Intressant liv

1. Lars-Erik Bengtsson
Dragningen till egenföretagandet
en självbiografi
Mina första minnen i livet var att det var väldigt mörkt.
Armadorna av engelska flygande fästningar som var på väg mot bombraider i
Tyskland dånadehögt upp i luften endast överröstatav de svenska
luftvärnskanonernasdunk-dunk-dunk- följtav nedrasandemetallsplitter från
luftvärnsprojektilernas krevader på hög höjd.
Flygande Fästning
Det enda ljus som syntes på kvällar och nätter var militärens jättestrålkastare
somletade efter flygplan i skyn att skjuta ner. Vi var ju neutrala och oberoende
av vilken nationalitet somolovligt flög över vårtland så skulledet skjutas ner.

2. Engelsmännen flög hellre över nordvästra Skåneän över det tyskockuperade
Danmark.
Mörkläggningsgardinerna gjordeattinga hus framträddeunder den mörka
delen av dygnet. Gatubelysningen fick inte vara tänd.
De bilar somhade tillstånd att röra sig nattetid hade en särskild huv för
strålkastarna sommed en centimeterstor nedåtriktad kanal nödtorftigtbelyste
vägbanan framför bilen.
En svensk luftvärnsstrålkastare m/37 (150 cm diameter) påBeredskapsmuseet i Djuramossautanför
Helsingborg.
Var man född på landet i närheten av Helsingborg och hade möjlighet att i
dagsljus seDanmark så var även detta bara ett svartstreck på andra sidan
sundet under kvällar och nätter.
Min far somstraxför krigsutbrottet hade köptett lastbilsåkerivar inkallad till
militärtjänstgöring och mor och jag bodde ensamma i det hus vi flyttat till på
landet därför att vi måste bo inom det område som åkeritillståndet gällde för.
Huset låg ensligt till och eftersom mor var rädd för ensamheten fick en äldre
chaufför somfar hade anställt och som inte behövde vara i militärtjänstbo hos
oss.
Strax förekrigsslutethände det att en flygande fästning på väg tillbaka till
England landade någon kilometer från vårthus. Tur att det inte flög en liten bit
till för med den landningsriktningen hade vårthus legat illa till. Besättningen
hade hoppat längre söderutoch flygplanet glidflög och landade av sig självt. En
kamratoch jag cyklade genast dit flygplanet landat och, ovetande om faran
med bensin och ammunition gick vi in i flygplanet. Jag kommer ihåg att jag såg
nya material somjag aldrig sett förut. Som minne tog jag med en bit bakelit.

3. När vi kommit ut kommilitären och spärradeav flygplanet och ett stortområde
däromkring.
Ett liknande flygplan Dock inte så sönderslaget.
Det fanns inte så mycket att fördriva tiden med så därför var det ett nöje när
far under några av sina permissionsledigheter placerade bänkar på flaket på en
av dom gengasdrivna lastbilarna och ett stortantal grannar kundeåka med och
bada i Öresund invid Domsten.
1944 börjadejag skolan. Skoltiden skulle vara sex år med två år i småskolan och
fyra år i folkskolan. Sen skulle utbildningen vara klar.
Det fanns en skolfröken för första och andra klass vilka undervisades
gemensamt och det fanns en skollärare som utbildade övriga fyra klasser iett
gemensamt klassrum samtidigt.
Det jag minns av utbildningen var att han undervisadetredjeoch fjärdeklass
gemensamt och femte och sjätte gemensamt. Han pendlade mellan
katederundervisning för ena gruppen och självstudier för andra gruppen. Själv
fick jag ofta stå frammevid svarta tavlan och räkna mattetalen som
undervisning för övriga elever i tredje och fjärdeklass.

4. När jag gick i fjärdeklass ansåg min lärare att jag skulle ansöka för att komma in
på Högreallmänna läroverket för gossar iHelsingborg och mina föräldrar tyckte
detsamma.
Högre allmänna läroverket för gossar i Helsingborg
Som tur var utgjordes intagningstesten av allmänna frågor och inte enbart av
kunskapsfrågorfrån detman skulle ha lärt sig i folkskolan, vilketgjordeatt jag
blev antagen. Terminsavgifter och avgifter till matbespisningen var rimliga men
kristidskuponger måsteman lämna för att få någon mat.
I jämförelsemed de elever somkom från stadens skolor, där det variten lärare
för varjeklass och som därför kunnatfå en bra utbildning, så var det en stor
ansträngning för mig att komma ikapp.
Jag minns särskiltengelsklektionerna som var någotnytt för mig men inte för
dom övriga eleverna. Jag hade svårtatt uttala korrektordet”the”.
Engelsklärarens metod var att ta ett fasttag i håret bakom örat och vrida till.
Det gjordeordentligt ont och tårar kom fram i mina ögon vilket naturligtvis inte
var vad man ville visa övriga elever. Däremotvar det tysti klassrummet och
koncentrationen hos de trettio eleverna var inget att ta fel på.
Min mor sompå mödrars vis ömkar när hon ser sonens kämpandeansåg att jag
bordesluta på läroverket.
Desto trevligare var det när vår klassföreståndaresom settmin resa, höll ett tal
till mig på realexamensdagen inför klassen och berättade om sin skepticism när
han från början såg mig tills nu när jag erhållit höga avgångsbetyg.

