Livets grundvillkor –vad innebär det att vara människa Frågor om innebörd-vad betyder det att vara snäll? Frågor om vänskap, rättvisa, människans natur, vad man ska att få bestämma, Gud,
- #10 Livsvillkoren där livsfrågorna uppkommer är inte desamma från person till person. Därför kommer livsfrågorna vara lite olika för olika individer. Vilka livsfrågor som blir centrala påverkas alltså av kontexten. En fattig människa i Angola har andra livsfrågor än en rik svensk. Livsfrågor blir ett uttryck för ett behov av att bearbeta och reflektera över upplevelser av världen och av den egna personen i relation till världen och till livet i stort.” (Hartman, 2004:71) ” (Löfstedt, 2011: 213)
- #11 Alla. Även unga människor reflekterar över sina liv. Stora frågor förekommer jämsides med vardagliga ämnen. Flickorna har ett mognadsförsprång och visar ett större intresse för sociala frågor, relationer. Alla dessa resultat tycks vara stabila över tid Yngre barn tänker mer på sig själva, de närmaste familjen medan lite äldre barn tänker mer på kamratrelationer, övriga samhället mer intressant. Nioårsåldern är en period av mognad och utveckling, men samtidigt en orostid. Mörka tankar om livet och döden är inte ovanliga och kan ta sig olika fysiska uttryck som sömnrubbningar, ont i magen eller i huvudet. En skillnad från de tidigare trotsåldrarna är att barn i denna period inte ligger på golvet och skriker och vägrar göra saker och ting utan trotset är mer inåtvänt. Självkänslan är ofta inte så bra och man kan känna sig ensam och är rädd att göra bort sig. Under denna period är det även viktigt för nioåringen att ha kompisar och att passa in. Under förskoleåldern och i synnerhet under skolåldern utvecklas en rädsla och ibland en fobi för insekter och andra djur. Hur kan man frukta en liten fågel eller en spindel kan man undra. Men det är en fråga som inte ställs av ett barn med fobisk skräck. Från sju-åtta års ålder utvecklas barnens rädslor i ett raskt tempo. Nu blir de mer verklighetsanpassade än tidigare, barnen känner rädsla för krig, katastrofer, olyckor och naturens krafter såsom stormar, åska och översvämningar. Barnen börjar även ängslas mer över situationer där de känner sig värderade och granskade av andra, dvs. den sociala rädslan. Barn börjar bli mer medvetna om döden vid ca fem års ålder, i början är de mest rädda för att föräldrarna skall dö. Vid ca nio års ålder börjar de bli rädda för att de själva kan dö.
- #12 En viktig roll som lärare är att ha modet att möta barnen och mig självPå ett personligt plan fritt reflektera och resonera kring rätt/orätt, gott/ontMed det menas inte att man tagit ställning i de olika etiska frågorna. Eller att man har en mer eller mindre tydligt formulerar, personlig beredskap för såna ställningstaganden. Bli medveten om etiska frågors samtidiga angelägenhet och komplexiteten
- #13 Att samtala om allvarliga frågor är viktigt. Ta barns frågor på allvar – frågor om livet och döden. Gå barnen till mötes – våga samtala om det svåra. Detta gör att barnen känner sig trygga och fria i att tala om allt de undrar över. Lyssna till vad barnet har att säga och skapa en trygg arena för dem att agera tillsammans med varandra. Elisabeth B. Carlsson- religionpsykolog. Det är en myt att barn bara ska vara glada och inte grubblande. Funderar på skuld i samband med en skilsmässa, på krig –se skyddsrum! Kamrats sjukdom! – Vad beror det på? Varför är det så här? Vi lurar barnen om vi inte delar frågorna med dem. – Gör vi det! Tar vi barnen på allvar! ” Vuxengaranti", att inte behöva stå själv i mötet med de livsfrågor som tränger sig på. Utan att det finns en vuxen som ser, lyssnar på och stöttar barnet. Behöver inte lösa problemet. Bli medveten om etiska frågors samtidiga angelägenhet och komplexiteten
