Recommended
More Related Content
Viewers also liked
Viewers also liked (14)
Similar to Lägesrapport SL:s ekonomi
Lägesrapport SL:s ekonomi
- 1. Hur får vi SL:s ekonomi på fötter? 2015-10-15
- 2. Agenda • Introduktion • Erika Ullberg (S): SL, en lägesrapport • Bo Legerius, SKL: Varför ökar kostnaderna i kollektivtrafiken. • Torbjörn Eriksson, Urbanet Analys: Öka resandet – minska kostnaderna, helt möjligt. • Diskussion
- 4. Politisk riktning • SL styrs av SLL och finansieras 50/50 skattemedel/biljettintäkter. • Stockholm växer, efterfrågan på kollektivtrafik växer, vår produkt ligger i tiden. • Politiskt tryck på omställning till hållbart resande. • Stockholms ekonomiska motor är stark. • Stora kommande investeringar, dessutom Sverigeförhandlingen. • Förhållandevis nöjda resenärer. Men svårt att vinna nya resenärer.
- 5. SL:s intäkter och kostnader Källa: SL:s årsredovisningar och ekonomiska rapporter. Mnkr. 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000 11000 12000 13000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Biljettintäkter Landstingsbidrag Kostnader för trafik Kapitalkostnader
- 6. Ekonomi och resande Källa: SL:s årsredovisningar. Mnkr, inflationsjusterat. 100 110 120 130 140 150 160 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kostnader för trafik (inflationsjusterat) Biljettintäkter Antal påstigande vintervardag Befolkning Stockholms län
- 7. Trafikslagens andel av kostnaderna Källa: SL:s årsredovisningar. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2000 2002 2006 2010 2012 Lokalbana Pendeltåg Tunnelbana Busstrafik
- 8. Kostnader för busstrafik Källa: SL:s årsredovisningar. Mnkr. 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kostnader producerad busstrafik, kr Personkilometer/år (miljoner)
- 9. Kapitalkostnader Källa: SL:s årsredovisningar. Mnkr. 1544 1786 2029 1817 2003 2625 2642 2619 2783 3047 3013 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kapitalkostnader
- 10. Sammanfattning • Stort behov av ökad kollektivtrafik. • Trots det, svag resandeökning och biljettintäktsökning. • Kostnadsökningar, vissa kända, vissa okända. • Busstrafiken står för stor del av kostnadsökningar, effekt av nya avtal ej känd. • Kapitalkostnader tar ökande andel av driftsbudget.
Editor's Notes
- - Vi vill med denna presentation peka på några problem i SL:s ekonomi som vi ser och som vi behöver angripa. Samtidigt måste vi börja med att ta vår utgångspunkt de politiska förutsättningarna. - Kollektivtrafikandelen av motoriserade resor ligger på 37% och har gjort det under många år. Vi har inte sett några tecken på ökande andel.
- Tabellen visar kostnader för ”Köpt trafik” och ”kapitalkostnader” (dvs. räntor och avskrivningar för våra investeringar. Utöver det har vi andra kostnader och intäkter i form av underhåll, reklamintäkter, mm som inte är med i tabellen på grund av att det skulle bli för detaljerat. Men, alla de kostnadsposterna ökar också. Två saker att titta på: Kostnaderna för trafik och kapital ökar ganska kraftigt. Inflationen har varit väldigt låg under hela den här perioden och räntorna sjunker. Idag kompenserar vi det genom att öka tillskjuta mer skattemedel eftersom biljettintäkterna inte ökar i samma takt. Detaljerna tar du på nästa bild.
- Här tittar vi lite närmare på intäkter, kostnader och resande. Tabellen är indexerad, utgångspunkt är 2007. Det innebär att höjningarna kan sägas vara i procent. Notera att den här tabellen bara sträcker sig fram till 2014 för att vi inte har färdiga resandesiffror ännu för 2015 och 2016. Några intressanta saker. Biljettintäkterna ökar kraftigt när priset höjs, priset höjdes med sammantaget 90kr 2007 vilket ger helårseffekt 2008. Nästa höjning kommer i mitten på 2011, vilket också får helårseffekt 2012. Därefter stagnerar biljettintäkterna igen. Kostnaderna ökar dock stadigt. (om någon frågar är det avtalet med MTR 2010 där MTR fick ett antal nya uppgifter som vi tidigare hade som andra kostnader. Notera att denna tabell är inflationsjusterad för att vara jämförbar med resandeutvecklingen. Här kan vi också jämföra med resandet, det ökar ungefär i takt med befolkningsökningen, men inte i närheten av kostnaderna.
- Som vi visat tidigare ökar kostnaderna i sin helhet. Kostnaderna ökar för alla trafikslag men vissa trafikslag ökar mer. Tabellen visar hur den ökade andelen av kostnaderna. Lokalbanorna ökar något i takt med utbyggnaderna och ökad trafik. Busstrafiken ökar dock kraftigt. Från 39% av våra kostnader till 48%. Vad visar det? Den slutsatsen vi drar är att det innebär att busstrafiken är viktig att adressera och att det finns stor potential för förbättringar. Vi tittar närmare på busstrafiken på nästa bild.
- Tabellen visar det SL räknar som kostnader för att producera busstrafik. Exakt vad de räknar in i produktionskostnad får man fråga SL:s tjänstemän om. Personkilometer är personkilometer i busstrafiken. Notera att tidsserien är 2000-2012. - Bilden talar tydligt för sig själv, kostnaderna ökar inte i takt med resandet. Vad vi hittills vet är att vi har ökade kostnader på grund av miljöbränsle. Det är ett val vi har gjort och kostnader vi får ta. Samma sak gäller ökad tillgänglighet vilket kostar pengar då antalet platser i bussarna minskat. Vi vet också att medelhastigheten för våra bussar i innerstaden sjunker. Hur det ser ut utanför innerstaden har inte vi några bra svar på och här behöver vi mer information. Vi vet att det att trängseln i länet ökar och om det också påverkar busstrafiken får det konsekvenser för produktiviteten i busstrafiken. Vi har börjat med incitamentsavtal men vi vet ännu inte effekterna av dem. Målet är ju att de både ska driva mot ökade kollektivresande och att genom att ge operatörerna planeringsansvar sänka kostnaderna.
- Bilden visar kapitalkostnaderna, dvs. räntor och avskrivningar. Vi gör stora investeringar och det måste vi naturligtvis i ett skede då länet växer. Men det pressar också utrymmet för kostnader för drift. - Dels ställer det höga krav på att de investeringar vi gör också ger nya resenärer, helst lönsamma sådana. Eller att investeringen ökar produktiviteten i någon form, t.ex. genom att möjliggöra snabbare resor. Det andra är att vi måste göra kostnadseffektiva investeringar. De fördyrande signalsystemen på tvärbanan som försenar projekten leder till ökade kostnader i investeringsprojekten. En stor del av landstingets kostnader för externa konsulter ligger också inom investeringarna. Också tydligt att vi måste arbeta med nya finansieringsformer för infrastruktur och att staten måste ta ett ansvar för Stockholmsregionens tillväxtmöjligheter.