5. Vad skulle jag göra nu?
Ser jag till mina sommarjobb så hadede varit jordgubbsplockning, utkörning av
mjölk två år i sträck samt kontorsjobb med enklarekontorsgöromålinu nämnd
ordning.
Samtidigt hade jag så gott jag kunde hjälpttill på fars åkeri, som nu expanderat.
Detta hade gjortatt jag erhållit en god fysik och var ovanligt stark för min ålder.
Att baxa med tunga vetesäckar på 120 kg kräver både knep och styrka.
Dessutomsprang jag korta distanser väldigt fort och fick på ett DM i Malmö
tiden 10.9 sek. på 100 meter. Eftersom vi bodde alldeles intill en idrottsplats
var det lätt att träna.
Under vårterminen för sista realexamensårethade mina föräldrar besök av en
kvinnlig kusin som gift sig med en ingenjör. Han skulle senare bli chef för Asea-
atoms bygge av Forsmark. Under tretimmar en solig sommareftermiddag tog
han sig tid att berätta om sin syn på arbetsliv och teknik.
När realexamen därför var avlagd var mitt beslut att fortsätta att utbilda mig till
ingenjör. Dock ville jag praktisera ett år på ett par tekniska industrier förede
fortsatta studierna. Min far hade väl hoppats att jag så småningom skulle
överta åkeriet och expandera detta men förstod mig när jag berättade om de
kittlande teoretiska utmaningar jag hoppades få brottas med som ingenjör.
Således börjadejag förstpraktisera på ÖresundsvarvetiLandskrona och efter
ett halvår på Aseas elmotortillverkning i Helsingborg.
På Öresundsvarvetkomjag för första gången i kontakt med de ibland ganska

6. tuffa förhållandesomgäller när det som här gällde att bygga ett stortfartyg.
Till exempel att arbeta med iskallt stål eller som när jag stod på botten av ett
tomt maskinrum och en lyftkran svängdein med en stor hjälpmaskin och rev
ner en 20x20 cmträbalk somlåg högst upp på kanten av skylighten. Mannen
somstod framför mig skalades av från pannan och balken fortsattenedåt och
krossadebenen på honom.
På Asea fick jag under en period prova på det motsatta och känna hur
enformigt det kan vara att sitta och stansa rotor och statorplåt till elektriska
motorer. Allt sådantär naturligtvis automatiserat idag.
Efter praktikåretbörjadejag på Tekniska Gymnasiet i Helsingborg där jag tre år
senaretog ingenjörsexamen i maskinteknik direktföljt av ett års tekniskt
intressantoch fysisktstärkande värnpliktstjänstgöring med
gruppbefälsutbildning inom luftvärnet.
Centralinstrument för koordinering av luftvärnskanoner, radar, kruttillstånd,
vind mm.
Som belöning fick jag där busskortsutbildning.
Under sommarferierna vid tekniska gymnasiet praktiseradejag med
konstruktionsarbetepå Aseas Electromekano i Helsingborg samtidigt som jag
hjälpte till hemma med åkeriet och kördelastbilarna mestadels nattetid.
Jag hann också med att ta flygcertifikatpå dåvarandeBulltofta flygplats i
Malmö.

7. Efter värnplikten ville jag fortsätta att studera men tog för ekonomins skulltre
korta jobb på Kockums Turbinavdelning i Malmö som konstruktör, Svenska
Fläktfabriken somteknisk säljare i Växjö och Luftkonditionering i Stockholm
somprojektledare. Därefter sökte jag in på Kungliga Tekn. Högskolan.
Det var en skriandebristpå ingenjörer och när jag praktiserademed
sommaruppdrag åtförsvareterbjöd dom mig anställning när jag redovisade
mina arbetsuppgifter.
Någon anställning var jag inte intresserad av men timdebiteringen för en
teknisk konsultvar mycket tillfredställande. 1962 startade jag därför min
verksamhet medteknisk konsultverksamhet 25 år gammal.
Den resa jag nu inleder och som varar än idag är fylld av umbäranden och
glädje men framför allt av tankar och teknisk utveckling. Dokumentationen av
detta är svår att levande beskriva men borde för de personer som omfattas av
liknande tankar somjag vara en stimulans för att kanskekunna ta efter de
metoder och strategier somjag använt mig av. Det är dessutom svårtatt skriva
i jag-formnär flera personer bidrar med tankar och entusiasm för vad som sker.
Dock är jag ytterst ansvarig för det som sker och styrningen av detta. Jag har
dock valt att nedan skriva i vi form. Mer om ledarskapsenare.
I korthet går det ut på att bestämma dig för vad du vill uppnå i det korta och
långa perspektivet.
Att övertyga dig själv om att du har nog med kunskap, ork och vilja för att satsa
på det du vill göra.
Att setill att du har tillräcklig personlig ekonomi för att klara en uppstartoch
att din omgivning accepterar vad du ger dig in på.