- #14 I en lösningsfokuserad värld tenderar vi att snabbt vilja svara, åtgärda eller lösa problem. Väntandets pedagogik uppmanar pedagogen att bromsa detta behov och istället förhålla sig mer lyssnande och reflekterande. "Vänta, titta, lyssna betonar vikten av att skapa utrymme och tid för barnet. Pedagogen väntar in barnet, observerar vad som händer, och lyssnar aktivt på barnets uttryck. Det innebär att vara närvarande och följa barnets process snarare än att styra eller forcera den. LÅT BARNET UTFORSKA, VARA MEDSKAPRE Viktigt att reflektionen kring livsfrågorna är öppen. Viktigt att fortsätta frågandet trots att det inte finns några svar. Här handlar det om att pedagoger behöver våga släppa sina förväntningar, tidigare kunskaper och förutfattade idéer. När vi står "tomhänta" innebär det att vi möter barnets frågor, lek eller handlingar utan att färgas av våra egna vuxna perspektiv. "Ta ansvar": Det betyder inte att pedagoger blir passiva. Snarare handlar det om att ta ett medvetet ansvar för att skapa en öppenhet i mötet med barnet. Det är en beredskap att följa barnet och vara närvarande utan att direkt styra eller förklara. Tomhetens pedagogik: Våga stå "tomhänt" och låt inte det vi vet styra det vi ser.Skapa utrymme för barnet att tänka och känna utan att styra svaren. Både tomhetens pedagogik och väntandets pedagogik innebär att möta barnet med en öppen, nyfiken och icke-styrande hållning. Det handlar om att vara beredd att lyssna, vänta och utforska tillsammans med barnet, utan att låta vuxenvärldens förgivettagna svar eller lösningar stå i vägen för barnets egna tankar och utforskande.
- #15 Nu ska vi gå in och kika mer på etik - Vad vi bör och inte bör göra, vad som är gott och ont, rätt och orätt. Skorpan ifrågasätter Skorpan som räddat en av den onde Tengils män från att drunkna Etik och moral handlar om den andra grundstenen i en persons livsåskådning – det som har med värderingar att göra. Vad som är rätt/fel, gott/ont, viktigt/oviktigt att göra. Etik och moral handlar i mångt och mycket om värderingar. Vår människosyn avgör mycket våra etiska ställningstaganden.
- #16 Ofta likhetstecken mellan moral och etik. Etik = teorin om hur och varför du handlar som du gör (lag/regel) tex Fartskylt 70 km/h Moral –hur vi faktiskt handlar. Kör du i 70 på 50 väg? Vad vi faktiskt gör. Kör för fort och kommer i tid, kör för fort – kan hända en olycka. Bättre att komma för sent resonerar vi men det hela problematiseras om du befinner dig i en akutsituationen tex någon svårt sjuk och måste till sjukhus. Kör du då för fort? Har du då rätt att köra för fort? Etik = läran om moralen. Moral= vad vi faktiskt gör. En person kan vara insatt i olika etiska teorier utan att tillämpa sina kunskaper i praktiken – dålig moral! Alla har en moral men alla har inte en etik eftersom de inte verbalt kan förklara varför man handlat som man gjort tex inte kan motivera sin handling. Bristande professionell etik.
- #18 Etik innebär att alltid en personlig utmaning att ta ställning, att välja att stå för något, att utveckla sitt omdöme och sin klokhet och att lyssna till andra som har en annan syn på saken än vi själva.
- #19 Kristendomen har haft ett stort inflytande i Sverige på hur vi bör leva våra liv. En tidlös fråga, inga givna svar. Finns inga direkta rätt och fel. Relativt! Normer förändras. Ser annorlunda ut idag.
- #20 Finns inga entydiga svar. Svaren varierar från tid till tid. Normer förändras och detta medför konsekvenser. Modern teknik ställer oss inför andra problem. Allt var inte bättre eller sämre förr. Gäller att hela tiden ifrågasätta, reflektera och ta ställning. Etiken förändras beroende på samhällsstruktur och människosyn bland annat Abort 1974, 18:e veckan. Kvinnliga präster 1951 Homosexualitet sågs som en sjukdom fram till 1979. Torka aldrig tårar utan handskar – Jonas Gardell! Gäller att ifrågasätta. Finns ingen måttstock. Gäller att hela tiden reflektera, ta ställning lyssna och ifrågasätta.