8. Dessutommåstedu också ha den sociala förmågan att framställa vad du kan
göra för dina kunder på ett trevligt och trovärdigt sätt.
För att gå händelserna i förväg så måste du också ha den psykiska stabilitet
genom åren somborgar för att du orkar ta såväl medgångar som motgångar
utan att vika från det lagliga sättet att bedriva verksamhet.
Om du är tveksamom dina fysiska förutsättningar för attkunna arbeta med det
du vill göra eller ta till sjukfrånvaro vid minsta defekt, så bör du nog avstå från
att starta en egen verksamhet.
Vid starten kontaktadejag störreverksamheter som jag tagit reda på hade
stora investeringar att genomföra och bad om att få ett sammanträffandeför
att presentera vad jag kundevara behjälplig med.
Ofta fick jag någotmindre uppdrag att börja med. Det kundetill exempel vara
en kyl eller värmeanläggning som inte fungerade.
Jag löste konstruktionsmässigt detaktuella problemet men undersöktedärefter
byggnaden på eget bevåg för att se om det gick att göra ekonomiska
energibesparingar eller förbättra klimatet i denna.
Hemma gjordejag därefter utan kostnad en PM för detta som jag lämnade till
beställaren och erbjöd mig att göra en omkonstruktion motett visstarvode.
Ofta fick jag då beställningar på detta.
Efter ett tag börjadejag få beställningar även på nybyggnadsprojekteringar.
Arbetsbördan med detta steg allt eftersom och snartbehövde jag också arbeta
vissa nätter. Efter två år börjadejag därför anställa ingenjörer som kunde
hjälpa till.
Nu börjadejag kunna fördela arbetsuppgifter på olika personer och allt
eftersomjag anställde fler och fler tog försäljningsarbetetav våra tjänster
störreoch störreandel av min tid
Skall man kunna ta bra betalt för sina tjänster så skall man vara unik inför sina
beställare. Det duger inte med att göra som alla andra konkurrenter. Min
framgång har därför byggt på att utveckla rationella produkter och
systemlösningar somuppskattas av beställarna.
Jag byggdedärför tidigt upp en utvecklingslokaldär vi kundeta fram prototyper
på olika produkter och systemlösningar vilka flera också ledde till patent.

9. Dessa såldes till tillverkningsindustrin som därefter erbjöd marknaden
lösningarna.
Utvecklingsexempel
Jag redovisar här fyra olika exempel. Dels varför jag tog fram dom och dels
lösningarna.
Exempel 1
Luftkonditioneringsprincip
Om en byggnad skulleförses med en klimatanläggning alltså kylas och värmas
så var den normala metoden vid tidpunkten för starten av mitt företag att
byggnaden värmdes med radiatorer och kyldes med inblåsning av kalluft. På
något sätt skulle temperaturen på radiatorvattnet och kalluftinblåsningen
styras så att dels rumstemperaturen blev den rätta och dels att inga
dragfenomen uppstod. Att kyla ett kontorsrum på södersidan ien byggnad som
gjordes mer och mer energisnålkrävdeganska stora luftvolymer.
Ventilationskanalerna blev därför stora bumlingar som var svåra att få plats
med i de korridorer och schaktdär de skulle gå fram.
Mitt företags lösning på detta var då att distribuera kylan med kallt vatten i
stället för med luft eftersomen liter vatten har fyratusen gånger så stor
värmekapacitivitet somen liter luft. Utmaningen blev därför att ta fram en
produktsompå ett rationellt sätt dels skulle kunna tillföra rummet den
behövda ventilationsluftmängden dels värma rummetmed
värmevattensystemetoch dels kunna kyla rummet med ett köldbärarsystem
somvar vattenburet.
Produkten vi utveckladekallade vi för Miniluft och den utformades så att den
blåste in luft med hög hastighet vilket då drog med sig rumsluftsom vi styrde
att passera igenom batterier för kyla eller värmemed en termostatreglering.
Dessutomblev produkten möjlig att placera utefter byggnadernas innerfasader
och dessutommöjlig att seriekoppla på både luft och vattensidan.
Den och vidareutveckling av denna används idag i tusentals byggnader i Sverige
och utomlands.

10. Patentansökan:
http://worldwide.espacenet.com/publicationDetails/originalDocument?CC=DE&NR=2541878A1&KC=A1&FT
=D&ND=3&date=19760429&DB=EPODOC&locale=se_SE
Exempel 2
Värmelagringssystem
1975 komStatens planverk med en ny byggnorm. Den var utformad så att
byggnader skullegöras ordentligt energisnåla. Kravet på hygieniska
ventilationsluftmängder minskades och värmeåtervinningen skulle ökas.
Isoleringskravetpå byggnaden ökades och fönsterstorlekar främstmotnorr
minskades.
Eftersomockså rumsdatorer hadebörjatanvändas så blev det värmeöverskott
dagtid i ett kontorsrum även den kallaste vinterdag. Nätter och helger var det
fortsattett värmeunderskott.
Behovet av att ta fram en värmelagringsanordning som kundeöverföra
värmeöverskottetfrån dagen till att användas på natten eller på helger var då
självklar.
Att därvid försöka atttill exempel värma och lagra vatten under dagtid med

11. den temperatur somkunde erhållas från kondensorn på en kylmaskin för att
därefter värma byggnaden med detta lagrade varma vatten nattetid skulle bli
en för skrymmandelösning med de små temperaturskillnader som var möjliga
att uppnå. Lösningen blev istället, eftersom isbildningsvärmen motsvarar ca:80
graders temperaturförändring, attmed hjälp av en värmepump nattetid frysa
is, i ackumulatortankar av en rimlig storlek, och använda kondensorvärmen för
uppvärmning. Denna is smälte därefter dagtid och kyldebort
värmeöverskotten ibyggnaden. Samma energi kunde därför användas om och
om igen. Systemet salufördes under namnetISAC.
Patent:
http://was.prv.se/spd/patent?p1=oR8kTuGIxSp7eM42P9NdVA&p2=ySzDV5Bb4Q4&hits=tr
ue&tab=1&content=lars-erik+bengtsson&lang=sv&hitsstart=0&start=2
Kombinationen av de båda ovan beskrivna lösningarna erhöll1994
fastighetsvärdens Oscar av FIABCI (Theinternational Real Estate Federation)
för byggnaden Serenitas somvi projekteradei Bryssel.
http://www.fiabciprix.com/past-winners/2004-1992.html