- #21 Vi har ofta en god uppfattning om vad som är rätt och fel. Till exempel: "Det är fel att döda." Men tänk om det i vissa situationer kan vara en god handling? Vad skulle det innebära att ta livet av Putin för att rädda andra? Resonemangsmodellerna hjälper att förstå hur andra människor tänker när de resonerar kring etik, hjälper dig att bearbeta sin egen etik. Hjälper oss att ställa rätt frågor. Ta beslut, förstå andra och stödja våra beslut. Etiska teorier utgör en viktig del i etikundervisningen. Tex när vi hanterar svåra etiska dilemman, Dessa etiska teorier tar fasta på: 1. Värdekonflikter, dvs. att viktiga värden kolliderar i en viss situation 2. Intressekonflikter. Olika individer har olika intressen och dessa är i konflikt. Vem skall få del av de viktiga värdena i första hand. Det handlar om lojalitetsfrågor. 3. Fokusfrågan – Var ligger fokus? Vad är centralt i situationen: Handlingens plikt (vad är rätt att göra? Intentionen bakom handlingen (vad var avsikten? Konsekvenserna av handlingen (vilka blir följderna?).
- #22 De tre modeller kan hjälpa Petra att resonera Moraliska dilemma – bra metod. Dock tänka på att när vi arbetar med dessa inte i första hand ta ställning i frågan utan om att inse komplexiteten i frågan. Sen finns ingen självklar lösning på ett moraliskt dilemma. Hade det funnits det hade det inte varit ett moraliskt dilemma. Måste man vara för eller emot i en viss fråga: nej, det måste man inte. Man kan vara någonstans mittemellan eller för en viss ståndpunkt med viss förbehåll
- #23 Konskevensetik – här säger man att konsekvenserna av en handling avgör om handlingen är rätt/fel. Handlingen är rätt så länge den ger goda konsekvenser/bättre resultat än andra handlingar. Att stjäla pengar är en olaglig handling men det kan rättfärdigas i en del konsekvensetiska resonemang. Till exempel, om du skulle stjäla från en rik person och använda pengarna för att hjälpa fem personer i nöd, kan de positiva konsekvenserna väga tyngre än de negativa. Robin Hood Att ljuga är ur ett pliktetiskt perspektiv alltid fel men enligt en konsekvensetiker kan det ibland rättfärdigas. Om din vän frågar ifall du tycker om deras nya frisyr och du ljuger för att göra din kompis glad har du handlat konsekvensetiskt. Konsekvensen av din handling är att kompisen känner sig glad och självsäker Problemet är att det inte alltid går att göra en en bedömning av konsekvenserna. Och ibland kan en handling som är rätt ge olyckliga konsekvenser. Tex Martin som plockar upp äldre dam, det är halt och isigt och de blir påkörda. En annan sak du måste ställa dig är vilka konsekvenser är du ute efter, är du ute efter konsekvenser som ger LYCKA, och vad är då lycka? Lycka är ett relativt begrepp. Lycka är olika för olika människor. Lycka, frihet, pengar. Kan man mäta lycka, nej Konsekvenserna av en handling avgör om den är rätt eller fel. Handlingen är rätt om den leder till bättre resultat än andra handlingar som man också kan välja. Humanisten Hedenius sa. ”Någons lycka får aldrig köpas på bekostnad av någons lidande”. Konsekvensetikern eftersöker alltså goda resultat. Men vad är goda resultat? Vilka värden är viktiga för dig, för mig, för andra? Är det lycka? lust? pengar? kärlek? nästa fråga blir vem ska få ta del av dessa goda värden? Jag själv (etisk egoism)? Alla andra (etisk altruism)? Familjen? Jeremy Bentham och John stuart Mill tyckte så här: ”Största möjliga lycka åt största möjliga antal” (utilitarism). Ett annat stort problem med modellen är att det inte alltid går att göra rätt bedömning av konsekvenserna.