12. 1994 års THE FIABCI PRIX D`EXELLENCE
Exempel 3
Synliggöragasutsläpp
Det tredje exemplet baseras på operationspersonalens problem med läckande
narkosgas.
Operationsventilationens uppgiftär givetvis att se till att inga luftburna
infektioner når det öppna såret. Samtidigt skallnaturligtvis arbetsmiljön för
operationspersonalen vara tillfredställande. Läckande narkos-maskar kan
släppa ut gas till omgivningen som i sin tur påverkar operationsteamet.
Narkosgasen är ju inte synlig för blotta ögat och det är därför svårtatt se om
den når personerna.
Genom att placera gasutströmningen mellan en IR-strålkälla och en IR-kamera
kan man se gasutbredningen genom att IR-strålningen absorberas av gasen.
Som IR-strålkälla användevien elektrisk uppvärmd duk med exakt samma

13. temperatur över hela ytan. När vi användeen IR-kamera med färg kundevi se
koncentrationen av gasen och hur den spred sig mot personalen.
Patentansökan:
http://worldwide.espacenet.com/publicationDetails/originalDocument?FT=D&date=19800515&DB=EPODOC&
locale=se_SE&CC=SE&NR=7811766L&KC=L&ND=4
Exempel 4
Utveckling av marina reningsverk.
När den internationella marina organisationen IMO 1973 förbjöd utsläpp av
slagvatten och avloppsvatten i innanhav och kustnära vatten, erhöll vi från
Salénrederierna uppgiften att ta fram ett reningsverk som skullekunna
användas ombord på fartyg.
Naturligtvis kunde man inte använda sig av den normala landbaseradetekniken
för biologisk rening med lufttillförsel till avloppsvattneti stora dammar. Vår
lösning blev därför att ta framen lösning i 4 komprimeradesteg som skulle
uppfylla IMO´s krav.
Steg ett bestod av en kompaktsedimenteringsenhetsom avskiljdedet grova
avfallet. Steg två utformades så att det delvis renade vattnet från steg ett
under relativt högt tryck, genom ejektorer med luftinsug, sprutades in i en bio-
reningstank där de trycksatta luftbubblorna forceratoxiderade och renade
kvarvarandebiologiska föroreningar.
Efter den biologiska reningen utformades steg tre genom att ett insprutat
flockningsmedelfå kvarvarandefysiska föroreningar attflottera upp till ytan i
en efterföljande flotationstank för att sedan skrapas bortfrån ytan och
transporteras till någon deponi.
Det fjärdesteget bestod i att injicera någon bakteriedödandesubstans i
avloppet från reningsverketså att detta klara vatten blev helt bakteriefritt.
Helheten av produkten blev en kompaktoch välfungerandestabilenhet som
blev utmärktlämplig att användas ombord på fartyg.

14. Det bildades ett eget bolag Sale´n Vattenvård som vi blev delägare i och där vi
bistod med teknisk kompetens vid de internationella försäljningarna av
reningsverket.
Minår 1974 inköptabåt ”LA MER” som uppskattats av många utländska
kunder i Stockholms skärgård genom åren.
De ovan relaterade exemplen är några av flera för mig intressanta utvecklingar
som tagit en stor del av min tid genom åren.
Företaget utvecklades för varjeår och genom den innovationsförmåga vivisade
kunderna på detta sätt var problemet mera att välja mellan de olika
uppdragen.
Under 1970-taletbörjadevimed datorisering av olika beräkningsrutiner.
Från början var vi uppkopplademot Aseas stordator genom en terminal med
hålremsor somvi stansade.
Vi utvecklade rutiner för tryckfalli kanaler och rörsystem, ljudberäkningar,
värmebalansberäkningar o.s.v.

15. Detta gjordeatt konkurrenter till oss kom och erbjöd sig att bli uppköpta och
ingå i vår verksamhet.
Våra stora kunder var Försvaret, Volvo, Ericsson, Skanska, NCC och Asea Atom.
Vi arbetade med såväl hemliga bergrum av ”James Bond karaktär” för
försvaret, sjukhus, delar ikärnkraftutbyggnaden, industribyggnader,Globen
centrumbebyggelser, laboratorier m.m.
Utomlands deltog vi i projekteringar och kontrollarbeten med Barnsjukhusen i
Vietnam, Oljelaboratorier i Algeriet, Sjukhus iLibyen mm.
Morgonens simtur under större delenav mitt liv
Vi etablerade också ett konstruktionskontor iBryssel1985.
Vår huvudsakliga verksamhetvar, genom L.E.BConsult-bolagen, konstruktion
av energitekniska lösningar i fastigheter och anläggningar men vi hade också en
verksamhetmed att utforma administrativa dokumentför hur förvaltning och
drift skulleske genom L.E.BTeknik-bolagen. Dessutom åtog vi oss också den
fysiska driften av komplexa anläggningar, exempelvis Globen.
I Stockholmhade vi dessutomen konstruktionsavdelning för de el-anläggningar
somerfordras för att en fullständig funktionalitet skall uppstå.