- #25 Fallet Petra Hon upplever en konflikt mellan dessa värden Trygghet och solidaritet, semesterresa och frihet. Om frihet och semesterresa och kamratskap står överst så kommer hon vara beredd på att ta den otrygga anställningen men om solidaritet och trygghet står överst kommer hon inte ta anställningen. Trygghet Solidaritet Frihet Kamratskap Lojalitet Semesterresa
- #27 Ytterligare en svårighet för konsekvensetiker är att fundera över vem är vilka ska få ta del av de goda konsekvenserna. Vem intressen ? Svaret avgör vilken part som ska prioriteras. Etisk – egoism. handlingen ska gynna en själv. Hon får pengar och kan åka på semesterresa med sin kompis. Etisk egoism – ej hållbart det skulle bli allas krig mot alla Gruppcentrerad etik – en grupp människor får del av det goda t.ex. min familj eller de närmaste arbetskamraterna, kompisen Svårt att överblicka konsekvenserna Mångas lycka mot få personers lidande – ingen spärr mot orimliga handlingar t.ex. tortyr av fånge gör att fler blir fria Värdekonflikt kan uppstå. Vad anses som värdefullt/gott? Hur värderas effekterna? Vem/vilka fastställer måttstocken? Gud? Jag själv? Lust? Lycka
- #29 Alla värdebegrepp är inte entydiga utan måste problematiseras. Vad är RÄTTVISA? Hur gör Fantomen, han delar upp världen i svart och vit. Han är rård mot de hårda, snäll mot de snälla. Rättvisa i olika kontexter. Låt barnen intervjua föräldrar. Hur gör de när de delar upp en tårta. Rättvisa kan betyda olika saker för olika människor, till exempel lika mycket åt alla, åt var och en efter behov, åt var och en efter förtjänst, ”först till kvarn”, att man ska lotta, eller något annat. Det beror också mycket på sammanhanget
- #30 Bilden på sliden visar två olika perspektiv på rättvisa: likhet (equality) och jämlikhet (equity). Bilden stämmer till viss del med texten, men den fångar endast ett av de begrepp som nämns i texten: Textens begrepp: Likhetsprincipen – Alla får lika mycket (visas som EQUALITY i bilden, där alla står på lika stora lådor oavsett behov). Behovsprincipen – De mest behövande får mest (detta speglas i bilden som EQUITY, där lådorna fördelas efter behov för att alla ska kunna se över staketet). Arbetslivet: Vid en anställning väljs den sökande som har bäst utbildning, erfarenhet och kvalifikationer för tjänsten, oavsett personliga kontakter eller andra faktorer. Skolan: En elev som har högst poäng på ett prov eller de bästa betygen kan få ett stipendium eller bli antagen till en eftertraktad utbildning. Sport: I en idrottstävling belönas de som presterar bäst, till exempel genom medaljer eller prispengar. Boende: En bostadsförening kan tillämpa ett poängsystem där den som har flest köpoäng (baserat på hur länge hen stått i kön) får förstahandsvalet på en ledig lägenhet. Offentliga medel: Vid bidragsansökningar från forskare eller konstnärer kan de projekt som anses mest lovande eller har störst samhällsnytta få finansiering.
- #31 En handling kan motiveras utifrån ett antal regler, principer. Du ska handla så som din plikt säger tex en läkare ska rädda liv, en sjuksköterska plikt är att rädda liv. Regler är viktiga att följa – tex Tio budorden, att inte stjäla, ljuga: Varför följer man dessa regler: Gud har sagt det, samvetet, mamma säger så eller kanske kåren har en etik – läraryrkets etik Pliktetik kallas även regeletik. Problemet med pliktetiken är att den inte bryr sig om konsekvenserna. Tex en läkare räddar livet på en människa men människan blir som en grönsak utan här bryr man sig bara om reglerna Handlingsinriktad normativ etik Deon = plikt även kallad regeletik, principetik
- #33 Det låter väldigt lätt att följa reglerna men inte, det kan nämligen uppstå pliktkollisioner, plikter kan kollidera med varandra. Du har lovat att komma hem i tid men så sker en olycka och du kommer inte hem i tid. Din plikt är att inte döda men så invaderar DK Sverige, och slår ihjäl din familj, Vad gör du? Din fru är gravid måste snabbt till sjukhus – kör för fort. Titanic 1912 – besättningsmännen som ansvarade för livbåtarna fick i order, endast kvinnor och barn. En följde slaviskt regeln, och lät endast kvinnor och barn hoppa i livbåtarna. Du ska inte döda, men så invaderar DK Sverige och dödar din familj. Vad gör du? Killen får jobb i en annan stad. Ska du flytta med eller stanna kvar och ta hand om din gamla mor? Måste jobba för att kunna få pengar, för att kunna åka med, finns inga andra lediga jobb. Vill inte svika sin kompis. Olagligt att arbeta svart Hålla löfte Vara solidarisk Kanske har du en regel som säger att skilsmässa är fel/trogen, och en regler som säger att kärleken före allt? Den holländska mannen måste väga kravet på att tala sanning mot kravet att rädda liv.
- #35 Etik handlar alltså mycket om Mänsklig samlevnad. Hur vi bör vara som människor? Om mänskliga rättigheter, om demokrati! Jämställdhet, rättvisa. Det som är dig själv förhatligt, skall du inte göra mot din nästa. Detta är hela Toran. Det övriga är förklaringar. Gå och läs! (Torah, Shabbat 31a)
- #37 MÄNNISKAN KAN MED HJÄLP AV FÖRNUFTET det vill säga med rationellt tänkande KOMMA FRAM TILL EN SANN MORAL. Handlingarnas konsekvenser ovidkommande, ej viktiga. Gå före i kön ej smart, då blir det inga mer konserter. Läraren måste tänka över kraven på rättvisa och sanning. Läraren som gav eleven godkänt betyg fast den inte uppnått målen måste fråga sig själv om han kan göra samma sak för alla elever, alltid och även fundera om det är rätt mot de elever som kämpat och klarat godkänd men som nu får konkurrera om tex en högskoleplats. Kant om läraren gjorde rätt eller inte. Måste ställa sig frågan om det är rätt alltid, och det är det ju inte. Tänk alla de som kämpat och kanske inte kommer in – större orättvisa. Så Kant säger att vi inte kan se enstaka situationer isolerat. För det andra de regler vi accepterar ska kunna användas alltid Det är principen i sig som är det viktiga ej konsekvenserna
- #38 Vad är den relevanta skillnaden? Fel att avsiktligt ta någons livs. Fall 1: En dör, som en förutsedd bieffekt av att vi räddar, i fall 2 dör en person som ett medel för att rädda fem.
- #39 Om du har en god avsikt med din handling så är den rätt. Även kallas den goda viljans etik. En förälder som låter barnen bestämma – vad de ska, äta, var de ska sitta när de äter, låter dem sitta upp halva natten och spela TV spel. Här ligger fokus på den handlande personen. Avsikten med handlingen det viktigaste. OM avsikten är att göra gott är handlingen rätt Du ger godis till ett barn – allergichock. Problemet är hur kan vi avgöra om det verkligen är den goda vilja som styr. Bosse köper blommor till Kajsa men sol och vårar henne. Han har en baktanke. Du kanske inte eller själv är medveten om din avsikt. Du hjälper din kompis att flytta men bara för att du är kär i kompisens bror. Du ger pengar till en tiggare för att döva ditt dåliga samvete, Kommentar: Här ligger fokus på den handlande personen. Det är dennes avsikter eller motiv som är de avgörande komponenterna för om en handling är rätt.
- #40 Den äldsta etiken, som blivit i ropet igen. Dalai Lama inom buddhismen menar att endast genom att odla goda egenskaper kan vi utrota ondskan i världen. Dessa tre (Platon, Aristoteles och Sokrates) har alla bidragit till dygdetikens tänkande. Platon menade att det finns sanna idéer om världen, vissa universella värden som inte berörs av tid, rum och sammanhang. Det högsta var GOHDTE. Tron på odödlig själ, för att själen ska må bra och befinna sig i harmoni bör människan sträva efter att handla gott, i enlighet med sitt förnuft, genom att använda sig av sina dygder. Aristoteles, en central tanke är att alla människor vill leva lyckligt och rikt som möjligt, tillsammans med andra människor i ett samhälle, Människan bör använda sina dygder för att förverkliga ett gott samhälle. En god människa förutsättning för ett gott samhälle. Kollektivet en viktig tråd i Aristoteles tankar
- #41 Vad är en bra person`?????