16. Personligen blev jag också somlektor engagerad i utbildningen av arkitekter vid
KTH.

17. Årsskiftet1989-90 hadejag 300 ingenjörer anställda och företaget var
organiserad somen koncern under namnet L.E.B GruppenAB.
Genom vår starka anknytning till försvarethadeföretaget blivit ett K-företag.
Däremotvar inte företagsnamnet så välkänteftersom en mycketstor del av det
vi arbetade med var av hemlig karaktär och inte fick röjas.

18. L.E.B Gruppen1990

19. Personligen hade jag blivit Löjtnant inom Fortifikationskåren.
90-talskrisen
I början av 1990-talethände det som inte fick hända. I stort sett all verksamhet
inom byggsektorn stannadeav. Såvälinom stat, kommun och privata sektorn.

20. De projektsomhade börjatbyggas fick byggas färdigtmen projektsom enbart
var på projekteringsstadietavbröts. Vihade till exempel 20 personer som höll
på med projekteringen av en ny stadsdel i Flemingsberg som bara över en natt
avbröts.
Efter detta komnästa projektsom lades ner och sen nästa och nästa…
Med den lagstiftning somfanns för anställningstrygghetså blev det långa
perioder somanställda fick sitta vid skrivborden utan att ha något debiterbart
arbete att utföra. Lönenivån för dessa ingenjörer var heller inte låg men måste
naturligtvis månatligen betalas ut.
För min del blev det många sömnlösa nätter och många tillknogglade blöta
lakan att ta hand om på morgnarna.
SSSP – Saudi Strategic Storage Program
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sverige-gav-saudierna-
hemlig-hjalp-i-25-ar_7084131.svd
Som tur var för oss så hadeOlof Palmeerhållit uppdraget avFN att
medla mellan parterna i det första Iran-Irak kriget. I samband med detta
berördesSaudiarabiensstrategiska lägei regionennär han diskuterade
fråganmed dom.
Saudierna framfördesinönskanatt för sin säkerhet uppföra jättelika
underjordiska oljelager kombinerade med försvarsmöjligheter vilket
Sverigeskulle kunna vara behjälpliga med. Det bildadesen organisationi
Saudi och SverigeABV Rock Group. Ledare för projektet från
Saudiarabienssida blev Mohammed al-Amoudiidag ägareavPreem och
Midroc i Sverige.
Från svensk sida deltog dels statliga representanter och dels företag från
svensk byggindustri. Eftersom L.E.B hade just de rätta kunskaperna och
erfarenheterna för denna typ av anläggningarså erhöll vi uppdraget att
under flera år med ett stort antalpersoner projektera installationsoch
processanläggningarför detta med placeringar bådei Stockholm och
Riyadh.
SKF Nilai Malaysia

21. Under 90-talet fickvi också det förtroendefulla uppdraget avSvenska
KullagerfabrikenSKFatt i samråd få till stånd en ny kullagerfabriki
Malaysia.
Vi ordnade tomt, anlitadearkitekt, projekteradeprocessinstallationer,
upphandladeentreprenörer, kontrolleradebyggnationenoch
överlämnadeså en funktionsfärdig kullagerfabriktillSKF.
The factory remainsone of the bestperformingunitsinthe SKFGroup
L.E.B System®
www.lebsystem.se
Vår tidiga start med datoriseringav beräkningsrutiner gavtillresultat att
tankar föddes kring möjlighetenatt ävendatorisera
projekteringsverksamhetenså att denna kunde användasin i
förvaltningsskedet.
De hittillsnormalt använda ritplankornaersattesmer och mer av CAD
stationer på varjekonstruktörsskrivbord.
Dessutom blev CAD programvaranmer intelligent för varje år som gick.
Redan i börjanav 1980-talet hadevi programmeratfram rutiner som
visadevar när och hur förebyggandeunderhållskulle utförasunder en
byggnadsförvaltningsskede.
1985 börjadevi med en internflerårig utveckling av en databassom
skulle få projekteradeytor, produkter och system att digitaltbeskriva
fastigheten. Utveckling fortsätteränidag och är bakgrunden tillL.E.B-
Systemetsframgång.
Denna digitala modellligger sedan bakom de rutiner vi skapar för att
förvalta fastighetenoch organisatoriskt hela fastighetsbeståndet.
I dagsläget har det blivit möjligt att ”prata” med ritningen. Genom
databasenvi skapar kanvi kommuniceramed ritningenoch erhålla
informationom ytuppgifter, byggdelar o.s.v.
Vi kan också från databasentända upp olikfärgadeytor som visar en
mängd uppgifter som är lättareatt överblicka grafisktså som till exempel
hyresareor, energiförbrukning per kvadratmeter, installationssystems
utbredning mm.
Samtidigtberäknasoch debiterashyror, energikostnader,
underhållskostnader mm.