- #42 Kardinaldygder, de vitigaste
- #43 Det räcker inte att utföra någon god handling då och då—dygden måste bli en inarbetad del av din karaktär, ett stabilt personlighetsdrag
- #44 Lätt att de blir abstrakt när man diskuterar dygdetik, därför kan det bli mer lättillgängligt att arbeta med förebilder i undervisningen. Förankra vad en god människa är i barnets verklighet. Dygdetiken handlar ju mycket om hur vi är och vill vara som människor, vilka egenskaper som är önskvärda och vilken typ av samhälle som behövs för att i ska kunna växa och blomstra. .. En förebild kan få oss att växa som människor . Kan fungera som vägvisare. Vi lär oss att bli moraliska varelser genom att förhålla oss till roller. Kunskapen blir moralisk. Bamse står alltid på de svagares sida.
- #45 Integration hos Bamse, segregation hos Pippi. Alla begrepp är inte entydiga utan måste problematiseras.
- #46 Besöka sin gamla mormor, säga något snällt till en kompis/brorsa eller syrra, köpa blommor till sin sambo, le mot en tiggare, prata med någon som verkar ledsen, ringa sin mamma och berätta hur mycket hon betyder.
- #47 Utgå från barnens vardagsvärld tex använd populärkultur och upplevelser av att vara människa. Utgå från barnens vardagsvärld och upplevelser av att vara människa – Det handlar om att möta barnen där de är, i deras verklighet och samtidigt sträcka ut en hand och ge stöd för deras firtsatta personliga uteckliing. Undvik att teoretisera kring de etiska och moraliska frågorna – på ett sätt som fjärmar bsrnen från deras egna uppleveser av vad det innebär att vara människa Om vi blir för abstrakta i vår undervisning finns risk att barnen fjärmas från etikundervisningen, att barnen tappar i intresse, när det bara är dina svar som är korrekta. Var varsam och respektera barnets tankar och reflektioner
- #48 Börja samtalet där de står. I deras värld, konkreta frågor
- #49 Gemensamt-det finns inga givna svar – inget facit “Det handlar om en annan typ av svar som kan vara mer eller mindre sanna eller underbyggda. Det kan vara mer eller mindre grundade i djupa insikter och de också vara mer eller mindre kloka” Sokratiskt samtal-förberedelser Välja material Förbereda frågor Analysfrågor/tolkningsfrågor som inte kan besvaras på mer än ett sött,
- #50 Tanken är inte att man ska undervisa om religiösa berättelserna som om de vore sanna eller bättre än andra texter utan mer samtala Samtala med barnen om vad som skildras i dem och varför. Genom berättelser kan barnen lära sig vad det innebär att vara människa. Dock ej bedriva undervisning med utgångspunkt i texter som förutsätter en viss religions tradition. Lära av det vill säga samtala med barnen om vad det står i de olika texterna, om det finns något man kan lära sig av de olika religiösa berättelserna även om man inte hör hemma i traditionen. I etikundervisning, ej få praktiska kunskaper om rätt och fel med utgångspunkt i religiös text (strider mot icke konfessionell undervisning) men ska inspirera eleverna att själva fundera på egen hand och tillsammans med andra om vad som är orätt och rätt gott och ont med utgångspunkt i både religiösa och icke religiösa berättelser Lär dig textens form och innebörd ”by heart” – fokus på kommunikation, ett lyssnande och ett berättande Icke religiösa – dessa egr barnen mycket att fundera över livsfrågor. Reflektionen det viktga, att utveckla en etiks förmåga att reflektera över etiska frågor snarare än att lära dem om hur man i en viss situation ska handla och agera. Ett centralat tema är förlåtelse som – och här kan man tex läsa den förlorade sonen som vi hittar i Lukasevengeliet. Andra centrala teman är frihet – pippi L och ansvar
- #51 Ayla och barnen umgås och tittar på film tillsammans. Filmerna de tittar på handlar om Elin som är 9 år. Elin hamnar i olika situationer, som hon sedan funderar över. Ayla och barnen diskuterar sedan vad de tycker om dilemman och problem man ibland ställs inför, både i skolan, hemma och på fritiden. Det kan handla om makt, empati, etnicitet, könsroller och jämställdhet. Diskussionen är öppen och alla kan säga och tycka vad de vill
- #54 Livsfrågor är numera ett begrepp som vi möter i olika sammanhang. I skolan förekommer det i läroplaner och i läromedel. Begreppet är diffust eftersom det är ett svårgreppbart ämnesområde. Livsfrågorna kan handla om livserfarenheter, hur våra normer och värderingar uppstår, ansvar, relationer, sexualetik, samspel i naturen, teknikanvändning, hur vi disponerar vår tid, samvete, brott och straff, skuld och förlåtelse, frälsning och nåd, tro och bön, kärlek och hopp, mening och meningslöshet, ensamhet och trygghet, livskvalitet och verklighetsflykt. Hartman menar att livsfrågor är ett uttryck för ett typiskt mänskligt behov och lyfter fram den egna individens erfarenheter som utgångspunkt.9 Livsfrågor bör ses i ett större sammanhang då de utgör frågor som söker sitt mål eller ett tänkbart svar och de speglar det man upplevt och sett.10 Därmed är livsfrågor något som kan benämnas som livskunskap.
- #57 Att leva ett bra liv= alltid veta att döden finns. Inte tänka om jag dör utan när jag dör. Livet är ändligt! –Dignitet till livet! Värderar livet högre! Små barn använder sig nästan uteslutande av det symboliska ickeverbala språket – teckningar.
- #61 utmana barnens vardagsföreställningar genom att be eleverna sortera ett antal föremål i Soreteringsövni9ng – bra övning sortera tex. olika symboler med rätt religion
- #65 Omårdet ska ge utrymme åt eleverna att reflektera över sin identitet och sina livsfrågor, och en heltäckande lista över relevanta livsfrågor låter sig knappast formuleras. För att religionskunskap ska kunna vara ett ämne som bidrar till elevernas personliga utveckling och identitetsskapande lämnar kursplanen öppet för olika frågor. På så sätt kan ämnet följa med sin tid. Alltid viktigt att ställa sig vad har jag syfte med att läsa och samtala med barnen – hadnalr det om fostra barn till att bli goda människor 2. VARFÖR SKA VI HA LIVSFRÅGEPEDAGOGIK? Varför livsfrågepedagogik - inte bara för att LGR säger så. Kunskap är bra! Huvudet –hjärtat –själen behövs. Kan jag höra vad hon säger? Barn är intresserade av de arketypiska (livsfrågor) frågorna. Liv –död, kärlek-hat, glädje-sorg. Instinktivt vet de om allt detta.
- #66 Sen finns det även annat centralt innehåll som tangerar de andra so ämnen som hör till etikens område tex centralt innehåll som har med migration att göra. Vad kan det innebära att flyta till ett annat land? Hur känner man sig som ny en okänd miljö, trygghet, kamratskap? Etikens plats i det centrala innehållet ska ge eleverna utrymme och tid till att reflektera över och diskutera frågor om vad som är viktigt i livet och vad som är värt att sträva efter. Populärkultur innefattar allt från böcker, filmer, musik och tv-program till bloggar, chattforum, tv-spel och dataspel. Många ungdomar använder flera timmar varje dag åt att konsumera populärkultur av olika slag och populärkulturen spelar på så sätt en central roll i deras liv och identitetsskapande.