22. Hittillshar vi lagt ner mer än 1 000 000 arbetstimmarpå programvaran.
Merparten av alla statligafastigheter är idag uppdaterade i
denna plus en mängd andra fastighetsägares fastigheter.
Denna verksamhet berördesintealls av fastighetskrisenutan
utvecklingenfortsattemed kontinuitet. Och pågår med ökandeintensitet.
Samhällsförändringar
Under min mycket långa period som egen företagarehar jag varit med
om samhällsförändringar och lagstiftningar för företagandet som i hög
grad påverkat effektiviteteni den bedrivna verksamheten.
LAS 1974
Lagen om Anställningsskydd infördes1974.
Jag hade alltså bedrivit 12 år av verksamhet utanatt LAS existerat.
Generellt kan mansäga att våga anställa en person då var mycket
enklare. Skulle arbetsuppgifternatryta så var det möjligt att med relativt
kort varsel säga upp en person.
Skulle en viss persons kunskaper intevara tillräckliga för företaget eller
skulle personen uppföra sig så att han inte passadeinmot
företagsledning, kunder eller övrig personal så var det också möjligt att
be personen sluta med någorlunda kort varsel.
Däremot var det känsligt för företaget att vara för hård i bedömningen
vid avskedande utan att motivera skälen för den anställde för att inte bli
betraktatsom ett företag där ingen ville ta någon anställning i.
Genom att LAS inte fanns så vågadeföretaget därför ta på sig order och
anställa folk även om kontinuiteteni verksamhetenintekunde klart
överblickas.
Konstigt nog brukadeändå en anställd få fortsätta med anställningen när
han visadeambitionför sitt uppdrag. Företagsledningenansträngdesig
oftast extra hårt för att ta in nya arbetsuppgifteråt honom.
När LAS aviseradesatt införasgjordesen noggranngenomlysning av
varjeanställd och några personer bedömdesintehålla måttet för en
fortsatt anställning utanficksluta.
Nästanalla fick nya arbetsuppgifterpå nya företag där deras kompetens
och beteendepassade bättre in.

23. Kommunaliseringen av skolan 1991
En mycket stor påverkanhar den kommunaliseringenavskolan som
genomfördes1991 haft för den typ av verksamhet som jag bedriver.
Jag och mina anställda chefer har anställt väldigt många ingenjörer
under många år.
Plötsligt, efter kommunaliseringen, upptäcktejagatt två personer med
samma betyg intealls hademöjlighet att prestera sammasaker.
Under flera år anställdevi därför bara civilingenjörer vilka fortsatt hade
en gedigenutbildning för det vi skulle arbeta med.
Efterhand har vi fått en bättreurvalsprocessdär vi lättare kanbedöma
den arbetssökandeskvalifikationerför att klara av en anställning hos oss.
Det är interimligt för en person att först erhålla en anställning som han
efter en kort tid tvingaslämna kanske under förödmjukandeformer.
Föräldraförsäkringen 1995
Med börjanfrån1995 har manlig ledighet för vård av barnökat kraftigt.
I synnerhet bland den typ av tjänstemänsom är anställda hos oss.
Från att inteha varit en märkbar ledighetstyp tasnu nära nog all tillåten
och avtalsstyrd ledighet ut av bådekvinnor och män.
Naturligtvis är det mycket störande för verksamheten när en person som
är mitt i ett flerårigt projekt och har väldigt mycket av överenskommelser
och samtalmed kunder och leverantörer i huvudet säger att han önskar
vara borta ett par månader. Kostnadenför att dubblera hanstjänst eller
överhuvudtaget ersättahonom med någon annanär inte helt enkelt.
Projektet måsteju gå vidare.Det går i vart fall inteatt likna med den
person som blir borta menhar en arbetsuppgift som kanövertas av
någon annan efter en kortareutbildningstid.

24. År 2000 var jag 64 år. Minfar hadenyligen avlidit och mor var intagen
på sjukhus. Jag önskade tillbringa mer tid änjag hade kunnat göra under
årens lopp med henne under hennes sista tid i livet.
Minäldsta son Staffanönskadetillsammansmed en kamrat ur
ledningsgruppenöverta ingenjörsverksamheteni Stockholm och
Eskilstuna under namnet L.E.B Consult AB och så kom att ske. Övriga
kontor såldes samtidigt tillandra företag och personer.
Under årens lopp hade jag byggt upp mitt försäkringsskydd och denstora
återbetalningenavde årliga för stora inbetalningarna tillSPP för 300
anställda personer kunde disponeras.
Jag kombinerade därför möjligheten att flytta tillHelsingör där skatten
skulle betalassom s.k. Sinkskatt i Sverigeoch att jag då fick möjlighet att
mera ofta träffa minmor i Helsingborgstrakten. Minhustru år 2000 och
jag kom överens om att dela på ägandet avL.E.B System AB och gör så
alltjämt.
2007 återvändejag tillSverige och IT-verksamheteni Stockholm men
också med ett fritidsboendei Helsingborg.
Av det ovan skrivna kan det verka som om allt flutit på enkelt och utan
problem. Så är det naturligtvisinte. Arbetsbördanhar många gånger
varit tung – men stimulerande.
Minyngsta son Christianär den person som farit mest illa av min egen
och företagensframgång. Jag har aldrig fått tid att umgåsmed honom.
Varkenunder skolåren eller efteråt.

25. Julafton2009 frågade jag därför om han skulle tycka det skulle vara
roligt att lära sig flyga.
Det gjordehan och samtalet slutademed att vi gemensamt skulle utbilda
oss i flygteori och dessutom köpa ett flygplan.
Efter det vi erhållit flygläkarintyg utbildadevi oss vintern2009 därför
gemensamt i flygteori på Stockholmsflygteoriskola och avladegodkända
prov inför luftfartsverket försommaren2010. Mittflygteoriprovfrån
tidigareflygcertifikat var nämligen för gammalt.
Christianfortsattepå Bromma flygskola att färdigutbildasig menjag ville
flyga med det flygplan vi inköpt och som nu var hangarerat på
Ljungbyhed flygplats eftersom privatflygplaninteär välkomna i
Stockholmsområdet. Alla flygplatser som tidigareanväntsavprivatflyget
har ju lagtsner.
Eftersom flygplanet hade den typ av modern navigationsutrustning som
trafikflygplanhar s.k. glass cockpit så kunde de normala flyglärarna på
Ljungbyhed inteutbilda mig på planet eftersom deras
utbildningstillstånd intetillät detta. Denflygläraresom kunde utbilda
mig och som var kopplad till Ljungbyhed flygklubb boddei Visby.
Utbildningentog därför tid på grund av att han skulle infinna sig från
Gotland och jag från Stockholm dessutom skulle det vara någorlunda bra
flygväder.
Mitt ledarskaps förändring över tid.
Begreppet ledarskap är egentligen svårt att definiera därför att det är så
olika och beroende av den chefsroll du har i sammanhanget.
Egenföretagaren har ju förmånen att alltifrån uppstarten av företaget
ända tills han lämnar detta, att själv fatta de beslut han anser relevanta
för företaget. Detta om vad det vara må, förutsatt att han följer de lagar
och regler som är stipulerade. För många och även för mig har detta varit
det enda sättet att fungera på och jag kan inte tänka mig något annat för
egen del.

26. Chefskapet över anställda kräver en psykologisk känsla för hur en
arbetsuppgift kan utformas så att denna blir gjord med bäst effektivitet
av den anställde. Det kräver också en kunskap om de förmågor den
anställde har för att han överhuvudtaget skall kunna bemästra
arbetsuppgiften.
Jag måste som chef vara accepterad av mina underställda. I synnerhet
som egenföretagare och framförallt när jag leder en verksamhet med
personal med en hög utbildningsnivå som skall arbeta med kreativt
skapande.
Att ensam starta ett företag inom tjänstesektorn innebär ju från början
enbart att jag skall kunna effektuera mina beställningar med godkänt
resultat från kunden inom den kostnad och tidsram som är angiven.
Mina personliga yrkeskunskaper och min ambition måste därvid vara
tillräcklig. Om jag dessutom kan prestera fram beställningen på kortare
tid än den beräknadekan jag dessutom tjäna extra pengar som kan vara
bra att ha när tidsuppskattningen i offerten för mitt arbete i ett annat fall
visar sig vara för kort tilltagen. Kan jag också framställa arbetet med en
kvalitet som överträffar mina konkurrenters så är min framtid som
egenföretagare säkrad om mina kunder har en fortsatt existens.
Att vara egen företagare innebär ju en frihet. Jag bestämmer själv. Jag
kan själv. Men jag måsteha ambition och skall jag lyckas måste det vara
ordning och reda runtomkring mig.
När företagets beställningsvolym ökar så måste jag anställa någon som
kan hjälpa mig att framställa denna ökade beställningsvolym. Detta steg,
att anställa personal, är en känslig fråga. Hur stor är möjligheten att den
ökade storleken på arbetsuppgifter håller i sig och om den gör det vilken
kompetens skall den nyanställde ha? Skall personen enbart vara min
förlängda arm i att klara av beställningar genom att göra dom enklare
arbetsmomenten eller skall jag satsa på att mer eller mindre dubblera
min produktionskapacitet genom att anställa en person med en
kompetens som ligger närmare min egen. Detta är en fråga som bör
övervägas noga. Min kunskap om mina kunders framtid och
möjligheten av att öka antalet kunder är härvid också väsentlig.
Samtidigt bör jag följa diskussionen i pressen om hur den framtida
konjunkturenbedömsoch om några regelförändringar från myndigheter

27. är på gång att göras inom min verksamhetsgren och som kan öka eller
minska mina arbetsuppgifter.
Jag måstesätta mig ini den lagstiftningsom gäller vid en anställning och
det skydd den anställde kommer att ha vid en uppsägning som jag skall
betala.
Om mina kunder fortsatt beställer arbeten från mig och jag dessutom
lyckas öka min kundkrets så blir mitt handlande likadant för den nästa
anställda och den nästa och den nästa…..
För min egen del blir kontaktenmed mina kunder mer och mer att lyfta
fram fördelen av att ha ett bra team som kan hantera störreoch större
beställningar. Dockär jag personligen fortsatt ansvarig inför kundenav
de utförda beställningarna.
När antalet anställda personer blir 7-8 stycken måstejag sortera fram
eller nyanställa någon som även den kan få förtroende hos kunderna och
på så sätt få en avlastning i mitt ansvarstagande. Detta för att jag själv
skall få kapacitetatt ytterligarekunna expanderaföretaget. Mina intäkter
av verksamhetenbör nu vara av den omfattningenatt jag kanha en
sådanlönemässigt något dyrareperson anställd.
Principiellt är arbetsteammed upp till 10 personer lämpliga att samverka
med i olika projekt. Sammanhållningenmellanpersonerna blir bättrenär
känslan för varandra är starkoch mankan varandrasstyrkor och
svagheter. Samtidigtförutsätter dettaatt personkeminmellan
personerna fungerar och att ingenperson tar sig friheter som inte
accepterasavde övriga i teamet.
När antalet tiopersonersteambli trestycken eller flera blir min roll att på
heltid vara chef för företaget, densom koordinerar ingångenpå
arbetsuppgifteroch den som har den övergripandekontaktenmed
företagetskunder.
Vid 100 anställda personer kommer bl.a organisationsfrågor i högregrad
än tidigare attbli en av mina arbetsuppgifter.
Jag ser exempelvis till att rationaliseraoch förkovra det utförda arbetet
så att likartade delarbetsuppgifteroch goda lösningar kan spridasi
företaget och bli en del av företagetsknow how.