- #67 Det finns en fostranaspeket i Lgr11, stimuleras till etiks reflektion och för att sedan handlingskompetens. De etiska aspekterna omfattar också relationen till natur och miljö: Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Elever förväntas kunna ge exempel på vad mänskliga rättigheter är och samtala om normer Detta är viktiga kunskaper för barnet för att bli en samhällsmedborgare, i ett mångkulturellt samhälle. Att får fundera över rätt och orätt, få samtala, föra en dialog kring hur livet ser ut och varför, svårigheter och möjligheter.
- #71 Pengar och rättvisa är frågor som barn i denna ålder kan förstå och relatera till. Det väcker frågor om ärlighet, att dela med sig och att följa regler.
- #76 Att använda sig av dilemmaövningar är viktigt då detta hjälper eleverna att ta ställning, att värdera och att använda både kognitiv som socioemotiv kunskap.
- #77 Diskutera historien om den lilla pojken. Varför agerar han som han gör? Varför tror du att han tar pengarna? Hur tror du tjejen har påverkats av att ha flyttats runt bland fosterhem? Är det därför hon ljuger? Hon börjar använda droger? Vad kan det ge för konsekvenser om man, som kvinnan, börjar ljuga i tidig ålder? Vad är en bedragare. Vad blir konsekvenserna av hans handlingar? Har du själv blivit utsatt för en bedragare? Om ja, hur kändes det? Vad driver en människa till att ljuga egentligen? Är någon av de tre personernas handlande försvarvart?
- #83 Livsfrågor är numera ett begrepp som vi möter i olika sammanhang. I skolan förekommer det i läroplaner och i läromedel. Begreppet är diffust eftersom det är ett svårgreppbart ämnesområde. Livsfrågorna kan handla om livserfarenheter, hur våra normer och värderingar uppstår, ansvar, relationer, sexualetik, samspel i naturen, teknikanvändning, hur vi disponerar vår tid, samvete, brott och straff, skuld och förlåtelse, frälsning och nåd, tro och bön, kärlek och hopp, mening och meningslöshet, ensamhet och trygghet, livskvalitet och verklighetsflykt. Hartman menar att livsfrågor är ett uttryck för ett typiskt mänskligt behov och lyfter fram den egna individens erfarenheter som utgångspunkt.9 Livsfrågor bör ses i ett större sammanhang då de utgör frågor som söker sitt mål eller ett tänkbart svar och de speglar det man upplevt och sett.10 Därmed är livsfrågor något som kan benämnas som livskunskap.
- #85 Vanskligt dock att prata om en kristen etik, eller judisk, islamisk etik eftersom tolkningarna av moral och etik kopplat till religion kan se olika ut beroende på individens egen tolkning av och förhållande till den aktuella religionen.
- #86 udisk etik Människan är skapad med möjlighet att välja mellan gott och ont. För en jude är det därför viktigt att följa den gudomligt givna lagen och hedra förbundet mellan människa och Gud. Judendomens etik härstammar ur de heliga skrifterna och blir god om den överensstämmer med gudomlig lag och guds vilja. Grundläggande är de 613 reglerna i Torah och 10 guds bud. Genom detta är judendomen att betrakta som pliktetisk. Den judiska etiken bygger också på idén om relationen mellan människa och Gud. Reglerna som finns är till för att människorna ska ha regler att handla efter för att undvika guds straff.
- #88 Moses med stentavlorna
- #94 Kristen etik bygger också på tio guds bud i kombination med Jesus lära där det dubbla kärleksbudskapet:
- #95 Levda moral = hur barn rent FAKTISKT agerar i konkreta situationer tillsammans med andra till exempel i skolans miljö kognitiva aspekterna av barns moralutveckling det vill säga barns förmåga att resonera och argumentera kring moraliska frågor. Johansson har studerat barn i förskola och skola, och har framförallt intresserats sig för hur barn använder kroppen som ett verktyg för etiska uttryck och relationer. Studerat barn i gungor och på rutschkanor, sett någon ramlat, när någon blir ledsen, nr någon inte kan själv. HUr ofta äldre barn HJÄLPARE, eller vänder sig till en vuxem, TRÖSTARE. Lyhördhet använder sig av lyhördhöhet när hon tolkade situationer när barn hjälpte varandra. , att bli berörd av någon annans behov och att vilja hjälpa till att förändra.