28. Jag ser till att personer med specialintresseför en viss teknologi får
ansvar inom företaget att vara en motor för detta och för att informera
övriga anställda. Detta kanexempelvis gälla ånga, medicinska gaser, kyla,
styr-och reglerteknik, processrör mm. I vissa fall kan det vara lämpligt att
utforma en egen teknisk enhet för detta om arbetsmängdenmed
kontinuitet är tillräcklig.
Det finns en devis som säger ”all bussiness is local”.
Med den kapacitetjag nu förfogar över kan jag rikta in mig att bearbeta
större kunder på andra orter än minuppstartsort. Ofta behövsdå en
lokal representationsom kanvara stödjandenär snabba arbeten behöver
göras. Den normala metodenför mig har då varit att upphandla något
mindre så likartat företag som möjligt som blivit vårt filialkontor och
kunnat appellera på huvudkontoretskompetensnär så behövdes.
När företaget expanderar ytterligareblir dinroll att vara ledaren för
företaget. Detta kaninnebära att du kan komma att ingå i statliga
kommittéer eller speciella utredningar kort sagt du blir företagetsPR-
person. Kontaktytangentemot ledningarnaför industrinoch olika
samhällsfunktioner blir mera självklar.
Samtidigthar jag också att tillse och kontrollera företaget. En väl
fungerandeekonomiavdelning är härvid en självklarhet.
Ekonomirapporter avolika slag får här en störreoch störrebetydelse.
Dessutom är beställarkontakterpå så hög nivå som möjligt viktiga att
upprätthålla för att få en feedbackpå hur mitt företag värderas. Detta bör
ske löpande.
Anställningar avhögre chefspersoner är naturligtvisockså en fortsatt
viktig del att inte tappa greppet om.
När företaget får in utlandsuppdrag är det väsentligt att fördela dessa på
anställda personer och inte hemfalla i någon typ av egen reslust som nu
för tiden blivit så vanlig. En god ledning kräver en närvarandechef.
Var blir nu minegen dröm och mina egna intressen av? Om min dröm
från börjanvarit att konstruera nya saker som exempelvis skulle baseras
på dina goda kunskaper inom termodynamikeller hydraulik så finns ju
intetiden för det nu. Du tvingastill administrativa och ekonomiska

29. uppgifter som egentligenintevarit din melodi från början. Du kanske
dessutom måstegå omkring och vara trevlig mot folk hela tiden – usch.
Du får helt enkelt finna dig i livet som det blir. Och vaddå det är ju kul.
Privat
Livet har stundtalsvarit kolossalt arbetsamtmenockså hela tiden
stimulerande utåtriktat.
Nedanfinner du några bilder ur mitt liv som i viss månbelyser detta.
Mina söner Christian och Staffan

30. Som egenföretagareär jag alldeles ensam i de avgörandebeslut som
måstetasmot kunder, leverantörer i störrepersonalfrågor eller i
eventuella konflikter mm.
Jag är bådeverkställandedirektör och ägare.
Men framförallt måstejag representera företaget i olika sammanhang.
En tekniskutveckling driver jag själv eller i ett mindreteam mende
representativa uppgifterna kräver ävenen påläst och representativ
hustru. För egen del är jag lämplig tillatt hålla ett föredrag i en sakfråga
men jag är helt olämplig att helt spontant ställa mig upp och hålla ett tal
till någon eller något som jag intehar fullständig kunskap om.
Jag kan inte heller påstå att jag är en socialperson i ordetsegentliga
betydelse. Ofta har tekniker den begränsningenatt säga det som
erfordrasmen intemer och detta kanju uppfattassom en tråkig attityd
av åhöraren. I synnerhet av en bordsdam som oftast inte har samma
inställning till tekniksom jag har. Men oftast brukar det lösa sig – puh.
Representationstillfällenahar varit otaliga.
I minmångårigahustru Anita fannjag en person som kompletterade
mina svagheter. Hon var trevlig mot alla, socialoch kulturintresserad.

31. Hon kunde när som helst ställa sig upp och hålla ett roandetal till en
person eller berätta om ett intressant skeende. Hon utrycker det själv så
att hon har en stor portionav ”värdelöst kunnande”.
Och högtidstillfällena många.Här Christian och jag

32. Här 10 år senare min ex-fru Anita och Christian

33. Mitt tal till gästernapå Operakällaren 1987 med Anita samt
sönerna Christian och Staffan

34. Och FEST
Och FEST

35. Båtlivet har under många år varit en behövlig avkoppling.
Jag var under flera år styrelseledamoti Kungliga
Motorbåtklubben.
DET GODALIVET SOM DET TER SIG NU

38. Monika

39. Hobbyn
Trotsmin nuvarandeålder ringer väckarklockankl. 07.00 varje
vardagsmorgonoch gymnastikpasset väntar.
På jobbet väntar, på ett stimulerandesätt, varjedagsutmaning och det är
en förmånatt dagligenfå vistastillsammansmed välutbildadeoch
trevliga personer, både medelåldersoch yngre.
Och dessutomfå deltagai den IT utveckling somrationaliserar
och förfinar fastighetsägandet.
Jag är egentligeninterädd för att dö – men det är bara så att jag harinte
tid. Men det finns nog något att utveckla på andra sidanockså.